Utökade registerkontroller vid anställning i kommun

Debatt i text

• Herr talman! Berättelserna blir allt fler. Rapporterna och oron hörs runt om i Sverige. Vi har sett hur äldre människor släpper in hemtjänstpersonal i sina hem och sedan blir utsatta för övergrepp och fasansfullt våld – i sin egen bostad, en plats där de borde kunna känna sig trygga och få hjälp med livets mest grundläggande behov utan att känna rädsla. Det har också visat sig att personal har varit kända för grova brott.

  I dag släpper man alltså in personal i äldre människors hem. Man ger människor makt över äldre som inte kan försvara sig och över vuxna med funktionsnedsättning som är helt beroende av samhällets stöd. Ändå har kommunerna hittills saknat ett tydligt lagstöd för att ens kontrollera om den som ska utföra insatser tidigare dömts eller misstänkts för allvarliga brott.

  Vi vet nu att våld, sexuella övergrepp, stölder och bedrägerier förekommer. Det är inte acceptabelt. Det är inte värdigt en rättsstat och inte förenligt med det offentligas ansvar. Det undergräver förtroendet för välfärden, för utan trygghet finns ingen välfärd värd namnet. Det här tar propositionen nu tag i.

  I dag prövas vårt samhälle. Den organiserade brottsligheten är inte längre ett problem vid sidan av välfärden utan söker sig rakt in i samhällets strukturer, in i kommunerna, in i omsorgen, in i beslutsfattandet. Vi vet att socialsekreterare och kommunala tjänstemän pressas, hotas och påverkas. Vi vet att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Kommuner som riskerar att infiltreras av kriminella nätverk måste ha möjlighet att försvara sig. Bristfälliga regelverk får inte bli ett hinder för nödvändiga kontroller.

  Hösten 2023 fick Södertälje kommun kritik från JO för att utan lagstöd ha kontrollerat om anställda tidigare hade begått brott. Kommunen ville skydda medborgare och personal mot organiserad brottslighet men saknade rätt verktyg. Kommuner som riskerar att infiltreras måste kunna försvara sig. De vill skydda medborgare och personal men har saknat rätt verktyg. Detta är både orimligt och oacceptabelt.

  Mot den verklighet vi har räcker det inte med goda intentioner. Det här handlar om trygghet. Det handlar om tillit. Man kan faktiskt vara ganska förvånad över att det inte redan tidigare har funnits reella verktyg på plats för kommunerna att göra nödvändiga bakgrundskontroller.

  Herr talman! Regeringens proposition om utökade registerkontroller är ett viktigt första steg. Kommunerna får ett rättssäkert och tydligt lagstöd för att begära utdrag ur belastnings- och misstankeregistret för personer som ska arbeta med äldre och vuxna personer med funktionsnedsättning i deras egna hem. Det handlar om arbete som ofta sker utan insyn, där den enskilde är helt beroende av den som utför insatsen. Skyddsvärdet är uppenbart, och åtgärden är både proportionerlig och motiverad. Man ska kunna känna sig trygg och säker med de personer som man släpper över sin tröskel.

  Registerkontrollen vid arbete med barn utökas till att även omfatta uppgifter ur misstankeregistret, och giltighetstiden för utdragen kortas. Kontrollerna blir alltså mer ändamålsenliga och aktuella. Det stärker skyddet där det behövs som mest. Det här är sunt.

  Kommunerna får också möjlighet att kontrollera belastningsregistret inför anställning till ledande befattningar och andra nyckelroller. Den som vill infiltrera en kommun gör det inte slumpmässigt. Man söker inflytande, information och kontroll. Det här är avgörande.

  Registerkontroller är ett verktyg bland flera. Ett utdrag är aldrig en dom; det är ett underlag. Men att helt avstå från kontroll när riskerna är kända är att abdikera från ansvaret. Det är den enskilde som själv visar upp utdraget. Ett registerutdrag innebär inte heller ett automatiskt ställningstagande utan ska ligga till grund för en individuell prövning och måste kombineras med andra åtgärder som säkerhetsmedveten rekrytering och referenstagning.

  Att kommunerna nu får ett lagligt och rättssäkert verktyg för att skydda sin egen verksamhet är inte kontroversiellt. Det är nödvändigt för tryggheten i välfärden, för tilliten till kommunerna och för ett samhälle som tar hoten mot sig självt på allvar. Vi utgår från verkligheten som den är, inte som vi önskar att den vore. När hoten förändras måste staten förändras. Tryggheten är en kärnuppgift för det offentliga.

  Herr talman! Fler åtgärder behövs. Vi vet att frågan om uppföljande kontroller och ett bredare regelverk måste lösas. I några motionsyrkanden har också behovet av ytterligare åtgärder lyfts, och jag kan tycka att det är helt rätt riktning. Men regeringen har tillsatt en särskild utredning om bakgrundskontroller med uppdrag att ta ett samlat grepp inom området, och det finns inte skäl att föregripa detta arbete. Som ivrig påhejare av att denna utredning skulle komma till stånd – åh, vad jag väntar på att den kommer hit till riksdagens kammare!

  Denna proposition är ett viktigt första steg för att skydda äldre och barn samt kommunernas mest centrala funktioner. Den föreslås träda i kraft den 1 mars i år. Snart kommer också utökade registerkontroller inom utbildningsområdet. Steg för steg ser vi till att det blir ordning och reda.

  Propositionens förslag är väl avvägda, rättssäkra och proportionerliga. De stärker skyddet för utsatta människor, ökar tryggheten i kommunala verksamheter och bidrar till att motverka infiltration och otillåten påverkan utan att göra avkall på grundläggande rättsstatliga principer.

  Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag om att riksdagen ställer sig bakom propositionen och yrkar avslag på motionerna och reservationen.

  2026-01-28 09:23:54

  

  Charlotte Nordström

• Herr talman! Att komma in i slutet av debatten innebär med viss nödvändighet dessvärre att det blir en del upprepningar. Jag ber om överseende med det.

  Inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande, som vi nu debatterar. Det är välkommet att regeringen föreslår lagstadgade och ökade möjligheter till registerkontroller av kommunanställda som arbetar i hemtjänsten, på särskilt boende och inom LSS, lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade.

  Äldre och funktionshindrade är liksom barn särskilt sårbara och utsatta. Vi ställer särskilda krav på den personal som ska ge dem stöd och hjälp i det vardagliga. Men vi har under senare tid nåtts av rapporter som pekat på en rad övergrepp i hemtjänsten, framför allt mot äldre kvinnor. Låt mig ge några exempel. I Gällivare uppgav en brukare 2024 att hon blivit våldtagen under natten. Händelsen polisanmäldes. I Vänersborg beskrev en brukare 2024 att hon blivit utsatt för sexuellt övergrepp av en anställd och hade känt stark rädsla. Upsala Nya Tidning gjorde en undersökning och skrev därefter: ”Från Malmö till Kiruna, i Bålsta, Piteå, och Örnsköldsvik. Runt om i Sverige har äldre personer med omsorg ofredats sexuellt, ibland till och med våldtagits, av personer som ska vårda och ta hand om dem.”

  Anders Östlund, kriminolog vid polisregion Mitt, har granskat 400 anmälda våldtäkter mot kvinnor över 60 år. I ett tjugotal fall pekas hemtjänstpersonal ut som gärningsmän. Dessvärre finns det av skilda skäl god anledning att anta att det finns ett stort mörkertal, men redan ett brott av den här arten är ett för mycket. Det är något oerhört och innebär en kränkning som sätter djupa spår och skapar en otrygghet som den drabbade bär med sig resten av livet.

  Herr talman! Den nu föreslagna registerkontrollen är ett steg i rätt riktning, men den är i sig ett trubbigt instrument. Säkerligen saknar många av dem som ertappats fällande domar för många av de nu begångna brotten. Det är inte alls säkert att de ens förekommer i polisens misstankeregister. Det nämndes att man visserligen tubbar lite på det här, men åtal ska vara väckt för att man ska kunna lämna ut uppgiften. Det innebär inte att man för evigt är dömd, men det kan innebära att man sätter tillsättningsförfarandet på paus till dess att ärendet är avgjort.

  Det som gör mig rejält upprörd är det faktum att kommunerna inte alltid tar sitt ansvar. Gång på gång konstateras att anmälningar om övergrepp mot såväl barn som äldre mörkas. Man gör sina egna utredningar, som ibland slutar med en uppsägning av den utpekade, som kort därefter söker och ibland får liknande anställning i en annan kommun. I vissa fall har personer till och med fått behålla sin anställning.

  Här måste nolltolerans gälla. Misstänkta övergrepp ska anmälas till och utredas av polisen. Något annat är helt otänkbart – i varje fall i min värld.

  Herr talman! Egentligen är det anmärkningsvärt att vi låter män i hemtjänsten utföra intimhygien på vårdtagande kvinnor. I andra sammanhang är det lagstadgat att kroppsvisitation och kroppsbesiktning av en kvinna inte får utföras av en man. Men i vården och hemtjänsten går det tydligen bra. Det vill vi kristdemokrater sätta stopp för. Samma förhållande borde såklart gälla även inom hemtjänsten. Kristdemokraterna driver frågan och kräver att äldre i hemtjänsten ska få välja kön på omsorgspersonal för de mest intima momenten i vården.

  Herr talman! Något annat som tas upp i betänkandet gäller den organiserade brottsligheten, som har gjort sitt intåg i det svenska samhället med allt vad det innebär. Det samhälle vi känner, baserat på förtroende och tillit, förändras i snabb takt.

  Som nämnts tidigare har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi i en nyligen presenterad rapport konstaterat att den kriminella ekonomins omfattning beräknas till runt 352 miljarder årligen med vinster på runt 185 miljarder. Fram träder en bild där brottslighet inom legala strukturer spelar större roll än illegala marknader där man handlar med vapen och narkotika. En del av detta består i att kriminella organisationer försöker infiltrera samhällsviktiga funktioner, utöva otillåten påverkan på anställda i sådana funktioner eller rekrytera så kallade möjliggörare.

  När det gäller påverkansförsöken mot kommunanställda finns en samlad bild av att de framför allt kommer från kriminella grupperingar eller personer med kopplingar till sådana grupperingar. I mindre utsträckning görs påverkansförsöken av personer med kopplingar till våldsbejakande extremism. Det här är ett reellt problem på vissa platser och för vissa verksamheter. Vi kristdemokrater välkomnar därför förslaget om att ge kommuner möjlighet att göra registerkontroller av anställda på vissa nyckelbefattningar.

  En särskild utredare har även fått i uppdrag att analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med uppdraget är bland annat att ge verksamheter ändamålsenliga verktyg inför och under anställningen för att de ska kunna förebygga de risker som förekomsten av personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner innebär på arbetsplatser. Utredningen ska redovisas först i mars 2027.

  Personligen hade jag gärna sett att lagstiftningen kunde komma på plats betydligt tidigare än så, men jag inser att vi har ett visst beredningsförfarande i riksdag och regering. Vi får helt enkelt ge oss till tåls. Det är dock en angelägen fråga, och utvecklingen talar för snabba och brottsförebyggande insatser.

• Herr talman! Nu blir det mycket upprepningar.

  Miljöpartiet välkomnar också regeringens förslag till två nya lagar om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning, registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner samt förslag till ändringar i bland annat lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

  Det är bra, tycker även vi, att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret och i vissa fall även misstankeregistret innan de anställer någon. Syftet är såklart att motverka att personer med brottsliga eller skadliga intentioner tar anställning i kommunala verksamheter.

  Miljöpartiet har också anslutit sig till Centerpartiets reservation om att ytterligare utvidga denna reglering för framtiden. Vi blev glada när vi såg den här motionen, eftersom det finns några aspekter av den som ofta har lyfts med mig av medlemmar i Miljöpartiet, som till exempel arbetar i olika kommuner. Det behövs en möjlighet att göra löpande eller återkommande registerkontroller under pågående anställning, och därför är det positivt att regeringen har gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Det är därför viktigt att regeringen prioriterar arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att dessa så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.

  Vi håller också med Centerpartiet – och, är jag säker på, fler partier här – om att utvecklingen av den grova organiserade brottsligheten, den kriminella ekonomin och försök till infiltration av välfärdens verksamheter har skapat ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag. Det bör omfatta brott som kan antas påverka lämpligheten för en anställning som innefattar myndighetsutövning eller som ger tillgång till känsliga uppgifter, ekonomiska resurser eller utsatta individer. Självklart måste förändringen uppfylla nödvändiga krav på proportionalitet och integritetsskydd för den enskilde.

  Vi instämmer slutligen också i Centerpartiets reservation vad gäller behovet av att det i alla slags verksamheter finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt eller regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Vi vill alltså att regeringen ser till att den utredning som redan jobbar även ska titta på den frågan.

  Med detta yrkar jag bifall till reservationen.

  2026-01-28 09:20:57

• Herr talman! Det aktuella lagförslaget, som är på riksdagens bord i dag, om utökade möjligheter till registerkontroller är mycket välkommet och efterfrågat och något som Centerpartiet länge verkat för. Det innebär bland annat en ny möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning samt en utökad möjlighet till kontroll i misstankeregistret av personer som ska arbeta med barn. Det innebär även en ökad kontroll när det gäller vissa ledande tjänster i kommunen.

  Jag vill ta det här tillfället att både lyfta och tacka alla som arbetar i den offentliga sektorn – från dem som jobbar med oss här i kammaren i riksdagen i dag till brandmannen i den kommunala räddningstjänsten, undersköterskan på sjukhuset och de ekonomiansvariga på myndigheter. Ni arbetar varje dag, året runt, i vår gemensamma sektor. Ni behöver ha rätt resurser, rätt lagrum, rätt kollegor och rätt skydd.

  I dag hanterar vi de krav vi har på er som ska jobba i det offentliga. Det är krav som ska skydda och ge säkerhet och trygghet för dem ni är till för – brukare, patienter, medborgare och kunder i det offentliga.

  Det är helt rätt och riktigt att det finns en möjlighet för offentliga arbetsgivare att kontrollera er i belastningsregister och misstankeregister. Men vi behöver också skydda er för att ni ska kunna göra ert viktiga jobb, och här tycker Centerpartiet att det kan göras mer. Centerpartiet har därför föreslagit att de som arbetar mot den grova organiserade brottsligheten ska ha ett bredare skydd än de har i dag, framför allt när det gäller exponering av beslutsfattares namn.

  Socialsekreterare, kronofogdar, miljöinspektörer och handläggare på Försäkringskassan är alla viktiga i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. De behöver få samma skydd som poliser numera har om det finns ett påtagligt hot mot dem eller deras familjer. Det är rätt att poliserna har det här skyddet, men fler som för samma kamp borde också ha det. Det är beklagligt att inte fler partier står bakom detta. Sverige måste kunna bättre än så här.

  Herr talman! Vi kan återvända till de aspekter vi har att hantera i dag. Vi har sagt: Det är bra politik som föreslås, men det är för lite. Det är verkligen inte brist på ambitioner i svensk politik, men det är brist på genomförandekraft, och det finns ytterligare behov.

  Till att börja med behövs det en möjlighet till löpande eller återkommande registerkontroller under pågående anställning. Därför är det positivt att regeringen har gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett regelverk om uppföljande bakgrundskontroller. Men det ska redovisas i mars 2027, och det är två och ett halvt år efter tillsättandet av utredningen. Jag tror till och med att det är längre tid än vad den omfattande grundlagsutredningen fick på sig. Eftersom frågan är angelägen bör den regering som styr landet nästa vår prioritera arbetet med att bereda förslag så att vi kan få en konkret och rättssäker lagstiftning om löpande kontroller av anställda.

  Vidare medför utvecklingen av organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brott som ska finnas med i det här registerutdraget. Det behöver vara dagens risker som speglas, inte gårdagens risker. Därför bör regeringen skyndsamt utvidga antalet brott som ska framgå av de här registerkontrollerna.

  Slutligen anser Centerpartiet att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara i vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt eller regelbunden kontakt med vuxna personer med ett intellektuellt funktionshinder. Jag uppskattar att flera partier har lyft just den utsatta gruppen. Vi har hört i medierna om rättsfall där personer har utsatts för de grövsta övergreppen. De vuxna intellektuellt funktionsnedsatta behöver ett ökat skydd. Regeringen bör därför säkerställa att Utredningen om bakgrundskontroller utreder även den frågan.

  Som sagt: Allt det här behövs för att skydda både vår demokrati och vår rättsstat samt alla de brukare, barn, äldre och funktionsnedsatta som behöver oss mest.

  Jag yrkar bifall till reservationen.

• Herr talman! I december gjorde Expressen ett reportage om de män som dömts för att ha våldtagit äldre kvinnor inom äldrevården.

  Shakir Mahmoud Shakir våldtog en 100-årig kvinna i hemtjänsten efter att hon larmat om bröstsmärtor. Baasim Yusuf filmade när han våldtog äldre kvinnor under sina arbetspass. Melsh Keleta togs på bar gärning när han våldtog en kvinna med alzheimer i duschen på äldreboendet. Ali Hassan Zada våldtog en kvinna när han jobbade ensam.

  Detta är bara fyra av många fall där några av samhällets mest sköra personer drabbats av något av det värsta en människa kan utsättas för. En av orsakerna, förutom det personliga ansvaret för den som utfört handlingen, har varit den dåliga kontrollen av personer som anställs inom den här typen av yrken.

  Mellan 2021 och 2025 anmäldes nästan 400 våldtäkter mot personer över 60 år i Sverige. Långtifrån alla var personer inom äldrevården, men detta visar ändå på hur utbredda dessa grova brott mot äldre människor faktiskt är.

  I dag föreslås vi införa en ny möjlighet till registerkontroll av dels personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning, dels personer som ska anställas till ledande befattningar inom kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret och i vissa fall även misstankeregistret innan de anställer någon. Syftet med förändringarna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga intentioner tar anställning i kommunala verksamheter.

  Även brott som ibland avfärdas som mindre allvarliga, såsom stölder eller ekonomiskt utnyttjande, har blivit vanligare inom äldrevården. När samhällets mest sårbara drabbas är inget brott för litet. Det är därför mer än nödvändigt att införa dessa nya möjligheter till registerkontroller.

  Vi i Sverigedemokraterna har sedan vi blev invalda i kommunfullmäktigeförsamlingar runt om i Sverige återkommande motionerat om att det ska göras just registerkontroller vid nyanställningar inom äldreomsorgen och LSS. Från vår sida är det alltså efterlängtat att lagstiftningen nu äntligen kommer på plats. Det behövdes en regering med Sverigedemokraternas stöd för att förslagen äntligen skulle kunna genomföras.

  Tyvärr har man sedan länge sett arbete inom äldrevården som ett integrationsprojekt för att få människor i arbete. Det kan säkert i många fall fungera bra, men det har dessvärre inneburit stora brister som drabbat de äldre. Språkförbistringar har gjort att felbedömningar gjorts, men framför allt har de försvårat de äldres kommunikation med dem som arbetar med dem.

  Herr talman! Äldrevården ska inte vara ett integrationsprojekt. Våra äldre ska efter ett långt liv bemötas med den respekt som de förtjänar. Den 1 juli i år införs därför ett språkkrav i äldreomsorgen, och redan den 1 mars utökas möjligheten till registerkontroller av personer som ska arbeta inom såväl äldreomsorgen som LSS.

  Även förändringarna som rör utökade möjligheter till registerkontroller av dem som ska arbeta med barn är otroligt viktiga. Jag har sedan ett par år återkommande träffat och samtalat med Sara Nilsson och Patrik Sjöberg från Dumpen, och jag är övertygad om att de ser dessa förslag som ett steg i rätt riktning.

  Vad gäller den senaste veckans omdebatterade förslag om straffskärpning för grovt förtal har vi också varit tydliga med att vi inte borde höja straffskalorna innan vi bestämt hur vi ska förändra bestämmelsen om förtal så att sanningsenliga uttalanden som är motiverade inte straffas.

  Vad man också ska komma ihåg när det gäller dem som ger sig på barn är att de allra flesta ännu inte är upptäckta. Dessa personer kommer alltså inte att fångas upp av det nya lagförslaget om registerkontroller. Här behöver vi helt andra angreppssätt. Att polisen från och med den 1 april i år kommer att kunna gripa personer som ger sig ut för att träffa ett fiktivt barn för att begå ett sexuellt övergrepp och att dessa personer sedan kan dömas för försöksbrottet är ett steg åt rätt håll. Här har Sara Nilsson, Patrik Sjöberg och alla andra människor som arbetar tillsammans med Dumpen gjort ett extremt viktigt arbete de senaste åren. Tack vare deras idoga arbete har många som arbetar inom skola och föreningslivet kunnat upptäckas. Från riksdagens kammare vill jag därför rikta ett stort tack till er.

  Sverigedemokraterna har, som sagt, länge kämpat för att detta ska bli verklighet. Att vi nu kan stå här i riksdagens kammare och ha en bred enighet om de nya förslagen om registerkontroll är verkligen upplyftande.

  Jag vill avslutningsvis yrka ett starkt bifall till utskottets förslag.

• Herr talman! Samhällsutvecklingen de senaste åren visar att vi måste stärka samhällets motståndskraft mot organiserad brottslighet. Polisen rapporterar att den brottslighet vi upplever är alltmer organiserad. Kriminella gäng fortsätter att rekrytera barn och unga in i allt grövre brottslighet. De senaste åren har vi sett hur kriminella inte skyr några som helst medel och är redo att genom infiltration av HVB-hemsverksamhet närma sig de mest utsatta barnen.

  Vi ser hur välfärdssystemen utmanas och utnyttjas av kriminella. I den precis presenterade ESO-rapporten Svarta siffror framgår det av en ny beräkning att den kriminella ekonomin omsätter hisnande 352 miljarder kronor årligen med vinster om 185 miljarder kronor. I den summan inryms en stor del ren och skär välfärdsbrottslighet.

  När välfärdsstatens kontrollmöjligheter är försvagade drabbas de som är allra mest beroende av samhällets stöd, det vill säga äldre, personer med funktionsnedsättning samt barn och unga. De drabbas hårt när samhällets möjligheter till kontroll är svaga.

  Det finns dessutom flera uppmärksammade händelser i närtid, inte minst rapporteringen om sexuella övergrepp i äldreomsorgen. De visar att vi måste öka kontrollen och att vi måste stärka samhällets motståndskraft.

  Dagens debatt berör förslaget om utökade registerkontroller vid anställning i kommun. Förslaget innebär två nya lagar om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning respektive registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner samt förslag till ändringar i lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Syftet är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga intentioner kan ta anställning i kommunala verksamheter.

  Dessa förändringar är välkomna och handlar om att skydda människor och öka motståndskraften i kommunerna och i välfärdsverksamheterna. Kommunerna ges nu en möjlighet att i fler fall än i dag göra registerkontroll när någon söker en tjänst för att arbeta i hemmet åt äldre eller en person med funktionsnedsättning. Denna möjlighet saknas i dag. Den nya lagen innebär att en kontroll av utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret får göras om den som erbjuds en anställning ska utföra insatserna i hemmet. Dessutom gäller förslaget även vid insatser för personer med funktionsnedsättning, det vill säga socialtjänstlagen och LSS.

  Dagens beslut ger kommunerna i fler fall än i dag möjlighet att begära kontroll av personer som ska arbeta med barn. Beslutet ger ökad möjlighet till kontroll, och det innebär att lagen blir mer träffsäker för att komma åt nya former av brottslighet, att utsättas för brott eller att dras in i kriminalitet. Inte minst handlar det om att bekämpa risken att utsättas för övergrepp.

  Ett starkare skydd för kommunernas verksamhet införs, och det ger kommunerna rätt att göra registerkontroller vid anställningar som innebär arbetsuppgifter där det finns en risk att den enskilde kan utsättas för påverkan eller att kommunerna inte kan utföra sitt uppdrag. Det här innebär ökade möjligheter att begära in registerutdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret, och samtidigt innebär detta en inskränkning i den personliga integriteten. Men förändringarna som föreslås kommer att stärka enskilda, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, det vill säga stärka kommunernas möjligheter att bekämpa påverkan och brottslighet.

  Vi socialdemokrater tycker att regeringen och den tidigare utredningen som har tittat på frågan balanserar de två aspekterna på ett bra sätt. Vi har tidigare drivit på för att ge kommunerna stärkta möjligheter, och vi vill se ytterligare förändringar framåt för att det ska bli möjligt att göra så kallade utvidgade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal. Vi är alltså redo att ta ytterligare steg i arbetet.

  Vi kommer därför att följa upp hur regeringen arbetar med frågan, och vi noterar precis som utskottet gör i betänkandet att en ny utredning med namnet Utredningen om bakgrundskontroller har tillsatts. Utredningen har fått i uppdrag att bredda frågan om bakgrundskontroller, vilket innebär att titta på vilka aktörer som bör få tillgång till eller utvidgad tillgång till register, om fler kontroller bör vara obligatoriska och i vilken utsträckning personal får kontrolleras. Uppdraget ska redovisas i mars 2027, och vi avser att jaga på regeringen så att det kommer på plats.

  Herr talman! De senaste åren har vi sett allt fler exempel på hur kriminella lurar sig in i välfärden, för att få tillgång till välfärdsförmåner eller utöva inflytande över såväl beslut som kontrakt. En utökad möjlighet till bakgrundskontroller är därför viktig för det brottsförebyggande arbetet. Men vi måste göra mer.

  Vi har enorma utmaningar i Sverige när det kommer till hur samhället saknar kontroll när en blind marknadstro har fått styra under lång tid. För alla som tittar och följer debatten kan jag informera om att utskottet gjorde en gemensam resa till Italien under hösten. Vi fick ta del av Italiens arbete mot maffia och grov organiserad brottslighet. Förutom det uppenbara att Sverige behöver en svensk maffialag som tar ett samlat grepp om brottsligheten är andra länder, exempelvis Italien, oerhört klarsynta när det kommer till hur man behandlar offentliga kontrakt. Det krävs bland annat en antimaffiacertifiering för att få ta del av offentliga kontrakt. Det är något som saknas i Sverige.

  Kommunernas brottsförebyggande arbete är förankrat i lag, men vi vet att fler kommuner behöver göra mer. Och vi behöver göra mer för att kommunerna ska göra sitt arbete. Vi är därför oerhört kritiska till hur regeringen och Sverigedemokraterna under år har skurit ned på statsbidrag till landets kommuner, vilket gör att man ställer brottsförebyggande arbete mot barn, satsningar på skolan eller fler socialarbetare ute på fält. Det här är allt annat än lämpligt, om man vill bekämpa grov organiserad brottslighet.

  Regeringens och Sverigedemokraternas största misslyckande när det kommer till brottsbekämpningen är att allt fler barn och unga just nu dras in i allt grövre kriminalitet. Gängen fortsätter att rekrytera online, offline och dessutom på HVB-hem. Så här kan vi inte ha det.

  Den organiserade brottsligheten måste mötas av ett starkt, robust och organiserat samhälle. Fler poliser och kraftigare verktyg såklart, men regeringen och SD måste också inse att årtionden av marknadslösningar i välfärden, valfrihetssystem och privatiseringar systematiskt har urholkat samhällets motståndskraft mot kriminalitet och korruption. Det har gjort oss sårbara för kriminalitet och påverkan. Inte minst drabbar oseriösa och kriminella aktörer barn, äldre och personer med funktionsnedsättning stenhårt. Det handlar om fusk, men den yttersta konsekvensen är övergrepp och utnyttjanden.

  Som jag inledde mitt tal med omsätter den kriminella ekonomin enorma summor, 352 miljarder kronor med vinst om 185 miljarder kronor. Det krävs en omläggning av politiken och en helhetssyn, en ny riktning. I dag tar vi beslut om ökad registerkontroll, och jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

  (Applåder)

• Herr talman! Jag ska fatta mig kort, för vi partier här i kammaren är även i denna fråga väldigt överens.

  Debatten handlar som sagt om huruvida kommuner ska kunna kontrollera personer som ska jobba med barn, vuxna med funktionsnedsättningar eller äldre. Vi talar här om kontroller som görs genom att man begär ut utdrag ur polisens register.

  Som vi har hört tidigare finns det olika anledningar till att en arbetstagare ska kontrolleras innan han eller hon får en viss anställning inom kommunen, utöver jobb med de grupper jag nämnde. Det kan handla om att man vill förhindra infiltration i känslig verksamhet, framför allt om personen i fråga ska jobba i en position som är särskilt känslig för påverkan. Det vi kanske framför allt tänker på är dock att kriminella inte ska kunna arbeta med utsatta personer såsom äldre, vuxna med funktionsnedsättningar och barn, det vill säga grupper som inte sällan är beroende av andra människor i sin vardag.

  I dag finns lagligt stöd för att kräva utdrag ur belastningsregistret när man ska anställa personal som ska jobba med barn. Regeringen föreslår i och med den nya lagen att detta även ska gälla dem som ska arbeta med äldre och vuxna med funktionsnedsättning.

  För att sammanfatta det hela: Ska du framöver jobba med barn, vuxna med funktionsnedsättningar eller äldre inom kommunen ska du bevisa att du har ett brottsregister som inte gör att du blir olämplig för uppgiften.

  Detta är något som mitt parti har velat väldigt länge. Vi är glada över att det nu kommer på plats.

  Slutligen, herr talman, vill jag höja ett litet varningens finger eller, rättare sagt, göra ett medskick. I förslaget läser jag att den som söker ett uppdrag inom kommunen ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret. Jag vill ta höjd för att det i dag går att köpa falska utdrag ur belastningsregistret. Jag hoppas att man tittar på detta så att systemet inte fallerar på att det går att köpa ett falskt utdrag ur brottsregistret och visa upp det för en arbetsgivare, och så blir det fel. Men jag tar för givet att man har tittat på detta.

  Med det står jag bakom utskottets förslag.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 12.)

  2026-01-28 09:47:50

  

  Martin Melin

• Jag vill uppmärksamma ledamoten på att enskilda personers förhållanden och handlingar inte får diskuteras i kammaren. Det är alltså namngivningen av personer som det handlar om.

  2026-01-28 09:20:50

  

  Kenneth G Forslund

• Herr talman! I likhet med regeringen och väldigt många andra anser jag att det är högst angeläget att vi förhindrar brott i välfärden. Genom de aktuella lagförslagen minskar risken för att barn, äldre och personer med funktionsnedsättning utsätts för brott, främst inom kommunala verksamheter. Det medför givetvis ökad trygghet för dem och deras anhöriga. Det motverkar också det som vi har förskräckts av under senare tid, med många svarta rubriker om övergrepp som skett inom välfärdssektorn mot både barn och äldre och mot personer med funktionsnedsättningar. Vi måste återskapa en tillit för välfärden i bred mening.

  Reformen och lagförslagen har ytterligare ett mycket viktigt syfte, nämligen att förhindra infiltration och otillåten påverkan inför anställning av personer till ledande befattningar inom kommunen. Jag och Vänsterpartiet står därför bakom lagförslagen. Men det är inte helt okomplicerat. De här reformerna utmanar och ligger i kanten på viktiga principer som vi har inom en rättsstat. När är man egentligen färdigstraffad? Ska markeringar och begränsningar fortsätta efter att man har avtjänat sitt straff? Hur ska vi tolka oskyldighetspresumtionen, det vill säga att en person ska uppfattas som oskyldig tills en fällande dom finns?

  Utmaningarna kommer framför allt upp i samband med användning av belastningsregistret och i synnerhet misstankeregistret. Att en enskild person har begått ett brott som finns med i belastningsregistret tolkas tyvärr av en del arbetsgivare som att det är omöjligt att anställa personen. Jag ser det som väldigt viktigt att man nu markerar i förarbetena att det ska ske en individuell bedömning. En person som begått ett lindrigt brott – kanske för flera år sedan – som inte inbegriper våld eller sexuella övergrepp ska kunna få tillgång till arbetsmarknaden och den viktiga rehabilitering som ett arbete givetvis innebär. Detta kommer också att bero på hur de nya reglerna används. Det kommer att vara viktigt att bevaka det.

  Principen om oskuldspresumtion utmanas ytterligare av det här med belastningsregistret. Man har försökt sätta en gräns, så att inte varje misstanke ska kunna ”flaggas upp”; det ska åtminstone finnas ett åtal. Men vi är ändå i närheten av och naggar i kanten på de viktiga rättsstatliga principerna, vilket jag är lite orolig för att det kanske enbart är Vänsterpartiet som lyfter fram numera.

  Sedan handlar det om de oerhört viktiga funktionerna gällande dem som har en kritisk eller ledande befattning. Inför en sådan anställning ska man bli extra kontrollerad. Det är ganska givet vad det skulle kunna handla om inom de kommunala verksamheterna: tillståndsgivning, till exempel för bygglov, upphandlingsverksamhet, rekrytering av personal, hantering av stora ekonomiska angelägenheter i övrigt, föreningsbidrag med mera. Här borde vi även kunna inbegripa frågor om ekonomiskt bistånd och omhändertagande av barn, där många anställda i dag blir väldigt utsatta i sin yrkesfunktion. Det återstår också att se hur detta kommer att tolkas vid rättstillämpningen.

  Något som jag har lagt märke till i förarbetena är att man markerar att det måste handla om en anställning. Det gör att vissa grupper som kan ha väldigt stor inverkan på den kommunala verksamheten inte ingår. Om man till exempel anlitar bemanningsföretag är personerna där inte inkluderade. Samma sak gäller för externa konsulter. Att man utesluter praktikanter tycker jag inte är konstigt. De kanske inte har samma möjligheter. Men vi vet egentligen inte det heller. Varför drar man en så strikt gräns, när det finns andra som kanske också har stort inflytande på kommunerna i privatiseringens tecken?

  Flera remissinstanser har ifrågasatt att kontrollerna av de ledande befattningarna ska vara frivilliga och framhållit att det borde vara obligatoriska kontroller. Andra har ifrågasatt att man stannar vid kommunerna. Här kan jag instämma. Vi får fortsätta att bevaka, tycker jag, om inte även regionerna behöver ha samma möjligheter till kontroll av kritiska befattningar i sin verksamhet.

  Till slut vill jag framföra en varning för att registerkontroller skulle kunna skapa en falsk trygghet. Vi vet att det är långt ifrån allt som fastnar i polisens, åklagarnas och domstolarnas nät. Mycket av den brottslighet som vi vill peka finger mot kommer undan och sker dolt; det finns stora mörkertal. Det räcker inte med registerkontroller. Jag tror att det är minst lika viktigt att se till vad som sker på arbetsplatsen. Det behövs tillräcklig bemanning. Man behöver undvika ensamarbete. Vi behöver närvarande chefer. Även detta är centrala komponenter. Detsamma gäller möjligheterna till visselblåsning och skydd av dem som vågar slå larm om oegentligheter på sin arbetsplats.

  Med det vill jag, med varningsflagg, ändå yrka bifall till lagförslagen.