Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja subventionsgraden för rotavdrag från 30 procent till 50 procent. Höjningen gäller från och med 12 maj 2025 till och med den 31 december 2025.
Rotavdrag kallas det avdrag en privatperson kan få när den anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget.
Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på ca 4,35 miljarder kronor. Rotavdraget är subventionerat av staten vilket innebär att staten står för delar av kostnaden för utförandet av rotarbeten. Avdraget bekostas genom skattereduktion och ger staten minskade skatteintäkter.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen menar att byggbranschens situation i konjunkturläget innebär ett sådant skäl, vilket riksdagen håller med om.
Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt.
Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar.
Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs.
Lagen innebär att
Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit.
Avtalet mellan Sveriges regering och Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor, GWPO, sägs upp. Riksdagen godkände uppsägningen av avtalet.
Riksdagen delar regeringens uppfattning om att verksamheter som finansieras av svenskt bistånd ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens.
Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025.
Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.
Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.
Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.
Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor.
Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om digital delaktighet, AI och postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar främst till tidigare beslut och pågående arbete inom området.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagstiftningen om upphandling av varor och tjänster. Förslaget är med anledning av EU:s så kallade IPI-förordning – ett regelverk som har till uppgift att förbättra möjligheterna för leverantörer från EU att sälja varor och tjänster på marknader utanför EU.
En av lagändringarna innebär är att det ska bli tydligare att leverantörer har rätt till rättslig prövning om upphandlare bryter mot EU:s upphandlingsbestämmelser. En annan ändring är att det klargörs att IPI-förordningens bestämmelser ingår i Konkurrensverkets tillsynsområde.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, myndighetssamarbete och nationell vattensamordning, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag som berör civilsamhället, trossamfund och folkhögskolor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om statliga stöd, utvärdering av demokrativillkoren, en central databas över statsbidrag till civilsamhället, ett nationellt företrädarregister för föreningar och sammanslagning av myndigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de områden som förslagen handlar om.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det, under en begränsad tid, ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker i mindre skala vid gårdsförsäljning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den lokala besöksnäringen.
Vissa begränsningar införs för att säkerställa att försäljningen sker i begränsad skala och att det snarare är besöket än försäljningen som står i centrum. Därför införs bland annat följande krav:
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025 och sex år framåt. Innan regleringen upphävs bör reformen utvärderas.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om migrationsfrågor, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar om migration och asylpolitik, EU:s migrations- och asylpolitik, anhöriginvandring, asylprocessen, mottagande av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.
Ett nationellt kontantförbud bör införas vid handel med järn- och metallavfall. Det menar riksdagen och beslutade uppmana regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att införa ett sådant förbud.
Syftet med att endast tillåta digitala betalningar är att det ska bli enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 150 förslag om näringspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt.
Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar.
Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis vapen och ammunition, fordon för sjuktransporter, sjukvårdsmateriel och livsmedel. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid.
Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även utbildningsinsatser och stöd för att stärka Ukrainas totalförsvarsförmåga.
Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter för 2025 ökar med cirka 11,7 miljarder kronor och med sammanlagt cirka 4,8 miljarder under 2026–2028. Förslaget innebär också att 16,5 miljarder kronor som beräknats för stöd till Ukraina 2026 omfördelas till 2025.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om kriminalvården. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024, och handlar bland annat om strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet, utbildningsmöjligheter för intagna och anstaltsplatser utomlands.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden. Beslutet grundar sig på ändringar i EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument. Ändringarna innebär främst regellättnader för värdepappersinstitut, det vill säga företag som handlar med aktier och andra värdepapper.
Riksdagens beslut innebär också en ändring i lagen om värdepappersmarknaden som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall. Ändringen görs eftersom EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s öppenhetsdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt.
Lagändringen som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall börjar gälla den 1 juni 2025. Detsamma gäller lagändringarna i kompletterande bestämmelser och hänvisningar till EU:s förordning om värdepapperscentraler. Lagändringarna i övrigt börjar gälla den 29 september 2025.