Nedläggning av servicekontor

Debatt i text

Herr talman! Peder Björk har ställt tre frågor till mig med anledning av den anslagsminskning för Statens servicecenter som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025. Peder Björk har frågat mig på vilket underlag regeringen har baserat sitt förslag om minskade ekonomiska resurser till servicekontor, vilka effekter jag och regeringen bedömer att förslaget om minskade resurser till servicekontor kommer att få samt hur många färre servicekontor jag och regeringen bedömer att det kommer att finnas vid utgången av år 2027.
Vidare har Linus Sköld frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av vilka servicekontor som kommer att avvecklas till följd av nedskärningarna och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Linus Sköld har också frågat mig hur jag ska agera för att säkerställa medborgarnas tillgång till statlig service i hela landet.
Regeringen har inom ramen för arbetet med budgetpropositionen gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor. Detta har gjorts bland annat utifrån vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antalet besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.
Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan, men det är samtidigt viktigt att varje skattekrona används klokt och att statligt finansierad verksamhet ständigt är föremål för omprövning och prioritering.
När det gäller konsekvenserna av anslagsförändringarna undviker jag att uttala mig om avvecklingar av kontor och liknande i det här skedet. Besparingen kommer säkerligen att få konsekvenser för servicekontorens tillgänglighet. Hur det fördelar sig mellan avvecklingar och till exempel förändringar i kontorsstorlek och öppettider är dock en fråga som myndigheten Statens servicecenter nu arbetar med och är bäst lämpad att besvara.
Vad gäller frågan om särskilda analyser kommer regeringen att fortsätta hålla sig informerad om hur detta arbete utvecklar sig. Regeringen anser att balansen mellan geografisk tillgänglighet och kostnadseffektivitet är viktig och avser att inhämta fördjupade underlag gällande hur myndigheten planerar att organisera verksamheten med servicekontor framöver. I anslutning till detta avser regeringen att tydliggöra några övergripande utgångspunkter för organiseringen.
2024-10-15 15:45:28
Erik Slottner
Herr talman! I en debatt här i kammaren för lite drygt ett år sedan yttrade statsrådet Slottner följande: Jag ser mycket positivt på statens servicekontor och på Statens servicecenters verksamhet. Antalet statliga servicekontor har ökat i snabb takt under de senaste åren. Jag tycker att det är en väldigt bra åtgärd. Jag tror att vi kan utveckla servicekontoren ännu mer. Det är ju en verksamhet som har ökat i snabb takt på kort tid. Jag ser, som sagt, väldigt positivt på detta.
Jag undrar nu, herr talman: Vad är det som har hänt sedan dess? Varför har det blivit mindre viktigt för statsrådet Slottner i dag att värna servicekontoren? Det går ju inte att tolka det på annat sätt när SD-regeringen går fram med ett förslag på en budget där man ska skära ned på servicekontorens ekonomiska resurser med 150 miljoner kronor de kommande tre åren. Det motsvarar ungefär 10 procent av den totala budgeten för servicekontoren, herr talman, och en sådan neddragning kommer helt klart att få konsekvenser.
Herr talman! För oss socialdemokrater är det självklart att staten ska vara närvarande i hela landet. Det gäller både i form av statliga arbetstillfällen och statliga myndigheter. Under perioden 2014-2022 när det fanns socialdemokratiskt ledda regeringar kom ett stort antal statliga jobb och verksamheter på plats som både om- och nylokaliserades till platser framför allt utanför storstäderna runt om i landet.
Det var dock inte bara om- och nylokalisering som skedde. Det fattades också beslut av socialdemokratiska regeringar att utveckla antalet servicekontor, och efter en gedigen utredning beslutade man att satsa på totalt 28 nya kontor de kommande åren. Det gällde inte bara runt om i hela landet utan även i utsatta områden i städer. Ironiskt nog invigde just i dag statsrådet Slottner det sista av dessa 28 kontor i Rinkeby.
En statlig närvaro i hela landet bygger upp allmänhetens förtroende och ger också legitimitet för myndighetsutövningen, något som jag menar att SD-regeringen nu raserar med sitt beslut att minska resurserna så drastiskt till statens servicekontor, och min fråga till statsrådet Slottner är därför ganska enkel: Vilka kontor vill statsrådet se läggas ned? Vilka kontor vill statsrådet ska få minskade öppettider?
Det måste väl ändå finnas en idé om hur verksamheten ska bedrivas framöver, eller är det helt enkelt så att SD-regeringen behövde hitta besparingar för att kunna genomföra och finansiera sina skattesänkningar för rika män i storstäderna? Då är de fina orden som jag inledde med inte så mycket värda.
Jag vill därför gärna att statsrådet Slottner berättar varför ni gör det här och var någonstans i Sverige han vill minska servicen.
2024-10-15 15:48:25
Peder Björk
Herr talman! "Vi är många som bor i det svenska hjärtlandet, i våra småstäder och på landsbygden. Faktum är att bara var tredje svensk bor i stads- eller storstadsområden. Ändå är hjärtlandets perspektiv märkligt frånvarande i debatten. [- - -] Hjärtlandet ska inte läggas i träda. Inte om vi kristdemokrater får bestämma. Vi ser det svenska hjärtlandet. Och vi kommer att kämpa för det. För att hela Sverige ska fungera."
Detta är ett direkt citat ur Norrbottens-Kuriren den 12 oktober 2021, signerat två statsrådskollegor till Erik Slottner, nämligen hans partiledare Ebba Busch och landsbygdsminister Kullgren.
Klipp till SD-regeringens budget 2025, och hjärtlandet är plötsligt bortglömt. Att servicekontoren finns på, från och med i dag, 148 ställen runt om i vårt land handlar om hjärtlandets förtroende för staten.
Jag föreställer mig att Erik Slottner vet exakt hur det ser ut i mitt hemlän Norrbotten och platsen för utgivningen av den publikation som jag just citerade ur. Den 16 augusti i år besökte nämligen Slottner tillsammans med Kristdemokraternas riksdagsgrupp just Norrbotten. Kanske besökte han då servicekontoret i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix, Haparanda, Boden, Piteå eller Arvidsjaur och kan säga vilket av dessa som nu ska stänga? Vilket av dessa kontor är det som kommer att behöva stänga till följd av det här årets och den här budgetens besparingar? När den besparingen ska trefaldigas på tre års sikt kanske alla måste stänga.
Poängen är att regeringen tar sin hand ifrån statens närvaro i hela landet, och då snackar vi inte om närvaro som i statliga arbetstillfällen utan om tillgängligheten till de medborgarnära myndigheternas service.
För den som finns i ett digitalt utanförskap och inte kan använda bank-id finns inga alternativ annat än att söka sig till servicecentren. Om kontoret i Överkalix, som i dag har öppet på måndagar och onsdagar mellan klockan 10 och 16, måste stänga är det 8 mil att åka till närmaste servicekontor. Även om kontoret i Överkalix har få besök kommer de som bor där att få ett försämrat förtroende för staten och sämre tillgång till statlig service än människor som bor på andra platser i landet.
Jag vill verkligen veta vilka kontor Erik Slottner ser framför sig kommer att stänga som en följd av regeringens budget. Det är uppriktigt menat.
(forts.)
2024-10-15 15:52:49
Linus Sköld
Fru talman! Statlig närvaro i hela landet är verkligen ingenting som bara kommer av sig själv. Tvärtom tycks det närmast finnas en inneboende urkraft som liksom drar statliga jobb, särskilt mer kvalificerade sådana, hit till Stockholm, gärna till kvarteren utanför riksdagen. Där vill man vara, på bekvämt promenadavstånd till departement och myndighetskollegor.
På ett mänskligt plan är det inte så svårt att förstå dragningskraften. Problemet är bara att Stockholm inte är hela landet. För att motverka centraliseringen behövs tydliga politiska motkrafter. Det som behövs är en regering som har viljan och modet att peka med hela handen åt Myndighetssverige att man tar ett ansvar att se till hela landet.
Under den S-ledda regeringen såg vi, kanske för första gången på lång tid, en ansats att försöka korrigera decennier av centralisering av statliga jobb. Vi såg hur nya myndigheter placerades ut på orter runt om i landet, hur befintliga myndigheter omlokaliserades, och så såg vi inrättandet av många nya statliga servicekontor runt om i hela landet. Det är kontor som i första hand erbjuder värdefull vardagsnära service till människor och företag, men de har också kommit att signalera det politiska skiftet, att staten inte minst i våra glesbygdskommuner ska vara något mer än bara ett systembolag och några brevlådor.
De här interpellationerna handlar om de statliga servicekontoren, som med den här regeringen ska bli färre och få sämre tillgänglighet. Det är ett beslut som såklart väcker frågor, och det är frågor som jag tycker att statsrådet hittills verkar ha haft svårt att svara på.
Man kan utöver de frågor som har ställts undra hur regeringen har kommit fram till nivån på den aktuella besparingen. Varför är det just 50 miljoner som ska sparas nästa år? Varför inte 25 miljoner, 75 miljoner eller 100 miljoner? Var finns underlaget i det sammanhanget?
Om regeringen tycker att det är för få medborgare som använder sig av servicekontoren kan man undra hur många medborgare regeringen vill se ska använda servicekontoren för att nå upp till någon form av godtagbar nivå.
Om man inte kan svara på frågorna, fru talman, blir slutsatsen att neddragningarna inte handlar så mycket om servicekontoren i sig utan om att regeringen letar pengar för att finansiera skattesänkningar till de mest välavlönade.
(Applåder)
2024-10-15 18:00:29
Kalle Olsson
Fru talman! Jag tackar Peder Björk och Linus Sköld för viktiga interpellationer.
Fru talman! I budgeten ser vi nu på område efter område att intentionerna i Landsbygdskommitténs förslag, som renderade i en proposition i Sveriges riksdag, tas bort. I fråga om kommittén har sju av åtta av riksdagens partier varit överens om att förslagen är viktiga. När det gäller statlig närvaro i hela landet var alla partier helt överens om att staten måste finnas i hela landet för att skapa förtroende. De statliga besluten, organisationerna och myndigheterna måste finnas i hela landet.
Förslaget var att Statens servicecenter skulle få uppdraget. Det är något som i och för sig kritiserades från en del håll. Andra ville ha en helt ny myndighet, men nu blev det Statens servicecenter som skulle ha uppdraget att bygga ut servicekontor.
Vi socialdemokrater hade en ganska offensiv agenda, även om jag personligen tyckte att den var lite för dålig. Vi byggde ju inte ut tillräckligt snabbt. Vi hade också ett stort arbete med att få myndigheterna att vilja vara representerade på de statliga servicekontoren.
Nu ser vi en annan agenda. Det lästes upp ett citat från en tidigare debatt med statsrådet Erik Slottner och mig själv. Statsrådet var tydlig med att det inte finns några ändrade intentioner i frågorna. Statsrådet sa vidare tydligt att man vill att staten ska finnas och vara verksam i hela landet, det vill säga att staten ska ha ett ansikte i hela landet.
I svaret från Erik Slottner framgår det att neddragningar på 50 miljoner kronor får konsekvenser. Men statsrådet vill inte ta på sig ansvaret att säga vilka konsekvenser, utan man lägger på myndigheten att ta ansvaret. Där, fru talman, har vi pudelns kärna. Regeringen tar inte på det här området ansvar för sina egna förslag. Det hade varit mer rakt och rättrådigt att säga att man inte tycker att det fungerar speciellt bra. Det finns partier i Tidöunderlaget som säger att man vill centralisera och effektivisera myndigheterna eftersom det för närvarande ser för flummigt ut.
I stället gör man en neddragning och säger att detta får myndigheten sköta själv. Samtidigt finns en landsbygdsproposition som säger att staten ska utvärdera och beskriva konsekvenserna av neddragningarna.
2024-10-15 18:03:25
Isak From
Fru talman! Eftersom det före klockan 16 ett flertal gånger i debatten sades "SD-regeringen" vill jag ge en sakupplysning. I Sverige har vi en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. I den ingår inte Sverigedemokraterna. Det är därmed inte fråga om en SD-regering eftersom de inte sitter i regeringen.
Regeringen har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att få stöd för sin politik och budget i den demokrati vi lever i. En majoritet av väljarna har röstat på de fyra partierna, och vi har därför detta samarbetsprojekt, vilket hittills har fungerat mycket väl och tjänat Sverige väl.
Vi går åt rätt håll och har brutit en negativ trend inom många samhällsområden, vilket gör mig stolt att tillhöra en sådan regering. Men regeringen består av tre partier, nämligen Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Mycket riktigt som har sagts tidigare invigde jag i dag det 148:e servicekontoret i Rinkeby. Jag har under mina två år som civilminister inte varit med på samtliga nyöppningar, men när jag har kunnat vara med har jag varit med på invigningarna - och det har varit viktigt.
Jag står fast vid mitt ord om att servicekontoren även i fortsättningen kommer att vara viktiga. Servicekontoren kommer att finnas runt om i Sverige framöver, även med denna neddragning på Statens servicecenter. Vi tar alltså inte bort hela anslaget. Vi lägger inte ned myndigheten, men vi inför ett besparingsbeting på Statens servicecenter. Kontor kommer även i fortsättningen att finnas utspridda i landet, och staten kommer att ha ett ansikte och vara närvarande i hela Sverige - inte i alla kommuner men i stora delar av Sverige.
Med det sagt kommer de här neddragningarna såklart att få konsekvenser. Det är självklart. Vi för nu en dialog med myndigheten och håller oss informerade om hur den ser att den vill omhänderta den här besparingen framöver.
Man kan raljera över det eller säga att det är att frånsvära sig ansvaret som regering och minister att inte berätta exakt vilka kontor som ska läggas ned. Det tycker faktiskt inte jag. Det är i enlighet med svensk förvaltningsmodell att vi lägger ett sparbeting. Det händer emellanåt att man gör det på myndigheter. Vi gjorde det i förra budgeten, som gäller för i år. Där lade vi ett enprocentigt besparingsbeting på myndigheterna. Då var det upp till myndighetscheferna att avgöra var man lättast och på bästa sätt kunde hämta hem denna besparing.
Jag tycker också att det är myndigheten som besitter den bästa kompetensen att besluta om hur man ska hämta hem den här besparingen på 50 miljoner nästa år. Det kan handla om att lägga ned kontor som har väldigt få besökare. Det kan handla om att samlokalisera sig - i så fall är det bra, tycker jag - med en kommunal verksamhet, vilket gör att man kan sänka hyreskostnaderna. Man kanske kan jobba mer med mobila koncept, där driftskostnaden blir lägre - allt utifrån och utefter de förutsättningar som finns på den platsen. Det är myndigheten mycket bättre lämpad att avgöra än jag som statsråd är, så jag tycker inte att det är några som helst konstigheter att vi har valt den modellen.
Vi kan inte heller ducka för att Riksrevisionen har haft synpunkter på myndigheten och effektiviteten i myndigheten, att det finns en effektiviseringspotential och att myndigheten skulle kunna ha mycket större egen beslutanderätt över placeringen av olika servicekontor. Det är det vi nu lyssnar på och går vidare med, och vi ser därmed en besparingspotential.
2024-10-15 18:07:18
Erik Slottner
Fru talman! Bara för att göra det här väldigt tydligt: Det vi pratar om här är alltså en neddragning på 150 miljoner kronor de kommande tre åren, specifikt inriktad från SD-regeringen på servicekontoren.
Det statsrådet lyfte fram som en besparing som redan har genomförts i år på en 1 procent är ju en generell besparing på statliga myndigheter på bredden. Det här förslaget som SD-regeringen har lagt fram nu är med kirurgisk precision inriktat på just servicekontoren. Det har ingenting med svensk förvaltningstradition att göra, fru talman, utan det handlar om en tydlig prioritering från den här SD-regeringen.
Jag är ju ledamot här i riksdagen från och representerar Västernorrland. Det är ett län som består av sju kommuner med stora avstånd mellan sig.
På gränsen till Jämtland ligger en av de här kommunerna, nämligen Ånge kommun. Där öppnades så sent som den 23 april i år ett servicekontor. Det är ett kontor som har öppet i tre timmar två dagar i veckan. Det kan ju låta väldigt lite, fru talman, men om alternativet är att man inte över huvud taget har tillgång till statlig service, fysisk på plats, i just Ånge gör det här ändå väldigt stor skillnad för dem som bor i den kommunen.
Fru talman! Faktum är ju att servicen från servicekontoren är väldigt uppskattad. I en undersökning från 2023 är det 96 procent av besökarna - jag upprepar: 96 procent av besökarna - på servicekontoren som är nöjda med den service de får när de besöker servicekontor.
Dessutom är det faktiskt 2,6 miljoner besökare varje år som får hjälp med någon form av service från de myndigheter som ingår i ett servicekontor. Totalt är det ungefär 3,1 miljoner ärenden som hanteras på ett år i alla servicekontor i hela Sverige.
Min fråga, fru talman, är helt enkelt denna. Varför vill statsrådet att de människor som har tillgång till de här servicekontoren i dag ska få minskade möjligheter till statlig service i hela landet med SD-regeringens politik?
(Applåder)
2024-10-15 18:11:35
Peder Björk
Fru talman! Jag kan inte på något sätt tvinga statsrådet att vare sig svara mig eller respektera riksdagen och möjligheten att i en interpellationsdebatt ställa frågor till regeringen och faktiskt få svar på dem. Men, fru talman, alla de människor som i dag nyttjar servicen från servicekontoren runt om i hela landet förtjänar svar på vad regeringen har för plan med att dra ned på resurserna till servicekontoren.
Den här debatten visar att SD-regeringen helt har övergett tanken om statlig service och närvaro i hela landet, i kombination med en hel rad andra förslag som den har lagt fram. Jag är rädd för att detta kommer att minska tilltron till och förtroendet för staten och svenska myndigheter. Det är en kraftfull och stor omläggning av den politik som har förts de senaste mandatperioderna.
Jag är också rädd, fru talman, att detta ökar spänningarna mellan stad och land och bidrar till en ökad polarisering i vårt land. Detta förvärras dessutom ytterligare av att statsrådet inte här i kammaren vill ta ansvar för sina egna förslag. Våga stå för vägvalet! Peka ut var SD-regeringen vill göra nedskärningar på statlig service! Då kan vi åtminstone ha en uppriktig och ärlig debatt om detta.
Men en sak är klar, fru talman. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta stå upp för statlig närvaro och service i hela landet.
(Applåder)
2024-10-15 18:26:18
Peder Björk
Fru talman! Statsrådet duckar för sitt ansvar på ett anmärkningsvärt sätt i den här delen. Statens servicecenter ska alltså själva få bestämma vilka kontor som ska försvinna och vilka kontor som ska få sämre tillgänglighet.
Man kan inte tolka det beskedet på annat sätt än att för regeringen spelar det ingen roll var de här servicekontoren finns. En sådan slutsats är i och för sig inte så förvånande utan speglar bara det slappa förhållningssätt till lokaliseringsfrågor och statlig verksamhet som regeringen hittills har visat.
Men för att ändå få någon form av tydlighet i denna fråga från statsrådet - kan statsrådet svara på om regeringen i den här dialogen som statsrådet har pratat om tidigare har satt upp eller åtminstone tänker sätta upp någon form av kriterier för Statens servicecenter när det gäller hur man ska prioritera verksamheten i ljuset av de kommande besparingarna? Finns det inga kriterier och inga krav på att till exempel särskilt beakta långa avstånd och gleshet är risken uppenbar att det är just de servicekontor som kanske är allra viktigast, där statens närvaro redan är väldigt utarmad, som kommer att försvinna.
2024-10-15 18:18:46
Kalle Olsson
Fru talman och statsrådet Slottner! Vi diskuterar gärna kostnadseffektivitet. Vi diskuterar också gärna Riksrevisionens rapport. Som statsrådet väl känner till eftersom han också har hänvisat till rapporten i en tidigare debatt vore, sett till ett kostnadseffektivt styrningssätt, det absolut mest kostnadseffektiva att lägga de stora myndigheterna ute i landet. Där har man lägre lokalkostnader, mindre personalomsättning och oftast högre effektivitet i sina beslut. Det vore att ta ansvar och att faktiskt effektivisera användningen av statens medel.
Det kanske blir så - vad vet vi? Statens servicecenter kanske kommer fram till att det faktiskt är mycket dyrare att vara lokaliserad till storstadsområdena och behöver minska lokalytan och i större utsträckning fokusera ute i landet, kanske i Arvidsjaur, Lycksele, Vetlanda eller Norberg - vad vet jag?
Det finns en stor efterfrågan på de statliga tjänsterna och även på att staten ska styra sina myndigheter. Vi behöver säkerställa att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skattemyndigheten och så vidare är med på tåget och finns på de statliga servicekontoren. Här har regeringen en uppgift - ta den!
2024-10-15 18:20:16
Isak From
Fru talman! Björk och Sköld kan få svar på sina frågor när de slutar vilseleda tittarna kring SD:s inflytande och roll i den regering vi har i Sverige.
När det gäller Kalle Olsson, som jag tycker ställer en högst seriös och relevant fråga om hur principerna för kontorsverksamheten ska se ut framöver är det så här. Det vi nu lägger in i budgeten, förutom neddragningen med 50 miljoner, är att Statens servicecenter ska få större bestämmanderätt över etableringen av kontor runt om i landet. Vi skriver inte att de ska få full beslutanderätt, utan de ska få större bestämmanderätt när det gäller lokaliseringen av kontoren.
Exakt vad detta kommer att innebära i praktiken kommer regeringen att få återkomma om. Budgeten är ju exempelvis inte beslutad i riksdagen än, ska vi komma ihåg. Exakt vad detta kommer att få för konsekvenser får vi alltså återkomma till.
Vi ser dock nu, som jag sagt även tidigare, att vi har en dialog med myndigheten och håller oss informerade om deras analyser och om hur de ser på läget framöver. Vi kommer också att ta fram utgångspunkter för den framtida organiseringen. Det är alltså inte så att regeringen lämnar detta helt vind för våg. Men själva beslutet om lokaliseringen kommer att innebära ett mycket större mandat för myndigheterna. Regeringen behöver dock naturligtvis ta fram någon form av principer för hur dessa beslut ska tas fram. Det kommer såklart att vara mer än bara effektiviseringsskäl som kommer att vara vägledande.
Med detta sagt kan Riksrevisionens rapport ändå inte negligeras fullt ut. Den visar på att det finns effektiviseringar som kan göras inom myndighetens kontorsverksamhet, och då tycker jag att vi ska lyssna på det.
Men all effektivisering behöver inte, som jag också sagt tidigare, ske genom att olika kontor läggs ned. Det kan handla om att anpassa verksamheter genom mobila koncept. Det kan handla om ändrade öppettider eller samlokaliseringar för att på så sätt sänka lokalkostnaderna. På så sätt kan man egentligen slå två flugor i en smäll: sänka kostnaderna men ändå förbättra verksamheten. Vi får se vad det analysarbete som har påbörjats hos myndigheten kommer att leda till.
Jag vill också säga att det i inläggen här förutsätts att det bara är kontor på landsbygden som kommer att läggas ned. Då tycker jag att man är lite förhastad i sina slutsatser. Jag är inte alls säker på att det bara kommer att bli den typen av kontor som läggs ned. Det kan mycket väl bli andra kontor som läggs ned eller får anpassa sin verksamhet. Det är lite för tidigt att säga det än. De svaren kommer vi att få återkomma till.
2024-10-15 18:22:33
Erik Slottner
Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera Erik Slottners indignation över begreppet SD-regeringen.
Det är mycket riktigt så som statsrådet påpekar att de tre i regeringen ingående partierna är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Men de som bestämmer över regeringen är ju ingalunda något av dessa partier utan Sverigedemokraterna, och därmed är det en riktig beskrivning att kalla det här en SD-regering.
Den här förändringen kommenterade Erik Slottner i Altinget för några veckor sedan, närmare bestämt den 25 september, med följande ord: "De kommer behöva effektivisera sin verksamhet." Förändringen går alltså i rakt motsatt riktning mot vad som är hela syftet med förekomsten av servicekontor. Den som tänker sig att han ska uppnå förtroende för staten i hela landet och tillgång till de medborgarnära myndigheternas service, fysiskt på plats, i hela landet och har effektivitet som överordnat värde har ju tänkt fel.
Självklart kommer man inte att få flest besök per satsad krona i Överkalix. Självklart kommer man inte att få det i Jokkmokk. Självklart kommer man inte att få den högsta effektiviteten i Arvidsjaur. I alla de här kommunerna får man dock faktum att det är över sju mil till närmaste servicekontor om det lokala skulle stänga. Det är liksom det som är hela poängen. Hela poängen med statens närvaro i hela landet är inte effektivitet utan tvärtom.
Ska man uppnå statens närvaro i hela landet krävs det politisk ambition, och den saknar Erik Slottner helt. Han står här och säger att myndigheten är bäst lämpad att avgöra detta. Då finns det ingen politisk ambition. Då var de där löftena om hjärtlandet som inte skulle glömmas, som inte skulle läggas i träda, bara prat. Det var bara tomt prat, för när det kommer till kritan höjer Erik Slottner händerna i luften och säger att någon annan får bestämma; jag har ingen ambition.
Jag menar att om man vill ta politiskt ansvar för den här förändringen behöver man säga vilka kontor det är som ska lägga ned. Besparingen på 50 miljoner nästa år, 100 miljoner året efter det och 150 miljoner året efter det - vilka kontor kommer den att kosta? Är det Jokkmokk? Är det Arvidsjaur? Är det Kiruna? Är det Haparanda? Är det Överkalix? Alla har mer än sju mil till nästa kontor.
Jag tycker att civilministern behöver kliva fram, ta politiskt ansvar för de reformer han gör och svara på de här frågorna.
(Applåder)
2024-10-15 18:15:04
Linus Sköld
Fru talman! Att regeringen tycker att det är viktigt att staten ska vara kostnadseffektiv kan inte komma som någon större överraskning för oppositionen. Mina tre ledord som civilminister är just effektivitet, förenkling och medborgarnytta. Det är tre viktiga värden för den framtida förvaltningspolitiken. Statens servicecenter bidrar faktiskt till alla dessa tre nyttor, vill jag också säga.
Att vi i budgeten inte styr myndigheterna på ett sätt som försvårar kostnadseffektivitet är väl också rimligt. Om vi har en styrning som Riksrevisionen menar försvårar myndighetens arbete med att vara kostnadseffektiv tycker jag att det är en ganska lågt hängande frukt att ändra den styrningen och låta det bli som för nästan alla andra myndigheter, alltså att de har en väldigt stor bestämmanderätt när det gäller den egna verksamheten. Detta med verksamheten och var man till exempel placerar olika kontor är delegerat.
Detta är ingen främmande fågel i svensk statsförvaltning, om jag uttrycker mig så, att en myndighet får bestämma var man ska ha sina lokala kontor någonstans. Det är helt i enlighet med svensk förvaltningsordning. Detta vill vi nu ge till Statens servicecenter.
Följdfrågan på detta blir då: Är kostnadseffektivitet det enda värdet framöver för Statens servicecenter? Nej, det kommer det inte att vara. Och som jag också sa som svar till Kalle Olsson jobbar regeringen nu med att ta fram övergripande riktlinjer eller principer för denna kontorsetablering, men det är vi inte klara med än. Vi kommer att få återkomma om detta. Ibland blir det ju tomma svar på frågor om vi inte har svar att ge än. Är det för tidigt att ge svar kan det bli lite tomt ibland. Men regeringen får återkomma med svar på en del av de frågor som framkommit i den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
2024-10-15 18:30:58
Erik Slottner
Fru talman! Budgetpropositionen är förvisso inte beslutad - det är mycket riktigt. Men som statsrådet påpekar har den en majoritet i den här kammaren bakom sig, så vi lär inte kunna förvänta oss något annat än att den går igenom. Ingen skulle bli gladare än jag om vårt budgetalternativ vann i stället; då skulle neddragningen av servicekontoren inte bli av. I denna budgetproposition skriver regeringen: "Modellen där regeringen pekar ut var servicekontor ska etableras försvårar för Statens servicecenter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet." Analysen är alltså att politiska prioriteringar gällande myndighetens lokalisering försvårar kostnadseffektivitet.
Det antagandet bygger på erfarenheter som både statsrådet och tidigare regeringar har sedan decennier tillbaka: Släpper man en myndighet någonstans i landet kommer den att rulla mot Stockholm. Om det inte finns en ambition om statlig närvaro i hela landet kommer det inte heller att bli någon sådan. Det kommer att krävas hård politisk styrning om den statliga närvaron ska upprätthållas. Jag noterar att statsrådet abdikerar från den ambitionen.
Jag hörde honom försöka svara på Kalle Olssons fråga alldeles nyss. Men det finns ju inget innehåll i det han säger, utan det är bara "vi får se". Kanske kommer man att ge Statens servicecenter någon form av direktiv. Vi får se.
Jag skulle vilja höra vad som är den politiska ambitionen hos Erik Slottner. Ska det finnas kontor i hela landet? Och om kostnadseffektivitet är anledningen - alltså att det är för få besök per krona - varför skulle man då inte tro att det är kontoren i landsorterna som kommer att få stänga? Så blir det om kostnadseffektivitet är den överordnade prioriteringen i regeringens politik.
(Applåder)
2024-10-15 18:28:39
Linus Sköld