Utgiftsområde 24 Näringsliv

Debatt i text

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Flaskhalsen just nu är, som vi ser det, kort och gott kapital, tillstånd och regelbörda.
2025-12-16 14:47:19
Johnny Svedin
Herr talman! Jag ställde en fråga om vad Sverigedemokraternas bild är av världsläget.
Vi har en industri som säger upp folk varenda dag. Vi har en tilltagande arbetslöshet. Vi har under hela mandatperioden haft en tillväxt i EU:s bottenliga. Det jag får som svar av ledamoten är knappa fem sekunder om vilka Sverigedemokraternas prioriteringar är för den svenska industrin.
Detta är ett läge där Sverigedemokraterna har fått som man vill. Man har helt och hållet pausat gröna kreditgarantier i ett läge där den svenska industrin står helt handfallen inför konkurrerande ekonomier. Man har nästan slopat Industriklivet, vilket innebär att Sverige är ett av få länder som inte ämnar stötta sin industri.
I samma läge har Sverige som sagt en arbetslöshet som är rekordhög och rekordmånga konkurser bland småföretag. Det industrin och näringslivet får av Johnny Svedin och Sverigedemokraterna är ett fem sekunders svar om vad man vill satsa på.
Låt oss kolla på det som Johnny Svedin sa om frågan kring kapital. Det slås fast av experter, forskare, IVA och Svenskt Näringsliv att riskdelning är nyckeln om vi ska kunna skapa nya jobb i Sverige. Men det Johnny Svedin och Sverigedemokraterna säger är att staten inte ska ta något som helst ansvar för jobbskapande i vårt land.
Jag måste säga, herr talman, att jag är väldigt besviken. Det här är den fjärde budgetdebatten vi har, och det enda Johnny Svedin kan klämma ur sig är fem ynka sekunder för alla dem som är oroliga för sina jobb.
Vi har det svart på vitt: Sverigedemokraterna har inga svar på hur vi ska stötta den svenska industrin och hur vi ska skapa jobb i Sverige. Med Sverigedemokraterna vid makten är det helt uppenbart att Sverige blir fattigare och att det är svenskarna som får betala.
2025-12-16 14:47:36
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Tack för frågan, om det nu var en fråga på slutet – det kändes mer som ett påhopp.
Kort och koncist svävar vi inte ut i en massa konstigheter eller floskler om hur det ska vara eller inte vara, utan det som det handlar om är att vi behöver kapital, vi behöver tillstånd och vi behöver lätta på regelbördan. Det sätter fart på Sveriges industri. Vi kan inte hålla på med en massa regleringar som gör att en småföretagare ska behöva lägga så mycket tid på att rapportera in på miljökrav och saker som kanske inte har med produktionen att göra.
Ledamoten började prata om Europa, och en av de viktigaste åtgärderna som vi behöver göra i Europa handlar om produktiviteten. Fina ord hjälper inte – man måste göra någonting för att det ska hända någonting. Vi har lagt in fungerande teknikneutrala verktyg som ska ge effekt nu, och det kommer de att göra. Dessutom har arbetslösheten sjunkit.
2025-12-16 14:49:38
Johnny Svedin
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för anförandet!
I dag debatterar vi näringspolitiken, och på det området finns det många komponenter som är väsentliga. Det är ett ganska brett område, men man skulle kunna säga att det mesta kokar ned till tillväxtfrågor: att få en större ekonomi i vårt land så att vi kan få en bättre sjukvård, bättre skolor, bättre rättsväsen och så vidare.
När vi pratar om tillväxt och näringsliv finns det insatsvaror som man kan diskutera och saker att skruva på. Johnny Svedin har varit inne på bland annat regelfrågor och kapitalfrågor. Jag tänkte fråga lite grann om arbetskraft, som också är en fantastiskt viktig del i ett levande och produktivt näringsliv.
Vi har ju problem i Sverige med vår demografi. Det föds 1,43 barn per kvinna, och om den utvecklingen fortsätter får vi en krympande befolkning. Samtidigt finns det en ny lag om ett återvandringsbidrag på 350 000 kronor per person. Sverigedemokraterna driver alltså en politik där man vill minska befolkningen och därmed antalet människor som kan ta arbete i svenskt näringsliv.
Jag vill fråga Johnny Svedin: Ur ett tillväxtperspektiv, hur hjälper det att ha ett återvandringsbidrag så att vi blir färre arbetsföra invånare i Sverige? Hur hänger det här ihop?
2025-12-16 14:51:11
Anders Ådahl
Herr talman! Nu är det inte arbetsmarknadsfrågor vi ska diskutera utan näringsfrågor. Men jag ska försöka svara på Anders Ådahls frågor ändå.
Återvandringsbidraget handlar om folk som vill återvandra. Vill man återvandra är man välkommen att göra det, och då ska man också få en bra start när man återvandrar. Det är det återvandringsbidraget syftar till.
När det gäller kompetensförsörjning till Sverige har den här regeringen tillsammans med oss sett till att vi ska satsa mycket mer på STEM-utbildningarna, alltså teknikutbildning och sådant. Det vi saknar i dag är ju ingenjörer på hög nivå. Vi saknar mycket folk även i andra sektorer, men som ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro påpekade tidigare finns det ju en viss arbetslöshet i Sverige, vilket gör att det egentligen finns ett underlag. Då är frågan: Vill man ta dessa arbeten eller vill man det inte?
Det är en också en viktig fråga som man måste ta ställning till. Det är ingen näringsfråga på det sättet, men det är det svar jag kan ge.
2025-12-16 14:52:58
Johnny Svedin
Herr talman! Ledamoten Svedin har rätt i att den här frågan helt klart gränsar till arbetsmarknadspolitiken, men politiska områden har en tendens att flyta ihop. Pratar vi näringspolitik och tillväxt behöver vi faktiskt prata arbetsmarknadspolitik samtidigt.
I stället för att betala människor för att lämna landet är Centerpartiets ingång att försöka utbilda människor och täppa till det kompetensgap som finns på arbetsmarknaden. De som inte har rätt kompetens i dag kan utbilda sig och få den kompetens som företagen söker så att vår tillväxt faktiskt kan öka.
När Northvolt skulle etablera sig i Skellefteå – även om väl Northvolt inte är det bästa exemplet – sa man att en av de stora flaskhalsarna för att etablera sig var hur den offentliga sektorn skulle fungera i Skellefteå. Hur skulle man göra med förskolor, vård och allt annat? Hur skulle man kunna locka högkompetent arbetskraft som dessutom förväntade sig offentlig service?
Det var nästan den största utmaningen, och den utmaningen kommer att bestå när vi ska industrietablera i Sverige med andra företag än Northvolt. Nu har vi ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare som gör det omöjligt att komma till Sverige om man tjänar under 33 400 kronor i månaden, tror jag att det är. Det är vad man många gånger tjänar i vården och i offentlig sektor.
Vi kommer inte att kunna få en tillväxt i ett nytt, växande näringsliv om den offentliga sektorn inte kan anställa människor. Hur ser Johnny Svedins recept ut för att sätta fart på näringslivet på nya orter när det är omöjligt att locka hit människor för att arbeta i offentlig sektor?
2025-12-16 14:54:12
Anders Ådahl
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva och prioriteras. Det är entreprenörerna som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige.
Som sverigedemokrat väljer jag stabilitet och genomförande. Tillsammans med regeringen ser vi till att närmare 9 miljarder kronor avsätts för näringspolitiken 2026 och att de viktigaste finansieringsverktygen finns på plats.
Kapitaltillskott till Norrlandsfonden stärker utlåningen till små och medelstora företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. För att fortsätta den fossilfria resan även när konjunkturen blir svagare ska investeringar fortfarande kunna förverkligas. För oss innebär fossilfritt att kärnkraften är en central del av lösningen.
Satsningarna stannar dock inte bara i norr. De kreditramar, garantier och snabbare prövningar vi genomför gäller hela landet. De stärker fordons- och industriklustret i Västsverige, life science i Stockholm, Uppsala och Skåne, avancerad tillverkning i Småland och Mälardalen samt besöksnäring och export längs kusten. Poängen är bättre kapitaltillgång, snabbare tillstånd och enklare myndighetskontakter, oavsett postadress.
Herr talman! Sverigedemokraterna driver också frågan om att minska EU:s krångliga regelverk och administrativa bördor. Näringslivet är i stort behov av färre överlappande krav, mindre dubbelrapportering och tydliga, enhetliga regler så att företag i stället kan lägga tiden på produktion, export och innovation.
Vi behöver också mer rim och reson när EU:s regler genomförs i Sverige. Det finns forskning som visar att Sverige ofta har gått längre än EU kräver utan tillräckliga konsekvensanalyser. Vår linje är proportionell och kostnadseffektiv tillämpning som frigör kapital till investeringar som gör verklig nytta för vägen mot ett fossilfritt Sverige. Vi vill inte ha påskyndande och överimplementering av miljömål som inte analyseras och inte förbättrar Sveriges konkurrenskraft.
Förutom att förhindra överimplementering behöver vi också ta tillbaka styrningen från myndigheter. Politiken ska väga målkonflikter, sätta prioriteringar och kräva konsekvensanalyser innan nya krav ställs på företag och kommuner. Detta, kombinerat med proportionell EU-tillämpning, frigör tid och kapital till investeringar som gör Sverige fossilfritt i praktiken.
Europa behöver återställa balansen mellan mål och medel. Under lång tid har vi staplat regler, skatter och prövningar på varandra, vilket gör att investeringar vandrar härifrån medan efterfrågan består. Resultatet blir att vi köper komponenter och råvaror från länder som inte delar våra värderingar, och det sker utan att de globala utsläppen minskar. Det är en dålig affär för både miljön och självständigheten.
Sverigedemokraterna vill göra tvärtom och behålla produktion och förädling i Sverige och Europa genom färre onödiga hinder, snabbare och mer förutsägbara tillstånd och en energipolitik som faktiskt möjliggör fossilfritt med kärnkraft som grund för en fungerande energitillförsel.
En stark industri och trygg försörjning av insatsvaror är inte bara ekonomi, utan det är också säkerhetspolitik. När besluten fattas nära och bygger på konsekvensanalyser i stället för symbolpolitik blir vi mindre beroende av andra och står mer på egna ben.
Herr talman! Nationellt moderniserar vi myndighetskontakten med digital identitet och ett vassare Verksamt.se. Man ska kunna lämna uppgifter en gång, följa ärendet i realtid och få tydliga krav från start. Med en specialiserad prövningsmyndighet och mer resurser kortar vi ledtiderna och går från pappersarbete till produktionsstart.
Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget välkomnar vi det fördjupade samarbetet runt Östersjön, inklusive skydd av kritisk undervattensinfrastruktur. Polen har aviserat köp av tre ubåtar av typen A26, vilket stärker den industriella kapaciteten här hemma. Ett säkert Östersjöområde är också näringspolitik.
Trygghet för företagare är grundläggande. Ekonomiska oegentligheter och företagsrelaterad brottslighet ska mötas med handling och skärpta verktyg. Det måste finnas snabbare möjligheter att stänga ned bolag som används som brottsredskap. Tryggare företagande ger högre investeringsvilja.
Inom näringen behövs förutsägbarhet, mindre friktion och starkare verktyg där marknaden behöver politiken för att bana väg. Vi säkrar robust exportfinansiering och tydliga garantiramar. Vi förstärker kapitaltillgången där den behövs som mest. Vi driver på för snabbare prövningar och regelverk som är hanterbara, både i Sverige och i EU.
Herr talman! Avslutningsvis: Oppositionen väljer andra vägar, som går i olika riktningar. Socialdemokraterna vill ha en ny tillväxtpakt, mer riktat stöd och återinförande av gröna krediter. Miljöpartiet vill kraftigt utöka stödet till förnybart och till tillsynsmyndigheter, och Centerpartiet vill fördubbla Industriklivet.
Vi sverigedemokrater prioriterar i stället teknikneutralitet, finansieringsverktyg, snabbare tillstånd och mindre byråkrati. Investeringarna ska gå till och gynna hela Sverige.
Herr talman! Tack återigen för frågorna, Anders Ådahl, även om det här som sagt inte är en arbetsmarknadspolitisk debatt!
Sverige är ett fantastiskt land. Här har vi alla möjligheter i världen att skola om oss. Det gäller samtliga. Alla kan göra det. Jag gick själv från att ha jobbat i industrin i många år till att bli sjuksköterska. Det gjorde jag när jag var lite äldre. Den möjligheten har alla, även de som är arbetslösa i dag. Det är egentligen inget konstigt. Men varför väljer man inte att skola om sig eller skola in sig i någonting? Varför lever man i stället i utanförskap? Nu är vi inne på integration och så vidare, och där vill jag inte hamna, men det är också en fundering att ta med sig.
Det är också känt att inte bara Sverige lider av en åldrande befolkning och problem med att få in nytt folk på arbetsmarknaden. Det gäller egentligen hela västvärlden och Europa. Vi har också problemet att man inte anställer äldre, vilket är en fråga som jag tänker att ni i Centerpartiet kan ta med er. Åldersdiskriminering är också ett problem.
Vi har alltså lite att jobba på. Det kan jag hålla med om. Det är inget konstigt. Men jag undrar fortfarande varför vi har så många människor som inte vill arbeta trots att alla möjligheter finns.
2025-12-16 14:56:10
Johnny Svedin
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för anförandet! Jag hade faktiskt inte tänkt ta replik, men det fanns flera saker i anförandet som väckte min nyfikenhet och jag undrade lite om jag hade hört rätt. Sedan var det en replikväxling här som gjorde att jag blev ännu mer förvirrad.
Johnny Svedin säger i sitt anförande, vad jag förstår, att ni säkrar kapital för näringslivet i er budget. Där är väl den största förlusten av kapital som man kan se att Tidöregeringen har tagit bort eller i alla fall fryst de gröna kreditgarantierna. Det här kom lite oväntat på slutet, och jag har undrat lite vad som låg bakom.
Moderaterna har sedan varit ute och beslutat att de inte vill fortsätta ha gröna kreditgarantier. Därför undrar jag om Sverigedemokraterna kommer att fortsätta driva på för gröna kreditgarantier efter det här stoppet för att ytterligare säkra kapital, eftersom det här är en av de säkraste och mest kostnadseffektiva reformerna för att få in privat kapital till näringslivet och den gröna omställningen. Det är min första fråga.
2025-12-16 14:58:01
Katarina Luhr
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för ditt anförande!
Det finns mycket att säga om Sverigedemokraternas näringspolitik, men jag tänkte uppehålla mig något vid det som Johnny Svedin nämnde om life science och vår innovationskraft och hur viktigt det är att Sverige är en framstående industrination.
Jag tänkte fråga Johnny Svedin vad Sverigedemokraternas bild är av framtiden för svensk industri och det svenska näringslivet. Vilken analys gör Johnny Svedin och Sverigedemokraterna av läget i världen, och vilken väg tror de är den korrekta när det kommer till att positionera sig i världspolitiken just nu?
Vi ser att det är väldigt många länder som investerar tungt i sina industrier, så jag skulle vilja veta vad Sverigedemokraternas politik är när det gäller vad Sverige ska leva av i framtiden.
2025-12-16 14:46:25
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! När det gäller gröna kreditgarantier talade ledamoten om privata investerare. Jag skulle vilja påstå att det inte i hög grad är privata investerare utan pensionsfonder och andra som kan drabbas. Det finns bra exempel på industrier som skulle vara gröna men som gick omkull. Vi behöver inte nämna namn på dem, men på det har pensionsspararna förlorat miljardbelopp. Investeringarna gjordes utan någon konsekvensanalys. Man har varit alldeles för ambitiös och snabb i sina beslut att ställa om. Man har öst in pengar och trott att allting skulle bli bra. Men sådan är inte verkligheten.
Vi är inte emot att gå från fossilt till fossilfritt, men man kan göra det på olika sätt och i olika tempo, tänker jag. Det tänker nog vi allihop i Sverigedemokraterna.
I den förra debatten, om miljö och jordbruk, pratade vi om samma sak. Det finns flera energislag som kan vara gångbara, men det bästa och mest gångbara för basindustrin är kärnkraft. De gröna omställningsprojekten kräver ju en otrolig massa energi. Det måste vi lösa på något sätt. Det blir som ett ekorrhjul, och man vet aldrig var det slutar.
2025-12-16 14:59:25
Johnny Svedin
Fru talman! Det är ändå ganska intressant att ledamoten Jansson rakt av avvisar Jacob Wallenbergs spaning kring två viktiga områden för Sverige, åtminstone den spaning som gäller klimatomställningen.
Visst, Sveriges utsläpp är väldigt låga sett till hela världen, men det var inte det som var poängen. Poängen är att om vi skapar en hemmamarknad där vi kan ta fram nya produkter och ny teknik som världen kommer att efterfråga – till exempel grönt stål – kommer det svenska näringslivet att kunna blomstra inte bara i dag med gammal teknik utan även i morgon med ny teknik.
Ledamoten Jansson sa i sitt anförande att politik inte ska gå in med stöd. Det där är intressant. Jag tycker att politiken ska gå in med stöd när det handlar om att utveckla nya näringar och nya grenar, till exempel grön omställning med industrikliv och gröna krediter. Då är det möjligt. När vi har en S-kurva i en tidig utveckling bör staten kunna hjälpa till. I ett senare skede ska näringslivet kunna stå på egna ben.
Vad regeringen gör är i stället att man går in med statligt stöd till kärnkraft. Det är en teknologi som nådde sin mogenhet på 1980-talet. Där ska regeringen alltså gå in med konstgjord andning för att en mogen teknologi inte klarar sig själv.
Det där får jag inte att gå ihop med en klassisk moderat marknadspolitik. Man kör en planekonomisk modell och ger konstgjord andning till en gammal teknologi. Kan Jansson förklara varför man väljer den modellen – varför inte satsa på ny teknologi och ge stöd där i stället för konstgjord andning till gammal teknologi?
2025-12-16 15:36:40
Anders Ådahl
Fru talman! Jag var inte där och lyssnade på vad Jacob Wallenberg sa. Men om han har sagt så har jag inget emot det. Jag inledde med att säga att företagen själva bestämmer, inte politiken. Är vi överens om att jag sa det? Jag upplevde att du inte förstod mitt svar på den frågan, Anders Ådahl.
När det gäller stöd till ny teknik anser jag att det är något som marknaden måste göra med egna pengar. Vi har Vinnova, och vi har Exportkreditnämnden om man vill ha stöd för exportfrämjande åtgärder och så vidare. Men jag tror inte att det hjälper. Vi har sett exemplet Northvolt. Nu har vi också Stegra som svajar. Hoppas att de klarar sig, men det ser inte helt solitt ut. Där har man använt både pensionspengar och skattemedel. Jag vill varna för den grejen, för det är kommandoekonomi. Det är inte marknadsekonomi, som vi moderater står för.
Till sist ska jag ta upp kärnkraften. Vi måste ha ett robust energisystem för vår exportindustri och för att vi ska ha solida elpriser framgent. Vi kan inte ha ett väderberoende energisystem med vindkraft och sol. Det är ohållbart. Alla pratar om hållbarhet, men det är ohållbart. Därför måste vi gå in med statliga garantier för kärnkraften. Det är inte statliga pengar; det är statliga garantier.
2025-12-16 15:38:30
Kjell Jansson
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 1 i betänkandet för utgiftsområde 24.
Jag vill tacka Kjell Jansson för anförandet. Som jag noterade när jag höll mitt anförande var det ingen som bemödade sig om att försvara regeringens politik, så jag tänkte ge Kjell Jansson chansen här.
Som alltid när Kjell Jansson håller sina anföranden, fru talman, finns det många frågor man vill ställa. Men jag kommer att ställa en fråga om något som jag lyfte i mitt anförande.
Vi har rekordmånga konkurser i vårt land. Det har inte varit så här många på 40 år. Som jag redogjorde för i mitt anförande har vi från Socialdemokraterna föreslagit att Bolagsverket ska få ett tillskott på 25 miljoner. Vi vill inrätta en konkursakut. Vi vill se till att staten fortsätter att investera i våra industrier. Vi vill att våra höginnovativa små och medelstora företag ska överleva. Vi vill att Sverige ska vara en ledande industrination – som positionerar sig väl i världen, som skapar nya arbetstillfällen, som har hög tillväxt och som bidrar till att sänka världens klimatutsläpp.
Jag skulle vilja veta: Vad är Moderaternas politik och Kjell Janssons recept för att stävja konkurserna? Vi ser många i vårt land.
2025-12-16 15:40:20
Daniel Vencu Velasquez Castro
Fru talman! När det gäller konkurserna är jag den första att beklaga det som har skett. Stora delar av konkurserna de senaste åren handlar om återbetalning av pandemistöd som man inte klarar av. I det hus i Stockholm där jag har en lägenhet var det två företag som gick i konkurs för att de inte klarat att betala tillbaka pandemistödet. Man kan diskutera om man skulle ha gjort på något annat sätt, men det här blev en konsekvens av det.
Sedan har vissa branscher gått dåligt de senaste åren. Till exempel byggbranschen, min gamla bransch, har gått jättedåligt. Det har också medfört många konkurser för framför allt mindre företag. Därför införde man förstärkningar av rotavdraget för att stimulera branschen.
Jag kan hålla med; jag är inte alls nöjd med detta. Jag tycker att det är tråkigt, men jag har inget direkt recept. Jag kan inte säga att vi skulle ha gjort så här i stället. Det enda jag kan tycka är att man hade kunnat göra pandemistödet på något annat sätt. Det är det enda jag har synpunkter på.
2025-12-16 15:41:49
Kjell Jansson
Fru talman! Konkurser är förödande, inte bara för den enskilda näringsidkaren utan för hela samhällsekonomin. Vi vet att små och medelstora företag står för fyra av fem arbetstillfällen i vårt land. Vi vet att de är otroligt viktiga integrationsmotorer. Vi vet att de kanske är bäst på att jobba för att motverka sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Det här är alltså företag som under den här regeringen har fått det allt svårare.
Jag nämnde några saker, till exempel att man tog bort nästan 1 miljard i stöd till små och medelstora företag inom våra innovationsekosystem. Jag nämnde att regeringen valde att ta bort högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader trots att Svenskt Näringsliv varnade för det. När det fanns varningsflaggor överallt om vart det här var på väg – hög arbetslöshet, låg tillväxt och många konkurser – valde regeringen och Kjell Janssons parti att inte agera.
Nu är vi där som alla varnade för att vi skulle hamna. Vi har nämligen rekordmånga konkurser. Då finns det inte ett enda svar på vad regeringens politik är för att stävja detta. Det här är mandatperiodens sista budget för utgiftsområde 24 Näringsliv, och det finns inte ett enda konkret svar på hur man ska stävja de många konkurserna i vårt land.
Vi har föreslagit en konkursakut. Vi har därtill ett högkostnadsskydd för småföretag vid höga sjuklönekostnader. Då har jag bara nämnt något. Vi investerar mycket mer i våra innovationsekosystem.
Kan inte Kjell Jansson komma på någonting som regeringen har i sin politik för att hjälpa småföretagen i detta oerhört utsatta läge?
2025-12-16 15:43:02
Daniel Vencu Velasquez Castro
Fru talman! Jag glömde i mitt förra anförande att säga att regeringen har stärkt Bolagsverket med 56 miljoner för 2026.
Som jag nämnde stärkte vi rotavdraget – det går ned till 30 procent igen vid årsskiftet. Detta har man gjort för att stävja det här. Det går inte att skydda mot allt. Samhället kan inte bära allt. Att driva företag är en stor risk. Jag gjorde det själv i 26 år. Vissa år gick det dåligt, och vissa år gick det riktigt bra. Det går upp och ned.
Jag har egentligen inget svar på vad man skulle ha gjort i stället. Det jag nämnde i mitt anförande var att jag tycker att man bör göra en översyn av sjuklöneansvaret för små företag. Det nämnde jag. Det har inte gjorts, men jag kan tycka att det är skäligt att göra det. Låt oss säga att man har fyra anställda som åker upp en helg till Åre för att ha trevligt och att två bryter benen. Då är 50 procent av styrkan borta. Sedan ska man betala sjuklön till dem i 14 dagar. Det är väl denna åtgärd som jag tycker att man borde överväga.
2025-12-16 15:45:09
Kjell Jansson
Fru talman! Som vanligt när Kjell Jansson pratar kommer det väldigt mycket information på en och samma gång. Jag uppfattade att det fanns kritik mot den nya EU-lagstiftningen om att förbjuda försäljning av fossila bilar år 2035. Jag lyssnade på miljö- och jordbruksutskottets debatt, precis före den här debatten, och då fick jag höra att Tidöregeringen var en stark röst för miljö och klimat inom EU. Jag har också fått höra att regeringen står bakom ett förbud mot försäljning av fossila bilar inom EU till år 2035.
Nu blev jag lite osäker. Är det så att Moderaterna inte står bakom detta? Eller är det så att Kjell Jansson inte står bakom det? Eller missuppfattade jag inlägget lite? Det vill jag gärna ha svar på.
2025-12-16 15:46:33
Katarina Luhr
Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för dina frågor!
Det pågår förhandlingar i EU – det vet du också – om klimatdirektivet. Jag kan tycka att det är skäligt att man gör en översyn av det här. Tysk bilindustri håller på att rasa ihop. Tyskland bär hela EU:s ekonomi. Utan Tyskland blir det här inte bra. Vi har varit tidiga i Sverige. Volvo har varit nästan snabbast med att bygga om till elbilar, men det är inte så lätt för dem heller att sälja och konkurrera.
Som jag sa tidigare tror jag att man bör överväga noggrant och göra grejer i en lugnare takt. Jag är inte emot att man bygger elbilar – absolut inte. Men jag tror att man måste ha sans och balans. Jag tror inte att man bara ska sätta deadlinedatum för allting, så att det är svart och vitt från ett datum. Jag tror inte på den politiken.
2025-12-16 15:47:30
Kjell Jansson
Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag blev inte mycket klokare av det. De gröna kreditgarantierna innebär ju att staten täcker upp för banker så att de kan låna ut pengar till ett lägre pris. Man har ställt ut kreditgarantier, men det är inte några av dem som har använts hittills till något av de företag som gått i konkurs. Ingen skattebetalare har alltså förlorat på dem, åtminstone inte än så länge. Det är ganska få bolag som har fått det här, och alla har inte utnyttjat det. Det gjorde inte heller Northvolt. Jag kan inte riktigt se att svaret täcker upp för min fråga.
Jag har ytterligare en fråga. Den handlar om – om jag förstod ledamotens anförande rätt – att vi inte ska luta oss mot miljömål som inte ökar Sveriges konkurrenskraft. Var det så ledamoten sa? Jag undrar vilka miljömål som inte ökar svenska företags konkurrenskraft. Om det handlar om klimatmål, hur ser Johnny Svedin på att Sveriges företag inte skulle gynnas av en klimatomställning när väldigt många andra länder satsar mycket på att deras företag ska ställa om?
2025-12-16 15:01:11
Katarina Luhr
Fru talman! När det gäller gröna kreditgarantier väljer vi fungerande teknikneutrala verktyg som ger effekt nu. Exportkreditnämnden har upp till 650 miljarder att dela ut. Vi har också exportkrediter för utlåning upp till 175 miljarder. Det kanske är samma sak med ett annat namn?
När det gäller frågan om miljömål och konkurrenskraft i Sverige skedde en överimplementering av målen under de år ni satt i regering. Det har kostat företagen en hel del pengar och resulterat i outnyttjade resurser eller att resurserna gått till andra saker än det de ska, det vill säga produktivitet och produktion.
I dag står sig Europa ganska slätt internationellt på grund av byråkratiskt regelkrångel som har tillkommit på grund av ivern att bli så fossilfri som möjligt så snabbt som möjligt, utan konsekvenstänk. Jag sa i mitt anförande att det behövs en konsekvensanalys innan man gör någonting. Vi är inte emot omställning. Men vi måste vara beredda och räkna fram när och var det är lämpligt att göra vad.
2025-12-16 15:02:54
Johnny Svedin
Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Näringspolitik – vad är det? Jo, det är att politik ger de bästa förutsättningarna för företag att jobba och verka i Sverige. Det är däremot helt skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt och statsstöd. Det har flera ledamöter pratat om i tidigare anföranden. Man ska inte gå in med stöd, utan staten ska vara stark med forskning och utbildning. Det är nyckeln till svensk industris framgång. Det har det alltid varit, ända sedan Curt Nicolins tid.
När man går in med riktade stöd är det risk att det blir precis tvärtom. Det är överhängande att beslut blir godtyckliga och inte har affärsmässiga grunder. Marknadsekonomin byts ut mot kommandoekonomi och begränsar den fria konkurrensen för företag enormt mycket. Sådan ekonomi hör endast hemma i totalitära stater som Kina och liknande.
Vi har färska exempel på det, såsom Northvolt som en av AP-fonderna gick in i med flera miljarder i tron på grön omställning och utan att ha affärsmässiga kalkyler. Det är skrämmande att så mycket pengar har förskingrats från pensionärer som har jobbat hårt i hela sitt liv. Nu är dessa pengar borta. Vi måste lära oss att inte göra om det här.
Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Sveriges exportföretag är av yttersta världsklass: Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson, Astra Zeneca, Saab, SSAB med flera, för att bara nämna några.
Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är enormt starkt. Jag tror inget land är så exportberoende som Sverige. Därför gäller det att vi utvecklar våra relationer med omvärlden för att få fler kunder och göra fler affärer. Högsta prioritet är därför att stärka vår konkurrenskraft och dämpa EU:s iver för flera regelverk som hämmar hela EU och vår konkurrenskraft.
Exempel på det är klimatdirektivet för fossildrivna bilar som håller på att slå ut tysk bilindustri. Tyskland är motorn i EU:s ekonomi. Det här kommer att skada hela EU om det inte blir en omprövning.
Viktigt är också att vi som exportberoende land i större omfattning kopplar bistånd till vår exportindustri, och det görs nu.
Det är också viktigt med fler handelsavtal utanför EU. USA är trots tullar och allt fortfarande vår tredje största handelspartner. Det är därför viktigt att vårda relationen med USA. Vi kommer att öppna två nya konsulat i USA, ett i Kalifornien och ett i Texas.
Regeringen och Saab har undertecknat ett letter of intent med Ukraina om mellan 100 och 150 Jasplan. Det är en historiskt stor order, om den går igenom; det är fortfarande bara ett letter of intent. Även order från Brasilien och Colombia är på gång. Saab är i dag ett världsföretag som tillverkar världens bästa stridsplan, Jas.
Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital – människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagare bättre villkor att växa.
Jag vill vara tydlig med att det inte är ett problem när företag tjänar pengar, som det ibland framställs i debatten. Det står till och med i aktiebolagslagen att företag ska tjäna pengar, vilket är en självklarhet för mig som har drivit företag i 26 år. Vi måste bli bättre på att bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar, som underlättar för entreprenörskap och nya företag.
Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den stora utmaningen såväl i EU som i Sverige är att vi haft för låg tillväxt under lång tid, cirka 1,5 procent de senaste tio åren, medan USA har legat långt före med 3,5 procent. Nu ser det ändå ut att vända uppåt. För 2026 är prognosen 2,5 procents tillväxt i Sverige, och kronan har stärkts kraftigt det senaste halvåret.
EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft – ett steg i rätt riktning, absolut. Tyvärr har USA infört tullar mot oss, 15 procent för hela EU nu, vilket slår mycket negativt mot vår exportindustri. Jag tror att vi klarar det här ändå, men det är inte bra.
Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Tyvärr ägnar EU-kommissionen för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar. Exempelvis vill man reglera sönder vårt skogsbruk, som har skötts av familjer och skogsägare i generationer. Vi måste få stopp på det ofoget; det gör att Europa tappar konkurrenskraft.
Vi behöver fler reformer för tillväxt och enklare tillståndsprocesser för gruvnäring och övrig industri. Med andra ord måste miljöbalken reformeras.
Vi måste underlätta för innovation och nya företag, till exempel för att kunna öppna gruvor och bli självförsörjande på metaller i större omfattning och därmed minska vårt beroende av Kina och Ryssland.
Fru talman! Mindre företag drabbas allt hårdare av regelkrångel. Många småföretag med fler än tio anställda ska i dag ha arbetsmiljöplan, jämställdhetsplan med mera. Det är högst tveksamt vad detta är bra för. Vem har nytta av dessa regler? Det gör att många småföretagare väljer att ha nio anställda. Har de mer omfattande verksamhet använder de sig av flera underentreprenörskedjor. Även sjuklöneansvaret tynger små företag och bör ses över på sikt, när ekonomin tillåter.
Fru talman! Illojal konkurrens är ett annat hot mot svenska företag. Vi bör ha en tydligare lagstiftning för att begränsa möjligheterna för kommuner och staten att konkurrera med företag. Den utredningen är på gång. Det handlar exempelvis om kommunala gym och vissa statliga bolag. Svevia har ett dotterbolag som heter Arento, som bedriver uthyrning av byggmaskiner i mellersta Norrland och konkurrerar ut små företag.
Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader för att bli konkurrenskraftig. Ett företag är inte som en politisk verksamhet som höjer skatterna när det saknas pengar.
Ett stort hot och problem för företagen är brottsligheten. Många företag är utsatta för hot från kriminella nätverk. Regeringen går nu in med pengar, stärker myndigheterna och samverkan och tar bort sekretessen mellan myndigheterna för att skydda företagen mot detta. Det är mycket bra. Det handlar om Skatteverket, Kronofogden, Finansinspektionen, Bolagsverket, Spelinspektionen med flera.
Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen i Sverige. Det är viktigt för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Därtill är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägar som inte har underhållits på många år.
Östlig förbindelse bör byggas, och det finns avtal. Stockholmsregionen står för 40 procent av Sveriges tillväxt, och detta är nyckeln för att få hela ringen färdigbyggd.
Arlanda måste stärkas. Det måste bli enklare och snabbare för folk att flyga. På Bromma var det lätt att checka in – nu är det krångligt.
Även Malmbanan behöver byggas ut och förstärkas för gruvindustrin. Det kostar LKAB 100 miljoner om dygnet när det är stopp där.
Fru talman! Energipolitiken är havererad på grund av de rödgröna. De har stängt sex av tolv fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta kärnkraft med väderberoende energi i olika former.
Vattenkraften har varit nyckeln till svensk utveckling de senaste 130 åren. Runt om i Sverige finns många vattenkraftverk som nu är under miljöprövning enligt ny lagstiftning. Det är viktigt att vi ser till att inte avveckla någon vattenkraft, av flera skäl: dels för elsystemets skull, dels av äganderättsskäl. Många små företag i både Väst- och Sydsverige äger faktiskt sina egna vattenkraftverk.
För utvecklingen av vår exportindustri är det av stor vikt att riksdagen beslutar om en modern och robust energipolitik med ny kärnkraft. Nu har vi äntligen beslutat om ny kärnkraft.
Fru talman! Slutligen: För att behålla vårt välstånd är det av stor vikt att vi i Sverige behåller vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Detta kan endast göras genom utbildning, forskning, teknikutveckling och lägre skatter på arbete. Hårt arbete ska alltid löna sig. Företag är garanter för vårt välstånd. Företag är också garanter för nya jobb i framtiden.
Det är av stor vikt att de ekonomiska ramverken hålls i statsfinanserna. Detta är garanten för jobb och tillväxt.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).
(forts. § 14)
Fru talman! Låt mig först säga att det var mycket i anförandet från Moderaterna och Kjell Jansson som jag kan stämma in i, särskilt sådant som gäller jordbruket och skogsbruket och den frihet som behövs där för att man ska kunna vidta rätt åtgärder, i synnerhet när det gäller företagandet allmänt – alltså regellättnader och tron på företagandet. Där har Centerpartiet och Moderaterna samma syn.
Det är lite annorlunda när vi kommer in på klimatområdet och utsläpp. Jag var nyligen på en industridag i Göteborg som anordnades av Svenskt Näringsliv. Jacob Wallenberg inledde, och han sa något i stil med: Om det finns två områden som svenskt näringsliv måste ha fokus på är det AI-utvecklingen och klimatomställningen. De två frågorna kommer att genomsyra hela Sveriges näringsliv under lång tid framöver.
Samtidigt läser vi att Sveriges utsläpp har ökat med 7 procent det senaste året. Vi har en tillväxt som bromsar in. När Centerpartiet säger att utsläppen ska ned och jobben ska bli fler visar det sig att regeringens politik innebär precis det motsatta.
I Sverige införde vi 1992 en koldioxidskatt, och det var vi först i världen med. I Sverige har vi kunnat utveckla ett näringsliv som både kan vara med i omställningen och samtidigt öka sin tillväxt. Ett skäl till det är att vi har skapat ett tryck på svensk hemmamarknad. Här kan vi testa produkter. Här kan vi testa nya idéer. Här kan vi ta sådant vidare ut på en global marknad.
Min fråga till ledamoten Jansson är: Varför arbetar Moderaterna emot den här utvecklingen?
2025-12-16 15:33:35
Anders Ådahl
Fru talman! Tack, ledamoten Ådahl, för repliken! Vi jobbar inte emot. Vi har en lite annan syn.
Vi anser att det är upp till varje företag att ta ställning till om man vill satsa på att
bli konkurrenskraftig med omställning och så vidare i större omfattning.
Vi kan lägga hur mycket regler som helst på oss själva och straffa oss. Sverige släpper ut en dryg promille, och om den andelen ökar med 7 procent är det från en mycket låg nivå. EU står för cirka 6 procent av världens utsläpp. Det är cirkasiffror. Men vi måste vara balanserade.
Vi kan straffa hela EU hur mycket som helst medan man i Asien bygger 200–300 nya kolkraftverk. Det bygger man nu i Indonesien, Kina och Indien. Och sedan vill vissa att vi ska sluta köra bil här. Det får vara måtta på saker!
Vi kan inte straffa hela industrin och människor som bor på landsbygd och inte kan komma till jobbet utan bil. Hur långt vill vi egentligen gå med regelverket?
2025-12-16 15:35:28
Kjell Jansson
Fru talman! Vi är framme vid mandatperiodens sista budgetdebatt för utgiftsområde 24 Näringsliv. Nu är den här regeringens näringspolitik fullbordad, och det är bara att konstatera att det är fyra förlorade år. Jag tänker ta med er på en liten rundtur genom mandatperioden för att se hur de här åren har sett ut.
När regeringen tillträdde kom Tidölaget till ett dukat bord på Regeringskansliet. Sverige hade starka statsfinanser. Vi var ledande inom global innovation. Vi hade gjort stora investeringar i banbrytande teknik. Industrin blomstrade i hela vårt land. Men i stället för att öka utvecklingstakten valde man att med beslut efter beslut helt rasera det arbetet.
En Sverigebild som förknippades med en växande industri, låga utsläpp och tillväxt blev i stället en bild av ett Sverige som helt lämnat walkover när det kommer till närings- och klimatpolitik för framtidens teknik.
Fru talman! Vi kan titta på besluten som fattades under den första tiden i Regeringskansliet. I början av mandatperioden valde man att skära ned på innovationsekosystemen med nästan 1 miljard kronor. Det var ett helt avgörande stöd för små och medelstora höginnovativa bolag. Sedan valde man, mitt i en ekonomisk kris, att helt ta bort stödet för korttidsarbete, vilket säkerligen har lett till att många fler blivit arbetslösa än vad som varit nödvändigt.
På detta valde man 2024 att helt ta bort högkostnadsskyddet vid höga sjuklönekostnader för småföretag, trots att en organisation som jag vet att den svenska högern brukar lyssna ganska mycket till, Svenskt Näringsliv, varnade för vad det skulle komma att innebära. Och vad ser vi nu? Jo, rekordmånga konkurser av småföretag i Sverige. Inga insatser har gjorts för att stävja konkurserna. I stället för att stötta landets småföretagare har regeringen ägnat sin tid åt att avskaffa en massa regler. Det har förvisso välkomnats, men vad gäller faktiskt utfall i jobb eller färre konkurser kan man inte visa på något resultat.
Fru talman! Vi ska komma ihåg att under första halvan av mandatperioden valde regeringspartierna att ägna sig åt det fördummande kulturkrig som vi har haft i svensk energipolitik under alltför många år. Sedan kom man till insikt och följde Socialdemokraternas politik.
Vi behöver en energiöverenskommelse för vårt lands skull och för vår konkurrenskraft. Tyvärr strandade de samtalen, vilket jag beklagar. Jag vill bara understryka hur viktigt det är att riksdagen kommer fram till en energiöverenskommelse. Det har vi inte gjort på grund av att vissa partier valde kulturkrig framför elproduktion.
Vi ser att näst intill ingen kraftproduktion har tillkommit under 2025. Trots att regeringen lagt hela sin klimat- och näringspolitik på elektrifieringen har man under mandatperioden gjort det billigare med fossila bränslen än med el.
I budgeten som vi diskuterar nu har regeringen valt att pausa stödet till gröna kreditgarantier. Det är ännu ett beställningsjobb från Sverigedemokraterna. Man var ute i medier och kritiserade enskilda bolag ganska öppet. Man sa att man ville pausa de gröna kreditgarantierna. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, som alltid gör som Sverigedemokraterna säger, pausar de gröna kreditgarantierna.
Och vad gjorde de i den budget vi debatterar nu? De slopade Industriklivet med 80 procent. Sedan säger de att de står på den svenska industrins sida. Jag har inte träffat en enda industriledare eller ett enda företag som välkomnar den här politiken – tvärtom.
För varje dag som går, fru talman, är den svenska industrin och konkurrenskraften hårt ansatta av konkurrerande ekonomier. För varenda dag som går som den här regeringen inte stöttar den svenska industrin tappar vi konkurrenskraft och arbetstillfällen.
Nu har jag sett i medierna att statsministern, för att motverka utvecklingen av låg tillväxt och hög arbetslöshet, vill ha en tillväxtpakt med det han kallar icke-socialistiska partier. Det är de partier som har försatt oss i den här situationen. Det här är ett förslag som han har tagit rakt från kulturkrigslådan.
Om man är seriös om en tillväxtpakt hade de första som man vill ha en tillväxtpakt med varit det svenska näringslivet, akademin och dem som står för innovation och forskning. Om man förstår någonting om vad ett litet land som Sverige behöver i det geopolitiska läge världen i dag befinner sig i hade man vetat att det också krävs blocköverskridande överenskommelser. Men i stället valde man att ta ett förslag från kulturkrigslådan och fortsätta med det som har varit hämmande för svensk tillväxt och för svensk industri, fru talman.
Vi har just nu en industripolitik som inte positionerar Sverige som ledande i världen. Det beklagar jag. Jag vill också uttrycka min oerhörda oro över detta och över att regeringspartierna inte inser hur allvarlig situationen är.
Fru talman! Det finns konkurrerande ekonomier som investerar tungt i sina industrier och samtidigt för en protektionistisk politik som missgynnar en fungerande, fri, hållbar och rättvis handel. Detta sätter stor press på Sverige och EU.
Under detta år har vi kunnat följa hur Europeiska unionen gjort stora ansträngningar för att stärka den europeiska konkurrenskraften. Det är ett arbete som vi socialdemokrater har välkomnat. Vi behöver fortsätta att vara starka förespråkare för låga utsläpp, en regelbaserad världsordning och en stärkt konkurrenskraft. Däri ligger vår styrka.
Men regeringen och Tidöpartierna väljer en annan väg. Där ska Sverige inte vara med och positionera sig som ledande innovationsnation. Man verkar inte riktigt förstå hur akut situationen är. Kina subventionerar. USA subventionerar. Inget av dessa länder vurmar i nuläget särskilt mycket för fri och rättvis handel.
Klimatkrisen är ett faktum, hur mycket Sverigedemokraterna än verkar tro att den inte är det. Vi behöver ha en industri som klarar sig och som är vital. Då behövs investeringar här och nu, annars kommer industrier att flytta och teknik kommer att försvinna. Vi kommer att tappa kontroll över viktiga värdekedjor. I det läget slopar man helt stödet till svenska företag. Stödet till svenska företag handlar i grunden om vår industriella motståndskraft.
Vi socialdemokrater tror på en annan väg, fru talman. Vi vill ha en riktig tillväxtpakt som gärna får innefatta flera partier i Sveriges riksdag men framför allt näringslivet, akademin och arbetsmarknadens parter. Vi vill se ökade medel till våra innovationsekosystem. Vi vill rikta särskilda medel till Bolagsverket för att stävja de många konkurserna i vårt land. Vi vill se fler initiativ till frihandelsavtal. Och vi vill tillsammans med näringslivet riskdela för att investera oss ur de många kriser vi står inför.
Vi kan och vill lämna efter oss ett land som går att bygga vidare på för framtidens generationer, ett land som ingjuter hopp och framtidstro. Vi vill fördjupa samarbetet i EU och globalt. Vi vill i grunden se mer samarbete, både här hemma och internationellt. Om det ska ske, fru talman, behövs en ny regering. Det behövs en regering som säger som det är, gör vad som krävs och förstår vikten av att föra Sverige i en ny riktning. Och för att det ska ske är det helt uppenbart att det behövs en socialdemokratisk regering.
Fru talman! Jag har redogjort för Tidölagets misslyckade näringspolitik. Ingen av ledamöterna framför mig har bemödat sig om att begära replik. Jag kan därför bara konstatera att det inte bara är Socialdemokraterna som underkänner den här politiken, utan det gör även ledamöterna i Tidöpartierna. Även de tycker att det behövs en socialdemokratisk regering.
(Applåder)
Fru talman! Jag förstår det så här: Om Sverige hade skickat ned Kjell Jansson till EU för att förhandla om detta hade han velat ha en översyn av direktivet. Jag är osäker på om Kjell Jansson delar Moderaternas åsikt eller inte. Om Sverige skickar ned regeringen, förhandlar den då för ett förbud eller för en revidering? Jag tänker att Kjell Jansson väl är en representant för Tidöregeringen när han står här i talarstolen, och jag vill gärna veta vad som är regeringens ståndpunkt i frågan. Driver Sverige på för att det år 2035 ska vara ett förbud för fossila bilar inom EU?
Om man på något sätt styr mot en politik får man det man vill ha; så är det ju faktiskt. Jag tycker att Kjell Jansson har svajat lite när det till exempel gäller garantier. Kjell Jansson vill inte ha stöd men gärna garantier, och samtidigt har Moderaterna beslutat internt att vi ska ta bort de gröna kreditgarantierna men att vi kan utfärda garantier för kärnkraft. Det är alltså tydligt att man kan komma dit man styr men att man får något annat om man inte styr.
År 2035 kommer fossila bilar att vara en gammal teknik som vi inte vill fortsätta lura på människor. En bil håller i ungefär 20 år, och under den tiden gör vi oss beroende av Ryssland, Kina och andra stater som vi behöver köpa fossila bränslen från. Det gäller kanske främst Ryssland i dagsläget. Jag undrar därför fortfarande: Driver regeringen på för ett förbud mot fossila bilar inom EU år 2035?
2025-12-16 15:48:28
Katarina Luhr
Fru talman! Jag börjar med de gröna krediterna. De har pausats av Finansdepartementet, och skälet till det är att man vill göra en översyn av det här. Det hände ju lite grejer med Northvolt – vi tappade några miljarder där – och det är högst skäligt att man pausar. Man har inte stoppat detta utan pausat det.
När det gäller bilarna är det i Katarina Luhrs och många andras värld så att fossilbilarna kommer att fortsätta släppa ut en massa, men det kommer de inte alls att göra. För 25 år sedan, när jag började jobba i Stockholm, släppte bilarna ut tio gånger så mycket som i dag. Om fem år tror jag inte att bensinbilarna släpper ut någonting. Det kommer nya system som gör att bilarna inte släpper ut någonting.
Det är detta det handlar om. Man kan inte bara förbjuda en teknik och säga: Den där tekniken är farlig, men den här tekniken är bra. Tittar du på bilarnas hela livscykel vad gäller klimat och miljö ser du att elbilarna i dag har större totala CO2-utsläpp än vad bensinbilarna har. Jag anser därför att det självklart måste göras en översyn av detta. Jag tror absolut att det i närtid kommer att komma fossilbilsmodeller som inte släpper ut någonting.
(forts.)
2025-12-16 15:50:15
Kjell Jansson
Herr talman! Utgiftsområde 24 Näringsliv är det betänkande vi debatterar här. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.
Jag vill inledningsvis framhålla den svenska industrins betydelse. Mycket av det som industrin producerar är avgörande för samhället, till exempel material för välfärden, byggsektorn, den gröna omställningen eller energiproduktionen. Sverige är ett litet land som är mycket beroende av export till den globala marknaden, ofta med naturresurser som insatsvara. Vi måste börja tänka nytt så att vi gemensamt kan utveckla och känna framtidshopp när det gäller att fortsatt kunna hävda oss i en föränderlig värld.
Även landsbygdsorter som bidrar med råvaror till exportindustrin, till exempel skogsprodukter, mineral eller elförsörjning, måste kunna känna att de får ut någonting av de värden som de bidrar med. Så är det inte i dag. Först då får vi sammanhållning och ett gemensamt projekt att utveckla vårt näringsliv för de utmaningar som vi står inför när hela världen behöver ställa om.
Vi, som ofta har kunnat hävda oss med kvalitet och hållbarhet, måste nu även börja hävda oss i en kontext där utsläpp av växthusgaser är något som kommer att vara avgörande för vem som är mest konkurrenskraftig.
Herr talman! Sverige behöver också ställa om till en innovationsdriven tillväxt. Det som andra länder gör billigare, och ibland kanske till och med lite bättre, måste Sverige möta med högre kunskapsinnehåll och mer resurseffektiv produktion av varor och tjänster som produceras utifrån samhällsutmaningar snarare än konsumtionsdriv. Omställningen av ekonomin sker i ett nytt ekonomiskt landskap där klimatfrågan och den växande befolkningen utgör både utmaningar och möjligheter. Forskning och utveckling måste därför ske i nära relation med industrin.
Jag vill lyfta fram de små företagen som en viktig motor för Sveriges näringsliv. De är viktiga inte bara för att de kan växa och bli stora utan också för att de i bästa fall kan driva fram nya idéer och innovationer. Sverige har goda förutsättningar att utveckla företagandet inom hållbarhet och energieffektivisering, vilket i sin tur kan påskynda omställningen av samhället.
Handeln med omvärlden är mycket viktig för Sveriges välstånd och utveckling. När det gäller den politik som förs på det här området hade jag velat se en ny inriktning med rättvisa som utgångspunkt. Människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö bör sättas främst. Fokus bör vara på samhällsvinster för alla, inte bara på vinster för storföretagen.
Handelspolitiken får inte heller leda till försämringar för människor i andra länder. För att handel ska kunna ske på rättvisa villkor behöver fattigare länder ges fördelar och större utrymme att driva sin egen handelspolitik. Handel ska också vara ett verktyg för att sprida grön teknik och uppmuntra länder att stärka sin klimat- och miljöpolitik.
Herr talman! Här passar det utmärkt att jag yrkar bifall till vår motivreservation 2 i betänkandet. Den handlar om beslutspunkten som gäller utrikeshandel samt export- och investeringsfrämjande.
I likhet med Vänsterpartiets budgetalternativ inom utgiftsområde 24 anser jag att följande förändringar borde ha genomförts i förhållande till vad regeringen föreslår.
Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde ha ökats med 35 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Dessa pengar behövs exempelvis för forskning om hållbara byggmaterial som kan ersätta fossila byggmaterial som cement och stål.
Jag menar vidare att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ha ökats med 73 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Det hade möjliggjort stöd till Rise och till innovativa företag för att de ska kunna tillämpa sin forskning i statliga laboratorier. Det finns nämligen inte utrymme för småföretag att nyttja dem.
Även anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde ha ökats i jämförelse med regeringens förslag. Totalt borde 122 miljoner kronor ha tillförts för att finansiera flera viktiga satsningar. Drygt hälften av detta anslag borde gå till ett riktat stöd till kvinnors företagande som skulle utgöras av två delar. Den ena delen skulle syfta till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor. Den andra delen skulle syfta till att stödja kvinnors innovation.
Jag hade också velat se en ökning av anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I rapporten Innovationskritiska metaller och mineral – en forskningsöversikt, som tagits fram på uppdrag av vårt utskott, konstateras att det finns en otillräcklig berggrundsgeologisk och malmgenetisk forskningsuppbyggnad i Sverige när det gäller innovationskritiska metaller och mineral och att det krävs kunskapsuppbyggnad. Pengarna räcker dock inte till. Sveriges geologiska undersökning har haft i uppdrag att kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller, men jag menar att myndigheten behöver mer resurser för ändamålet.
Jag vill framhålla att det är ett faktum att små företag kan ha svårt att få banklån på grund av att bankerna inte vill ta risken, speciellt på orter som har haft en negativ befolkningsutveckling. Jag anser att anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation borde ha utökats med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för att Almi ska kunna påbörja ett arbete med att förbättra småföretagens möjligheter att få finansiering. Det här var ju någonting som Socialdemokraterna tog upp tidigare.
Avslutningsvis, herr talman, anser jag att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområdet för ett treårigt program för grön omställning av pappersindustrin. Det går tungt för skogsindustrin, ska ni veta – jag hoppas att det vänder om vi får fred i världen. Vänsterpartiet tycker att 250 miljoner kronor borde ha tilldelats ett sådant program för 2026. Därigenom skulle pappersindustrin kunna få stöd för investeringar som innebär energieffektivisering och ökad produktion av inhemska förnybara bränslen. Där finns stora möjligheter för den nämnda industrin att bidra ytterligare.
Summa summarum hade jag alltså velat anvisa 620 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområdet.
(Applåder)
Herr talman! I dag debatterar vi näringsliv, ett politikområde som handlar om Sveriges företag, våra arbetstillfällen och vår förmåga att skapa långsiktig tillväxt i hela landet. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i fråga om utgiftsområde 24 och avslag på samtliga motioner.
Denna budgetproposition tar, precis som de tidigare budgetpropositioner som regeringen har lagt fram, sikte på ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan växa, skapa jobb och bära både välfärd och grön omställning. För oss kristdemokrater och regeringen är det tydligt att detta kräver stabila ramvillkor, fungerande marknader och ett tydligt fokus på genomförande.
Herr talman! Näringspolitiken är inget självändamål. Den handlar om människors möjlighet att förverkliga sina idéer, försörja sina familjer och skapa framtidstro i hela landet. Med denna budget lägger regeringen, med Kristdemokraterna som en tydlig part, fram ett starkt företagspaket på närmare 7,2 miljarder kronor. Vi lägger grunden för ett näringsliv som är ansvarsfullt, konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart – ett näringsliv där företagare kan förverkliga sin potential i sitt företag, för sina anställda, för lokalsamhället och för hela Sverige.
Herr talman! Jag lyssnade med häpnad till socialdemokraten Daniel Vencu Velasquez Castros anförande. Det var som att lyssna på Fablernas värld. Han pratade om de storheter som Socialdemokraterna hade lämnat över efter valet 2022 – ett blomstrande Sverige. Det är anmärkningsvärt, herr talman, att påstå att Sverige stod starkt då vår regering tog över ett Sverige med tvåsiffrig inflation, nedmonterad energiproduktion, avsaknad av infrastruktursatsningar inom såväl väg och järnväg som elnät – infrastruktur som är avgörande för att företag och industri ska växa, för kapitalmarknaden och för jobben – och hot om konkurser. Det var så det såg ut.
Kristdemokraterna och regeringen har jobbat målmedvetet och intensivt för att vända vårt lands konkurrenskraft. Nu reser sig Sverige igen. Vi har tryckt ned inflationssiffran till 3 procent.
Herr talman! Vi ger företagarna de villkor de behöver för att driva sina verksamheter då vi trycker tillbaka regelkrångel, snabbar på tillståndsprocesser och minskar administrativa bördor och kostnader. Vi sänker skatter för små och medelstora företag, sänker arbetsgivaravgifterna för unga, stärker växa-stödet och behåller expertskatten för att Sverige ska kunna konkurrera om kompetens.
Vi gör historiskt stora investeringar i väg och järnväg. Vi inför bättre villkor för privat kapital och riskdelning mellan privat och offentligt kapital.
Vi har Industriklivet och Klimatklivet för den gröna omställningen. Vi stärker industrin kopplat till EU:s konkurrenskraft med ren industri och teknisk suveränitet.
Vi skapar bättre villkor för industrietableringar med test- och demoanläggningar och produktion i Sverige. Vinnova och Rise får nu 1,5 miljarder i ökade anslag.
Vi har från dag ett arbetat intensivt för en stabil elförsörjning, herr talman, med planerbar och leveranssäker el. Vi städar upp efter den socialdemokratiska regeringen, som lade ned sex kärnkraftverk. Vi har initierat Kraftlyftet, och nu möjliggör vi för kärnkraft.
Vi tar ledarskapet inom EU och förhandlar för att Sverige ska stå starkt. Vi inför omnibuspaketet, ett konkurrenskraftspaket som ska trycka tillbaka regelkrångel för företag i hela Europa. Vi deltar aktivt i energilösningar, investeringar och kapitalmarknad.
Jag vill också nämna handelspolitiken, herr talman. Vi jobbar hårt för EU:s och vårt oberoende då vi upprättar avtal om strategiska partnerskap med länder utanför Europa som delar Sveriges grundläggande värderingar.
På landsbygden stöder vi produktion, distribution och digitalisering. Det sker nya företagsetableringar på landsbygden. Vi förbättrar för jordbruk och lantbruk och för livsmedelsförsörjning – för vår egen, för export och för vår beredskap.
Vi stärker kompetensförsörjningen med flera utbildningsplatser på yrkesutbildning, där yrkeshögskolan är mycket uppskattad av företagen. Med en historisk satsning på forskning, innovation och fokus på excellens gör vi Sverige starkt.
Jag skulle kunna fortsätta med fler initiativ, men jag vill fokusera lite mer, herr talman, på förenklade regler för företagen.
Det var till exempel en stor lättnad för företag då vi tog bort kravet på papperskvitton. Vi jobbar med digitalisering och kortare handläggningstider, vilket är avgörande för våra företag. Vi arbetar systematiskt genom Förenklingsrådet och Implementeringsrådet för att fortsatt granska regelverk, myndighetsprocesser och digitala tjänster. Resultaten märks redan: Fler etjänster, standardiserade processer och digitala fullmakter underlättar företagens vardag och frigör resurser till kärnverksamhet, innovation och tillväxt.
Herr talman! Samtidigt ska myndigheterna möta näringslivet med professionalism och gott bemötande. Här har länsstyrelserna och andra statliga myndigheter tagit fram utbildningar och riktlinjer som gör handläggning och service mer företagsanpassade. Genom tydlig information, samordnade kontrollbesök och förutsägbara processer minskar vi företagarens administrativa börda. En väl fungerande dialog mellan företag och myndigheter är avgörande för att företag ska kunna växa utan onödiga hinder.
Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram små, medelstora och växande företag. Det är dessa företag som står för en stor del av jobben och den regionala utvecklingen i hela landet. För oss kristdemokrater är det självklart att politiken ska utformas med deras verklighet i åtanke.
Familjeföretagen bygger sin verksamhet på långsiktighet, ansvarstagande och omsorg om både medarbetare och lokalsamhälle. De bygger värde över generationer, inte bara för sin egen familjs framtid utan för hela lokalsamhällets välfärd och utveckling. Att värna familjeföretagen, herr talman, är därför inte bara god näringspolitik; det är ett uttryck för ett samhällsbygge som håller ihop.
Herr talman! Brottslighet mot företag kostar företagen i Sverige nästan 100 miljarder kronor per år i direkta kostnader, säkerhetsåtgärder och intäktsbortfall. Detta är också något som vi har tagit över från den socialdemokratiska regeringen. Ett viktigt arbete vi nu gör är att vi tryggar företagens förutsättningar genom ett starkt skydd mot brottslighet och oseriös konkurrens.
Budgeten innehåller tydliga förstärkningar i arbetet mot ekonomisk brottslighet och osund konkurrens, bland annat genom ökade resurser till Bolagsverket, stärkt kontroll av verkliga huvudmän och effektivare möjligheter att avveckla företag som missbrukas. Det är avgörande för att skydda seriösa företagare och upprätthålla förtroendet för det svenska näringslivet.
Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft, herr talman. Vi kristdemokrater och regeringen har under året vidtagit omfattande åtgärder för att stärka företagens tillgång till kvalificerad arbetskraft. Vi identifierar och undanröjer hinder för internationell spetskompetens, bland annat genom förbättrade villkor inom expertskatten och genom att ge elva myndigheter i uppdrag att analysera hinder för internationell arbetskraft.
Sverige ska vara ett land som attraherar, etablerar och behåller den kompetens som behövs för att företag ska kunna växa och utvecklas. Den kompetens som kommer utifrån kompletterar våra egna talanger och bidrar till fler jobb, fler innovationer och ökad tillväxt.
Herr talman! Sverige har också en näringspolitik som stärker vår internationella konkurrenskraft och bidrar till växande export och internationella investeringar i Sverige.
Exporten är en grundbult i Sveriges välstånd. Genom export skapas jobb, tillväxt och resurser till välfärden. Regeringen stärker svensk export genom Business Sweden, Exportkreditnämnden och riktade stödinsatser samt genom att driva handelsfrågor på EU-nivå. Genom Business Sweden underlättar vi för företag att etablera sig internationellt, navigera i regelverk och hitta affärspartner. Särskilt små och medelstora företag får stöd för att nå nya marknader, vilket är avgörande.
Herr talman! Denna budget är ett tydligt uttryck för regeringens ansvarstagande näringspolitik – en politik som står på företagens sida, som värnar arbete, entreprenörskap och innovation och som bygger Sveriges konkurrenskraft för framtiden.
Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag till beslut angående utgiftsområde 24 och avslag på samtliga motioner.
Herr talman! Jag tackar Lili André för anförandet.
Jag konstaterar att detta är den fjärde budget som det här regeringsunderlaget lägger fram på utgiftsområde 24 Näringsliv. Det är också Kristdemokraterna som genom Ebba Busch innehaft näringsministerposten under mandatperioden.
Det finns mycket i Lili Andrés anförande kopplat till innovationskraft, hur vi kan bli starka, energiproduktion, vem som lade ned vilken reaktor och vem som gjorde vad som gjorde att vi hamnade i en hög inflation.
När det passar verkar den här regeringen peka på omvärldsläget. Nu handlar det dock om den gångna mandatperioden, då man faktiskt innehaft makten och också stoltserat ganska mycket med att man har en stabil majoritet i Sveriges riksdag som inneburit att man kunnat få igenom sin budget.
Låt mig ställa en fråga om något som Lili André tar upp, nämligen detta med riskdelning. Det verkar som att Kristdemokraterna är angelägna om detta när det gäller investeringar i vår industri. Men på vilket sätt ger Kristdemokraterna i denna budget det stöd till industrin som Lili André ger uttryck för i talarstolen?
2025-12-16 18:18:54
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för en viktig fråga.
Vår politik handlar inte bara om statliga medel till industriutveckling och investeringar. Den handlar också om att få privata riskkapitalister att vilja vara med och investera i industrin. Vi jobbar hela tiden med att få in mer privat kapital i kombination med offentligt kapital. Vi har olika insatser, till exempel är Almi med när man investerar i företag. Vi har även Klimatklivet och Industriklivet. Det handlar om att ge företagen en framtidstro genom att berätta att regeringen är angelägen och satsar på bland annat kärnkraft, grön omställning och excellens i forskning och innovation. Vår politik innehåller många olika delar, vilket ger företagen en trygghet som gör att de också vågar satsa, och här kommer de privata investeringarna in.
2025-12-16 18:20:18
Lili André
Herr talman! Det finns mycket att säga, men jag ska uppehålla mig vid statens ansvar. Lili André tog i sitt svar upp Industriklivet, och i den budget som ligger på riksdagens bord minskas stödet till den svenska industrin via Industriklivet med 80 procent. Som en sakupplysning kan jag tala om för ledamoten att de som främst har fått stöd via Industriklivet är medelstora, höginnovativa bolag som har behövt detta stöd för att först kunna accelerera och sedan gå ut på en global marknad och konkurrera. Nu nekas de detta stöd.
Herr talman! Jag vill försöka förstå vad Kristdemokraternas näringspolitik är. Nyligen publicerades en debattartikel av Lili Andrés partiledare i Dagens industri, där hon skrev att Sverige behöver stora statliga investeringar, att staten ska dela risken med de kommuner som satsar och att strategiska projekt ska prioriteras i tillståndsprocesserna. Detta är socialdemokratisk politik och fanns med i våra riktlinjer till vår partikongress. Givetvis välkomnar jag alla som delar Socialdemokraternas uppfattning, och Lili Andrés parti och mitt parti har ju under denna mandatperiod försökt få till en energiöverenskommelse. Därför är det märkligt att i denna debatt, när vi försöker blicka framåt, ha den höga svansföring man hade under förra mandatperioden när det gäller energipolitiken. Jag har ändå uppfattat att Lili Andrés parti och mitt parti är eniga om att vi måste nå en energiöverenskommelse.
Nu sitter Kristdemokraterna i ett regeringssamarbete med partier som hellre vill föra ett kulturkrig än att tillföra mer elproduktion. Men nu presenterar Kristdemokraterna en näringspolitik som är i linje med Socialdemokraternas. Är det inte helt enkelt så att Kristdemokraterna befinner sig i helt fel lag?
2025-12-16 18:21:54
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för inlägget och den utsträckta handen. Vi är angelägna om att samarbeta med Socialdemokraterna i frågor som är viktiga för Sverige.
Ledamoten säger att våra båda partier har samma politiska initiativ för näringslivet, till exempel Industriklivet. Men vi har ju gått före. Tänk om Socialdemokraterna redan under sin regeringstid hade påbörjat arbetet med tillståndsprocesser för en snabbare grön omställning, haft en bättre energipolitik och visat att det basindustrin behöver är kärnkraft. I stället levererar ni massor av fina initiativ nu, men det är ju våra initiativ. Kristdemokraterna har arbetat hårt för detta. Det handlar om mer än politisk retorik; det handlar om ett intensivt arbete tillsammans med myndigheter, privata aktörer och industri för att bygga Sverige starkt.
Socialdemokraterna anser sig stå för ett gott företagsklimat, men jag funderar över Socialdemokraternas företagarlinje. Socialdemokraterna vill avskaffa karensavdraget, vilket kanske låter empatiskt. I praktiken är det dock företagsfientligt och verklighetsfrånvänt. När första sjukdagen blir fullt betald flyttas kostnaden direkt till arbetsgivaren oavsett marginaler. Om något är företagsfientligt är det just detta. Ett slopat karensavdrag kostar uppemot 40 miljarder för samhället och företagen när man inkluderar produktionsbortfall och ökade sjukfrånvarokostnader för arbetsgivarna. Det är inte företagsvänlig politik.
2025-12-16 18:24:01
Lili André
Herr talman! Jag tackar Lili André för anförandet.
Regeringen och Sverigedemokraterna pratar ofta om kärnkraften som att den skulle rädda hela Sverige, och i anförandet sades att Socialdemokraterna har stängt ned sex fungerande reaktorer. Menar ledamoten André och Kristdemokraterna verkligen att Socialdemokraterna har stängt ned alla sex reaktorer? Finns det alltså inget bästföredatum för reaktorer eller annat som spelar roll? Är det bara Socialdemokraternas fel att dessa sex reaktorer inte är i drift?
Jag ska ställa en fråga till. Vilket pris med dagens penningvärde tycker ledamoten André och Kristdemokraterna att svensk industri ska luta sig mot om 15 år eller när en ny reaktor kommer på plats? Man har gått ut med ett prisskydd för konsumenterna på 1,50 exklusive moms. Kan de känna sig trygga med att elen kommer att kosta 149 öre per kilowattimme? Är det drömscenariot för Kristdemokraterna?
2025-12-16 18:26:20
Birger Lahti
Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.
Nu kommer vi in på energipolitik. Det var en riksdagsmajoritet som beslutade att lägga ned reaktorerna, och jag vill minnas att Vänsterpartiet var med på det. Man lade ned kärnkraft utan att ha något att ersätta den med. Kärnkraften är liksom vattenkraften både baskraft och reglerkraft och fungerar 24:7. Att lägga ned kärnkraft utan en plan B var därför oansvarigt.
Vi vill ha teknikneutral och fossilfri el, och vi ska bygga ny kärnkraft med hjälp av privata investeringar. Vi har även Kraftlyftet. Detta är vår garanti för att Sverige ska få hållbar energi och god elleverans till våra företag.
Vad priset för detta blir vet vi inte ännu, men vi kommer att se till att hushållen inte får en alltför hög prisnivå. Det viktigaste med att ha en stabil energiförsörjning är att vi får el 24:7, alla dagar i veckan. När basindustrin kommer till blir det också billigare med energi.
2025-12-16 18:28:09
Lili André
Herr talman! Tack, ledamoten Lili André, för svaret!
Jag är glad att ledamoten säger att man ännu inte vet. Man har verkligen ingen koll. Man har dubbelriktade referenskontrakt, och man lägger flera hundra miljarder på kreditgarantier. Men man vet inte hur mycket det kommer att kosta. Man vet inte ens vem som ska betala. Det är tragiskt.
Man säger att man ska skydda konsumenterna, men vem ska ta slutnotan om det visar sig att det kostar 2 kronor per kilowattimme att producera elen? Då kommer industrin inte att bli glad. Jag är glad att ledamoten är ärlig och säger att man ännu inte vet. Man vet inte ens vem som kommer att betala kalaset.
Jag tror inte att väljarna kommer att bli glada för att det om 15 eller till och med 20 år kommer att finnas ett energislag på plats, ett gammalt till och med. Jag väntar på att ångmaskinen ska komma fram igen. Tekniken är gammal. Den har inte gått framåt alls på 50 år, utan det är precis samma teknik som användes för 50 år sedan, när man byggde senast.
Ledamoten använde själv ordet teknikneutralitet. Är det teknikneutralt när man är tvungen att lägga hundratals miljarder på stöd för att aktörerna ens ska våga börja bygga? Och man har inte ens något svar.
Jag har bara en sista fråga: Vem ska betala slutnotan när allt är på plats? Vem ska få svartepetter – är det skattebetalarna eller konsumenterna?
(Applåder)
2025-12-16 18:30:06
Birger Lahti
Herr talman! Tack, Birger Lahti, för ditt inspel!
Vänsterpartiet tittar ensidigt på kostnaden för en baskraft som alla företag och industrier och också hushållen behöver. Den kostnaden kommer vi, som jag sa, inte att lägga på hushållen och företagen på ett sådant sätt att den blir besvärande hög.
Det är ett viktigt energislag. Det behövs flera parametrar för ett starkt Sverige, för att vi ska resa oss igen. Det behövs för våra företag, för vår industri och för vår leverans.
Man kan titta enbart på kostnaden och hur den kan komma att se ut i framtiden och förutsäga att den kommer att bli väldigt hög, men det är inget som vi kristdemokrater oroar oss över. Det viktigaste är att vi får baskraft. Det viktigaste är att kärnkraften kommer på plats. Det kommer att frigöra intäkter, och det kommer att göra Sverige starkt.
Herr talman! Jag ser inte någon mörk bild av framtiden när det gäller etablering av kärnkraft, utan jag ser en ljus bild. Den är viktig för Sverige.
2025-12-16 18:31:58
Lili André
Herr talman! Ett blomstrande svenskt näringsliv med stora och små företag är själva motorn i det moderna samhället. Jag konstaterar att det finns fyra perspektiv för svensk näringspolitik som vi i Centerpartiet vill se betydligt mer av.
För det första: Svenska framgångar är starkt kopplade till axeln högre utbildning–forskning–innovation–företagande. Vi behöver stärka relationen mellan dessa delar, och vi måste öka kvaliteten på denna axel i alla dess delar.
För det andra: Vi måste jämna ut geografiska skillnader och orättvisor för att sätta hela vår näringslivspotential i rörelse i Sverige – tillväxt på lika villkor i hela landet.
För det tredje: Vi måste lätta på företagens och företagarnas regelbördor. Det måste bli enklare för alla våra jobbskapare.
För det fjärde: Vi behöver få ett mer tillväxtorienterat skattesystem där arbete och grön omställning lönar sig bättre.
Herr talman! Om vi lyckas formulera en kunskapsorienterad näringspolitik där utsläppen går ned och jobben blir fler har vi åter satt Sverige på rätt kurs.
Herr talman! Jag vill ägna lite extra uppmärksamhet åt den första punkten, axeln högre utbildning–forskning–innovation–företagande. Den axeln är intressant ur ett par aspekter. Å ena sidan kan man säga att ju starkare forskning Sverige har, desto bättre blir innovationen och desto vassare blir företagen. Å andra sidan kan man vända på det och se relationerna som återkopplingar. Ju vassare näringsliv vi har, desto mer relevant och vass kan forskningen, även grundforskningen, bli.
Om vi dessutom lägger till den del av samhället som vi politiker befinner oss i – det offentliga – går det i stället att tala om en trippelhelix. Det är ett uttryck som har direkt släktskap med biologin och genforskningen och som syftar på strukturen för en tredelad dna-molekyl. Det hela handlar om den samverkan som är möjlig mellan akademi, näringsliv och samhälle och där delarna föder in i varandra, för en effektiv utveckling av vår ekonomi framåt.
En av hemligheterna bakom Sveriges enorma framgångar när det gäller att skapa globalt verksamma bolag handlar om vår samhällsstruktur. Det är en struktur som är mer horisontell än vertikal och där tilliten och förtroendet mellan akademi, näringsliv och det offentliga har skapat hävstänger och kortat avståndet från labb till marknad. Vi brukar rankas väldigt högt när det kommer till innovation, till exempel.
I botten ligger alltså ett starkt civilsamhälle där tilliten mellan olika aktörer är stor. Det är en av orsakerna till att vi i Centerpartiet så intensivt värnar folkbildning och studieförbund och att bygga vårt samhälle underifrån. Där räknas varje människas egen röst. Med beslutsmakt nära människor växer både ansvar och tillit, och i förlängningen växer svenskt näringsliv.
Herr talman! Den globala konkurrensen om inte minst teknikherraväldet är knivskarp. USA och Kina är två ekonomiska tungviktare som leder utvecklingen, och vi i Europa halkar efter. Det är oroande. Vår chans, menar vi i Centerpartiet, är att bygga vår konkurrenskraft på svenska styrkor.
Den nyss nämnda trippelhelixmodellen behöver utvecklas och avståndet mellan labb och marknad kortas. Ett sätt att göra detta är att forska, utveckla, innovera och bygga affärsmodeller helt simultant. I de större forskningsinfrastrukturerna, såsom European Spallation Source, ESS, utanför Lund, är detta möjligt, och det är vad som planeras för. Vidare är det helt centralt att de inkubatorer och science parks som finns över hela landet kliver fram och tar en tydligare roll i det simultana värdeskapandet. Inte minst är detta viktigt utanför de största universitetsstäderna.
Herr talman! Vi i Centerpartiet gör en mycket stor ekonomisk allokering i vår budget till artificiell intelligens. Vi vill satsa 3 miljarder för att inrätta ett nationellt AI-center som ska locka internationella toppforskare och bli en raketmotor för AI-relaterad tillväxt.
Vi i Sverige kommer inte att kunna leda själva AI-teknikracet, men vi kan bli bäst på AI-användning. Och vi kan bli en central aktör i ett Europa som skriker efter tillväxt. I den geopolitiska strukturen är vi som litet land helt beroende av ett starkt Europa, men omvänt är Europa beroende av ett starkt Sverige.
Sverige behöver ett samlat initiativ för att stärka svensk AI-forskning. Utvecklingen går i en rasande fart, och Sverige och Europa har inte råd att stå bredvid och titta på.
Vi föreslår att centret placeras i Linköping. Där finns redan planer på EU-satsningar, och superdatorn Mimer finns där. Det finns alla förutsättningar för ett mycket nära samarbete med näringslivet och för att det ska bli en hubb för universitet och företag i hela Europa och världen som vill förlägga sina verksamheter till Sverige.
Ett nationellt AI-center ska ha fokus på praktisk testning, utvärdering och tillämpning av AI i europeisk kontext, något som det faktiskt finns alldeles för lite av i dag.
I november 2024 presenterade AI-kommissionen en färdplan för Sverige. Där fanns 75 förslag för att få fart på Sveriges AI-utveckling. Trots tydlig färdplan har regeringen inte gått vidare med någon satsning. Det är anmärkningsvärt.
Med Centerpartiet vid spakarna hade vi sett betydligt mer på axeln forskning–innovation–företagande. Det är i de myllrande kreativa miljöerna där forskning möter näringsliv som det nya, ekonomiskt starka Sverige måste ta avstamp.
Herr talman! Såväl våra stora globala koncerner som de små och nya företagen är helt beroende av kunskapstillväxt och av kompetent arbetskraft. Arbetslösheten gräver djupa hål i människor och djupa hål i svensk ekonomi. Det är en dubbelt riskabel situation som vår regering har satt Sverige i. Vi behöver täppa till kompetensgap, och vi behöver locka hit internationell spetskompetens. Idén om att sparka ut människor ur landet bromsar vår tillväxt och krymper vår ekonomi.
Centerpartiet förordar i stället en näringspolitik som har sin grund i att vi lyfter varandra, bygger på svenska styrkor som byggts underifrån och horisontellt, täpper till kompetensgap och åter gör Sverige attraktivt internationellt.
Herr talman! Ja, Sverige behöver verkligen fler liberala reformer; jag instämmer med föregående talare.
Vi behöver stärka vår konkurrenskraft, och vi behöver skapa bättre förutsättningar för svenskt näringsliv och för Sveriges företag och företagare. Då anser jag och Liberalerna att det övergripande målet för näringspolitiken behöver vara att stärka den svenska konkurrenskraften för att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Det gör vi inte genom bidrag, utan det gör vi genom internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration.
Det är ganska mycket som kan bli bättre vad gäller just möjligheten att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr att det offentliga står i vägen för det privata. Myndigheternas uppgift ska inte bara vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan också att hjälpa de människor som vill bli företagare och som driver företag att göra rätt.
På samma sätt ska de regler vi har vara till för företagen och hjälpa dem att göra rätt, inte stjälpa företagande och entreprenörskap. Vi har under ett flertal år sett att företagens kostnader har ökat till följd av det svenska regelverket. Några beräkningar säger att det är med flera miljarder, och det är inte rimligt. Det understryker också det behov vi ser av regelförenklingar. Vi behöver minska både regelbördan och de administrativa kostnaderna – detta för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.
Herr talman! Vi debatterade nyligen Sveriges energisituation och konstaterade väl samfällt att det fortfarande behöver byggas upp en större energiproduktion i Sverige, inte minst i de södra delarna, och att vi behöver jobba för rimligare elpriser. Jag skulle tro att detta är det enskilt viktigaste som vi i den här kammaren och vi från politiken kan göra för det svenska näringslivet och för den svenska exportindustrin.
Samtidigt – och här kommer min käpphäst – behöver vi bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som görs på olika håll i Europa, som kommer att få avgörande betydelse även för den svenska exporten. Det gäller inte minst Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som står färdig inom några år. Den kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsarna på den svenska sidan måste byggas bort. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder i Europa bygger sina marknader närmare varandra.
Herr talman! Jag blev väldigt glad när flera kollegor från allt från Sverigedemokraterna till Centerpartiet tidigare här lyfte fram behovet av utbildning, forskning och innovation. Jag tycker att det är härligt att betydelsen av utbildning och forskningsanläggningar – inte minst ESS, som nämndes här nyss – lyfts in i en debatt om näringspolitik. Precis så är det ju – har vi inte grunden att stå på kommer det att vara väldigt svårt för dem som vill att driva företag och bolag i Sverige.
Med det sagt behöver vi naturligtvis satsa ytterligare, inte minst på STEM-ämnena. Matematik- och teknikundervisning är helt central för att få fler ingenjörer och fler med den kompetens som behövs – inte minst i den globala AI-upprustningen, där Sverige inte får halka efter. Det är roligt att vi är många här i kammaren som understryker betydelsen och nödvändigheten av det.
Vad som också behöver upprepas och som har nämnts här tidigare handlar om jämställdhetsfrågan och hur denna har relevans även när vi debatterar näringslivet i Sverige.
Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, och män investerar mer och driver fler företag. Det är något osunt med de här stora obalanserna. Potentiellt är det destabiliserande när det rör kapital och ägande.
Det pågår ett arbete inom regeringen men också, vad jag uppfattar, inom finansvärlden med att försöka utjämna de skillnader vi ser. Hur kan vi få fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i de rum där beslut fattas? Vi har en bra bit kvar att gå. Jag ser fram emot vad som kommer att ske framöver. Jag tror också att det är viktigt att politik och näringsliv krokar arm i denna fråga.
Herr talman! Fria marknader, fria företag och fria individer är förutsättningar för det fria, öppna, demokratiska samhälle som jag tror att vi alla vill leva i.
Vår världssyn inom Liberalerna bygger på att företagande bäst utförs av det privata och att det är bäst för medborgarna och för företagen själva men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land.
Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag under utgiftsområde 24.
Herr talman! Näringslivspolitiken är en bred fråga som inte bara hanteras på det här utskottsområdet, alltså nummer 24. Ska vi fortsatt ha ett starkt och hållbart näringsliv i Sverige är det många delar som behöver hänga ihop och många utskottsområden som behöver samverka. Arbetsmarknad, energi, skatter, transportpolitik, klimatpolitik, utbildning, migrationspolitik – alla påverkar näringspolitiken.
I dag kommer vi bara att prata om en liten del av allt det här. Men det finns gemensamma nämnare som i stort sett alla näringslivsföretagare lyfter fram som stora utmaningar när vi möts, och de är inte någon nyhet för någon av oss i näringsutskottet: bristen på kompetensförsörjning, säkrad energiförsörjning i närtid, tydliga och snabba tillståndsprocesser och inte minst långsiktighet, där tydliga politiska mål och minskad ryckighet inom politiken är av väldigt stor vikt.
Just långsiktigheten är det som Svenskt Näringsliv reagerade på när regeringen presenterade sin budget under hösten. Deras analys var att regeringen i den här budgeten är alltför inriktad på kortsiktiga konjunkturstimulanser snarare än åtgärder som får ekonomin att växa långsiktigt. Man uttrycker sig så här: ”Långsiktigt god tillväxt kräver ett gott klimat för både företag och individer. Att det lönar sig att investera för framtiden, ta risker och skapa nya innovationer. Företagsklimatet måste vara bättre än i våra konkurrentländer och hela tiden vårdas och utvecklas.”
Svenskt Näringsliv önskar sig alltså långsiktiga och stabila förutsättningar, vilket inte är ett dugg konstigt när det är stora investeringar som krävs när man ställer om, moderniserar eller tar fram ny teknik för framtiden.
Tydlighet och långsiktighet är dock ett problemområde när det gäller Tidöregeringens näringslivspolitik. Till exempel hänger den gröna omställningen till stor del på vår långsiktiga klimatpolitik. Om man svävar på målet och sätter åtgärder på paus kommer omställningen att stanna av, och då kan vår konkurrenskraft gå förlorad när vi blir omsprungna av andra.
Förra veckan var influeraren Henrik Jönsson inbjuden till riksdagen av moderater för att prata om ifall den gröna industriomställningen är en bubbla, till synes för att skapa osäkerhet och misstänksamhet mot Sveriges näringslivs klimatomställning och nödvändigheten av den. Samma osäkerhet är tyvärr väldigt tydlig i Tidöregeringens budget.
För att nå miljömålen och målet om nettonollutsläpp till 2045, samtidigt som vår konkurrenskraft bibehålls, krävs det investeringar i hållbar industriteknik. Multilaterala företag över hela världen satsar nu enorma resurser på att säkerställa sin gröna omställning för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft på den globala marknaden. Detta måste gälla även det svenska näringslivet.
Under 2021 infördes en möjlighet för företag att ansöka om kreditgarantier för stora gröna industriinvesteringar. Detta ska bidra till att underlätta företags möjligheter att finansiera långsiktiga investeringar. Regeringen har, som vi hört tidigare i dag, i budgetpropositionen för 2026 avvecklat dessa kreditgarantier, vilket är minst sagt beklagligt. Det här är pengar som borde ha legat kvar med långsiktighet även efter 2026.
Miljöpartiet anser samtidigt att stöden från Industriklivet och Klimatklivet borde ökas för att användas för den gröna omställningen och inte så som regeringen gör när den drar ned, flyttar runt och ändrar förutsättningarna för stöden från dag till dag.
Miljöpartiet vill dessutom införa ett nytt cirkuleringskliv för att öka industrins möjligheter att skapa cirkulära flöden och kritiska metaller och mineral samt ett klimatskyddsavtal som garanterar ett fast pris på koldioxid under en viss tidsperiod till företag som vill göra stora klimatinvesteringar.
Om man önskar sig en tydlig signal från Moderaterna till näringslivet om huruvida den gröna omställningen är prioriterad tolkar jag det dock som ett hyfsat tydligt nej. Den gröna omställningen är i dag inte regeringens prioritet. Lyssnar man däremot på accelerationskontoret, som har regeringens uppdrag att stötta den gröna industriomställningen, blir det ett annat tonläge.
Jag tänkte att jag också skulle läsa några ord ur Accelerationskontorets rapport Utveckla eller avveckla – samhällsekonomisk analys av scenarion där investeringar inte blir av. Bakgrunden till texten är att accelerationskontoret i våras släppte en kartläggning som identifierade 155 pågående större svenska näringslivsinvesteringar på totalt 803 miljarder kronor spridda över alla svenska regioner.
Accelerationskontoret skriver så här: Den svenska industrins omställning pågår här och nu i hela landet. Den här rapporten hjälper oss förstå varför omställningen sker. Det handlar inte bara om lagkrav eller en motsträvig anpassning. Det handlar om att alternativet att göra ingenting är mycket oattraktivt och förenat med stora risker. Särskilt betydande är de lokala ekonomiska effekterna om existerande verksamheter inte ställer om. Det finns stora värden att förvalta och utveckla som annars riskerar att gå förlorade. Rapporten visar hur effekterna av uteblivna investeringar sprider sig som ringar på vattnet bortom det enskilda företaget till övriga näringslivet och det lokala samhället.
Så skriver alltså Accelerationskontoret. Om regeringen inte har läst den här rapporten skulle jag vilja rekommendera att man tar del av detta arbete, då det är mycket som behöver göras för att säkerställa den gröna omställningen och därmed samtidigt stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.
Som jag tidigare sa vet de flesta av oss vad som behövs. Det behövs el i närtid. Vi vill leverera den med förbättrad effekttilldelning, utbyggnad av smarta nät, ökad flexibilitet och genom att skapa goda förutsättningar för ny produktion av förnybar el som kan komma på plats i närtid.
För att förkorta tillståndsprocesser tror vi på bättre och tydligare samarbeten mellan myndigheter, bättre resurstilldelning och tydligare kriterier för en tillståndsprocess. Vi vill ha bibehållna tydliga krav och höga miljökrav. När det gäller förkortade tillståndsprocesser vill vi ha förenklingar, förtydliganden och förstärkningar av resurser, inte försvagningar av vår miljölagstiftning. I vår helhetsbudget gör vi satsningar på allt detta.
När det gäller kompetensförsörjning behövs bättre förutsättningar för att rekrytera den kompetens man behöver från hela landet men också från resten av världen. Vi har ett stort behov av personal, och det är därför ett hårt slag att regeringen i stället väljer att försvåra och försämra arbetskraftsinvandringen samtidigt som regeringen betalar dem som vill lämna Sverige.
När näringsliv, företag och flera branscher ropar efter mer personal skruvar regeringen åt kranen. Detta är allvarligt. När jag tidigare under hösten besökte Norrbotten var det här någonting som lyftes fram av de flesta jag mötte: Varje tillskott av en människa gör skillnad, och varje arbetsför person som försvinner skapar ett hål som behöver ersättas.
Jag tror att det också är därför man i norra Sverige så tydligt säger nej till att bidra till och betala för att fler människor ska lämna Sverige. Man vill ha kvar människor på orten. Man vill inte kasta ut dem.
För att säkra kompetensförsörjningen behöver vi också nya utbildningar. Vi behöver bostadsbyggande i expansiva kommuner och samhällsviktig infrastruktur som byggs ut. Det här är någonting vi satsar på i vårt övergripande budgetförslag, och det är en viktig del för näringspolitiken.
Sveriges näringsliv är ett av världens mest framstående. Det är känt för sin anpassningsförmåga och sin innovativa kraft.
När vi alla nu befinner oss i en klimat- och miljökris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen. Samhällsviktiga näringsgrenar som exempelvis livsmedelsproduktion och skogsnäring behöver särskilt rustas upp för de nya förutsättningarna i ett nytt klimat. Samtidigt innebär industrins arbete med att snabbt minska utsläppen av växthusgaser en drivkraft för innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsutveckling i hela landet genom nya jobb och företag.
Som vi alla vet har Sverige stora och unika näringar som bidrar till vår försörjningsförmåga och våra exportinkomster. De ger arbeten och pengar och kan bidra till våra miljö- och klimatmål om vi tar hand om dem på rätt sätt. Detta gäller inte minst vår skogsnäring, vår livsmedelsproduktion och vår gruv- och stålindustri. Vi ska vara väldigt rädda om dem. Allt hänger ihop. Ingen av de här verksamheterna kan stå utanför en hållbar näringslivsutveckling eller en klok, långsiktig väg framåt.
Den gröna klimatomställningen behöver ske nu och på ett sätt som är långsiktigt gynnsamt för oss alla. Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning samtidigt som det är viktigt att politiken stöttar utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Svenska företag är och kommer att vara avgörande för Sveriges klimatarbete och för vår konkurrenskraft.
Jag vill slutligen säga att jag såklart står bakom Miljöpartiets budget i sin helhet, och där finns våra viktigaste näringslivspolitiska åtgärder. Jag hänvisar därför till mitt särskilda yttrande i betänkandet. Därutöver, herr talman, yrkar jag bifall till Miljöpartiets motivreservation 3.
För oss i Miljöpartiet är det viktigt att handelspolitik bidrar till att stärka miljö och klimat, mänskliga rättigheter och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Jag är nu slutligen tillbaka till där jag började. Näringslivspolitiken täcker ett stort och brett område. Både näringslivspolitiken och handelspolitiken är delar av den samhällsutveckling som vi tillsammans skapar. För mig och Miljöpartiet är det självklart att vi alla tillsammans måste bygga ett hållbart samhälle. Jag hoppas verkligen att den inriktningen framåt kan tryggas långsiktigt av fler partier.
Med det vill jag tacka för den sista näringslivsdebatten med näringsutskottet år 2025.
Herr talman! Tack för anförandet, Katarina Luhr! Det var intressant. Detta är klassisk miljöpartistisk politik med planekonomiska förslag på det mesta, så jag är inte förvånad.
Ledamoten nämner att det är problem med tillstånd. Då vill jag fråga om Miljöpartiet är med på att reformera miljöbalken för att göra det lättare för företag att öppna gruvor och etablera sig med nya industrier. Vi har många sådana grejer på gång i Sverige nu. Det är fråga ett.
Fråga två handlar om ledamotens kritik mot Henrik Jönsson, som är en fri debattör och som ifrågasätter väldigt många luftslott när det gäller finansiering och sådant. Jag tycker att det är bra att vi har en fri debatt och att vi har folk som vågar ifrågasätta, för alla har ju sprungit på samma boll nu – och vi har sprungit in i väggen. Vi i Moderaterna har delvis varit med på detta. Northvolt har kraschat totalt, och vi har Stegra som just nu är skakigt. Vi hoppas att de klarar sig.
Jag vill fråga om ledamoten är kritisk till att man synar och kritiserar saker, när det har tippats ut miljarder med skattemedel på industrier.
2025-12-16 18:57:14
Kjell Jansson
Herr talman! Tack, Kjell Jansson, för frågorna! Jag kan väl börja med den sista.
Jag är väldigt öppen för en fri debatt. Jag var själv och lyssnade på Henrik Jönsson. Det som är utmanande med Henrik Jönsson är ju att han inte är någon expert – och det säger han själv. Han talar utifrån sin magkänsla om hur saker är, och det kommer många och lyssnar på Henrik Jönssons magkänsla.
När vi har näringslivsföretag som står i en väldigt osäker situation – företag som skulle kunna bidra till svensk ekonomi på ett väldigt bra sätt och som vi egentligen skulle behöva för vår beredskap och för vår gröna omställning – tycker jag att det är förvånande att Moderaterna bjuder in en debattör som på något sätt vill misstänkliggöra vissa typer av företag. Det är lite förvånande för mig.
Om vi sedan går vidare till det här med att reformera miljöbalken var frågan om jag kommer att ställa mig bakom olika typer av förslag. Det påbörjades en lista. Jag kommer inte att ställa mig bakom dem på rak arm.
Det jag och Miljöpartiet vill göra är att förtydliga, förenkla och snabba upp tillståndsprocesser. Det handlar vidare om att ge ökat stöd till de myndigheter som behöver stöd, få fler att samverka och sätta tidsramar för hur lång tid tillståndsprocesser får ta. Men vi vill absolut inte se försvagningar och borttagande av lagstiftning som är till för att skydda oss.
2025-12-16 18:58:59
Katarina Luhr
Fru talman! Det var tydligt och klart, nämligen att Katarina Luhr inte är med på att reformera miljöbalken.
Då jag har ännu en fråga. Henrik Jönsson synar och kritiserar att staten betalar ut miljardstöd utan att ha koll på vilka som är aktieägare i bolagen. Man har noll koll på det samtidigt som man ska bekämpa brottslighet mot företag. Regeringen stärker nu budgeten, och ändå har man inte koll på aktieägarna. Det är vad han har synat.
Anser ledamoten Luhr, fru talman, att det är okej att dela ut miljardstöd utan att ha koll på aktieägarna?
2025-12-16 19:00:37
Kjell Jansson
Fru talman! Jag skulle vilja ifrågasätta i vilken roll Henrik Jönsson är inbjuden. Som en fri debattör ja, men att syna och granska när han själv säger att han absolut inte är expert på området är lite förvånande. Tycker Moderaterna att det är de som inte kan någonting som är bäst lämpade att syna och granska? Det kan jag inte ställa mig bakom.
Det är väl mitt svar. Jag tänker att Kjell Jansson blir svaret skyldig eftersom han inte har rätt till ytterligare replik. Vi får prata mer sedan.
2025-12-16 19:01:28
Katarina Luhr
Fru talman! Jag tackar Katarina Luhr för hennes anförande.
Katarina Luhr lyfte upp många viktiga områden för klimatet, nämligen den gröna omställningen, industrin, tillståndsprocesser och säker elförsörjning. Jag menar att regeringen har jobbat intensivt och målmedvetet för att Sverige ska stå sig starkt, och man har nått många goda resultat.
Katarina Luhr vill snabba på tillståndsprocesserna. De ska gå snabbare. Innan vi tog över regeringsmakten, när Katarina Luhrs parti satt i regeringen, fick man vänta 10–20 år för att få tillståndsprocesserna i hamn.
Hur ska man snabba på tillståndsprocesserna enligt Miljöpartiets arbetssätt, när man under förra mandatperioden inte klarade av att snabba på tillståndsprocesserna? Det är angeläget att företag snabbt kan göra sin gröna omställning, och det är något som företagen vill göra. Då måste politiken ge förutsättningar.
Vad menar du med en säker elförsörjning och att tillståndsprocesser ska gå snabbare än i dag?
2025-12-16 19:02:26
Lili André
Fru talman! Jag tackar Lili André för frågan.
När Miljöpartiet satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna tillsatte vi flera utredningar om hur tillståndsprocesser skulle förbättras. Det var utredningar som jag förstår inte har använts senare av Tidöpartierna, utan Tidöpartierna har tillsatt egna utredningar.
Jag nämnde både i mitt anförande och i replikskiftet med Kjell Jansson några av de saker Miljöpartiet tycker är viktiga för att förkorta tillståndsprocesser. Det handlar om att ge extra tillskott till våra myndigheter. Vi vill till exempel ha en klimatstyrka som kan placeras på någon länsstyrelse och hjälpa dem som har svårt att hinna med. Vi vill se över om det är möjligt att sätta tidsramar för myndigheter för hur länge de får behandla ett ärende. Där kan det finnas problem när det är för dåligt med resurser eller finns för lite personal. Då kan en myndighet inte garantera tidsfaktorn för en process.
Det vi är oroliga för är att man i syfte att förkorta tillståndsprocesser skär ned lite utan tanke eller att man drar ned på miljö– och klimatkrav som en gång i tiden har satts upp för att skydda oss, vår hälsa och vår miljö. Det skulle vara förödande om man släpper igenom tillstånd på sådant som inte borde släppas igenom utan modifiering.
2025-12-16 19:04:17
Katarina Luhr
Fru talman! Jag tackar Katarina Luhr för hennes svar.
Katarina Luhr tycker att den här regeringen ska återuppta de utredningar som Miljöpartiet tog fram under den förra regeringen. Vi såg ingenting hända under den tiden, trots att en utredning lades fram. Miljöpartiet vill också skjuta till medel till myndigheter.
Jag vill bara upplysa Miljöpartiet om att detta att skjuta till medel till myndigheterna inte räcker, utan det handlar om att myndigheterna behöver förstå var knuten ligger när ett företag eller en industri får vänta 10–20 år för tillstånd att genomföra en grön omställning.
Därför har vi inrättat Accelerationskontoret, som får vara en stark part – en intermediär mellan myndigheterna. Det som myndigheterna gör är att titta på ansökningar; det är ett moment 22 för företagarna. Regeringen ska se till att det skapas ett enhetligt regelverk som harmoniserar. Vi har inrättat en miljömålsberedning som ska vägleda i arbetet med tillståndsprocesserna. I regleringsbrevet framgår att myndigheter måste samverka, inte överklaga varandras beslut. Detta ska ske utan att göra nedskärningar i de miljö- och klimatmål som redan finns. Det är möjligt.
Det jag vill lyfta upp, fru talman, är att när en utredning inte blir praktiskt genomförbar behövs det ett annat arbetssätt.
2025-12-16 19:06:20
Lili André
Fru talman! Jag tror att jag i mitt anförande lyfte upp frågan om en stärkt samverkan mellan myndigheter.
Jag tycker att Accelerationskontoret gör ett bra arbete. Jag håller inte alltid med om alla deras idéer, men det finns mycket av det som de har lagt fram som jag har tagit med i mitt arbete och som finns med bland våra förslag i hur man ska förkorta tillståndsprocesser.
Jag hoppas också att regeringen lyssnar på Accelerationskontoret. Jag ser inte att det har kommit ut så mycket av de förslag som de har lagt fram. Där skickar jag tillbaka till Tidöpartiernas företrädare och regeringen att lyssna på Accelerationskontoret, läsa vad de skriver och fundera över om de har rätt i att den gröna klimatomställningen är helt avgörande för Sveriges konkurrenskraft.
2025-12-16 19:08:26
Katarina Luhr
Fru talman! Den regelbörda som tynger svenska företag är massiv, men den är ingen naturlag. Den är ytterst resultatet av politiska beslut och kan därför också minska genom just politiska beslut.
Flera åtgärder har vidtagits den här mandatperioden för att trycka tillbaka onödig byråkrati. Jag vill särskilt lyfta fram det förändringsarbete som har påbörjats, alltså de stora greppen för att brett och långsiktigt montera ned orimlig regelbörda och göra det enklare, tryggare och mer lönsamt att vara företagare i Sverige. Det är ett helt nödvändigt arbete.
Under decennier har svensk byråkrati tillåtits växa. Såväl här som i Bryssel har regelbördan kommit att bli en allvarlig bromskloss för tillväxt och konkurrenskraft. Regler som hämmar utveckling utan att tillföra samhällsnytta är sedan länge vardag. Mängden av sådana regler skapar såväl merkostnader som otrygghet hos de företagare som i vissa fall har närmare 1 000 regler att hålla koll på.
Samtidigt har oförmågan att döma av målkonflikter i alltför stor utsträckning präglat såväl lagstiftning som myndighetsutövning. På detta måste det bli ett stopp.
Med ett förenklingsråd för att rensa i befintlig regelflora, ett implementeringsråd för att motverka gold-plating av EU-direktiv och ett accelerationskontor med fokus på omställning och tillväxt har strukturer byggts för att åstadkomma den förändring som krävs. I tillägg till det har myndigheter fått tydliga uppdrag att förenkla, inte försvåra, för den företagsamhet som bygger svenskt välstånd.
Regeringens åtgärder för att minska regelbörda och orimlig byråkrati är ett omställningsarbete som är helt nödvändigt för Sverige, inte bara för att få fart på tillväxten utan även för att stå stark och resilient i en föränderlig tid och en orolig omvärld. Det är en avgörande kulturförändring, som initierats, som måste få ha sin gång och som framåt måste växlas upp.
Förändra er eller dö! Det är en känd uppmaning för att inte stanna i utveckling. Men för att Sverige och Europa ska hänga med i tider när förändring har blivit ett normaltillstånd bör uppmaningen snarare vara: Förenkla eller dö!
Moderaternas målsättning är väldigt konkret. Regelbördan ska ned med 30 procent. Det är en tydlighet som vi är ensamma om i Sveriges riksdag. Men vår vision om rimligare regler och relevant lagstiftning delas av våra samarbetspartier inom Tidösamarbetet.
Fru talman! Det betyder att det finns en stark politisk kraft för att växla upp förenklingsarbetet ytterligare. Det är en samsyn som helt saknas inom de rödgröna partierna. Ett maktskifte skulle med andra ord innebära en abrupt återgång till den ryckighet och kortsiktighet som den förra mandatperioden präglades av. Då föll budgetar, samarbetsavtal sprack, statsministern byttes och regeringens beslut hängde i det mest extrema fallet på dagsformen hos en marxistisk vilde.
Nu går regeringens budgetar igenom med en trygg majoritet. Regeringen har genom Tidösamarbetet drivit igenom närmare 50 förslag och reformer som stärker det svenska företagsklimatet och levererar därmed precis det som svenska företagare efterfrågar: förutsägbarhet, långsiktighet och stabilitet.
Fru talman! Just detta är ett viktigt observandum inför valet nästa år. Bara på högersidan finns en samlad kraft, vilja och plan för att skapa bättre förutsättningar för svensk företagsamhet. Bara med en fortsatt högerregering kan det bli tryggare, enklare och mer lönsamt att vara företagare i Sverige.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 17 december.)