Riksdagen säger ja till regeringens förslag om regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden. Beslutet grundar sig på ändringar i EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument. Ändringarna innebär främst regellättnader för värdepappersinstitut, det vill säga företag som handlar med aktier och andra värdepapper.
Riksdagens beslut innebär också en ändring i lagen om värdepappersmarknaden som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall. Ändringen görs eftersom EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s öppenhetsdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt.
Lagändringen som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall börjar gälla den 1 juni 2025. Detsamma gäller lagändringarna i kompletterande bestämmelser och hänvisningar till EU:s förordning om värdepapperscentraler. Lagändringarna i övrigt börjar gälla den 29 september 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag som berör civilsamhället, trossamfund och folkhögskolor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om statliga stöd, utvärdering av demokrativillkoren, en central databas över statsbidrag till civilsamhället, ett nationellt företrädarregister för föreningar och sammanslagning av myndigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de områden som förslagen handlar om.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det, under en begränsad tid, ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker i mindre skala vid gårdsförsäljning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den lokala besöksnäringen.
Vissa begränsningar införs för att säkerställa att försäljningen sker i begränsad skala och att det snarare är besöket än försäljningen som står i centrum. Därför införs bland annat följande krav:
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025 och sex år framåt. Innan regleringen upphävs bör reformen utvärderas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis vapen och ammunition, fordon för sjuktransporter, sjukvårdsmateriel och livsmedel. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid.
Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även utbildningsinsatser och stöd för att stärka Ukrainas totalförsvarsförmåga.
Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter för 2025 ökar med cirka 11,7 miljarder kronor och med sammanlagt cirka 4,8 miljarder under 2026–2028. Förslaget innebär också att 16,5 miljarder kronor som beräknats för stöd till Ukraina 2026 omfördelas till 2025.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om olika frågor som rör vuxenutbildning, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utveckling av yrkeshögskolan, utbildningen i svenska för invandrare (sfi) samt stöd och kontroll inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Ett nationellt kontantförbud bör införas vid handel med järn- och metallavfall. Det menar riksdagen och beslutade uppmana regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att införa ett sådant förbud.
Syftet med att endast tillåta digitala betalningar är att det ska bli enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 150 förslag om näringspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om personalfrågor som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.
Förslagen handlar till exempel om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om migrationsfrågor, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar om migration och asylpolitik, EU:s migrations- och asylpolitik, anhöriginvandring, asylprocessen, mottagande av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om kriminalvården. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024, och handlar bland annat om strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet, utbildningsmöjligheter för intagna och anstaltsplatser utomlands.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 220 förslag i motioner om polisfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, prioritering av olika typer av brott och åtgärder mot organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges internationella bistånd genom multilaterala organisationer med fokus på år 2023.
I skrivelsen framgår det att utbetalningar genom multilaterala organisationer, det vill säga internationella organisationer som till exempel olika FN-organ, uppgick till 31,8 miljarder kronor 2023. Det motsvarar 59 procent av Sveriges totala biståndsutbetalningar.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till två följdmotioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt tio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område.
Lagstiftningen om medicintekniska produkter ska ändras för att anpassas till nya regler på EU-nivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Bland annat gäller förslaget övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, det vill säga medicintekniska produkter som är avsedda att användas vid undersökning och analys av prover från människokroppen. Övergångsbestämmelserna gäller till exempel övervakning och försäljning av produkter som omfattas av intyg enligt den äldre lagen om medicintekniska produkter som numera är upphävd.
Regeringen föreslår även en avgift för den som ansöker om undantag från krav på produkter som inte är medicintekniska produkter men som i fråga om användningen står nära sådana produkter.
En annan del av förslaget handlar om hur den EU-gemensamma databasen för medicintekniska produkter, Eudamed, ska införas i Sverige.
Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om litteratur, språk och konstarter, bland annat med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om scenkonstens villkor, bibliotek, svenska språkets ställning, nationella minoritetsspråk och litteratur.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för bland annat mönsterskydd och formgivning. Förslaget är en anpassning till EU:s nya regler om formgivning.
Det innebär exempelvis att den som gör intrång i en så kallad EU-formgivning, en formgivning som är skyddad inom hela EU, inte ska kunna straffas om produkterna enbart transporteras genom EU utan att släppas på den inre marknaden.
Lagen börjar gälla 1 juni 2025.
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om arbetsmiljö. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp, och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2024 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.
EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.
Under 2024 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, olaglig vapenhandel och skjutvapenvåld, migrantsmuggling och människohandel, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om våld i nära relationer, stärkt skydd för brottsoffer och ersättning till brottsoffer. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om punktskatter. Majoriteten av förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Men två förslag finns i följdmotioner som väcks med anledning av propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverigeska fungera. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare ställningstaganden.