Säkerställande av statliga servicekontor

Debatt i text

• Fru talman! Lars Isacsson har frågat hur jag och regeringen avser att säkerställa att Ludvika, som en växande och framgångsrik kommun, behåller sitt statliga servicekontor och därmed får fortsatt tillgång till nära offentlig service samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en långsiktig statlig närvaro på mindre orter och i växande kommuner, där efterfrågan på service är hög.

  Vidare har Ida Ekeroth Clausson frågat mig, mot bakgrund av uppgifter om en eventuell avveckling av servicekontoret i Mariestad, vilka konsekvenser nedläggningen av servicecentret kommer att få samt hur jag ska agera för att säkerställa medborgarnas tillgång till statlig service i hela landet.

  Därutöver har Isak From frågat mig vilken analys jag och regeringen gör med anledning av att fler medborgare får längre till ett servicekontor och om jag och regeringen överväger att vidta någon åtgärd för att möjliggöra statlig service för alla, ofta äldre, som inte kan nyttja de digitala myndighetstjänsterna.

  Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. Det är samtidigt viktigt att varje skattekrona används klokt, och statligt finansierad verksamhet ska vara föremål för omprövning och prioritering. När Riksrevisionen granskade servicekontorsverksamheten identifierades vissa brister och utmaningar med verksamheten och dess förutsättningar att bedrivas effektivt.

  En utmaning som Riksrevisionen lyfte var att den modell som tidigare rådde, där regeringen pekade ut var enskilda servicekontor skulle etableras, försvårade för Statens servicecenter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Regeringen har nu valt att ge Statens servicecenter större utrymme att avgöra var de enskilda kontoren ska vara lokaliserade - något som ligger i linje med vad som gäller för statsförvaltningen i stort och enligt regeringen främjar en mer effektiv statsförvaltning. När det gäller frågor om enskilda kontor hänvisar jag därför till Statens servicecenter, som är bäst lämpade att avgöra var kontoren ska lokaliseras.

  När antalet servicekontor byggts ut har antalet besökare inte ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras, då varje skattekrona ska användas så klokt som möjligt. Det kommer att innebära att vissa kontor avvecklas och att medborgare kan få längre resväg till närmaste fasta servicekontor.

  Statens servicecenter arbetar med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling jag följer med stort intresse.

  Regeringen anser även att balansen mellan geografisk tillgänglighet och kostnadseffektivitet är viktig. I uppdraget till Statens servicecenter att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet har regeringen därför angett att myndigheten ska planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i samtliga så kallade FA-regioner som en grundläggande nivå för den geografiska täckningen.

  2025-02-11 20:09:38

  

  Erik Slottner

• Fru talman! Statsrådet sa i sitt senaste inlägg att vi är tillbaka på den nivå vi var före utbyggnaden. Det är ju ganska talande. Då ska vi ha med oss att en viktig orsak till utbyggnaden av statliga servicekontor var att sektorsmyndigheterna drog sig tillbaka. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket centraliserade sin verksamhet.

  I Västerbottens inland är det ingen av småkommunerna som i dag har Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan på orten. Några av kommunerna har dock fått ett statligt servicekontor med sektorsmyndigheterna på plats. Det var själva syftet med reformen: Man skulle genom Statens servicecenter ha möjlighet att samlokalisera statliga myndigheter och statlig service för medborgarna.

  Kommer sektorsmyndigheterna att flytta tillbaka helt plötsligt? Det är inte troligt, för det fattas styrning också hos dem. Jag kan läsa att Arbetsförmedlingen nu skickar tillbaka 9,4 miljarder kronor som man inte har använt, trots att vi har skyhög arbetslöshet. Det gör det hela ännu mer absurt. Man har alltså ett stort överskott som man inte kan använda för att regeringen inte styr för att faktiskt få folk i jobb.

  Det som står på Statens servicecenters hemsida är faktiskt rolig läsning. I ett kundnöjdhetsindex får Statens servicekontor 93 på en skala mellan 0 och 100. Det är bland det högsta hos någon statlig myndighet. Bland besökarna anser 95 procent att de har fått ett bra bemötande, 97 procent anser att de har fått den hjälp de behövde, och 94 procent tycker att de har fått hjälp inom rimlig tid.

  Det konstateras också att fler och fler, särskilt ensamföretagare, uppskattar möjligheten att lätt ta kontakt med Skatteverket. Detta kan man ha med sig i en tid med ökande konkurser. Det sägs vara en regering som är företagsvänlig, men det syns inte på tillväxten när det gäller nyföretagande eller på konkurserna, som skenar.

  En särskilt stor ökning av ärenden syns i region Nord, region Stockholm och Gotland. Därtill kommer att Försäkringskassans ärenden ökar i hela landet, inte sällan kopplat till barnomsorg och vab, där det handlar om att man tycker att man inte fått hjälp av eller inte förstått Försäkringskassans hemsida eller att man vill ha hjälp med att göra en nödvändig ändring.

  Att behoven finns är helt uppenbart. Att pengarna finns, fast de prioriterats till annat, är också helt uppenbart. Statsrådet har fortfarande inte svarat på mina frågor.

  (Applåder)

  2025-02-11 20:45:13

  

  Isak From

• Fru talman! Tack, statsrådet Erik Slottner, för svaret!

  Ludvika kommun är en kommun i tillväxt. Näringslivsutvecklingen är stark, inte minst tack vare Hitachi Energys expansion. Nya arbetstillfällen skapas och inflyttningen ökar, och med det växer behovet av statlig service. Den stora arbetskraftsinvandringen till Hitachi gör att fler människor behöver stöd och kontakt med myndigheter. Samtidigt finns det många kommuninvånare, särskilt äldre och personer i glesbygd, som är beroende av fysiska möten med statliga tjänstemän.

  Trots detta väljer regeringen och SD att låta servicekontoret i Ludvika läggas ned. Det innebär att Ludvikas och Smedjebackens funktionella arbetsmarknadsregion hänvisas till Borlänge. Det i sin tur innebär resor på upp till två timmar för dem som bor i Fredriksberg, Nyhammar och Grängesberg, och det är inte en rimlig lösning.

  Fru talman! Ministern säger att det är upp till myndigheterna själva att avgöra var de vill lokalisera sig. Men vad innebär det i praktiken? Jo, det innebär ökad centralisering. Servicen försvinner från mindre orter och koncentreras till större städer.

  När regeringen abdikerar från sitt ansvar att säkerställa statlig närvaro i hela landet lämnas fältet öppet för en utveckling där landsbygden successivt töms på samhällsservice. Det går också emot regeringens eget uppdrag till Statens servicecenter att det ska finnas servicekontor i varje funktionell arbetsmarknadsregion.

  I Avesta, som jag kommer ifrån, har vi efter varje nytt val haft utbildning i kommunfullmäktige för alla ledamöter. Det är en utbildning i kommunallagen och vad som förväntas av en som förtroendevald. Den utbildningen heter "Styr eller avgå".

  Fru talman! Jag vill fråga hur statsrådet ser på att regeringens målsättning om ett statligt servicekontor i varje funktionell arbetsmarknadsregion direkt åsidosattes av Statens servicecenter när de lade ned servicekontoret i Ludvika.

  (Applåder)

  2025-02-11 20:12:58

  

  Lars Isacsson

• Fru talman! Nu undrar jag om statsrådet själv tror på det han säger. Tror statsrådet verkligen att det går att dra ned på resurser till den här verksamheten och att den ändå kan ge lika bra service? Det är ju en verksamhet vars själva syfte är att finnas nära medborgarna.

  När Socialdemokraterna satt i regeringen var ett stort fokus att staten skulle bli mer synlig i vårt avlånga land. Det förstör nu regeringen i en handvändning. En statlig närvaro i hela landet bygger upp allmänhetens förtroende och ger också legitimitet till myndighetsutövningen. Men den här regeringen tar sin hand från statens närvaro i hela landet, inte bara i form av statliga arbetstillfällen utan även när det gäller tillgängligheten till de medborgarnära myndigheternas service.

  För den som finns i ett digitalt utanförskap och inte kan använda bank-id finns inget alternativ till att söka sig till servicekontoren. Men regeringen vill begränsa den möjligheten kraftigt för hundratusentals människor runt om i landet.

  I delredovisningen av rapporten Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet går det att läsa: "Under de närmaste åren (2025-2028) kommer antalet servicekontor att minska i alla delar av landet, däribland gles- och landsbygdsområden, storstadsområden och områden där utanförskapet är stort. Det kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicekontor. Bedömningen är vidare att konsekvenserna för myndigheten är påtagliga och komplexa. En omfattande verksamhetsförändring ska bedrivas parallellt med att den operativa verksamheten ska upprätthållas och effektiva långsiktiga lösningar ska utvecklas."

  Enligt myndighetens egen konsekvensbeskrivning kommer nedläggning av kontor i gles- och landsbygdsområden framför allt att märkas i form av minskad tillgänglighet till följd av längre resväg till närmaste kontor och därmed även högre resekostnader för enskilda att besöka servicekontor. I storstadsområden blir i stället problemet risk för köbildning och längre väntetider. I områden där utanförskapet är stort kommer också kontor att läggas ned, och där kan förtroendet för statlig verksamhet komma att påverkas negativt när servicekontor som nyligen öppnats stängs bara ett par år senare.

  I dagens oroliga samhälle behövs det inte mindre förtroende för staten. Vi behöver i stället bli ett samhälle som håller ihop.

  Fru talman! Jag har frågat hur statsrådet ska agera för att säkerställa medborgarnas tillgång till service i hela landet. På det har jag inte fått något direkt svar. Därför ställer jag frågan igen.

  (Applåder)

  2025-02-11 20:15:23

  

  Ida Ekeroth Clausson

• Fru talman! Statsrådet! När vi socialdemokrater presenterade en agenda för statlig närvaro i hela landet med servicekontor i alla kommuner sa inte minst Sverigedemokraterna att det var slöseri med skattepengar. Det är ungefär samma sak som statsrådet Erik Slottner säger här i dag.

  Sverigedemokraterna lovade före valet 2022 att hela landet ska leva. Nu ser vi vad löftet var värt. Regeringen, som stöttas av det bärande partiet Sverigedemokraterna, skär kraftigt ned i den statliga servicen och närvaron i hela landet. En fjärdedel av kontoren kommer att försvinna.

  När vi hade en regionalpolitisk debatt här före jul stod det klart att 150 miljoner skulle försvinna. Det var dock lite oklart då vad det innebar. Nu är det emellertid väldigt tydligt vad det innebär, nämligen längre resvägar för många fler. Det innebär konkret att flera kommuner - Piteå, Trelleborg, Ludvika, Östhammar med flera - blir utan kontor, och invånare i kranskommunerna får också åka någon annanstans.

  Min fråga till regeringen och Erik Slottner var: Vilken analys har man gjort av det här? Svaret jag kan se är att man konstaterar att det blir längre resväg för några. Är det rättvist? Några har fortfarande större tillgänglighet, men samtidigt blir resurserna mindre även på de kontor som blir kvar. Man kommer att skära bort minst 100 tjänster, vilket innebär att tillgängligheten blir sämre även till de andra. Jag kan inte se något annat i statsrådets svar än att detta är meningen.

  Fanns det ingen analys? Fanns det ingen styrning bakom att även andra myndigheter i så fall skulle kunna täcka upp för detta? Det verkar inte ha funnits någon idé, för man lägger över hela ansvaret på Statens servicecenter. Regeringen abdikerar från sitt uppdrag att styra. Medborgarna förväntar sig kanske någon idé om hur detta ska gå till och att man säger "vi tycker att det här är bra". I stället säger man att myndigheterna har lagt ned vissa kontor och att det inte är regeringens förslag.

  Man tar bort pengar, och det får konsekvenser. Det får konsekvenser för väldigt många som från och med nu kommer att få betydligt längre resväg för att ta sig till ett kontor. Jag har inte sett något annat i statsrådets svar än att regeringen tycker att det här är bra.

  (Applåder)

  2025-02-11 20:19:17

  

  Isak From

• Fru talman! Jag tackar interpellanterna som tagit initiativ till denna alldeles nödvändiga debatt.

  Sverige är större än Stockholm, och servicekontoren är en viktig samhällsservice som upprätthåller statens närvaro i hela landet. Nu står det klart att flera kontor i mitt hemlän Gävleborg kommer att stängas, närmast det i Sandviken. Sandviken är en kommun med närmare 40 000 invånare. Hur stor ska en kommun behöva vara för att staten över huvud taget ska kunna ha en närvaro där?

  I anslutning till det har vi kunnat ta del av uppgifter i medierna att kontoret i Bollnäs, hemma hos mig, kommer att läggas ned - inte för att det inte är välbesökt eller för att det inte behövs. Bollnäskontoret servar inte bara Bollnäs kommun utan även Ovanåkers kommun och delar av andra kommuner. Det är också det kontor som har öppet flest dagar i veckan.

  Nej, orsaken till att man planerar att lägga ned kontoret är enligt uppgift att hyreskontraktet går ut senare i år. Det är alltså den kontorsnedläggning i Hälsingland som snabbast möjligt kan hjälpa till att spara in de 150 miljoner som regeringen beslutade att spara in på statlig service runt om i landet. Ingen annan hänsyn är tagen.

  Antalet besök på Bollnäskontoret har de senaste tre åren legat på mellan 10 000 och 13 000. Samma år har man hanterat 13 000-17 000 myndighetsärenden. Kontoret är öppet fem timmar om dagen fyra dagar i veckan. Om vi gör en enkel matematisk uträkning där vi räknar bort röda dagar och lite annat innebär det teoretiskt sett att någon besöker servicekontoret i Bollnäs var fjärde minut. Nu menar ministern att dessa människor ska få svårare att fysiskt få hjälp av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

  Om man i stället ska ta sig till servicekontoret i Söderhamn tar det cirka 80 minuter tur och retur från Bollnäs. Men det är inte Bollnäsborna som drabbas värst. För den som bor i Edsbyn förlängs restiden från 1 timme tur och retur till 2 timmar och 20 minuter. För Vallstaborna förlängs den från 46 minuter till nära 2 timmar. Och för den som bosatt sig i Voxna innebär det en förlängd resväg från 94 minuter till nära 3 timmar tur och retur.

  Är det det här som är Sverigedemokraternas och regeringens politik för svensk landsbygd? Var det detta Kristdemokraterna avsåg när Ebba Busch talade sig varm för "hjärtlandet" i valrörelsen?

  Det här är inget annat än ett enormt svek, och jag tycker att ministern ska åka ut i landet och träffa de människor som är beroende av servicen på servicekontoren. Tala om för dem varför de inte längre ska få sina behov av myndighetsservice tillgodosedda! Tala om för dem varför våra delar av landet inte över huvud taget ska ha någon statlig service! Tala om för oss var hjärtlandet ligger! För oss är det tydligt att Kristdemokraterna tycker att det ligger någon helt annanstans än i södra Hälsingland.

  Fru talman! Det är såklart mer effektivt för en myndighet att till exempel bara finnas i storstan. Men politiken måste någon gång också ta hänsyn till andra värden. Vi behöver ännu fler servicekontor, inte färre.

  Jag vädjar därför till regeringen och Sverigedemokraterna: Lägg inte ned servicekontoren runt om i landet!

  (Applåder)

  2025-02-11 20:23:18

  

  Kristoffer Lindberg

• Fru talman! Statlig service i hela landet är viktigt, sa ministern i sitt svar här. När man tittar på konsekvenserna av de förslag som vi debatterar i dag tycker jag att det nästan är lite hånfullt att säga så.

  I höstas stod det klart att regeringen skulle skära ned 150 miljoner på servicekontoren runt om i landet. Jag frågade då Erik Slottner i en interpellationsdebatt, som var ganska lik denna, vilka kontor som han tyckte skulle stänga. Jag frågade vilka av Norrbottenskontoren han tyckte skulle stänga. Det kunde han inte svara på, för han har lagt över uppgiften på myndigheter att bestämma detta.

  Det enkla svaret är ju att Erik Slottner vill slippa svara på frågan. Erik Slottner vill inte behöva åka till Piteå, som är ett av de första kontoren som behöver stänga, och stå upp för att han stänger kontoret där. Han hänvisar alla frågor om enskilda kontor till myndigheten. Det är bekvämt, om man är ansvarig minister.

  Nu står det som sagt klart att konsekvenserna av regeringens drakoniska nedskärningar är att vart fjärde kontor ska stängas. Ett av dem som är först ut ligger alltså i min grannkommun Piteå hemma i Norrbotten. Om hjärtlandet inte ligger i södra Hälsingland ligger det uppenbarligen inte heller i Norrbotten. Kontoret i Piteå har 8 700 besökare varje år, och de kommer nu i stället att behöva åka buss i fem och en halv mil till Luleå, som har det närmaste kontoret.

  I förra veckan var jag i de västra delarna av länet och besökte Lärcentra i Arjeplogs kommun. Arjeplog är en av landets minsta kommuner, och det är väldigt långt till nästa kommun. Personalen på Lärcentra sa att det hade varit bra om man haft ett servicekontor på orten. Man förstod att det inte skulle kunna vara öppet varje dag i veckan, men kanske någon gång - för att eleverna skulle slippa ta en hel dag ledigt för att åka 87 kilometer enkel väg till Arvidsjaur med buss.

  Jag blev tvungen att säga som det är. Med den här SD-styrda, hjärtlandsfientliga regeringen kommer det inte att bli några nya kontor. I stället kommer vart fjärde kontor att läggas ned. Regeringen sparar 150 miljoner. Det är ett tråkigt besked till någon som jobbar med människor, är beroende av tillgång till statlig service och har närmaste servicepunkt 87 kilometer bort. Det är ett tråkigt besked att behöva ge, men det är det enda möjliga.

  Slottner gör denna förändring och påstår att han ger myndigheten större utrymme att bestämma var kontoren ska finnas. Men menar Erik Slottner på allvar att en nedskärning med 150 miljoner ger myndigheten större handlingsfrihet?

  (Applåder)

  2025-02-11 20:27:22

  

  Linus Sköld

• Fru talman! Jag tänker att en hel del av den här debatten handlar om ansvar, som flera av debattörerna har varit inne på. Det handlar om ansvaret för en statlig närvaro i hela landet.

  Jag tycker att statsrådet och i förlängningen regeringen gömmer sig bakom en del av Riksrevisionens resonemang när man säger att man ger myndigheten utrymme att fritt välja var den ska lokalisera sina kontor. Det var också den del i svaret som jag fastnade mest för - att man uttrycker att regeringen nu har valt att ge Statens servicecenter större utrymme att avgöra var de enskilda kontoren ska vara lokaliserade. När jag säger att man gömmer sig bakom Riksrevisionens resonemang är det för att man i svaret inte tar upp att man skär ned med 150 miljoner kronor på denna myndighet över tre år.

  Den oro som har lyfts fram av flera av mina partikamrater när det gäller enskilda kontor som vi kan se kommer att läggas ned och även sådana som riskerar att läggas ned har uppstått på grund av en bristande politisk styrning. Statsrådet och regeringen menar att man när man har minskat anslaget till Statens servicecenter också har gett myndigheten frihet att bestämma var kontoren ska finnas. Men man har faktiskt inte gjort något tydlig politisk bedömning av vilka andra aspekter som ska vägas in. I stället hänvisar man bara till något diffust om att myndigheten kan avgöra detta helt på egen hand och menar att man inte har något ansvar för detta över huvud taget. Det gör att jag funderar över var ambitionsnivån ligger när det gäller statlig service i hela landet.

  Flera har varit inne på resonemanget om hjärtlandet, som det har talats om. Jag kommer ihåg att det vid väldigt många tillfällen stannades till vid olika typer av bensinmackar, där man skulle prata om 10 kronor vid pump och liknande. Nu pratar vi om 150 miljoner kronor över tre år, och regeringen är inte villig att ta ansvar för de konsekvenser detta leder till.

  Jag tänker på det som Isak From var inne på, analysen av hur man i stället ska se till att de medborgare som drabbas av den här nedskärningen faktiskt får tillgång till en fullgod statlig service. Var finns analysen och bedömningarna? Är detta något som statsrådet kan tänka sig att utveckla i debatten här i kväll?

  Jag väljer att gå tillbaka till formuleringen i statsrådets inledande svar: "Regeringen har nu valt att ge Statens servicecenter större utrymme att avgöra var de enskilda kontoren ska vara lokaliserade." Menar statsrådet på fullaste allvar att det innebär ett fritt handlingsutrymme att bäst avgöra hur statlig service ska genomföras inom myndighetens ram, när man faktiskt skär ned med 150 miljoner kronor över tre år? Det skulle jag vilja ha svar på.

  (Applåder)

  2025-02-11 20:31:06

  

  Peter Hedberg

• Fru talman! Det har ställts flera frågor - jag ska försöka ta dem i rätt ordning.

  Statens servicecenter har nu tagit fram övergripande principer för den fortsatta lokaliseringen av kontoren kommande år. En av principerna är just tillgänglighet till service i hela landet. Det är alltså inte så att man bara kommer att bevara storstadsregionernas servicekontor, utan service ska finnas tillgänglig i hela landet; inriktningen är FA-regionerna. Kan vi hålla oss till detta och myndigheten kan säkra en lokalisering i samtliga 60 FA-regioner innebär det att statliga servicekontor kommer att finnas spridda över hela landet.

  Vi ska komma ihåg att det redan i dag saknas servicekontor i många kommuner. Det är inte så att det finns servicekontor i alla kommuner och att alla människor har väldigt nära till ett servicekontor. Redan i dag bor många människor i kommuner där man inte är digital och där det är långt till ett servicekontor. Det låter lite som att det i dag finns servicekontor nästan på promenadavstånd för alla invånare och att vi nu tar bort detta, men så är det faktiskt inte.

  Statens servicecenter ska också jobba mer med exempelvis mobila kontor och öppettider som är mer anpassade till verksamheten. Det är ett annat sätt. Man är inte tillgänglig bara om man har ett fast kontor, utan man kan också vara tillgänglig exempelvis genom mobila kontor och mer flexibla lösningar som är mer anpassade till den tid vi lever i. Det tycker jag också är ett viktigt budskap att ta med.

  Om det nu är så - det vet vi inte än - att 35 kontor kommer att läggas ned inom några år har vi faktiskt exakt samma antal kontor som när Statens servicecenter tog över kontorsverksamheten från tre myndigheter, nämligen 113 stycken. Det är alltså inte så att det blir helt urlakat och vi går tillbaka till hur det var på 60-talet, utan det kommer fortfarande att finnas mycket statlig närvaro även om detta skulle bli verklighet, vilket vi alltså inte vet ännu.

  Riksrevisionen har haft synpunkter på Statens servicecenters effektivitet. Vi lägger nästan 1 miljard kronor på denna myndighet. Vi ser också exempelvis att antalet besökare inte har ökat i samma takt som kostnaderna.

  Oavsett vad som sägs här föreslår Riksrevisionen att myndigheten ska få ett större mandat att själv bestämma var i landet kontorsverksamheten ska finnas. Fram till i dag har det varit en mix. Vissa av kontoren är politiskt bundna, och andra kan myndigheten själv bestämma över. Det har varit väldigt svårt att förklara den styrningsmodellen - varför vissa kontor är politiskt tillsatta och andra myndighetstillsatta. Nu renodlar vi detta och följer en ganska välkänd svensk förvaltningsmodell, nämligen att väldigt mycket av besluten är delegerade till myndigheten. Det tycker jag i och för sig inte är särskilt konstigt.

  2025-02-11 20:34:27

  

  Erik Slottner

• Fru talman! I statsrådets skriftliga svar läser jag: "Det är samtidigt viktigt att varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering." Vidare står det: "Regeringen har nu valt att ge Statens servicecenter större utrymme att avgöra vad de enskilda kontoren ska vara lokaliserade." Det är fina ord, men som framgår av utredningen kommer det att få stora konsekvenser var än i landet verksamheten läggs ned.

  I förslaget om nedläggning av 35 kontor nämns också kontoret i min hemkommun Mariestad. Personalen på servicekontoret i Mariestad har fått information om att även om inte själva nedläggningen är planerad förrän 2026 kan den komma att ske tidigare om personal börjar säga upp sig. Då kan personal i Mariestad komma att bli förflyttad för att täcka upp på andra kontor.

  Detta besked kommer samtidigt som Mariestad står inför en stor utveckling och tillväxt i och med AB Volvos kommande batterifabrik. Enligt Skellefteå, som gått igenom en liknande resa med en stor fabrik, finns det ett före och ett efter fabriken. I Mariestads kommun, som i dag har knappt 25 000 invånare, tillkommer över 3 000 nya arbetstillfällen bara på fabriken. Kommunen väntas växa till kanske 40 000 invånare på bara 15 år. Servicekontoret skulle under de närmaste åren kunna spela en viktig roll när det gäller att hjälpa till med id-dokument, biometriska kontroller, samordningsnummer och så vidare.

  Tycker statsrådet att det är rimligt att staten drar sig undan från en kommun som står inför en så stor tillväxt med tillhörande möjligheter och också väldigt stora utmaningar? Vore det inte mer logiskt att staten tvärtom stärkte sin närvaro i tillväxtkommuner?

  Att ett kontor flyttar från en tillväxtregion är ett stort problem, men det är lika allvarligt när man, som nu, lägger ned kontor i delar av Sverige där det redan är dåligt med samhällsservice. Regeringen bidrar här till att lämna en stor del av befolkningen i utanförskap. Även om statsrådet verkar tro att Stockholm är hela landet är det ju inte så. Statsrådet nämner i sitt svar att verksamheten måste vara effektiv och att det är för få medborgare som använder servicekontoren. Därför undrar jag hur många medborgare regeringen vill ska använda servicekontoren för att det ska anses vara tillräckligt många.

  (Applåder)

  2025-02-11 20:41:45

  

  Ida Ekeroth Clausson

• Fru talman! Jag häpnar. Ministern menar på allvar att det är bra att lägga ned servicekontor med hänvisning till att det ändå inte finns kontor i alla kommuner, som om färre kontor skulle göra att fler får närmare.

  Ministern duckar helt och hållet för ansvaret och har ingen politisk vilja att låta medborgarnas behov styra. För Sverigedemokraterna och regeringen spelar det ingen roll var servicekontoren ligger eller inte ligger.

  Ministern har sagt i en tidigare debatt, i höstas, i samma ärende: Mina tre ledord som civilminister är just effektivitet, förenkling och medborgarnytta.

  På vilket sätt leder de här nedläggningarna till mer effektivitet för medborgarna? På vilket sätt förenklar ministern för dem som bor i Sandviken eller för Bollnäs- och Ovanåkersborna när kontoren ska läggas ned? På vilket sätt är det ökad medborgarnytta att inte längre kunna träffa de statliga myndigheterna utan att resa långväga?

  Svaret är att det här går helt emot de ledord som ministern i teorin uppger att han bekänner sig till. Det är tydligt för de allra flesta att detta inte handlar om någonting annat än att alla ministrar har fått skrapa ihop vad de kan för att kunna bekosta regeringens enorma skattesänkningar för de allra rikaste i samhället. Det är nu än en gång tydligt att det är de mest utsatta människorna i vårt land som ska bekosta höginkomsttagares skattesänkningar.

  Jag kan inte med ord beskriva hur beklämd jag och många med mig är över ministerns och Sverigedemokraternas agerande. Jag vill återigen vädja till Sverigedemokraterna och regeringen: Tänk om angående servicekontoren!

  (Applåder)

  2025-02-11 20:49:28

  

  Kristoffer Lindberg

• Fru talman! Erik Slottner säger att det finns folk som bor i kommuner utan servicekontor. Ja, jag tycker att det låter som ett bra argument för att bygga ut servicekontoren till fler kommuner. Det låter som ett dåligt argument för att stänga vart fjärde kontor.

  Slottner fortsätter med att hävda att det är effektivitet som ska åstadkommas i den här verksamheten. Det är en verksamhet som ska se till att medborgare, oavsett var i landet de bor, ska ha rimlig närhet till ett fysiskt kontor där de kan få hjälp med ärenden hos de största medborgarnära myndigheterna. Det ska de ha oavsett var i hjärtlandet de bor.

  Om man har effektivitet som ledord för en sådan verksamhet kommer det att vara kontoren i de stora städerna som blir kvar, där man kan upprätthålla en hög besöksfrekvens och en låg kostnad per besök. I hjärtlandet kommer kontoren att få stänga när Erik Slottner sätter effektivitet före medborgarnytta och hjärtlandet.

  Jag tycker fortsatt att det är en feg strategi av regeringen att lägga över detta på myndigheten. Piteå-Tidningen rapporterade om stängningen av kontoret i Piteå, som för övrigt kommer att ske den 31 mars i år. Piteå-Tidningen sökte då Erik Slottner, som mycket behagligt kunde hänvisa till myndigheten. Han behövde inte ens kommentera frågan i lokalpressen och i det allra närmast berörda kontoret. Det är en otroligt feg strategi. Jag tycker att Erik Slottner ska ta ansvar och komma till Piteå och tala om för medborgarna där varför de inte ska ha någon service från statens myndigheter.

  (Applåder)

  2025-02-11 20:51:44

  

  Linus Sköld

• Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!

  Statsrådet var inne på att om Statens servicecenter skulle hålla sig till FA-regionerna, de funktionella arbetsmarknadsregionerna, skulle det finnas närvaro över hela landet. Min fråga till statsrådet var varför man då lägger ned i Ludvika, när Ludvika-Smedjebacken är en funktionell arbetsmarknadsregion. Jag efterlyste mer styrning från regeringen och ministern och fick väl på en gång ett bevis för att det behövs. Anledningen till att man lägger ned i Ludvika är densamma som i Bollnäs: att hyresavtalet går ut. Det är den krassa verkligheten.

  Fru talman! Ministern talar också om cykelavstånd. Jag tror inte att någon av oss ledamöter tror att vi kan ha statlig service på cykelavstånd. I helgen var jag i Malung-Sälen, som är Dalarnas till ytan näst största kommun. Där är det 17 mil från norr till söder i kommunen. Oavsett var man har servicekontoret är det långt dit, och det är inte cykelavstånd ens i dag.

  Ministern säger också att det inte är effektivt att ha servicekontor på mindre orter och att regeringen måste vara rädd om varje skattekrona. Jag ifrågasätter analysen om effektivitet, särskilt när det gäller Ludvika och Smedjebacken, där det finns en exceptionell tillväxt. Nya företag etableras, arbetskraftsinvandringen ökar och befolkningen växer. När fler människor behöver myndighetsservice är det snarare mer kostnadseffektivt att staten finns på plats än att man ska tvinga invånare att resa långa sträckor till närmaste kontor.

  Jag ifrågasätter också argumentet ur ett större perspektiv. Regeringen verkar nu driva en politik där staten drar sig tillbaka från kommun efter kommun med motiveringen att det inte är effektivt att finnas där. Vad innebär det för sammanhållningen och jämlikheten i vårt land? Ska vi acceptera att människor i mindre kommuner får allt sämre tillgång till statlig service medan storstäderna fortsätter att ha full närvaro? Ska vi verkligen använda skattekronorna för att centralisera servicen till några få platser i stället för att se till att hela landet fungerar?

  Det är också en fråga om demokrati och förtroende. När staten drar sig tillbaka från mindre orter ökar känslan av att vissa delar av landet prioriteras framför andra - att man är en andra klassens medborgare. Det ökar misstron mot myndigheter och beslutsfattare. Om staten bara finns där det anses lönsamt ur ett snävt ekonomiskt perspektiv, hur påverkar det människors tilltro till samhället?

  Fru talman! Jag skulle vilja fråga ministern: Vad är det som regeringen och SD egentligen menar när de säger att staten ska finnas i hela landet?

  (Applåder)

  2025-02-11 20:38:33

  

  Lars Isacsson

• Fru talman! Jag bjuder naturligtvis oppositionen på det tacksamma smashläge som de fick här. Men det jag sa, som säkert medvetet eller omedvetet kunde misstolkas, var faktiskt en reaktion från min sida på det som sades tidigare. Jag har aldrig sagt att jag tror att oppositionen tror att alla har promenad- eller cykelavstånd till ett servicekontor. Men det lät i tidigare inlägg som gjordes här som att man inte kan utföra ärenden som är relaterade till Pensionsmyndigheten, Skatteverket eller Arbetsförmedlingen om man inte har väldigt nära till ett kontor.

  Det var inget argument för att dra ned på kontorsverksamheten. Men redan i dag är det väldigt många som bor i en kommun som inte har något servicekontor men som uppenbarligen på något sätt manövrerar de här tjänsterna i alla fall.

  Om nu antalet kontor skulle minska med 35 stycken - det vet vi alltså inte än - är vi tillbaka på samma nivå som 2019. Då var Stefan Löfven statsminister, om jag minns rätt. Det fanns väl någon form av statlig närvaro i Sverige även under hans statsministerperiod. Man får det att låta som att vi går tillbaka till någon tid där allt var i Stockholm. Så är det alltså inte.

  Principerna som har tagits fram är viktiga. Effektivitet är en av principerna. Jag tycker att det är viktigt; jag står för det. Effektivitet är ett av mina tre ledord som civilminister. Jag tycker att staten ska vara effektiv. Vi ska också vara noga med var vi lägger skattepengarna.

  Men det är inte den enda principen som vägleder myndigheten när den nu ska ta ställning till hur kontorsverksamheten ska se ut. Det handlar faktiskt om tillgänglighet och service i hela landet. Även om Peder Björk ser mycket skeptisk ut har vi tolkat detta som att FA-områdena är bra när det gäller att mäta detta.

  Det handlar också om tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov, vilket också såklart är viktigt att mäta. Effektivitet, behov och regionalpolitik ska ligga till grund för myndighetens beslut om kontorsverksamheten.

  Som jag har sagt i tidigare inlägg vill jag också betona att Statens servicecenter inte bara handlar om närvaro genom fasta kontor. Det finns andra lösningar, framför allt mobila kontor, som jag är övertygad om kommer att behöva användas mer. Det har jag sagt i intervjuer men också i uppdrag och styrdokument till myndigheten. Det handlar om att använda mer av flexibla kontorslösningar för att öka tillgängligheten för fler medborgare på det sättet.

  Sedan har regeringen tillåtit myndigheten att ha ett högre anslagssparande för det här året, just för att man ska kunna fatta så övervägda beslut som möjligt när man nu behöver minska på kontorsvolymen. Detta ska alltså inte enbart ha med liksom hyreskontraktens längd och så vidare att göra. Man har fått ett högre anslagssparande, vilket jag tycker var väldigt välkommet att vi kunde få till.

  Vi pratade också om statlig närvaro och vad det betyder för mig. Ja, men staten finns ju närvarande i hela landet i dag. Det är inte så att den bara är närvarande genom Statens servicecenter och genom statliga servicekontor. Många andra myndigheter är utlokaliserade runt om i Sverige antingen med huvudkontor eller med det som kallas satellitkontor, alltså myndigheter som finns på flera olika ställen.

  Vi genomför historiskt stora ökningar inom Försvarsmakten, Polismyndigheten och rättsväsendet. Detta är statliga jobb som kommer hela Sverige till del. Länsstyrelsen, som finns i alla 21 regioner, får ökade anslag nu i år för det civila försvaret exempelvis. Det finns alltså mycket annan statlig närvaro än statliga servicekontor.

  2025-02-11 20:56:18

  

  Erik Slottner

• Fru talman! Det är tydligt att regeringen inte prioriterar att hela landet ska leva eller att det ska finnas en statlig närvaro.

  Förutom nedläggningen av servicekontor kommer hela tiden flera besked om myndigheter som ska flytta till Stockholm i stället för att vara placerade runt om i landet. För att motverka centraliseringen behövs ju tydliga politiska motkrafter. Det behövs en regering som har viljan och modet att peka med hela handen åt Myndighetssverige så att man tar ansvar för att se till hela landet.

  Detta gjorde den socialdemokratiska regeringen. Vi var inte nöjda med hur det såg ut 2019, utan vi ville ha det på ett annat sätt. Vi såg hur nya myndigheter placerades ut på orter runt om i landet och hur befintliga myndigheter omlokaliserades. Vi inrättade många nya statliga servicekontor runt om i hela landet, som i första hand erbjuder värdefull och vardagsnära service till människor och företag. De har också kommit att signalera det politiska skiftet till människor och företag: att staten inte minst i våra glesbygdskommuner ska vara något mer än bara Systembolaget.

  Det blir dock allt tydligare att SD-regeringen tycker att det är viktigare med skattesänkningar för höginkomsttagare än att ha en välfungerande välfärd och ett samhälle där medborgarna kan lita på att staten finns där de finns.

  (Applåder)

  2025-02-11 21:02:54

  

  Ida Ekeroth Clausson

• Fru talman! Det tål att påminnas om att vi alltså har statlig närvaro runt om i Sverige. Det är ingenting som den här regeringen på något sätt ändrar på. Jag hörde Ida Ekeroth Clausson prata om flera besked om myndighetsflyttar tillbaka till Stockholm. Vad är det för hittepå? Vad är det för flera besked? Det kan vi få återkomma till i något fall.

  När nya myndigheter bildas skulle de placeras utanför Stockholm, men den här regeringen har mer fokus på att minska antalet myndigheter. Vi vill ju inte bygga på en massa nya myndigheter. Det kan inte uteslutas att det kommer någon mer myndighet för att det behövs, men annars är inriktningen att minska antalet myndigheter.

  Jag tycker att det många gånger blir lite väl stort fokus på var själva huvudkontoret ligger. Jag tycker att man ska kunna jobba med att vara verksam i olika delar, alltså att hela myndigheten inte behöver vara på ett ställe. Jag tänker exempelvis på en av mina myndigheter, Digg. Det är en myndighet som finns i både Sundsvall och Stockholm, för att nämna ett exempel. Det är mycket möjligt att fler myndigheter skulle kunna jobba på det sättet.

  Vi ser nu också en väldigt stor utbyggnad av statlig närvaro i form av utökandet av rättsväsendet, Kriminalvården, Försvarsmakten och det civila försvar som bland annat påverkar länsstyrelserna. Detta är statliga jobb som kommer hela Sverige till del.

  Jag fick också en direkt fråga om hur jag vill underlätta för dem som har svårt att använda och kanske i dag saknar mobilt bank-id av olika orsaker. När det gäller detta jobbar staten nu med - och de har kommit långt i arbetet - att ta fram en statlig e-legitimation. Man ska göra det både säkrare, tryggare och mer tillgängligt att kunna identifiera sig digitalt så att allt fler ska kunna göra detta.

  Lars Isacsson säger att regeringen inte har brist på pengar. Det känner jag nog rätt ofta att vi har. Jag skulle gärna ha några miljarder till att spendera på både det ena och det andra, men vi har inte en outsinlig källa vi kan hämta pengar ur. Det är begränsade resurser även när det gäller pengar, även för den här regeringen.

  2025-02-11 21:07:15

  

  Erik Slottner

• Fru talman! Tack till statsrådet och de andra interpellanterna!

  Det var nu tredje gången som statsrådet sa i talarstolen att det ska finnas ett servicekontor i varje FA-region. Jag kan tolka det som att det inte blir någon nedläggning i Ludvika. Jag tänker att Leif Pettersson som är kommunstyrelsens ordförande i Ludvika och som tittar på den här debatten är glad över detta.

  I Ludvika har Hitachi nu en orderstock på 400 miljarder kronor. Det motsvarar en tredjedel av statsbudgeten. De är inne på tredje året, och de anställer tre personer om dagen. Nordic Iron Ore ska öppna gruvdrift i kommunen, och Spendrups i Grängesberg investerar och bygger ut. Många statsråd vill komma till Ludvika och klippa band, men vad gör regeringen och SD när näringslivet satsar och kommunen växer? Man sticker! Det är som kommunstyrelsens ordförande i Ludvika, Leif Pettersson, sa i Nya Ludvika Tidning: Staten kan inte bara dra härifrån.

  Det är dock precis vad som händer. Här i kammaren har det varit debatter om det statliga filmarkivet som lades ned i Grängesberg och om den bristande infrastrukturen för industri i Västerbergslagen. Det har varit debatter om neddragningar av persontrafik för arbetspendling och om överimplementering av vattendirektiv som riskerar att göra stora delar av Ludvika kommun till sumpmark - vi kan stänga både tvätteri och skidanläggning. Och nu ska staten lägga ned servicekontoret.

  Fru talman! Regeringen och SD har inte brist på pengar. De prioriterar bara annat. De prioriterar sänkt skatt för höginkomsttagare högre än sjukvård för alla, tåg som går i tid och statlig service i hela landet. De prioriterar också alltid stad före land. Det är inte ett Sverige som håller ihop.

  Vad KD menade med "hjärtlandet" i valrörelsen är oerhört svårt att veta, men den här debatten har visat att det i alla fall inte är Ludvika, Piteå, Östhammar, Sandviken, Bollnäs, Ovanåker, Arjeplog, Mariestad, Kramfors eller Västerbottens inland.

  (Applåder)

  2025-02-11 21:00:36

  

  Lars Isacsson

• Fru talman! Jag fortsätter där jag slutade, alltså med Statens servicecenters kontors egen hemsida. Där framgick det väldigt tydligt i svaren när de frågade varför man besökt servicekontoret att det vanligaste var att man fått det i råd från en annan sektorsmyndighet eller från en familjemedlem. Man har alltså fått rådet från till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Skatteverket att besöka ett servicekontor för att där kunna få den hjälp man faktiskt behöver.

  De allra flesta hade först gjort ett försök att lösa sitt ärende på den digitala webbtjänsten, men misslyckats. En del i min frågeställning är också vad regeringen gör för att underlätta för personer som inte har denna förmåga. Ja, inte möjliggör man i alla fall för folkbildningen att ta över detta uppdrag, eller för att utbilda. Nu ser vi ju på område efter område att studieförbunden - tack vare att regeringen drar ned - också drar ned. Oftast sker detta i de mindre kommunerna, som ofta saknar statligt servicekontor.

  Statsrådet hänvisar i sin skrivning också till Riksrevisionen, och Riksrevisionen har i samma rapport också tydliggjort att det finns besparingar i att lokalisera myndigheter utanför Stockholm. Det finns kostnadseffektivitet eftersom du har en lojalare personal när du lokaliserar utanför storstadsområdena.

  Nu väljer regeringen aktivt att lägga över kostnaden från staten till att den enskilde själv ska ta kostnaden.

  (Applåder)

  2025-02-11 21:04:57

  

  Isak From

• Fru talman! Jag måste erkänna att också jag faktiskt blev ganska förvånad över att statsrådet i sitt tidigare svar försökte framställa det som att en tillbakagång från 148 servicekontor till 113 skulle vara något att vara nöjd med. Jag skulle vilja säga, precis som tidigare talare har varit inne på, att det finns väl alla argument att bygga ut den här verksamheten i de kommuner där det saknas servicekontor. Många sektorsmyndigheter har ju dragit sig tillbaka från de här kommunerna.

  Sedan kan jag inte låta bli att ta upp det som statsrådet var inne på gällande frågan om promenadavstånd. Jag tror inte att någon av dem som har debatterat den här frågan i kväll tror att det är promenadavstånd till närmaste servicekontor för alla. Från Nordingrå till Kramfors tror jag att det är 40 kilometer. Jag tror att det från Överturingen till Ånge centrum är cirka 60 kilometer.

  Vi kan ta ett väldigt långt cykelavstånd och jämföra med Vätternrundan, som är 315 kilometer. Är det ett rimligt avstånd, som statsrådet tycker att man ska ha till närmaste servicekontor? Jag frågar eftersom vi fortfarande inte får något svar på vilka politiska bedömningar man bör lägga in när det gäller den här typen av nedskärning. Det är bara tillbaka till att det är myndigheten som har ansvaret för att avgöra var de enskilda kontoren ska befinna sig.

  Jag undrar vilken möjlighet Statens servicecenter har att i lugn och ro göra det som statsrådet hävdar att man vill göra - analysera var servicekontoren behövs bäst - när man har kniven mot strupen. Man tittar hela tiden på hyresavtalens längd och på var man snabbast kan spara in pengar, inte på var behoven är som störst. Jag ställer återigen frågan till statsrådet: Vilket handlingsutrymme har minskningarna på 150 miljoner kronor över tre år gett Statens servicecenter?

  (Applåder)

  2025-02-11 20:54:07

  

  Peter Hedberg