Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst.
Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor.
Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.
Riksdagen sa nej till 108 förslag i motioner om arbetsmiljö från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd.
Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i november 2025 en strategi för kulturen inom EU – en så kallad kulturkompass för Europa. Strategin omfattar i huvudsak fyra inriktningar:
Riksdagen har granskat meddelandet med fokus på de konkreta åtgärder som presenterats inom var och en av huvudinriktningarna.
Riksdagen välkomnar bland annat initiativet att kartlägga tillståndet för kulturen i Europa och betonar att de finansieringsprogram som finns bör användas för att tillgängliggöra kultur för flera målgrupper. Även förslag som att underlätta utbyten över gränserna och arbeta gemensamt med digitalisering av kulturarv välkomnas.
Vad gäller förslagen om att förbättra villkoren för yrkesverksamma kulturskapare instämmer riksdagen i att det är en viktig fråga men betonar att den nationella bestämmanderätten på området behöver respekteras.
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning av Riksrevisionens granskning om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens arbete inte fullt ut är effektivt och att det finns brister både i förutsättningarna att upprätthålla förmåga och i planering och förberedelser.
Riksdagen delar regeringens bedömning att sjöverkande myndigheter och andra aktörer kan samverka bättre för att hantera omfattande olyckor mer effektivt och samordnat. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att arbete pågår för att säkerställa och utveckla samhällets förmåga att bedriva miljöräddningstjänst till sjöss.
Riksdagen instämmer att det är viktigt att Sverige även i fortsättningen har en god förmåga att bedriva miljöräddning till sjöss, då risken för olyckor med utsläpp har ökat till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och det stora antalet oljetransporter med äldre fartyg i Sveriges närområde.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.
Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande.
Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till 132 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om övergripande elmarknadsfrågor, nätutveckling, elstöd, vissa avtals- och avgiftsfrågor, stöd- och flexibilitetstjänster samt energigemenskaper.
Riksdagen hänvisar främst till den förda politiken och pågående arbete.
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv vad gäller att släppa genetiskt modifierade mikroorganismer på marknaden samt bearbetning av organ. Förslaget syftar bland annat till att skydda människors hälsa genom att säkerställa höga kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. När det gäller de delar som rör bearbetning av organ vid transplantation anser riksdagen att det är otydligt vilka skyldigheter det medför för medlemsstaterna. Riksdagen ser även en risk att förslaget leder till en ökad administrativ börda utan att den framtida nyttan tydligt framgår.
Riksdagen anser att det skulle vara problematiskt om en reglering på EU-nivå påverkar hur medlemsstaternas hälso- och sjukvård fattar beslut om vård för enskilda patienter. Sådana normer bör i stället fastställas på nationell nivå.
Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.
Riksdagen sa nej till 101 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om socialtjänstens arbete.
Förslagen handlar bland annat om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda, hemlöshet och internationella adoptioner.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor.
Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.
Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn.
Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor relaterade till tillsyn och kontroll samt genomförandet av översyner inom olika delar av området.
Riksdagen hänvisar främst till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.