Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för att motverka utebliven eller långsam handläggning av vissa klagomålsärenden hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
I EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och i dataskyddsdirektivet anges att det ska finnas en eller flera myndigheter i varje medlemsstat som ansvarar för att övervaka hur förordningen respektive direktivet tillämpas. I Sverige har IMY utsetts att vara sådan tillsynsmyndighet.
Enligt dataskyddsregelverket ska den som anser att behandlingen av personuppgifter som gäller honom eller henne strider mot förordningen ha rätt att lämna in klagomål till tillsynsmyndigheten.
Nya regler ska motverka att handläggningen hos IMY uteblir eller går för långsamt när en person lämnat in ett klagomål till IMY om behandling av personuppgifter.
Enligt de nya reglerna ska en person som lämnat klagomål ha rätt att begära ett besked från IMY efter tre månader. IMY har då två veckor på sig att svara, och i svaret ska det framgå om IMY kommer att genomföra tillsyn eller inte. IMY:s beslut ska kunna överklagas.
Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner om regelförenkling för företag, bland annat med hänvisning till pågående insatser och gällande regelverk.
Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggningstider och tillståndsprocesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Skrivelsen bygger på Riksrevisionens rapport där myndigheten har granskat hur effektiva statens insatser är för att förhindra att barn begår grova brott. Riksrevisionen konstaterar att statens insatser för att bryta barns grova kriminalitet inte är fullt ut effektiva.
I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som den gjort och planerar att göra med anledning av Riksrevisionens rapport. Det handlar bland annat om straffrättsliga och socialrättsliga åtgärder, mer resurser till myndigheter, kommuner och regioner samt insatser som rör föräldrar och vårdnadshavare.
Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Det pågår ett omfattande arbete på området inom Regeringskansliet. Flera utredningar har tillsats och bereds för närvarande.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor, däribland med att ta fram en ny nationell mineralstrategi.
Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, tillståndsprocesser, kritiska metaller och mineral samt utvinning av kol, olja, naturgas och uran.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom Nato för att upprätthålla säkerhet för militärt och civilt stöd till Ukraina.
Förslaget innebär att en svensk väpnad styrka bestående av högst åtta stridsflygplan med tillhörande personal ska stå till förfogande för Natos luftvärnsoperation i Polen från den 1 maj till och med den 31 augusti 2025. Den väpnade styrkan beräknas uppgå till högst 150 personer. Därutöver avser regeringen delta med flygburen luft- och sjöövervakningsförmåga och flygburen transportförmåga.
Syftet med luftvärnsoperationen är att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina.
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor.
Förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om personuppgifter och digitala söktjänster, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt som finns i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om betänketid vid skilsmässa, bodelning och vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Riksdagen hänvisar främst till beslutad lagstiftning och att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Riksdagen konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas.
EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Riksdagen understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Riksdagen välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse.
Riksdagen delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap.
Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Riksdagen välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om inkomstskatt av fysiska personer som finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Motionerna handlar bland annat om inkomstbeskattningen när det gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag och olika skattereformer.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om skogens roll för bioekonomin och klimatet, brukandet av skogen, formellt skydd av skogen, skogsbruk och artskyddet samt forskningen inom ämnet.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till nio förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023 och 2024.
Förslagen handlar om Svenska kyrkans ställning, statlig hjälp med kyrkoavgiften, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet och ett statligt försäkringsskydd för trossamfund.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, habilitering, hjälpmedel och bilstöd.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden 1 juli 2023–30 juni 2024. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Lagen syftar bland annat till att bekämpa terrorism och riksdagen kontrollerar hur regeringen tillämpar den genom att regeringen varje år lämnar en skrivelse till riksdagen.
I skrivelsen redogör regeringen även för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom områdena och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om valutaväxling samt lagändringar.
Valutaväxling innebär yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta. Regeringens lagförslag innebär att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt istället för registreringsplikt. Detta underlättar för Finansinspektionen att kontrollera verksamheten. Undantag görs för fysiska och juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster i form av kontoinformationstjänster. Dessa ska däremot omfattas av penningtvättslagen.
Bakgrunden är att valutaväxling och penningöverförande bedöms ha en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av pengar från brott.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, skyddat boende och kvinnojourernas verksamhet samt våldsutövare.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet.
Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall.
För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.
Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Riksdagen anser likt regeringen att Sverige har goda chanser att nå målen, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.