Riksdagen godkänner regeringens förslag till svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom Nato för att upprätthålla säkerhet för militärt och civilt stöd till Ukraina.
Förslaget innebär att en svensk väpnad styrka bestående av högst åtta stridsflygplan med tillhörande personal ska stå till förfogande för Natos luftvärnsoperation i Polen från den 1 maj till och med den 31 augusti 2025. Den väpnade styrkan beräknas uppgå till högst 150 personer. Därutöver avser regeringen delta med flygburen luft- och sjöövervakningsförmåga och flygburen transportförmåga.
Syftet med luftvärnsoperationen är att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina.
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom områdena och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet.
Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall.
För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, skyddat boende och kvinnojourernas verksamhet samt våldsutövare.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden 1 juli 2023–30 juni 2024. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Lagen syftar bland annat till att bekämpa terrorism och riksdagen kontrollerar hur regeringen tillämpar den genom att regeringen varje år lämnar en skrivelse till riksdagen.
I skrivelsen redogör regeringen även för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.
Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Riksdagen konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas.
EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Riksdagen understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Riksdagen välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse.
Riksdagen delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap.
Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Riksdagen välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, habilitering, hjälpmedel och bilstöd.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.
Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Riksdagen anser likt regeringen att Sverige har goda chanser att nå målen, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om valutaväxling samt lagändringar.
Valutaväxling innebär yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta. Regeringens lagförslag innebär att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt istället för registreringsplikt. Detta underlättar för Finansinspektionen att kontrollera verksamheten. Undantag görs för fysiska och juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster i form av kontoinformationstjänster. Dessa ska däremot omfattas av penningtvättslagen.
Bakgrunden är att valutaväxling och penningöverförande bedöms ha en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av pengar från brott.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen sa nej till 64 förslag om olika cykelfrågor. De handlar bland annat om infrastruktur och regler för ökad säkerhet, insatser för cykling bland barn och unga samt kombinerade resor med cykel.
Merparten av förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Fyra förslag inkom i följdmotioner till en proposition från regeringen.
Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.
Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.
Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.
Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om nya mål för forskning och innovation på energiområdet. Sverige har gjort en omläggning av energipolitiken. Den innebär att man nu fokuserar på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av.
Riksdagen delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till energipolitikens nya inriktning som handlar om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.
Vidare instämmer riksdagen i regeringens uppfattning om att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation om kärnkraft. Dessutom behöver Energimyndigheten förbättra sin uppföljning och sina analyser av energiforskningens nytta och effekter.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om kommunala frågor i motioner från allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag och kommunala tillsynsavgifter
Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning och pågående arbete inom området.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om utbildningen i gymnasieskolan, ämnen och särskilda kunskapsområden samt studie- och yrkesvägledning.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om äldreomsorg i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen och äldreomsorgens personal.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om förvaltningen av skyddad natur.
Sveriges yta består till 15 procent av skyddad natur där landets naturreservat och nationalparker ingår. Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med hög ambitionsnivå. Riksrevisionen pekar på ett flertal brister i förvaltningen och lämnar i sin rapport rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömningar om att statens insatser brister och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra förvaltningen. Förvaltningen av skyddad natur ska, enligt riksdagen, vara effektiv och ändamålsenlig samtidigt som den bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål och internationella åtaganden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, vindkraftsetablering, äganderättsfrågor, offentlig upphandling, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.
Riksdagen hänvisar framförallt till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.