Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning.
Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete.
Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2024. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera viktiga iakttagelser från revisionen under senaste året.
Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 24 september 2024.
Finansutskottet har för avsikt att inleda ett arbete för att återkommande oberoende utvärderingar av Riksrevisionens granskningsverksamhet ska kunna genomföras.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år.
De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile.
För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.
Riksdagen sa ja till förslaget om att det ska bli möjligt att göra uppehåll i påbörjad utbetalning av tjänstepension under de första fem åren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden under de första utbetalningsåren. Det medför att den så kallade femårsregeln blir mer flexibel. Femårsregeln innebär bland annat att tjänstepension från en pensionsförsäkring eller ett pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år.
Ändringarna syftar till att göra det mer flexibelt vid utbetalning av tjänstepension.
Ändringarna börjar gälla 1 januari 2025.
Riskdagen sa ja till en ny lag som kompletterar en EU-förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som började tillämpas i april 2024.
Lagförslaget har motsvarande innehåll som nu gällande bestämmelser. Dessa behöver dock ändras så att de kompletterar och hänvisar till EU-förordningen och inte, som i dagsläget är fallet, ett tidigare EU-direktiv på området som nu är upphävt.
Den börjar gälla den 31 december 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.
Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.
Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.
Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.
De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bestämmelser för digitala tjänster som ska komplettera EU:s förordning, regler, på området. EU-förordningen syftar till att skapa en säkrare miljö online för konsumenter och företag i EU, bland annat genom regler för skydd av minderåriga online. De nationella bestämmelserna handlar exempelvis om hur myndigheter i Sverige ska hantera frågor som bestäms av EU-förordningen.
Lagändringarna börjar gälla 1 december 2024.
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv.
Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen.
Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området.
Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny patentlag och följdändringar i andra lagar. Förslagen gäller bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras samt ensamrättens innehåll och begränsningar.
I den nya patentlagen anpassas ett antal bestämmelser dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol. Två nya undantag införs när det gäller patenthavarens ensamrätt, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram.
För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas även reglerna om handläggning av en patentansökan.
Den nya patentlagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2025.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om kompletterande bestämmelser till nya EU-regler på konkurrensområdet. Bakgrunden är ändringar i EU:s förordningar om digitala marknader och om utländska subventioner.
Förslaget innebär bland annat att Konkurrensverket ska kunna begära handräckning från Kronofogdemyndigheten när de hjälper EU-kommissionen att göra platsundersökningar i Sverige. Konkurrensverket ska även ges vissa befogenheter att på egen hand efter begäran av EU-kommissionen kunna genomföra dessa undersökningar och andra utredningsåtgärder för att fastställa om det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden.
De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2024.
Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.
I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att allmänna förvaltningsdomstolar på olika geografiska platser ska få en utökad möjlighet att kunna lämna över mål mellan varandra. Både förvaltningsrätter och kammarrätter ska kunna lämna över mål till en motsvarande rätt som får handlägga den typen av mål.
Det är domstolens handläggningstider som styr om en överlämning ska göras eller inte. Ett mål får inte lämnas över om det kan vara till nackdel för någon part.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för mervärdesskatt, moms. Ändringarna påverkar mindre företag och vissa tjänster samt försäljning av konstverk.
De nya reglerna innebär bland annat att
Det är med anledning av ändrade EU-regler om moms som regeringen har föreslagit ändringar i den svenska lagstiftningen. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.
Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.
Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.
Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
Tullverket och tulltjänstemännen får fler befogenheter. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som bland annat innebär att tulltjänstemän får rätt att:
Bakgrunden till regeringens förslag är bland annat att dagens lagstiftning om Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter bitvis är svårtolkad och inte alltid enhetlig.
Förslagen till lagändringar innebär att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas in en ny lag, tullbefogenhetslagen som börjar gälla den 7 november 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.
Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas en ny lag om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). ISF är en statlig myndighet som arbetar för en effektiv och rättssäker socialförsäkring. Förslaget ska komplettera EU:s dataskyddsförordning och gälla när myndigheten behandlar personuppgifter vid systemtillsyn och effektivitetsgranskning.
Förslaget innebär bland annat att personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för undersökningar av förhållanden inom socialförsäkringsområdet och inom angränsande verksamheter. Förslaget innehåller även flera olika åtgärder som ska skydda den enskildas personliga integritet. Exempelvis ska personuppgifter endast få samlas in i projekt med ett förbestämt syfte och vissa angivna ramar. Personnummer och samordningsnummer ska som regel behandlas separat från övriga personuppgifter, tillgången till personuppgifter ska begränsas och den enskildes medgivande krävs vid viss personuppgiftsbehandling.
Lagen ska börja gälla den 1 januari 2025.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet omfattar bland annat insatser för utbildnings- och övningsverksamhet i Ukraina samt bidrag till fonder.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 0,8 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare cirka 3,8 miljarder kronor för år 2025 och senare.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.