Genom en ny lag ska Sverige avvika från en EU-förordning om gigabitinfrastruktur – det vill säga 5G-nät, fiber eller andra typer av nät med mycket hög kapacitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Förslaget innebär att förordningens bestämmelse om så kallat tyst godkännande inte ska gälla i Sverige. Tyst godkännande betyder i det här fallet att en nätoperatör som inte fått sin tillståndsansökan behandlad inom en viss tid automatiskt får tillståndet beviljat. EU-länderna får under vissa förutsättningar avvika från bestämmelserna om tyst godkännande, vilket regeringen alltså föreslagit att Sverige ska göra.
Den nya lagen börjar gälla den 12 mars 2026.
Regeringen vill begränsa möjligheterna för personer med körkort från tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och EES, att kringgå de svenska reglerna genom så kallad körkortsturism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Körkortsturism är när personer som är permanent bosatta i Sverige åker till en annan EES-stat för att där få ett tredjelandskörkort utbytt till ett utländskt EES-körkort. Därefter reser personerna tillbaka till Sverige och ansöker om att byta ut det utländska EES-körkortet till ett svenskt körkort.
Huvudregeln ska enligt regeringen vara att ett EES-körkort med ursprung i ett tredjeland inte får bytas ut till eller ersättas med ett svenskt körkort. Det ska endast vara möjligt att byta ut ett sådant körkort i undantagsfall. Exempelvis om körkortshavaren har haft ett körkort med motsvarande körkortsbehörighet inom EES i minst fem år före den permanenta bosättningen i Sverige.
Riksdagen sa också nej till ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2025 som handlar om körkortsturism.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.
Riksdagen sa nej till 49 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om nyanländas bosättning, etableringsinsatserna och parallella samhällsstrukturer.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sade nej till 105 förslag om folkhälsa. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och psykisk hälsa.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om riksdagens arbetsformer.
Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, översyn av förtroendevaldas villkor och Riksdagsförvaltningens verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till att utredning redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning.
Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.
Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon.
Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter.
De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Riksdagen sa nej till 120 förslag om trafiksäkerhet i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.
Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti.
Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.
Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.
Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.
Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.
Regeringen föreslår flera lagändringar i syfte att ge Kustbevakningen förutsättningar att utveckla sina förmågor och sitt arbetssätt i förhållande till myndighetens uppdrag. I uppdraget ingår att bedriva sjöövervakning, samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till andra berörda myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa.
I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering.
Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som gäller byggprodukter. Ändringarna görs för att anpassa svensk lag till ny EU-lagstiftning på området. Bland annat innebär det nya hänvisningar till EU-lagstiftningen och förtydligande av regler som gäller typgodkännanden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk samt jordbrukets klimat- och miljöpåverkan.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om ägande, brukande och skydd av skog, ersättning vid begränsning av skogsägares ägande- och brukanderätt samt klimatanpassning inom skogsbruket.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.
Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om den övergripande miljöpolitiken. Riksdagen hänvisar framförallt till pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, talerättsfrågor, bullerfrågor, offentlig upphandling och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.