Riksdagsbesult

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning.

Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan.

Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025.

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).

Under 2024 växte svensk ekonomi med 1 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att mattas av, sysselsättningen sjönk och arbetslösheten ökade. Den nedgång i inflationstakt som skedde under 2023 fortsatte under 2024 men efter halvårsskiftet var utfall och prognoser nära varandra och dessutom nära målet på 2 procent. I genomsnitt under året steg KPIF med 1,9 procent.

Trots de senaste årens kraftiga variation i inflationen har inflationsförväntningarna på fem års sikt hållits stabila runt målet. Under 2024 föll även de mer kortsiktiga inflationsförväntningarna ner mot 2 procent. Utvärderarna ser detta som en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Såväl utskottet som utvärderarna bedömer att den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 sammantaget var god.

Utskottet noterar utvärderarnas slutsats att Riksbanken skulle kunnat gå något snabbare fram med räntesänkningarna under 2024. Här poängteras även att Riksbanken fäste stor vikt vid räntans effekt på växelkursen, något det finns få belägg för enligt utvärderarna. Dock påpekar de att växelkursens påverkan på inflationen kan ha ökat de senaste åren.

Utskottet konstaterar att det är viktigt att Riksbanken är öppen och transparent i sin kommunikation och välkomnar att Riksbanken har ökat sin användning av alternativa scenarier för att göra penningpolitiken mer förutsägbar och illustrera osäkerheten i prognoserna. Utskottet välkomnar också att Riksbanken har utökat antalet penningpolitiska möten till åtta per år och att Riksbanken därigenom snabbt kan svara på förändringar i omvärlden.

Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2024.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.

Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera konkursförfarandet.

Ändringarna innebär bland annat att tingsrättens roll i förfarandet renodlas och att flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att regeringen under 2025 ska kunna besluta om kapitaltillskott på högst 700 000 000 kronor till det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL).

Regeringen anser att det är angeläget att Sverige har en tillverkningsberedskap för att säkerställa tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. APL har nu möjlighet att förvärva en verksamhet som tillverkar vissa sådana läkemedel.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. För att kunna genomföra förvärvet av verksamheten behöver bolaget skyndsamt tillskjutas kapital. Regeringen anser därmed att det finns särskilda skäl att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025. Riksdagen gör samma bedömning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.

Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga.

Förslagen innebär bland annat

• ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter
• en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort
• att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos
• att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort.

Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.

EU står inför ökade utmaningar när det gäller tillgången på läkemedel, vilket blivit tydligt med anledning av den senaste tidens globala händelser, som har avslöjat sårbarheter och brister i EU:s leveranskedjor för läkemedel. EU-kommissionen har därför föreslagit en ny förordning för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse inom den Europeiska unionen.

Förslaget omfattar även ändringar i tidigare lagstiftning och syftar till att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel samt andra läkemedel av gemensamt intresse.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att stora delar av kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Dock anser riksdagen att vissa delar av förslaget strider mot denna princip.

Det gäller särskilt bestämmelser som rör

• nationella plan- och byggprocesser
• administrativa och tillståndsgivande processer för strategiska projekt
• regleringar kring miljöprövningar

Riksdagen menar att dessa områden bör hanteras på nationell nivå och att kommissionens förslag går för långt i att styra medlemsstaternas egna processer.

Mot denna bakgrund anser riksdagen att delar av kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och lämnar därför ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

I statens budget är utgifterna grupperade i 27 olika områden som kallas utgiftsområden. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att flytta pengar från ett utgiftsområde till ett annat. Det gäller pengarna som används för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Enligt förslaget ska detta redovisas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i stället för som i dag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Riksdagen noterar att pengarna har legat i utgiftsområde 1 Rikets styrelse sedan statsbidraget infördes, och tycker att det saknas ett tillräckligt underlag för att säga ja till regeringens förslag.

Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut.

Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag.

I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt riksdagen är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt riksdagen, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen har inget att invända mot redogörelsen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas.

Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön.

Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Regeringen föreslår en mer ändamålsenlig tillståndshantering och en mer effektiv tillsyn för att förebygga och försvåra illegal hantering av explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Ofta används legala sprängmedel som kommit i fel händer eller hemgjorda sprängmedel.

För att förhindra denna utveckling föreslår regeringen bland annat att

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en samordnande roll för kommunernas tillståndsverksamhet
• MSB ges ansvar för tillsyn över den kommunala tillstånds- och tillsynsverksamheten
• det brottsförebyggande perspektivet i tillståndsprövningen stärks och möjligheten att återkalla och ändra tillstånd utökas
• det införs en skyldighet för tillståndshavare att anmäla användning och tillfällig förvaring av explosiva varor till kommunen
• tillstånd till viss hantering av explosiva varor som ska ske i fler än en kommun ska prövas av endast en kommun
• det införs sekretess i tillsynsärenden för att förhindra att explosiva varor kommer till brottslig användning.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2025.

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2024. Den externa revisorn bedömer att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar också att Riksrevisionen har satsat på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, samt att Riksrevisionens personalomsättning sänktes under 2024.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar:

• Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten.
• Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas.
• Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut.

Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av tredjelandsstudenter i högskolan. Tredjelandsstudenter är den grupp studenter vid svenska universitet och högskolor som är medborgare i ett land utanför EU/EES. Granskningen fokuserar på om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet inte fullt ut fungerar effektivt. Bland annat rekommenderas regeringen därför att tydliggöra regelverket för återbetalningar av studieavgiften.

I sin skrivelse håller regeringen i huvudsak med om Riksrevisionens slutsatser och redovisar de åtgärder som genomförts och som planeras i linje med slutsatserna.

Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på de åtgärder som planeras. Med detta beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025.

Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen.

Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet.

Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.