Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Debatt i text

Herr talman! I dag inleder vi kammarens arbetsplenum med att debattera sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025. Med denna debatt och det betänkande vi överlämnat till kammaren skriver vi också historia. Jag välkomnar därför att såväl utrikesministern som försvarsministern närvarar i dag. Jag vill också inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.
Sverige är numera allierad i Nordatlantiska fördragsorganisationen och därmed också en del av Natos avskräckning och försvar, såväl konventionellt som icke-konventionellt. Avskräckning är ett koncept som bygger på att vi har så stark förmåga att åsamka en potentiell fiende skada att vederbörande väljer att inte angripa oss eller våra allierade. Det är förnuftigt och betydligt mer effektivt än att en väpnad konflikt bryter ut.
I Sverige har vi tidigare resonerat på samma sätt som Nato men i stället talat om tröskelförmåga och om att vårt försvar ska vara utformat så att en angripare inte ska anse det vara värt ansträngningarna att anfalla Sverige. Konceptet om avskräckning är således inte nytt för oss. Det nya är framför allt att vi gör detta som medlem av en försvarsallians och att vi gör det utomlands.
Herr talman! I egenskap av det sammansatta utskottets ordförande vill jag tacka alla ledamöter för era insatser under behandlingen av detta betänkande och i synnerhet för ansträngningarna att uppnå samsyn gällande frågan om information till riksdagen, som det i frågor som dessa är en fördel om det råder någorlunda samförstånd kring, oavsett och oberoende av regeringens sammansättning över tid - särskilt då det är riksdagen som är högsta beslutande organ och regeringen det verkställande organet. Detta är för övrigt en grundlagsfäst ordning även om man mot bakgrund av medierapporteringen under hösten kunnat tro att saken varit klar redan före riksdagens godkännande. Men så, mina vänner, är alltså inte fallet.
Utskottet tillstyrker regeringens proposition om Sveriges bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området och avstyrker samtidigt motionen från Vänsterpartiet. Den väg som regeringen föreslår innebär inte bara en formell förpliktelse utan också ett starkt och nödvändigt engagemang för säkerheten i vårt eget land och för alliansens stabilitet. Genom att stå enade i vårt åtagande visar vi att vi inte bara är en passiv åskådare utan också en aktiv och pålitlig allierad, i synnerhet i vårt eget närområde.
Om en allvarlig försämring av läget skulle motivera beslut om att förstärka det svenska bidraget ska riksdagen skyndsamt få information och, om det behövs, fatta nya beslut. Utskottet betonar att det i sådana situationer är av största vikt att riksdagens behov av insyn och inflytande inte bara tillgodoses utan också säkerställs genom en skyndsam återkoppling.
I detta avseende understryker också utskottet vikten av den förtroendefulla relationen mellan riksdag och regering, där vi tillsammans ansvarar för att hålla Sverige starkt och stabilt, liksom vår del av alliansen. I ett skarpt läge kan detta innebära att regeringen återkommer till riksdagen för att hemställa om mandat för eventuella ytterligare bidrag.
Herr talman! Vi föreslår i detta betänkande att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst 6 örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.
Det vi nu debatterar är specifikt planerad förläggning av svensk trupp i Lettland. Detta gör oss och våra allierade säkrare. Som talesperson för Sverigedemokraterna är jag också positiv till att det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i Norden och Östersjöområdet förstärks - en ambition vi drivit länge, långt före det svenska Natomedlemskapet. Nu blir detta verklighet, dessutom med en annan styrka än tidigare.
Svensk assistans till vårt östra grannskap är heller inget nytt. Sedan 1990-talet har vi haft ett omfattande samarbete med de baltiska staterna. Utgångspunkten för det var att Ryssland drog tillbaka sina ockupationstrupper och Baltikum behövde bygga upp sin egen försvarsmakt. Sverige bidrog då med en inte oansenlig del försvarsmateriel, som nu dessutom delvis kunnat överföras till Ukraina genom de baltiska staternas generösa militära stöd till landet.
Herr talman! Trovärdigheten i avskräckningen och försvaret av Sverige och Nato är avgörande för att hålla illasinnade antagonister stången i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det bidrag vi nu diskuterar kommer att vara ett substantiellt stöd, vilket är bra. Sverige ska bidra med väl utbildade förband, i tillräcklig numerär. Därför är det nu liggande förslaget väl avvägt. Svensk trupp på plats kommer också att kunna öva med allierad trupp, vilket naturligtvis möjliggör att vår förmåga höjs ytterligare.
Vi kommer också att kunna verka inom ett integrerat operationsområde runt Östersjön och inte begränsas i vår samverkan med allierade stater. Detta underlättar naturligtvis försvaret av vårt eget land, vårt närområde och alliansen som helhet genom att försörjningsleder kan säkras gemensamt och interoperabilitet - säg det ordet snabbt tio gånger - delvis övas i fredstid.
Herr talman! Denna nya uppgift för försvaret ställer naturligtvis ytterligare krav på Försvarsmakten, som redan i dag befinner sig i ett ansträngt läge med en kraftig upprustning samtidigt som stödet till Ukraina tar stora resurser. Bedömningen är emellertid att den framskjutna baseringen kommer att bidra till stabiliteten i vårt närområde och är nödvändig med tanke på det hot som inte minst Ryssland utgör i dag. Den är också en konsekvens av det alla i denna kammare är överens om, nämligen att det säkerhetspolitiska läget är allvarligt.
Därtill är det i sammanhanget viktigt att understryka att detta är en fråga som är större än enbart denna insats. Behovet av att hela samhället ställer upp och stöder säkerhetspolitisk framåtanda och Försvarsmakten i denna ansträngda situation kan inte heller nog understrykas. Arbetsgivare, oberoende av om de finns i privat eller offentlig sektor, behöver se positivt på att anställda engagerar sig i Försvarsmakten. Ska vi lyckas med att bevara friheten, vara herrar i eget hus och stödja andra behöver hela samhället ställa upp.
Herr talman! Jag förstår att det kan finnas en oro för vad det innebär att Sverige nu som Natoallierad deltar aktivt i alliansens försvar och avskräckning. För dem av er som tänker att krigsrisken eller annat nu ökar vill jag påminna om att Nato under hela sin existens lyckats med huvuduppgiften, nämligen avskräckning. Vid en historisk jämförelse är det tydligt att tiden när Nato funnits och utvidgats har varit en tid då dess medlemmar kunnat bevara fred och frihet. Jämför man med tiden före Nato inser man att det var en tid av återkommande krig bland flera av de stater som nu ingår i alliansen.
Nato är heller ingen överstatlig organisation, som ni vet, utan bygger på konsensus. Sverige kommer alltså inte att tvingas delta i något vi inte själva beslutar om även om vi träder in med det så kallade 360gradersperspektivet - att vara en del av alliansen som helhet.
Herr talman! Slutligen vill jag rikta mig till Försvarsmaktens soldater, sjömän, flygare och civilanställda, som nu kommer att ta sig an ett mycket viktigt uppdrag. Vi är oerhört stolta över er insats och det ni har åstadkommit under er tid i Försvarsmakten och över att ni både verkställer upprustning och stöd till Ukraina och nu blir en del av detta. Uppdraget vi nu beslutar om kommer att innebära ytterligare krav på er, och det är vitalt att klara av dessa.
För att detta ska ske behöver verksamheten präglas av resultatinriktad pragmatism, och jag tror att den inte minst administrativa skottfältsröjning som nu genomförs i Försvarsmakten är av godo och helt nödvändig för att resurser ska kunna frigöras för just detta kärnuppdrag. Krisens och krigets krav är tydliga i det läge Sverige i dag befinner sig i. Vi behöver alla koncentrera oss på vad som är viktigt på riktigt för att stärka försvaret av oss och våra allierade.
Jag vill önska dem som kommer att stationeras i Lettland ett stort lycka till. En del av oss här har besökt basen ni kommer att tillbringa mycket tid på. Jag är övertygad om att det kommer att bli en tid av utmaningar men också en utvecklande tid, då ni blir väl omhändertagna. Tiden där kommer att ge er stora rikedomar och möjligheter till kompetensutveckling för Försvarsmakten som helhet.
Med detta, herr talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i sin helhet och avslag på samtliga reservationer. Om vi inte får tillfälle till det senare vill jag också önska herr talmannen, talmanspresidiet och samtliga ledamöter en riktigt god jul och ett gott nytt år.
2024-12-12 10:01:06
Aron Emilsson
Herr talman! När Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina förändrades hela den säkerhetspolitiska miljön. Ryssland gjorde det tydligt att man inte längre respekterar den regelbaserade världsordningen. Den säkerhetspolitiska miljö vi nu har att förhålla oss till är inte den vi önskade, men detta är den verklighet vi har att förhålla oss till. I över 1 000 dagar har nu Ukraina kämpat mot Ryssland för sin frihet. Det är en kamp som även handlar om oss och vår frihet.
Herr talman! Den 7 mars i år blev Sverige medlem i Nato. Att gå med i Nato var ingenting vi socialdemokrater tog lätt på. Det är ett beslut som förpliktar samtidigt som det ger Sverige viktiga säkerhetsgarantier. Med medlemskapet i Nato kommer ansvar att tillsammans med de andra Natoländerna arbeta för den gemensamma säkerheten.
Dagens beslut handlar om just detta: att bidra till det som kallas för Natos avskräckning och att genom att kontinuerligt uppvisa en trovärdig militär förmåga signalera att vi är beredda att försvara oss. Beslutet innebär att vi aktivt deltar i det gemensamma arbetet med att öka säkerheten i vårt närområde.
Dagens beslut innebär att vi från svensk sida kommer att bidra till Natos avskräckning och försvar i fyra delar.
Den första och mest omfattande delen, sett till antalet personer, handlar om att vi ska bidra med upp till en bataljon till Natos multinationella brigad i Lettland, som kallas FLF Lettland. Det är en komplett bataljon med förstärkningsresurser som ska vara baserad utanför Riga i Lettland och kunna verka i hela Baltikum.
Den andra delen handlar om att under 2025 bidra till Natos stående marina styrkor.
Den tredje delen handlar om att delta i Natos integrerade robotförsvar genom deltagande i det som kallas Nato Air Policing.
Den fjärde och sista delen handlar om att Sverige under året ska kunna bidra till andra fredstida operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning.
Sammanfattningsvis omfattar beslutet att vi ställer markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst 6 örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. Syftet med bidraget är som sagt att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar. Med den säkerhetspolitiska verklighet vi har att förhålla oss till är det dock viktigt att vi är tydliga med att de svenska delbidragen till FLF Lettland och Natos stående marina styrkor ska kunna övergå till försvar om det sker ett väpnat angrepp mot en allierad. Detta är en del i det bemyndigande vi har att besluta om.
Herr talman! Ur ett svenskt perspektiv är det ett omfattande bemyndigande vi har att fatta beslut om. Det är en ny verklighet vi har att förhålla oss till. Ryssland har skapat en ny verklighet.
Socialdemokraterna står bakom beslutet att i enlighet med regeringens förslag bidra till Natos avskräckning och försvar. Med detta beslut kommer ett stort ansvar. Det är ett stort antal soldater, sjömän, officerare och annan personal som kommer att få i uppdrag att delta i Natos verksamhet. Det är vi i riksdagen som beslutar att de ska utföra dessa uppgifter, och därmed är det av yttersta vikt att vi håller oss informerade om deras uppdrag.
Det är dessutom första gången vi fattar den här typen av beslut. Som nytt medlemsland i Nato är det här första gången Sverige beslutar om bidrag till Natos avskräckning och försvar. Att det är vi i den folkvalda riksdagen som fattar beslutet är en oerhört viktig ordning, vilket min kollega Heléne Björklund kommer att återkomma till senare i debatten.
Att riksdagen kontinuerligt informeras om bidraget är viktigt både utifrån det bemyndigande vi beslutar om här i dag och utifrån de bemyndiganden vi kommer att besluta om framöver. Det är därför glädjande att utskottet har mött oss när det gäller vårt förslag att utrikes- och försvarsutskottet minst en gång i kvartalet ska få information av regeringen om det svenska bidraget. Det var denna ordning vi hade under förra mandatperioden, och i och med betänkandet blir det även ordningen framåt.
Herr talman! För 24 år sedan antog FN en historisk resolution om kvinnors roll i kris och konflikt. Det var resolution 1325, som kom att lägga grunden för det som skulle utvecklas till agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Mycket har hänt sedan resolutionen antogs, och inte minst Nato arbetar aktivt med frågan om kvinnor, fred och säkerhet.
Senast i somras uppdaterades Natos policy i frågan. Det är en på många sätt bra och omfattande policy som klargör hur man inom Nato ska arbeta med agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Tyvärr innebär en policy inte att målet är uppnått. Policyn är ett verktyg, men det är upp till organisationen och medlemsländerna att leva upp till den. I Natos policy står att det primära ansvaret att implementera den globala WPS-agendan ligger på nationerna.
Vi har en lång väg kvar för att leva upp till åtagandena i resolution 1325 och de efterföljande resolutionerna. Om det är någonting nutiden ständigt påminner oss om är det, om vi ska ärliga, att utvecklingen för kvinnor kan ta stora steg bakåt på bara några dagar. Kvinnor och flickor är fortfarande lika utsatta i konflikter. Sexuellt våld används som vapen, och runt beslutsborden sitter fortfarande nästan bara män.
Från Ukraina har det sedan början av invasionen kommit fasansfulla rapporter om hur ryska soldater våldtar kvinnor och flickor och om hur sexuellt våld blir en del av krigföringen. Men det är inte bara i den rena krigföringen som kvinnor blir utsatta. Flera organisationer vittnar om att kriget förstärker skadliga könsroller och att det könsbaserade våldet i Ukraina har ökat. Detta är inget unikt för just Ukraina - forskning visar att övergrepp och våld i nära relationer tenderar att öka i krig och konflikt. För kvinnor och barn som tvingas på flykt finns dessutom ytterligare en stor utsatthet.
Vi har en lång väg kvar för att leva upp till agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Det är därför arbetet måste vara med oss i vartenda beslut. Socialdemokraterna menar att det inte räcker att hänvisa till handlingsplaner, utan vi måste hela tiden - och hela vägen - säkerställa att de efterföljs. Vi kan inte luta oss tillbaka och säga att det är inkluderat i Natos policy.
När vi deltog i FN:s militära insats i Mali var det självklart för oss att inkludera kvinnor, fred och säkerhet i både propositionen och riksdagsbeslutet, trots att det är FN som har antagit de resolutioner som ligger till grund för agendan om kvinnor, fred och säkerhet. Det borde vara lika självklart i det här beslutet.
Sverige ska vara drivande i att se till att man verkligen lever upp till agendan. Det räcker inte att vara positiv till att den finns, utan Sverige ska vara drivande i dess genomförande. Detta borde vara en självklar del i beslut om militära bidrag. Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande bör rikta en tydlig uppmaning till regeringen att säkerställa att agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska genomsyra och vara en integrerad del av det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar. Jag vill därför yrka bifall till reservation 2.
Herr talman! Det åtagande Sverige nu tar på sig för att bidra till Natos avskräckning och försvar bygger på ett stort antal soldater, officerare, sjömän, piloter och andra av försvarsmakten anställda. Utan dem har Sverige inget bidrag.
Det är svenskar som genom sin anställning i Försvarsmakten och sin vilja att bidra till allas vår säkerhet för en tid lämnar sin vardag i Sverige, lämnar sin vardag på hemmaplan, för att arbeta för allas vår gemensamma säkerhet. Utan dem hade det här inte varit möjligt.
Men det är inte bara utan dem det inte hade varit möjligt. Att de kan åka bygger på att det finns människor som kliver in här hemma och får vardagen att fungera: partner, barn, föräldrar, vänner och kollegor.
Jag vill därför avsluta med att rikta ett tack till alla er som själva kommer att vara en del av det svenska bidraget men även till alla er hemmahjältar som gör det möjligt för dem att delta.
(Applåder)
2024-12-12 10:10:39
Alexandra Völker
Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Utskottet föreslår att riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer samt högst 6 örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.
Herr talman! Vi står inför ett historiskt beslut som är både strategiskt och symboliskt och som förpliktar oss att ta ansvar - för vårt land, för vårt närområde och för den europeiska säkerhetsordningen.
Propositionen som regeringen lagt fram, Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025, är ett uttryck för viljan att vara en aktiv och pålitlig medlem i Nato och för vår övertygelse att Sverige gör Nato starkare och att Nato gör vårt närområde säkrare.
Jag vill här betona betydelsen av solidaritet och samarbete och visa på vikten av Sveriges aktiva roll i säkerhetsarbetet. Med det här beslutet visar vi tydligt att Sverige är en pålitlig och handlingskraftig partner. Vi står axel mot axel med våra allierade i en tid då säkerheten i vår region är hotad.
Sveriges bidrag till FLF Lettland är en konkret åtgärd för att bidra till ett starkare och säkrare Europa. Det stärker inte bara Lettlands försvarsförmåga utan även vår gemensamma säkerhet och inte minst det militära samarbetet i Östersjöregionen. Det är vårt ansvar som en del av den europeiska gemenskapen att agera både kraftfullt och resolut.
Herr talman! Det är allvarstider. Hotet mot vår gemensamma säkerhet har blivit alltmer påtagligt, och som medlem i Nato är det Sveriges plikt att bidra till den kollektiva säkerheten.
Vi gör detta i en tid då hotet från Ryssland är reellt. Efter Rysslands folkrättsvidriga och fullskaliga invasion av Ukraina har vi bevittnat vad som händer när internationell rätt åsidosätts och när länder lämnas sårbara.
Nu krävs handlingskraft och uthållighet och klarsyntheten att inse att Ryssland inte kommer att ge sig förrän målet att utplåna Ukraina är nått. Ryssland vill skapa ett Europa som bygger på den starkes rätt, en ny världsordning.
Europa har genomlevt det här tidigare i historien, men vi ska inte tillbaka dit. Våra barn ska inte växa upp i ett sådant Europa. Därför är vårt bidrag inte bara en militär insats. Det är en signal om vår beslutsamhet att försvara friheten, demokratin och den internationella rättsordningen. Vi får inte glömma vad som stod på Putins valaffischer i det senaste så kallade valet: Rysslands gränser har inget slut.
Det är genom att vara stark och att vara stark tillsammans med andra som man förhindrar militär aggression. Det är med all tydlighet det enda språk som maktgalna diktatorer förstår. En råtta ger sig inte på en flock schäfrar, alldeles oavsett hur tjock råttan är.
Herr talman! Med detta beslut visar vi att Sverige inte bara förväntar sig säkerhet från alliansen utan också bidrar till dess styrka. Våra svenska styrkor är vältränade, moderna och kapabla. Sveriges styrkebidrag förstärker inte bara Natos förmåga utan ger också Sverige värdefull erfarenhet i samarbete och samverkan med våra allierade.
Natos strategi bygger på två pelare: avskräckning och försvar. Genom vår närvaro i Lettland bidrar vi till båda. Vi stärker försvarsförmågan på plats och skickar samtidigt en tydlig signal till Ryssland och andra potentiella hot att varje aggression mot ett Natoland är en aggression mot hela alliansen. När vi står tillsammans står vi starkare.
Herr talman! Låt oss inte underskatta allvaret i det här beslutet. Vi skickar svenska soldater till en potentiell konfliktzon, och vi gör det för att vi förstår vikten av att försvara våra värderingar. Frihet, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter är inte självklarheter. De måste försvaras, ibland med styrka och beslutsamhet.
Vi gör också detta för framtida generationer, för att våra barn och barnbarn ska kunna växa upp i ett fredligt och stabilt Europa, och för att visa att Sverige är redo att ta sitt ansvar i en osäker värld.
Herr talman! Med det här beslutet befäster vi att vi är Nato. Vi är inte bara en medlem; vi är Nato. Låt oss stå fast vid detta historiska beslut med stolthet, med ansvar och med en klarsynt blick mot framtiden. Vi är numera klarsynta. Vi ser världen som den är, och med det som grund formar vi vår säkerhet,
Men, herr talman, detta historiska beslut hade inte varit möjligt utan det engagemang och de förberedelser som många redan har lagt ned.
Därför vill jag rikta ett varmt och hjärtligt tack till Försvarsmakten. Ni har grundligt förberett er för det här uppdraget. Genom noggranna övningar och strategisk planering har ni säkerställt att vårt bidrag kommer att vara effektivt och betydelsefullt. Sverige är i trygga händer med era insatser.
Tack också till alla er officerare, soldater och sjömän som har tränat och förberett er för att tjänstgöra i Lettland! Tack för ert engagemang och er professionalism! Ni visar mod och beslutsamhet genom att ta på er detta viktiga uppdrag, och ni gör oss alla stolta.
Tack också till era familjer, anhöriga och vänner! Ni är de kanske lite mer osynliga hjältarna i detta. Ert stöd, er styrka och ert tålamod gör det möjligt för våra soldater och sjömän och officerare att utföra sitt arbete. Ni bär ett stort ansvar hemma när de gör sin plikt, och vi vet att detta inte är en lätt börda. Jag vill uttrycka min djupaste tacksamhet för allas ert bidrag till vårt lands säkerhet.
När våra officerare, soldater och sjömän nu reser till Lettland gör de det för att försvara vår gemensamma säkerhet och våra gemensamma värderingar. Vi är medvetna om de risker och utmaningar som detta uppdrag innebär, men vi är också övertygade om att de kommer att utföra det med den professionalism och stabilitet och det mod som kännetecknar Sveriges försvar.
Jag vill därför avsluta med att önska er ett stort lycka till. Vi ser fram emot att ni alla ska komma hem, stärkta av erfarenheten och redo för nya uppdrag. Tack för att ni försvarar oss!
(Applåder)
2024-12-12 10:20:24
Ann-Sofie Alm
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Hanna Gunnarsson för den konstruktiva ansats Vänsterpartiet haft i både försvarsutskottet och utrikesutskottet - och inte minst det sammansatta försvars- och utrikesutskottet - när vi behandlat den här propositionen, trots sitt initiala motstånd mot att Sverige skulle gå med i Nato.
Det är också viktigt att adressera det som Hanna Gunnarsson tar upp i sitt anförande och som är grunden för Vänsterpartiets reservation i betänkandet, nämligen frågan om att samla en gemensam styrka genom att bidra till alliansen - men att göra det på ett haltande vis. Tanken med Nato är ju både avskräckning och försvar. Som jag uppfattar det vill Vänsterpartiet bidra i full utsträckning till försvarsdelen men stå utanför avskräckningsdelen som inte minst handlar om icke-konventionell avskräckning, alltså möjligheten att avskräcka potentiella antagonister genom kärnvapenplanering.
Vänsterpartiet hänvisar till Danmark och Norge som i en annan tid och ett annat sammanhang gjorde unilaterala deklarationer om att inte basera kärnvapen på sina territorier eller öva med sådana. De har dock inga förbehåll. Frågan är vilket alternativ Vänsterpartiet vill se till den kanske allra viktigaste formen av avskräckning om de inte vill att Natos kärnvapenplanering och kärnvapenövning ska fungera. Det är ju detta som till syvende och sist kommer att hålla antagonister som Ryssland stången. Viker vi här kommer avskräckningen att halta betänkligt.
2024-12-12 10:36:10
Aron Emilsson
Herr talman! Hej, alla ni som lyssnar och tittar där hemma! I dag debatterar riksdagen ett unikt ärende. Det är Sveriges första plan för vad vi ska göra som Natomedlem. Det är utmärkt att vi får hantera den som en egen proposition med ett eget beslut och en egen debatt.
Förslaget från regeringen är att Sverige ska delta med fartyg i Natos marina bevakning och flygplan i det som kallas air policing. Vi kommer också att delta i Natos insats i Lettland. Vänsterpartiet står bakom detta med förbehållet att Sverige inte deltar i verksamhet som involverar kärnvapen, vilket mestadels berör den del av propositionen som handlar om den amerikanska så kallade Bomber Task Force. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 1.
Vänsterpartiet är emot att svenska förband ska delta i övningsverksamhet som kan inkludera moment med kärnvapen. Vänsterpartiets ståndpunkt är att Sverige aldrig ska vara med och planera, förbereda eller öva användning av kärnvapen.
Sverige hade kunnat vara mycket tydligare med att vi inte kommer att tillåta kärnvapen på svenskt territorium. Våra grannländer Danmark och Norge gjorde uttalanden om kärnvapen i samband med att respektive land ansökte om Natomedlemskap och när de skrev sina så kallade DCA-avtal. Vänsterpartiet beklagar att regeringen inte gjorde det på samma sätt och att det inte kom sådana markeringar vare sig vid inträdet i Nato eller i DCA-avtalet. Att länder tävlar med varandra i kärnvapenupprustning ökar osäkerheten i världen. Det är inte ett vettigt sätt att bygga fred och trygghet.
Herr talman! Vänsterpartiet var emot att Sverige skulle gå med i Nato. Vi krävde en folkomröstning i frågan för att befolkningen skulle få säga sitt och beslutet skulle vara förankrat.
Natomedlemskapet är nu en realitet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato framöver. Men Sveriges försvarsförmåga måste stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen. Samtidigt ska vi vara en aktiv samarbetspartner för våra nordiska och baltiska grannländer. Vi ska ta gemensamt ansvar för försvaret av Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis - vårt gemensamma närområde. Det är detta och inte planering av operationer i länder långt bort som ska prioriteras av Sverige.
Jag är nöjd med att partierna, under processen de senaste åren efter Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina och under den långa och snåriga process som Natoansökan innebar, nu faktiskt har närmat sig varandra. Vi har en politisk enighet om att fokus ska vara arbete i vårt närområde och inte på Natooperationer eller Natoinsatser långt bort.
Herr talman! Det är samtidigt viktigt att Sverige framöver inte bara ser till Natos arbete och områden utan att vi också deltar i lämpliga FN-insatser för att bidra till global fred och säkerhet. Där har FN en otroligt viktig roll.
Herr talman! I propositionen föreslås att Sverige ska delta i en Natoinsats i Lettland som har planerats under en längre tid. De baltiska länderna gränsar direkt till Ryssland och har bett om permanent militär närvaro från andra länder, något vi anser att Sverige ska kunna bidra med. Övning och träning för detta har pågått i Skåne, och även annan planering av Lettlandsinsatsen har skett.
Svenska Soldathemsförbundet planerar sedan en tid ett soldathem på campen i Lettland. Soldathemmet är en plats för soldaterna att vila och återhämta sig och få en meningsfull fritid mellan jobbpassen. Det är en viktig plats för att livet när man deltar i en insats inte bara ska vara just jobb. Jag ser fram emot att besöka soldathemmet och att göra ett återbesök på campen, som Försvarsberedningen redan har besökt, någon gång framöver.
Internationella insatser, även i vårt direkta närområde, tar dock mycket resurser i anspråk. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att arbeta för att förbättra villkoren för de soldater och officerare som deltar i insatser och för att det arbete som också måste göras hemma kan fortsätta enligt plan. Framför allt är det viktigt att utbildningen av värnpliktiga kan fortsätta med hög kvalitet och tillräckligt många befäl trots att vi nu kommer att ha soldater och officerare utomlands.
Vänsterpartiet anser att internationella militära insatser framöver ska bemannas av anställd personal - inte värnpliktiga.
Herr talman! Jag vill, precis som mina kollegor, ta tillfället i akt att tacka alla svenska soldater som har varit ute och som ska åka ut på internationella insatser. Det innebär en mycket stor uppoffring för de enskilda men också för familj, anhöriga och vänner där hemma. Det är en lång tid att vara hemifrån, och det är en lång tid av träning och förberedelser innan man åker ut. Tack för era insatser!
Herr talman! Slutligen vill jag understryka betydelsen av att det i enlighet med regeringsformen är just riksdagen som fattar beslut om att sända svensk militär trupp utomlands i fredstid. Vänsterpartiet anser att detta ska gälla även när Sverige nu är medlem i Nato. Riksdagen har vid flera tillfällen under de senaste åren visat prov på att kunna agera snabbt vad gäller både beredning och beslutsfattande. Vi uppskattar mycket att regeringen har hållit riksdagens partier väl informerade under processen som lett fram till det här beslutet.
2024-12-12 10:29:30
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Nedrustning och icke-spridning är otroligt viktigt. Samtidigt säger ledamoten att det haltar om man inte kan använda kärnvapen. Jag tycker att det finns en viss motsättning i det sättet att resonera.
Vi behöver undvika all form av användning av kärnvapen framöver. Vi kan inte ha den typen av utökningar eller upprustning som vi ser i dag. Att Sverige ska delta i övningar med kärnvapen är ju en utökning mot vad vi tidigare har gjort, och det blir på så sätt en upprustning i världen.
Det är otroligt viktigt att vi håller fokus på att vi behöver gå före vad gäller fred och nedrustning och att vara kärnvapenfria. Det handlar om världens framtid och fred.
Alternativet som ledamoten frågar efter är det vi säger ja till i den här propositionen: Vi visar att vi kan agera tillsammans, att vi deltar i övningar tillsammans med våra närmaste grannländer och att vi också har en närvaro i Lettland.
För oss är detta ett ganska stort steg framåt, vill jag ändå påpeka som vänsterpartist. Läget i världen är sådant att de baltiska länderna aktivt säger att de vill ha vårt stöd i detta. Då tänker vi inte luta oss tillbaka eller stå i ett hörn och säga nej, utan alternativet är då att vi är där, att vi visar solidaritet och att vi övar tillsammans.
2024-12-12 10:42:03
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Jag kan inleda med att säga att jag tycker att det är otroligt viktigt att försvarspolitiken är konstruktiv och pragmatisk i det läge som vi och världen befinner oss i. Det har varit en lång process med både Försvarsberedningen och det sammansatta utskottet som gör att vi kan prata ihop oss om saker på ett väldigt bra sätt.
Vänsterpartiet är emot kärnvapen. Det är ingen nyhet. Vi vill att Sverige ska skriva under FN:s förbud mot kärnvapen. Vi vill att kärnvapnen ska försvinna från jordens yta. Det finns fruktansvärda exempel på vad som händer när man använder kärnvapen i världen och hur det påverkar befolkningen i generationer.
Att säga att det haltar om man inte kan använda kärnvapen blir ju att acceptera att kärnvapen ska vara en del av försvaret av Sverige, och det menar vi att det inte ska vara. Vi vill ha bort kärnvapnen. Vi vill inte att de ska hanteras i Sverige över huvud taget. Det är en känd ståndpunkt från oss, och den står vi fast vid.
Att vara på plats i Lettland tror jag är ett väldigt bra sätt att visa att vi också står i solidaritet med de baltiska länderna. Det är länder som har en historia av krig och ockupation, och det är länder som befinner sig väldigt nära ett väldigt aggressivt Ryssland. Det är också relativt små länder. Att vi är där och visar solidaritet är därför en viktig del av arbetet framöver.
Jag tror att det är så vi ska tänka på de insatser som vi gör nu. Vi ska också försöka göra vårt allra bästa för att kärnvapen ska försvinna från jordens yta.
2024-12-12 10:38:22
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Även jag vill uppmärksamma Vänsterpartiets konstruktiva arbete på detta område. Natorädslan har förbytts till att man är med i en avskräckningsinsats, som ju är historisk i sig. Det är naturligtvis något att välkomna.
Från Centerpartiets sida är det solklart att vi vill se en värld utan kärnvapen. Vi har tydligt uttalat att vi inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Därom råder ingen tvekan. Även Norge och Danmark har gjort sådana uttalanden.
Jag blir ändå lite nyfiken. I Vänsterpartiets reservation står att "det går inte att bortse från att ett svenskt medlemskap i Nato även innebär ett deltagande i Natos struktur för kärnvapenanvändning". Den insikten finns uppenbarligen hos Vänsterpartiet. Men när vi hade en diskussion om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning i måndags var det tydligt att Vänsterpartiet inte vill att Sverige ska delta i Natos planeringsgrupp, där Natos policy för hur vi använder kärnvapen diskuteras.
Det känns som att Vänsterpartiet behöver fundera ett varv till över hur man går vidare i just de här frågorna.
Jag skulle också vilja veta vad Vänsterpartiet har för svar på Putins hot om kärnvapen i Ukraina. Det är ju det som hela tiden har varit en argumentationslinje från hans sida, och väst passar. Vad har ni för svar på detta?
2024-12-12 10:43:36
Kerstin Lundgren
Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågorna!
Jag håller med om att det är bra och viktigt att vi är konstruktiva. Det blir bättre när vi gör det här tillsammans. Det blir en bättre försvarspolitik när vi är så eniga som vi kan bli. Investeringen från politikens håll blir att ge Försvarsmakten och alla våra myndigheter på området arbetsro för att kunna arbeta framåt.
Jag blir väldigt glad när jag hör ledamoten säga att vi ska ha en värld utan kärnvapen. Jag hoppas ju och tror att för varje gång vi säger det blir det ytterligare ett steg framåt mot en värld utan kärnvapen. Det är därför viktigt att vi står fast vid att målet är en kärnvapenfri värld, och för att nå dit menar jag att Sverige bör skriva under FN:s kärnvapenförbud.
Vänsterpartiet är emot Natomedlemskapet, och ett av våra huvudargument är Natos struktur för kärnvapenanvändning. Det står vi fast vid. Det finns länder som inte deltar i Natos planeringsgrupp för kärnvapen, och det är väl den klassiska diskussionen: Ska man vara med och försöka att påverka inifrån, eller ska man protestera genom att stå utanför?
Vad gäller just kärnvapen säger Vänsterpartiet tydligt att Sverige inte ska planera eller öva för kärnvapen, och därför bör vi inte sitta med i den här planeringsgruppen. I det här fallet tror vi inte att det är så konstruktivt att sitta med och försöka påverka inifrån.
Hotet om kärnvapen runt om i världen är otroligt allvarligt. Från Vänsterpartiets sida står vi fast vid, och vi hoppas att världen står fast vid, de internationella konventioner som finns om nedrustning och om kärnvapenfrihet. Det är vårt svar: Vi står fast vid de internationella konventionerna.
2024-12-12 10:45:46
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Jag tror inte att någon i den här kammaren motsätter sig en tydlig nedrustningspolitik internationellt. Vi vill alla se en icke-spridning av kärnvapen och framför allt undvika att fler länder skaffar kärnvapen i sina arsenaler.
Detta finns det en väldigt stor samstämmighet kring. Jag kan inte uttyda någon politisk konflikt vare sig i betänkandet från sammansatta utskottet, i Försvarsberedningen eller i andra sammanhang. Vi är överens om nedrustning och icke-spridning och att undvika att fler länder skaffar kärnvapen.
Inga skulle dock jubla högre än Ryssland och andra antagonistiska stater om vi tydligt deklarerade att vi avhänder oss den yttersta garantin för avskräckning, nämligen kärnvapenplaneringen. Men det innebär inte att vi vill att de ska användas. Tvärtom är ju ambitionen att se till att de inte används. Det är det som är idén bakom en grundlig och klok planering, och parallellt arbetar vi med just nedrustning, icke-spridning och så vidare.
Jag efterlyser fortfarande vad Vänsterpartiets alternativ till den här delen av den betydelsefulla avskräckningen är, för jag kunde inte höra det i Hanna Gunnarssons svar. Det handlar till syvende och sist om avskräckningen i händelse av en eskalerande konflikt med de stater som faktiskt vill oss, det fria väst och våra samlade demokratier, illa i dag. Det är det de kommer att använda sig av om inte vi har någonting att sätta emot, och då är frågan: Vad vill man se i stället?
2024-12-12 10:40:16
Aron Emilsson
Herr talman! Också jag vill stämma in i tacket till Hanna Gunnarsson för den konstruktiva hållning du haft under flera år då jag haft förmånen att få samarbeta med dig i försvarsutskottet och Försvarsberedningen. Det är också väldigt bra att ni, även om ni har skrivit en reservation, säger att ni i huvudsak står bakom propositionens förslag.
Men jag vill ändå, i och med att du är Vänsterpartiets talesperson här, fråga lite om hur vissa saker går ihop. Kriget i Ukraina har nu pågått lång tid, två år och tio månader. Ni hade er kongress i maj, och då hade kriget pågått i två år. Ni har visat förut att ni kan ändra er. Först var ni inte med på att vi skulle ge militärt stöd, men där ändrade ni er ganska snabbt. Det var väldigt bra att vi kunde få enighet om det. Men på kongressen beslutade ni ändå om följande text: "Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato."
Ledamoten började med att adressera dem som följer debatten vid tv-apparaten. Jag tror att det är svårt för dem att förstå detta. När det pågår ett krig i Europa, menar ni då att Sverige ska lämna västvärldens försvarsallians? Hur går det ihop? Vad ser ni framför er att det skulle vara för allians?
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten Mikael Oscarsson om att vi inte använder "du" som tilltal i kammaren. Jag tror att ledamoten egentligen är ganska väl förtrogen med det.)
2024-12-12 10:52:00
Mikael Oscarsson
Herr talman! Jag vill också tacka ledamoten för det konstruktiva arbete vi haft de senaste åren, framför allt i Försvarsberedningen. Det kan tyckas som att vi hela tiden kommer tillbaka till det, men vi har nu en unik enighet i svensk försvarspolitik som vi alla har varit med och bidragit till. Vi har flyttat oss närmare varandra på lite olika håll och kanter, från både höger och vänster. Jag tror att det är bra och konstruktivt i det läge vi befinner oss i.
Som ledamoten säger står vi huvudsakligen bakom propositionen, trots att vi är emot Nato som organisation. Ledamoten frågade hur det går ihop. Det är glädjande att ledamoten har läst Vänsterpartiets partiprogram. Det är välskrivet. Jag satt med och lyssnade mycket noga på debatterna vid vår kongress i maj.
Vårt partiprogram beskriver en långsiktig vision, precis som alla partiprogram gör. Vi skriver precis det som ledamoten läste upp: att vi vill ha defensiva samarbeten med sikte på att lämna Nato. Det är som sagt en långsiktig vision. I det läge vi befinner oss i, med krig i vår relativa närhet, är det ingenting vi driver i dag utan just en långsiktig vision.
Ett defensivt samarbete kan handla om att vi tillsammans stärker diplomati och fredsförhandlingar, att vi stärker vårt civila försvar tillsammans eller att vi stärker vårt militära defensiva försvar tillsammans. Jag tänker mig att vi kan ha ett sådant samarbete med de nordiska och de baltiska länderna.
Vi får väl se var Nato hamnar i framtiden, men det har varit ett lite mer offensivt samarbete än vad vi många gånger har önskat.
2024-12-12 10:54:13
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Natomedlemskapet stärker vår säkerhet, men det handlar också om att tänka på andra. Vi pratar i dag om stödet vi ger till Lettland, Estland och Litauen. Jag tror att ledamoten är mycket väl medveten om hur länge de har sagt till oss: Titta på Östersjön! Titta på Gotland! Tänk på er själva, men tänk också på oss! Jag tror att det är detta vi måste förstå. Med det svenska Natomedlemskapet är vi en operativ helhet.
Det gör mig lite bekymrad när ledamoten Hanna Gunnarsson säger att partiprogrammet är välskrivet. I mina ögon är det inte särskilt välskrivet, och jag tror att de som lyssnar håller med, när ni behåller kravet på att lämna Nato.
Herr talman! Ensam är inte stark. Det är detta det handlar om. Vi kan inte försvara oss på egen hand. Vi klarar inte det. Det är länge sedan det blev offentligt. Men det handlar också om andra. Putin har nu ett anfallskrig där han bryter mot alla regler som finns, även i krig. Att ni ändå, två år efter krigsutbrottet, säger att Sverige långsiktigt ska lämna den här försvarsalliansen blir för mig obegripligt.
2024-12-12 10:55:59
Mikael Oscarsson
Herr talman! Det är såklart tråkigt att ledamoten blir bekymrad när han läser Vänsterpartiets partiprogram, men det kanske också är logiskt. Vi är med i olika partier som står ganska långt ifrån varandra. Det visar att vi trots denna enighet i försvarspolitiken ändå har skillnader mellan oss. Det är väldigt bra för väljarna att se.
Jag tror att många som arbetar med försvars- och utrikespolitik i dag förundras och förvånas när de tittar tillbaka på hur Sverige har agerat de senaste 20-25 åren över hur våra kollegor då resonerade. Det är alltid lätt att sitta med facit i hand, men så här i efterhand skulle vi nog ha lyssnat mer på vad de baltiska länderna sa, både då och i närtid, i stället för att göra den stora nedläggning vi gjorde på 2000-talet när vi pausade värnplikten med mera.
För Vänsterpartiet är Nato en militär allians som kanske inte i första hand handlar om solidaritet och att tänka på andra. Det är precis det vi menar att ett defensivt samarbete skulle kunna vara, där vi gemensamt bygger hela vårt totalförsvar - allt från att se till att befolkningarna har välfärd och att vi har sammanhållning i samhället för att minska konflikter till att vi kan försvara vårt land, arbeta mot klimatkrisen och göra allt vi behöver göra för att stärka vår säkerhethet tillsammans.
Vi tror att det stödet till de baltiska länderna och deras stöd till oss i ett sådant defensivt samarbete skulle kunna fungera bra i stället för att ha den militära allians som Nato innebär.
Men nu är vi med i Nato, herr talman. Då får vi agera så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har.
2024-12-12 10:57:48
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Riksdagen har debatterat säkerhetspolitik vid flera tillfällen. Så sent som i går beslutade vi om den svenska säkerhetspolitiska inriktningen till 2030.
Herr talman! Låt oss välkomna att både utrikesministern och försvarsministern finns här i salen i dag när vi debatterar detta beslut, som i grunden bygger på ett gemensamt utskottsarbete mellan utrikes- och försvarsutskottet. Det säger någonting om att utrikespolitiken är en viktig första linje i arbetet för både fred och avskräckning men att vi också ytterst måste kunna svara militärt.
Ryssland utgör i dag ett nära och påtagligt säkerhetspolitiskt hot mot Sverige och mot alla fria europeiska stater. Man brukar alla till buds stående medel för att nå Putins politiska mål. Inget undgår att bli ett vapen om det tjänar syftet. Putin har uppdaterat kärnvapenpolicyn och hotar på olika sätt.
Vi lever i allvars- och orostider. Det är viktigt att vi tar vara på alla våra möjligheter att vinna freden. Vi ska göra vårt för att förhindra att ett större krig bryter ut. Vi ska inte vara naiva utan lära av vår historia på den här kontinenten, och vi vill inte se ett nytt München.
Sverige är medlem i Nato. Därmed är alla nordiska länder medlemmar. Centerpartiet har argumenterat för den vägen sedan 2015. Vi såg behovet av att höja trösklarna för ett angrepp. Vi konstaterade att ensam inte är stark och att utanförskap inte heller leder till säkerhet. Det är en lärdom som många av våra grannar i Norden, i Baltikum och i resten av Europa har fått dra den hårda vägen, herr talman.
Ukraina kämpar nu varje sekund, varje minut, varje dag och varje månad för att försvara sig mot aggressorn Ryssland. De har lärt sig att de löften och garantier som gavs när de överlämnade sina kärnvapen till Ryssland tyvärr inte var mycket värda. Nu hotar Ryssland dessutom Ukraina med kärnvapen.
Avskräckningsförmågan när det gäller Rysslands angrepp mot Ukraina hade kunnat formas mycket starkare om vi hade agerat tidigare efter angreppet på Krim 2014. Då hade vi kunnat handla och agera för att förhindra och avskräcka Putin från att gå över gränsen militärt. Vi måste lära av de misstagen också. Och vi måste ta vårt ansvar för att nu bygga avskräckning som ger tydlighet, som ger förmåga och som ger trovärdighet. Vi ska visa aggressorn att vi är beredda att försvara varje tum av Natos territorium.
I dag ska vi besluta om att Sverige ska vara beredda på just detta. Beslutet vi ska fatta i dag är som sagt historiskt. Det är ett bevis på att vi är solidariska med hela Nato, att vi tar vårt ansvar. Även om vi ser en regional profil på insatserna är det en del av en helhet. Sverige är nu redo att bidra till att aktivt bygga avskräckning. Det är oerhört viktigt, för oss men också för Ukraina, att vi visar att vi är beredda att inte bara tala utan faktiskt också handla.
Centerpartiet vill tacka alla de 1 200 soldater, sjömän, officerare och annan personal, samt deras anhöriga, som under 2025 kommer att göra det vi i dag fattar beslut om möjligt. De kommer att säkra fred men om så behövs också vara redo att aktivt försvara den och oss genom sina insatser.
Herr talman! Riksdagen ska i dag fatta beslut. I betänkandet finns en diskussion om bemyndiganderamen och hur bred eller stor den ska vara. Regeringen ser, liksom riksdagen, tidigare och nu att den här kammaren är beredd och redo att fatta beslut med mycket kort varsel. Det har vi visat. Och vi är beredda att göra det även i framtiden.
Den förmågan måste vi säkra. Jag vill understryka att det i de här delarna är viktigt att vi försöker vårda och värna den breda politiska samsyn som finns i kammaren i dag när vi ska fatta beslut, även om det finns tankar och förslag om andra bemyndigandetankar.
I det sammanhanget vill jag också understryka det vi skriver om att information till riksdagen ska ske minst en gång per kvartal. Det är viktigt, inte bara därför att vi har lärt oss en del från uppmarschen till den 24 februari 2022. Vi har också lärt oss en del av erfarenheterna från Afghanistan. Även här vill jag understryka värdet av att vårda och värna tillit och förtroende i den här kammaren och den enighet som ändå finns här i dag. Det är viktigt i detta formativa skede.
Herr talman! Avslutningsvis: Det finns en reservation som vi i Centerpartiet funderade en del på. Det gäller resolution 1325. Man får ju inte avslöja vad som sägs i samtalen, men jag kan väl ändå säga att vi tycker att det nu är en bra text. Det är tydligt att 1325 har en mycket tydlig position.
Nästa år, 2025, då vi gör de här insatserna är det också 25 år sedan resolution 1325 antogs. Jag konstaterar också att man på Natotoppmötet 2024 - det går också att läsa i betänkandet - antog en ny policy när det gäller 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Nato har format en institutionell struktur för genomförandet, och generalsekreteraren har ett särskilt sändebud för detta. Det finns alltså redan mycket här.
Centerpartiet står tydligt bakom 1325 och vikten av den. Vi ser dock inte att det finns skäl att rikta någon särskild uppmaning till regeringen utifrån det läge som vi befinner oss i, utan jag tycker att texten från utskottet till slut blev bra i den delen.
Herr talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.
2024-12-12 10:59:51
Kerstin Lundgren
Herr talman! Vi debatterar i dag propositionen om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar. Det är ett historiskt beslut att ställa en väpnad styrka till förfogande som kan bidra till såväl det samlade avskräckande uppdraget som vid behov försvar.
Bakgrunden till detta är det allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina. Det är ett läge som påverkar hela Europa på ett påtagligt sätt men allra mest dem av våra grannar som gränsar till Ryssland, och när de önskar vår närvaro ställer vi upp. Vi ser hybrida aktiviteter och tar dessa hot på allvar. Genom våra bidrag vill vi visa vår vilja och förmåga att försvara oss och därigenom påverka risken för krig. Vårt mål är att bevara freden, demokratin och friheten.
Sedan den 7 mars i år är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Även om Miljöpartiet röstade mot den svenska ansökan om Natomedlemskap har vi beslutat att respektera riksdagens beslut om medlemskapet och driver därmed inte något utträde ur alliansen.
Miljöpartiet står bakom att ett starkt svenskt totalförsvar med en trovärdig försvarsförmåga verkar krigsavhållande och därmed fredsbevarande och att vi på så vis bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga. Vi vill att Nato ska kunna fokusera på sin kärnuppgift: försvar av de allierade. Därför står vi också bakom det vi ska fatta beslut om i dag, det vill säga att Sverige ska bidra till den multinationella basen i Lettland, till Natos stående marina styrkor, till Natos luftövervakning och incidentberedskap, det så kallade Nato Air Policing, och till ytterligare fredstida operationer.
Att skicka svenska militärer utomlands är ett viktigt och tungt beslut. Det är ett beslut om att svenska kvinnor och män ska anta ett uppdrag att försvara oss och våra allierade, i yttersta fall med livet som insats. Just därför är det också viktigt att beslut som dessa fattas av riksdagen.
Riksdagens beslut ger stark legitimitet och folklig förankring och är inget som bör föras över till regeringen. Vi förstår att ändrade förutsättningar för våra insatser kan kräva snabba beslut, och riksdagen har vid flera tillfällen de senaste åren visat prov på snabbt agerande och beslutsfattande. Krav på ett skyndsamt beslutsförfarande kan enligt oss därmed inte motivera förslag om att riksdagen ska bemyndiga regeringen att sätta in svenska väpnade styrkor inom ramen för Nato utan riksdagens medgivande i det särskilda fallet.
Det är också av mycket stor betydelse att regeringen även framöver håller riksdagens utskott kontinuerligt informerade och uppdaterade om Sveriges arbete, ställningstaganden och insatser inom Nato, både det bidrag som denna proposition gäller och övriga diskussioner och ställningstaganden. På så sätt säkras riksdagens inflytande över Sveriges arbete inom Nato.
Jag vill understryka vikten av att hitta en bred samsyn i dessa frågor och välkomnar den dialog som vi hittills har haft på området.
När svenska män och kvinnor nu skickas ut för att bidra till Natos avskräckning och försvar men även andra uppdrag inom Nato är det viktigt att säkerställa att villkoren är goda för både den som reser ut och eventuella medföljande eller den familj som stannar hemma. Jag förväntar mig att regeringen tar initiativ till att säkerställa att villkoren, som i dag i stora delar är förlegade, uppdateras. Miljöpartiet ser detta som mycket viktigt för att de som vi skickar ut ska kunna göra ett bra och trovärdigt jobb och vara motiverade i sina uppgifter.
Jag vill liksom övriga talare tacka alla er som nu kommer att delta i de insatser som vi nu beslutar om och era närstående som också är viktiga för att era insatser ska vara möjliga.
Herr talman! Det har talats om kärnvapen i dag, och även jag vill adressera frågan.
Natos nukleära avskräckning, kärnvapen, är en bärande del av alliansen. Kärnvapen är dock fruktansvärda massförstörelsevapen som skulle få katastrofala konsekvenser om de användes. Miljöpartiet står därför tydligt fast vid att kärnvapen aldrig ska finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Sverige bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium.
Enligt oss är det viktigt att Sveriges Natomedlemskap inte bidrar till ökad kärnvapenspridning. Därför anser vi att Sverige i Nato ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler. I Nato ska Sverige också verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och grundläggande mänskliga rättigheter.
Herr talman! Miljöpartiet vill även att Sverige ska driva principen om no first use inom Nato. I nuläget tillämpar Nato inte principen, vilket tillåter alliansen att som första aktör i en konflikt introducera kärnvapen. Det finns de som tycker att detta är rimligt, men det tycker inte jag och mitt parti. Kärnvapen har en sådan förödande konsekvens om de används att det är något man måste undvika i det yttersta. Just därför finns det ingenting som motiverar att kärnvapen används om det inte handlar om att svara på en kärnvapenattack.
Den princip som Nato har i dag försvårar globala nedrustningsinitiativ eftersom den medför att ett överhängande hot om kärnvapen alltid kvarstår.
Vi har markerat våra ståndpunkter om kärnvapen i andra sammanhang men har valt att inte göra det i samband med denna proposition, som handlar om svenskt bidrag till den multinationella basen i Lettland, till stående marina styrkor och till air policing.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2 från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att riksdagen genom ett tillkännagivande kräver att regeringen säkerställer att agendan för kvinnor, fred och säkerhet genomsyrar det svenska bidraget. Kvinnor och flickor drabbas hårt av konflikter och krig. Att tillämpa och integrera jämställdhetsperspektiv i alla verksamheter i vårt försvar är viktigt, inte minst när vi nu ska delta i Natos insatser. Här har Sverige goda möjligheter att bidra.
Om man anser att detta är ett viktigt förhållningssätt är det märkligt att det inte fanns med i propositionen redan från början. Det visar att man har förbisett frågan.
I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
2024-12-12 11:09:24
Emma Berginger
Herr talman! I dag diskuterar vi Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025.
Ärade talman, ledamöter, försvarsminister, utrikesminister, ni som sitter på läktaren och ni som följer debatten via tv! Låt mig först yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på reservationerna.
I mitt anförande tänkte jag säga något om säkerhetsläget, något om Nato, något om vad Natomedlemskapet betyder för oss och våra grannländer och sedan avsluta med ett tack.
Jag tror att alla vi här i kammaren och även ni som lyssnar är väl medvetna om att vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Så är det. Ni har hört det sägas förut: Vi har det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Tyvärr försämras det hela tiden. Kriget i Ukraina fortgår, och vi ser hur blodigt det är. Ursäkta uttrycket, men det är en köttkvarn där 1 500 soldater på den ryska sidan stupar per dag. Vi ser också att Ryssland struntar i reglerna - det finns ju regler i krig, herr talman. Dem bortser de från. De ger sig på elförsörjning, sjukhus och vårdinrättningar.
Nu har även Kina börjat bidra, om än inte öppet, till Ryssland genom materiel eller delar av det som behövs för att tillverka försvars- och krigsmateriel. Också Iran och Nordkorea är med. Detta bidrar till en farligare värld. Inte nog med att Ryssland får rubel, utan de får också den senaste teknologin. Det här är länder som länge har blinkat rött, men som verkligen lyser rött i dag. Detta är ett hot.
Vi ser dessutom att Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran utför mycket spionage i Sverige, vilket Säpo redovisar varje år. Vi ser också sabotage i vårt närområde i Östersjön.
Allt detta gör att vi måste dra slutsatser, både för att stärka vårt eget försvar och för att förstå hur viktigt Natomedlemskapet är. Vi är medlemmar sedan åtta månader tillbaka - äntligen. Som vi sa förut är ensam inte stark. Detta har stor betydelse för oss, för svenska folkets säkerhet, men också för vårt närområde. Det svenska Natomedlemskapet skapar en operativ och fungerande enhet.
Vi är ett uppmarschområde, och vi har många uppgifter - att bidra till säkerhet i high north, i Finland men också i Baltikum. Här är det också viktigt att se att det finns en gräns mellan Polen och Litauen, Suwalkikorridoren. Men vi ser också, med tanke på det som sker i Ukraina, hur Ryssland kan bita sig fast och hur svårt det är att komma någon vart. Om ett krig skulle ske - gud förbjude - är Sverige av yttersta vikt för att komma med hjälp, förnödenheter och stöd. Vi har alltså en viktig uppgift.
Detta handlar också vårt betänkande om, nämligen att vi är med och bidrar. Vi får säkerhet genom Nato. Men vi är också med och bidrar. Och det beslut som vi ska fatta är det första där vi konkret visar vad vi gör, vilket flera kollegor har berättat om. Men i synnerhet gäller det stödet till FLF:en i Lettland, som flera av oss har besökt. Danmark är med och bidrar, och nu hjälper vi till och avlastar. Detta är riktigt och visar att vi konkret är med och bidrar till avskräckning. Nato har visat att en sådan styrka är avskräckande.
Har vi ett fungerande försvar i Sverige, i Norden och i Nato minskar äventyrslustan hos Ryssland. Om det bara hade varit att glida in kan vi vara förvissade om att man hade gjort det. Vi ser kriget i Ukraina. Men det finns flera gamla gränser från Sovjetunionens tid som Ryssland skulle kunna vara intresserad av att ge sig på.
Herr talman! Det är flera bedömare av säkerhetspolitisk rang i vår del av världen som har påpekat att det finns risk för att Ryssland kan komma att pröva artikel 5. Det finns därför all anledning för Sverige att se till att det som vi har sagt i Försvarsberedningen uppfylls. Vi kommer under nästa år också att få målsättningarna från Nato. Det är alltså viktigt att vi ser till att detta uppfylls eftersom vi inte har all tid i världen, det gäller både civilt och militärt. Just Natomedlemskapet är så värdefullt och så betydelsefullt för oss och för omvärlden. Och det är viktigt nu, precis som vi visar i detta betänkande, att vi nu också är med och bidrar. Att rusta för att kunna möta ett krig är det allra bästa sättet att se till att det inte blir något krig. Den frihet vi har är värd att försvara.
Detta för in mig på det tack som jag utlovade i början av mitt anförande. Jag hade förmånen att i förra veckan besöka P 7 i Revingehed och vara med på den gemensamma övningen där med 170 värnpliktiga soldater. Det är heltidsanställda anställda soldater från P 7 som nu ska åka till Litauen. Det var väldigt uppmuntrande att se hur bra det går och vilken kompetens som visas. Jag vill instämma i tacket som tidigare har framförts till dem som nu åker iväg till Litauen under nästa år. Jag vill tacka de som åker iväg, deras anhöriga och hela vår försvarsmakt. Alla soldater och officerare utför en sådan viktig uppgift för vår trygghet men också som en del av Nato.
(Applåder)
2024-12-12 11:16:56
Mikael Oscarsson
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Det har tidigare i debatten här i dag framförts att det skulle vara någon form av nytt säkerhetspolitiskt läge. Visst är det säkerhetspolitiska läget väldigt illa, och visst är det så att vi befinner oss i ett kallt krig mellan å ena sidan världens diktaturer - Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea - och å andra sidan världens demokratier. Och visst är det så, herr talman, att detta kalla krig har tagit sig allt fler varma uttryck, till exempel den fullskaliga invasionen av Ukraina. Men, herr talman, det är inte på något sätt ett nytt läge när det gäller hotet från Ryssland. Hotet från Ryssland har varit i princip konstant sedan Ryssland grundades faktiskt. Det som är skillnaden nu är att fler partier i Sveriges riksdag har förstått hur allvarligt detta hot är. Liberalerna har varit förespråkare av ett Natomedlemskap sedan i mitten av 1990-talet. Jag kan vara stolt över det. Jag skulle lika gärna kunna skämmas över att vi inte var det ännu tidigare, även om det fanns liberaler som var det ännu tidigare.
Herr talman! Det har visat sig att det sämsta man kan göra om man bryr sig om det säkerhetspolitiska läget - om man bryr sig om Sveriges säkerhet - är att inte visa styrka mot Ryssland. Det har visat sig att de personer, de partier och de politiker som har drivit någon form av Chamberlainlinje, där man har velat vika ned sig gång på gång, har lett till eskalering snarare än deeskalering. Att visa styrka, att markera tydligt, att ta tydlig ställning mot Ryssland och att visa de militära musklerna är det som leder till deeskalering.
Herr talman! Den fullskaliga invasionen av Ukraina är en konsekvens av att vi i den demokratiska delen av världen inte agerade starkt mot Ryssland när Ryssland gick in i Georgien och inte agerade starkt militärt mot Ryssland när Ryssland ockuperade Krim. Det är en konsekvens av att vi har vikt ned oss.
Herr talman! Det som verkligen utgör ett nytt läge nu är att den demokratiska världen har slutit upp bakom Ukraina. Och vi har som mål att Ukraina ska vinna och att Ryssland ska förlora. En del i detta är såklart Natos avskräckning. I och med Natomedlemskapet har vi ett gemensamt försvar.
Det har i dag pratats om solidaritet med till exempel Lettland. Det är naturligt. Det är det som detta ärende rör, att vi ska ha en styrka i Lettland. Men vi ska komma ihåg att Lettlands gränser också är Sveriges gränser och att Sveriges gränser också är Lettlands gränser. I och med Natomedlemskapet har vi gemensamma gränser som vi försvarar. Den som är solidarisk mot Lettland är också solidarisk mot Sverige. Vi är egentligen solidariska mot oss själva. Man skulle kunna säga att de vanliga befintliga svenska baser som vi har i Sverige också är Natobaser, precis som den närvaro som vi kommer att ha i Lettland eftersom det är samma sak. Vi försvarar samma gränser. Vi är en del av samma förening och samma gemenskap. Det handlar om avskräckning, om att se till att vi inte viker ned oss, att vi är beslutsamma, att vi har okrökta ryggar och att vi visar Ryssland gemensam oböjlig styrka. Det är nämligen bara genom detta som vi kan avskräcka. Det är bara genom att vara tuffare som vi kan deeskalera. Det är aldrig deeskalerande att backa bakåt.
Herr talman! När det gäller denna fråga har det här talats om att fred vore det viktigaste målet. Och det är klart att Nato handlar om att undvika krig. Men vi ska komma ihåg att fred inte alltid är det viktigaste, vilket Lettland och våra andra baltiska grannar är goda exempel på, utan att det är friheten som är det viktigaste.
Vi kan lägga oss ned platt på marken, lägga ned våra vapen och säga till Ryssland: Kom hit och ockupera oss och gör oss till en del av ett Storryssland.
Då kan vi ha fred, men vi förlorar vår frihet. Och det är det som detta handlar om, alltså att skydda vår frihet. Våra baltiska grannar påminner oss ständigt om detta när vi träffar företrädare därifrån för samtal. De har levt under sovjetisk och rysk ockupation. De vet vad detta handlar om. Men de reste sig, för det handlar om frihet.
Det är därför det här är så otroligt viktigt, det är därför Nato behöver bli ännu starkare och det är därför Ukraina måste vinna och Ryssland måste förlora. Det handlar om frihet, och friheten måste försvaras. Den är värd att försvara.
Herr talman! Jag vill passa på att liksom många talare före mig rikta ett varmt tack till alla dem som kommer att delta i den här insatsen och alla deras anhöriga som gör detta möjligt. Jag vill också tacka för en god debatt så här långt. Till sist är det i dessa tider inte mindre än att man vill säga: Chrismukkah mubarak!
(Applåder)
2024-12-12 11:24:25
Joar Forssell
Herr talman! Vi står verkligen inför ett historiskt ögonblick, precis som många ledamöter framhållit i debatten. Regeringen föreslår nämligen att Sverige för första gången ska bidra med väpnad trupp till Natos samlade avskräckning och försvar. Detta är ett viktigt steg i vårt säkerhetspolitiska skifte och i vårt engagemang för euroatlantisk säkerhet. Vi har från dag ett varit tydliga med att Sverige ska föra en solidarisk allianspolitik, och nu omsätts dessa ord i handling.
Nato är den främsta garanten för europeisk och transatlantisk säkerhet. Propositionen som regeringen har lämnat till riksdagen möjliggör för Sverige att på ett trovärdigt, pålitligt och solidariskt sätt bidra till Natos avskräckning och försvar. Det är ett substantiellt bidrag och ett tydligt uttryck för det regionala ansvar som Sverige axlar som Natoallierad. Det är också avgörande för vår trovärdighet inom alliansen och för Sveriges egen säkerhet.
De planerade svenska bidragen, som regeringen nu söker ett ettårigt mandat för hos riksdagen, omfattar för det första markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland, det som vi brukar kalla FLF, för det andra örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor och för det tredje bidrag till luftrumsövervakning i det så kallade Nato Air Policing inom ramen för Natos integrerade luft- och robotförsvar. För det fjärde är det också viktigt att Sverige kan bidra till ytterligare fredstida operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning när sådana behov uppstår.
Det handlar om geografiskt och numerärt begränsade bidrag under kortare tid. Liksom övriga operationer och aktiviteter som omfattas av denna proposition benämns dessa operationer i Nato som vigilance activities. Det handlar om vaksamhet och om att kunna agera och reagera avskräckande och stabiliserande, såväl under Natos ledning som inom ramen för andra samarbeten med allierade. Det kan till exempel handla om nordiskt samarbete, Joint Expeditionary Force eller samarbete med USA. Sverige kommer också att vara ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland, men utformningen av denna närvaro pågår i samarbete med Finland och Nato och inkluderas inte i denna proposition.
Herr talman! Kärnan i Natos avskräckning är att visa ett så robust militärt och politiskt agerande att inget land vågar angripa en Natoallierad. Propositionen behandlar därför framför allt bidrag till Natos fredstida avskräckning. Vi måste också ha beredskap för att det värsta kan hända. Regeringen söker därför riksdagens mandat för att svenska bidrag som redan står under Natos högsta befälhavare ska kunna stanna kvar med bibehållet bemyndigande och fortsätta utföra de uppgifter som följer av Natos operationsplan. Detta gäller såväl FLF Lettland som Natos stående marina styrkor vid ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Där detta skulle bli aktuellt är det naturligtvis avgörande att riksdagens behov av insyn och inflytande säkerställs. I så fall återkommer regeringen i vanlig ordning till riksdagen.
Enligt grundlagen får regeringen sända väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor om det finns ett medgivande i lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller om riksdagen medger det i vad som kallas ett särskilt fall. Detta innebär en begränsning av vilka verksamheter propositionen kan omfatta. Bemyndigandet som regeringen söker omfattar därför sådana aktiviteter och operationer som vi nu på ett övergripande plan eller med stöd av konkret operationsplanering kan förutse. Om det kommer förfrågningar om bidrag till ytterligare operationer eller aktiviteter under 2025 som inte omfattas av den här propositionen kommer regeringen att återkomma till riksdagen om det är så att riksdagens godkännande krävs.
Sammanfattningsvis begär regeringen riksdagens medgivande för ett substantiellt bidrag till Natos avskräckning och försvar under nästa år, ett bidrag som är en tydlig manifestation av Sveriges solidariska allianspolitik, vårt engagemang för euroatlantisk säkerhet och vår regionala roll. Genom vårt bidrag stärker vi både vår egen säkerhet och stabiliteten i det euroatlantiska området. Jag är väldigt glad att det finns så stor uppslutning bakom förslagen här i riksdagen. Det är viktigt.
I samband med att vi presenterade propositionen besökte jag och försvarsministern P 7 och dem som ska bidra till vår insats i Lettland. Till alla dem men också alla andra som varje dag arbetar för vår fred, frihet och säkerhet önskar jag ett stort lycka till och riktar ett mycket stort och varmt tack.
(Applåder)
2024-12-12 11:30:44
Maria Malmer Stenergard
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är väldigt bra att både utrikesministern och försvarsministern är på plats här i dag. Det är ett otroligt viktigt beslut, och det är väldigt glädjande att vi också har en så pass bred förankring i riksdagen. När vi skickar iväg väpnade styrkor är det otroligt viktigt att beslutet vilar på ett brett parlamentariskt stöd.
Även om vi i det stora är eniga om dagens beslut är vi socialdemokrater samtidigt frustrerade över att regeringen inte är mer drivande när det gäller agendan om kvinnor, fred och säkerhet. Frågan om väpnade styrkor är en väldigt stor del av den agendan, och när vi skickar militära bidrag vilar ett väldigt stort ansvar på oss att se till att den genomsyrar det militära bidraget.
Jag tror i grunden att vi är överens om att den här agendan är viktig, att kvinnor har en särskilt utsatt roll i konflikter och att kvinnor måste få vara med och ta besluten. Vi är däremot inte överens om hur man ska arbeta med det här. Vi menar att detta verkligen måste stå högt uppe på dagordningen för att garantera att vi verkligen skapar säkerhet för alla och att vi skapar säkerhet och fredslösningar som håller över tid.
Vi hade därför önskat att det här funnits med i propositionen. Som jag var tydlig med i mitt tidigare anförande tycker vi att det är väldigt olyckligt att man väljer att endast luta sig mot Natos handlingsplan. Även om vi tycker att den är omfattande och bra önskade vi att detta verkligen också skulle genomsyras av det politiska ledarskapet hela vägen och fullt ut.
Jag undrar därför hur regeringen kommer att arbeta för att se till att det här verkligen genomsyrar hela det militära bidraget.
2024-12-12 11:36:25
Alexandra Völker
Herr talman! Jag tackar Alexandra Völker för att hon lyfter denna väldigt viktiga fråga. Som framgår av såväl Natos strategiska koncept som den deklaration som antogs i samband med Natos toppmöte i Washington i juli ska agendan för kvinnor, fred och säkerhet integreras i alla Natos kärnuppgifter. Vid toppmötet i somras godkändes också en uppdaterad policy för kvinnor, fred och säkerhet med syftet att förbättra integreringen av genusperspektiv i alla Natos aktiviteter och strukturer och även främja jämställdheten inom alliansen.
Sverige spelade en mycket aktiv roll i förhandlingarna av den uppdaterade policyn, och arbetet inom Nato fortsätter nu med att ta fram en handlingsplan. Agendan för kvinnor, fred och säkerhet genomsyrar även Försvarsmaktens verksamhet. Regeringen bedömde sammantaget mot denna bakgrund att agendan för kvinnor, fred och säkerhet inte behövde nämnas särskilt i propositionen.
Vi tycker att det är så självklart att det är en helt central del av genomförandet. Med det sagt är jag ändå glad att Alexandra Völker och andra lyfter fram det i debatten i dag. Det är naturligtvis en otroligt viktig fråga. Jag kan försäkra Alexandra Völker om att vi kommer att fortsätta att verkligen arbeta för detta.
(Applåder)
2024-12-12 11:38:27
Maria Malmer Stenergard
Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret!
Det har hänt mycket under dessa 24 år som tur är, även om vi skulle önska mycket mer. Den policy som Nato antog i somras är verkligen en viktig del i detta. Den som läser policyn kan konstatera den feministiska utrikespolitikens påverkan. Den lanserades först i den här kammaren för strax över tio år sedan. Den har sedan har spridit sig bland världsledarna, och det har nu blivit ett helt nätverk av regeringar.
Den lyfts också fram i policyn. Man hänvisar till att för att utveckla agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska man genomföra möten med bland annat feminist foreign policy leadership. Det är en del av policyn, vilket vi såklart tycker är otroligt glädjande. Men vi kan konstatera att Sverige tyvärr inte längre tillhör den gruppen. Det är en grupp bestående av länder som Kanada, Frankrike, Spanien, Tyskland och andra drivande Natoländer som verkligen driver på för att det ska utvecklas.
Jag misstänker att utrikesministern och regeringen inte tänker ompröva sin tidigare ståndpunkt om den feministiska utrikespolitiken och att vara en del av det nätverk som nu tillsammans agerar för att vi ska röra oss framåt när det kommer till kvinnors situation i kris och konflikt.
Min fråga är: På vilket sätt tänker utrikesministern driva på för att agendan både utvecklas och verkställs inom Nato när man väljer att stå utanför det nätverket?
2024-12-12 11:39:53
Alexandra Völker
Herr talman! Regeringen tror som bekant inte på symbolpolitik. Vi driver däremot en jämställdhetspolitik som gör skillnad på riktigt. Det syns varje dag runt om i världen inte minst i vårt biståndsarbete. Det är fortsatt en oerhört prioriterad fråga både som biståndsgivare, som jag nämnde, och naturligtvis också i vårt arbete i Nato.
Vi genomför politik som gör skillnad på riktigt. Vi kommer aldrig att släppa jämställdhetsperspektivet. Det kan jag garantera Alexandra Völker att jag heller aldrig skulle tillåta.
(Applåder)
2024-12-12 11:41:43
Maria Malmer Stenergard
Herr talman! Jag hade tänkt att ta en replik om kärnvapen, men jag känner att det är gjort nu efter mina andra tre repliker. Jag vill i stället fråga utrikesministern om beslutsprocesserna när det gäller internationella insatser utomlands.
Vi har, precis som utrikesministern tog upp i debatten, skrivningarna i regeringsformen 15 kap. 16 §. Jag vill försäkra mig om att det också kommer att gälla Natoinsatser utomlands i fredstid.
Skrivningen i regeringsformen är väldigt viktig för den demokratiska folkförankringen och för att vi ska kunna ha besluten och debatten här i riksdagen i de otroligt viktiga ärenden som handlar om att skicka svenska soldater utomlands.
Det är som vi alla vet uppdrag som har en mycket stor risk, kan vara mycket farliga och kräver väldigt mycket av både den enskilda och familjen hemma. Det finns en mycket stor vikt av att ha den diskussionen här i riksdagen och kunna bygga den kunskapen här hos oss som folkvalda ledamöter att bära det mandatet när vi sänder ut människor utomlands.
Jag vill fråga utrikesministern och försäkra mig om att det beslutsfattandet och de processerna även kommer att gälla framöver när det gäller Natoinsatser i fredstid.
2024-12-12 11:42:37
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!
Regeringens proposition Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 baseras på bestämmelsen i regeringsformen 15 kap. 16 § andra stycket 2. Den bestämmelsen tar sikte på insättandet av väpnade styrkor i ett särskilt fall, som jag sa i mitt huvudanförande. Det är anpassat för och har hittills använts när det uppkommit behöv av svenskt deltagande.
Att bidra till Natos verksamhet för att upprätthålla avskräckning och försvar följer av Natomedlemskapet, vilket riksdagen också har röstat för. Om Sverige ska kunna vara den pålitliga, trovärdiga och solidariska allierade som det råder bred enighet om att vi vill vara i Nato måste Sverige också ha förmågan att snabbt, effektivt och kontinuerligt över tid kunna fatta beslut om deltagande i Natos verksamhet för avskräckning och försvar. Det är också centralt för vår egen säkerhet.
Eftersom det rör sig om kontinuerliga uppgifter på ett annat sätt i och med medlemskapet jämfört med hur det har varit tidigare måste vi säkerställa att det finns lagstiftning på området som är långsiktigt hållbar. Redan i anslutningspropositionen angav regeringen därför att det kan finnas anledning att återkomma till i vad mån ytterligare åtgärder bör vidtas för att förbättra Sveriges förutsättningar att lämna operativt militärt stöd inom ramen för Natomedlemskapet.
Det är på det här stadiet dock för tidigt att säga hur ett sådant möjligt bemyndigande från riksdagen bör utformas. Regeringen kommer att återkomma i frågan. Jag vill understryka att det är angeläget att vi hittar en lösning som har ett brett stöd i riksdagen. Jag instämmer helt i det som många ledamöter har sagt. I de här frågorna bör vi ha väldigt brett stöd.
2024-12-12 11:44:07
Maria Malmer Stenergard
Herr talman! Det är ändå intressant gällande länder som står utanför planeringsgruppen. Det är väl just Frankrike som inte vill att någon ska ha synpunkter på deras kärnvapen och därför står utanför planeringsgruppen.
Om man vill försöka påverka hur kärnvapenpolicyn ska utformas, vore det då inte bättre att vara med, ungefär som Vänsterpartiet är när vi diskuterar säkerhetspolitik eller den här propositionen? Hade det varit bättre om Vänsterpartiet hade lämnat rummet och stått utanför? Eller var det bättre att ni deltog för att formera?
Jag uppfattar att ledamoten Gunnarsson ansåg att det var bättre att vara med, för det blir bättre resultat när man deltar. Varför gäller inte detta också Natos planeringsgrupp för kärnvapen?
Jag skulle önska att jag var så stark i min tro på att internationella konventioner håller Putin stången. Det var ju vad Ukraina hoppades på och vad vi alla har hoppats på. Men det vi har sett gällande den europeiska säkerhetsordningen och FN:s grundtraktat om att inte med militära medel ändra gränser är att alla medel och alla vägar som bär till Putins mål är möjliga att använda. Internationella konventioner och avtal har visat sig vara noll och intet värda. Det är den verkligheten vi står inför, och då måste vi också se det. Även jag stör mig oerhört på Putins hot om kärnvapen, men det får inte stoppa oss. Vi måste klara att svara även på Putins kärnvapenhot.
2024-12-12 10:47:51
Kerstin Lundgren
Herr talman! Frankrike får svara själva på varför de inte är med i kärnvapenplaneringsgruppen. Vi kan spekulera, men det får de svara på.
Jag ser ändå en viss skillnad mellan Försvarsberedningen och Natos kärnvapenplaneringsgrupp, om jag ska vara ärlig. Jag tror att Försvarsberedningen är mer konstruktiv att delta i än vad kärnvapenplaneringsgruppen är. Jag tror att vi gör mer nytta för en bra svensk försvarspolitik framöver om vi lägger tid på att sitta i Försvarsberedningen än om vi sitter i kärnvapenplaneringsgruppen.
Jag tror att man ibland måste våga stå fast i sin tro på och sitt hopp om en fredligare och kärnvapenfri värld. I det läge vi är i, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ockupationer och krig runt om i världen, är hoppet i dag kanske lite svagare än för några år sedan. Världen går helt klart i fel riktning. Men att säga att vi behöver kunna svara upp mot detta på något sätt eller att öppna för att de internationella konventioner vi ändå har inte skulle vara giltiga är också ett sätt att gå en diktator till mötes. Vi behöver stå fast vid den folkrätt, den fred och de mål för världen, till exempel kärnvapenfrihet, som vi tror på för att kunna visa att det är detta som är vägen framåt för världen.
Det är inte alltid lätt. Jag vill absolut inte säga att det här är lätta saker. Men vi behöver stå fast vid den tron och det hoppet.
2024-12-12 10:49:57
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Jag hade nog önskat mig ett lite tydligare svar från utrikesministern på frågan. Jag förstår att det är en mycket stor fråga att arbeta med för regeringen och att det tar tid att landa i detta.
Jag vill vara väldigt tydlig med att riksdagen flera gånger har visat prov på att den kan fatta beslut snabbt och bereda ärenden snabbt. Vi har nyligen haft exempel på detta och även kontinuerligt. Vi hade insatser igång i Mali i fem år där vi kontinuerligt fattade beslut om det.
Jag vill skicka med ett mycket tydligt budskap till utrikesministern och regeringen. Det är precis som utrikesministern säger i slutet. Det krävs en mycket stor och bred enighet. Jag skulle gärna säga en total enighet, som vi ändå visat att vi kan ha i många frågor här.
De beslutsprocesser som vi har i den här frågan tycker jag fungerar. Det ger ett mycket starkt demokratiskt mandat härifrån att det är vi folkvalda som fattar beslutet om att skicka soldater utomlands i det mycket stora uppdrag som vi är medvetna om att det innebär. Det är mitt absoluta medskick till regeringen.
2024-12-12 11:46:04
Hanna Gunnarsson
Herr talman! Jag kvitterar det. Det är på det här stadiet för tidigt att säga hur ett bemyndigande skulle komma att se ut. Men vi är väldigt måna om att det finns ett brett stöd i riksdagen och också samsyn om behovet av det. Vi kommer att återkomma.
2024-12-12 11:47:23
Maria Malmer Stenergard
Herr talman! Också jag vill börja med att tacka både utrikesministern och försvarsministern för visad närvaro här i debatten. Det är viktigt för beslutslegitimitet och för att vi ska kunna ha en öppen och bra dialog och diskussion om de här frågorna.
Som jag sa i mitt anförande ställer sig Miljöpartiet bakom den reservation som handlar om att vi hade velat se att regeringen i propositionen adresserade frågan om kvinnor, fred och säkerhet. Det har också diskuterats här i kammaren i tidigare replikskifte.
Då sa utrikesministern att agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska integreras i alla Natos aktiviteter och strukturer enligt policy. Jag blir då frågande inför varför inte regeringen har hörsammat den integrationen och varför man har valt att inte nämna det och ta upp frågan i propositionen.
Är det ett förbiseende? Kan man erkänna att det är ett misstag från regeringens sida att man har valt att inte nämna det? Det handlar trots allt om att göra ett arbete ute i fält. Men det handlar också om att vi ska berätta, tala om vad vi gör och få med de viktiga frågorna i relevanta styrdokument.
Då måste man ändå säga att propositionen i det här läget är det viktigaste styrdokumentet för insatsen. Just därför vill jag ändå fråga varför man har förbisett den här frågan.
Jag vill också fråga utrikesministern hur hon ser på ömsesidig kärnvapennedrustning och hur arbetet med att ta Stockholmsinitiativet vidare går inom Regeringskansliet.
2024-12-12 11:48:00
Emma Berginger
Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.
Vi har berört detta i tidigare replikskiften. Det enkla svaret är nog egentligen att vi ser det som så självklart att det här ska genomsyra all verksamhet i Nato, vilket vi också har sagt i Washington, men också Försvarsmaktens verksamhet.
Precis som utskottet konstaterar i betänkandet har regeringen också antagit en handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Försvarsmakten är en av de myndigheter som ska bidra till genomförandet av handlingsplanen.
Det här är alltså ingenting som på något sätt göms undan, utan jag skulle säga att svaret är att detta är så självklart för regeringen. Men jag kommer absolut att säkerställa att vi också lever upp till det.
När det sedan gäller frågan om nedrustning, rustningskontroll och icke-spridning är detta fortfarande ett centralt arbete för Sverige. Vi är väldigt glada att frågan till exempel uppmärksammas den här veckan i och med Nobelprisutdelningen, där man tilldelar en organisation som jobbar för en värld utan kärnvapen ett pris. Jag tycker att det är ett sätt att uppmärksamma det, men regeringen jobbar naturligtvis vidare med det.
Men det är också väldigt svårt när Ryssland på veckobasis på ett extremt oansvarigt sätt hotar med att använda kärnvapen. Det gäller att kunna hålla två saker i huvudet samtidigt, det vill säga att vi på ett effektivt sätt behöver ha en avskräckning som fungerar samtidigt som vi jobbar med nedrustning, rustningskontroll och icke-spridning.
(Applåder)
2024-12-12 11:49:44
Maria Malmer Stenergard
Herr talman! Regeringen anser alltså att jämställdhetsfrågor är så självklara att de kan negligeras och har därför inte brytt sig om att ta upp frågan i styrande dokument. Jag tycker att det är väldigt olyckligt, för det visar på att regeringen inte tar de här frågorna på allvar.
Jag tycker att det är positivt att höra utrikesministern tala om att man ändå har en avsikt att fortsätta med nedrustning och rustningskontroll. Det är också positivt att hon lyfter fram det positiva i att Nobels fredspris har tilldelats en organisation som arbetar för en kärnvapenfri värld.
Men min fråga gäller hur regeringen jobbar för en värld utan kärnvapen. Också jag erkänner att det är väldigt oroväckande med Rysslands kärnvapenhot och kärnvapenskrammel, som sker kontinuerligt. Det gör frågorna väldigt komplexa och svåra att arbeta med och driva. Men om man har för avsikt att verkligen jobba med de här frågorna och hålla i det arbetet även i tider när det är svårt måste man också kunna svara på frågan om hur man arbetar med detta.
Det kan inte bara vara ett par meningar som står på en hemsida eller en talepunkt som man kan upprepa, utan man måste också kunna konkretisera. Hur har regeringen för avsikt att arbeta med de här frågorna för att den dag det faktiskt blir möjligt att få till en ömsesidig kärnvapennedrustning stå redo och kunna vara drivande och ledande i det arbetet?
2024-12-12 11:51:32
Emma Berginger
Herr talman! Jag ställer mig lite frågande till påståendet att vi skulle negligera den viktiga frågan om jämställdhet och integrering av jämställdhetsarbetet i Nato och Försvarsmaktens arbete.
Jag kanske är ännu mer frågande till påståendet att vi inte inkluderar det i styrande dokument. Jag har ju just sagt att det framgår av såväl Natos strategiska koncept som den deklaration som antogs i samband med Natos toppmöte i Washington i juli att agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska integreras i alla Natos kärnuppgifter. Det om något är väl ett styrande dokument!
Vid toppmötet i somras godkändes också en uppdaterad policy, precis som jag nämnde. Det finns alltså styrdokument, och det finns ett aktivt arbete. Vi kommer att säkerställa att det också genomsyrar all vår verksamhet i Sverige och internationellt.
Precis som jag sa i min förra replik jobbar regeringen aktivt med icke-spridning och nedrustning, helt i enlighet med de initiativ som har tagits i de arbetsgrupper där arbetet pågår. Det gäller till exempel Stockholmsinitiativet, som frågeställaren nämnde.
(Applåder)
2024-12-12 11:52:57
Maria Malmer Stenergard
Herr talman! Sedan den 7 mars i år är alltså Sverige allierad inom Nato, och det innebär genomgripande och historiska förändringar av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Vi omfattas nu av fördragsfästa, ömsesidiga och kollektiva försvarsförpliktelser.
Vårt deltagande i Natos verksamhet för avskräckning och försvar skiljer sig därför åt från våra tidigare erfarenheter i internationella fredsfrämjande insatser. Nu handlar det om försvaret av oss själva och våra allierade.
Herr talman! Vi lever i allvarstider, och vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Då är en stark och trovärdig avskräckningsförmåga gentemot Ryssland absolut nödvändigt. Deltagande i Natos operationer till stöd för försvar och avskräckning är därför en helt central del av Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Det är naturligtvis också viktigt för försvaret av det svenska territoriet.
Det mandat som regeringen söker i dag är anpassat till denna nya verklighet. Deltagande i dessa operationer är ett nationellt säkerhetsintresse och någonting som våra allierade också förväntar sig att vi ska leverera.
Propositionen beskriver ett samlat svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar som har hela det nordatlantiska området, det vill säga SACEUR:s ansvarsområde, som geografisk avgränsning. Men varje enskild operation och aktivitet som Sverige kommer att bidra till har förstås ett eget och mindre operationsområde.
Herr talman! Sverige tar de här uppgifterna på största allvar. Vi förbereder därför betydande militära bidrag inom såväl markdomänen som sjö- och luftdomänerna.
Det svenska bidraget med markförband för att bidra till Natos framskjutna närvaro i Lettland planeras bestå av en mekaniserad bataljon och innefatta ungefär 600 anställda soldater och officerare. Bataljonen har bedrivit en intensiv förberedelse under snart åtta månader på P 7 i Revingehed för detta mycket viktiga uppdrag. Förutom att det bidrar till Natos förmåga att bedriva avskräckning och försvar blir det ett viktigt bidrag till att träna våra officerare och soldater i att också stå under Natoledning.
I sjödomänen, herr talman, föreslår vi ett bidrag med ett örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor. Det svenska bidraget är tänkt att vara en del av en minröjningsstyrka som ska kunna verka i norra delen av det nordatlantiska området, inklusive Östersjön. Den svenska marinen har stor erfarenhet av att verka med allierade, framför allt på Östersjön. Men det här blir alltså första gången ett fartyg ställs under Natoledning för att utföra uppgifter som är kopplade till alliansens kollektiva försvar.
För Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap söker regeringen ett mandat för att delta med upp till åtta stridsflygplan. Uppgifterna inom Natos air policing genomförs över hela det nordatlantiska området, och ett svenskt bidrag kan förväntas verka från såväl svenskt som allierat territorium i norra Europa. Också flygvapnet har mycket stor erfarenhet av övningsverksamhet och träning med Nato, men det här blir i så fall första gången vi kan basera från ett annat allierat territorium och genomföra luftrumsövervakning.
För samtliga bidrag gäller att regeringen också söker ett mandat för förstärkningsresurser om säkerhetsläget skulle kräva detta. Det betyder att vi för markbidraget söker ett mandat för en tillfällig ökning upp till 1 000 soldater, för sjöbidraget för ytterligare upp till två örlogsfartyg och för flygbidraget för förstärkning med ytterligare åtta stridsflygplan.
Herr talman! Det allvarliga säkerhetspolitiska läget ställer också högre krav på att Nato kan reagera på en uppkommen situation eller avskräcka ett potentiellt hot. Alliansen behöver agera snabbt, flexibelt och trovärdigt när sådana situationer uppstår.
Som utrikesministern tidigare nämnde söker regeringen därför mandat för att Försvarsmakten ska kunna bidra till andra fredsfrämjande operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning, det som brukar kallas vigilance activities.
Dessa operationer sker ofta med kort framförhållning, och de är militära verktyg som reglerar Natos styrkedisposition utifrån ett förändrat säkerhetsläge. Det handlar om att kunna genomföra uppgifter tillsammans med allierade under begränsad tid och i ett avgränsat geografiskt område. Operationerna kan ske under ledning av Nato, men det kan också vara bi- eller multilaterala samarbeten såsom till exempel Joint Expeditionary Force.
Sverige kommer sannolikt att få förfrågningar om att delta i sådana aktiviteter löpande under 2025. För att Sverige ska kunna agera snabbt och flexibelt när det uppstår behov behöver också ett mandat sökas i förväg.
Bidragen föreslås uppgå till högst 200 anställda soldater och officerare för markförband. Det handlar om specialförband, amfibieförband och upp till tre örlogsfartyg samt upp till åtta stridsflygplan.
Avslutningsvis, fru talman, är det i dessa allvarstider ett centralt svenskt intresse att Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar. Det styrkebidrag som regeringen söker mandat för blir avgörande för att visa på Sveriges roll som en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.
(Applåder)
2024-12-12 11:54:23
Pål Jonson
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för anförandet och för att han deltar i debatten. Det är väldigt värdefullt.
Jag skulle vilja bredda perspektivet lite med en fråga om de försvarspolitiska beslutsprocesserna framöver. Sverige kommer ju nästa vecka att vara i slutet av vår process när vi fattar inriktningsbeslutet för totalförsvaret.
Nato är, vad jag kan förstå, i början av sin planeringsprocess. Det är ju en ganska komplicerad organisation, så det är inte alltid så lätt att förstå vad den är och vad den håller på med.
Vi har pratat om detta tidigare, och jag vill gärna ta upp det igen. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi inte hamnar i situationen att vi blir osynkade med Natoprocessen i stort och att Natoprocessen i planeringen av vårt militära försvar, som ju är en viktig del av totalförsvaret, skulle hamna efter eller trumfas av Natoprocessen på något sätt. Jag skulle vilja höra hur försvarsministern ser på våra övergripande beslutsprocesser framöver.
2024-12-12 12:00:30
Hanna Gunnarsson
Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan.
Det är helt rätt, Hanna Gunnarsson, att Nato befinner sig i sitt kanske starkaste transformativa skede sedan kalla krigets slut. Uttrycket för det är att man har nya regionala planer. Man ser också över sitt lednings- och lydnadsförhållande, det som kallas C2, och också de militära förmågemålen. Tanken är att den militära förmågan ska stötta de regionala planerna.
Hur ligger då Sverige till i förhållande till denna mycket formativa process? Vi har naturligtvis beaktat det mot bakgrund av Försvarsberedningens rapporter men också propositionen, som ju regeringen lade fram i höstas och som vi också kommer att debattera nästa vecka. Vad gäller Natos förmågemålsättningar drar i princip allting i propositionen i riktningen att vi kommer att ha en mycket bättre förmåga att uppnå Natos förmågemålsättningar när vi har fattat totalförsvarsbeslutet med fokus på detta.
Den andra frågan, som är lite bredare, handlar om försvarsinvesteringar. Som Hanna Gunnarsson vet kommer det mycket sannolikt att bli en viktig fråga för förmågeprocessen och en viktig fråga fram till Natos toppmöte i Haag. Där är linjen för närvarande att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Sverige ligger nu på 2,2 procent av bnp, och vi kommer att ligga signifikant över målet om riksdagen antar nästa års budget. Då kommer vi att ligga på 2,4 procent.
När det gäller både kapacitetsmålsättningar och försvarsinvesteringar ligger Sverige relativt bra till vid en Natojämförelse.
2024-12-12 12:01:57
Pål Jonson
Fru talman! Jag vill vara ännu lite mer konkret i min uppföljande fråga.
När vi beslutar om vår totalförsvarsinriktning har vi ju en process med Försvarsberedningen, och vi låter den ta ganska lång tid. Jag vet att också försvarsministern är en stark förespråkare av modellen med försvarsberedning.
Vår modell garanterar en väldigt stark förankring av försvarspolitiken i riksdagen genom att vi låter det ta lång tid att diskutera igenom, prata ihop oss och komma fram till saker som vi kan vara ganska överens om. Det ger ett väldigt stabilt försvarsbeslut för svensk inriktning.
Jag är orolig för att vår process hamnar i otakt med Natos femåriga process, eller hur många år det nu är, och att Sverige hamnar i en Natoprocess som inte är synkad med vår process. Jag skulle vilja höra hur försvarsministern ser på detta. Framför allt vill jag be försvarsministern att garantera att våra processer framöver kan fortsätta på det sätt som de gör med den starka demokratiska förankringen och inte blir trumfade av en Natoplanering i ett senare skede.
2024-12-12 12:03:51
Hanna Gunnarsson
Fru talman! Vi har valt att tidigarelägga försvarsbeslutet ett år. Det tycker jag, regeringen och, hoppas jag, också många i Försvarsberedningen tycker var ett klokt beslut, för det innebär att vi kan möta framtiden snabbare. Intentionen var att skynda på den upprustning som det säkerhetspolitiska omvärldsläget verkligen kräver.
När det sedan kommer till takten i Natoplaneringen kan jag konstatera att grannländer som till exempel Norge och Danmark också i år fattar nya försvarsbeslut. Så länge som de är informerade om Natos kapacitetsmålsättningar och om de drar åt rätt håll har jag inte riktigt samma farhåga som Hanna Gunnarsson där.
Låt mig också säga något kopplat till Försvarsberedningen, som ju är regeringens forum för utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken tillsammans med riksdagens partier.
Jag tycker att Försvarsberedningen har tjänat Sverige väl. Om vi kan hitta breda överenskommelser är det en styrka för Sverige. Det gäller inte minst det faktum att alla partier i Sveriges riksdag står bakom en upprustning upp till 2,6 procent av bnp. Det finns inget annat parlament i hela Nato, förutom Norge, som har en bred så uppslutning kring en så viktig sak som försvarsinvesteringar. Det är en styrka.
Jag vet att Vänsterpartiet där har fått flytta sin position lite grann. Jag uppskattar verkligen det konstruktiva samarbete som har varit med alla partier i Försvarsberedningen och inte minst Hanna Gunnarssons personliga engagemang som har kunnat möjliggöra detta.
(Applåder)
2024-12-12 12:05:21
Pål Jonson
Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik. Men jag valde att lyssna på både utrikesministern och försvarsministern för att höra om ministrarna och regeringen hade läst vårt betänkande och kvitterat vad vi framförde i vårt betänkande. Eftersom jag inte hörde något tydligt besked tänkte jag att jag genom en replik måste ge regeringen en möjlighet att göra just detta.
En av de frågor som vi hade diskussion om var frågan om återrapport till berörda utskott och att den inte bara ska vara en fråga inför Natos ministermöten utan också när det gäller våra insatser. Här finns det en skrivning om att regeringen bör återkomma med information om genomförandet av bidraget till Natos avskräckning och försvar.
Som jag nämnde i mitt inlägg tidigare befinner vi oss i ett väldigt formativt skede. Om vi ska kunna säkra en fortsatt samsyn och en bra process framåt är det viktigt att den här informationen återkommande ges så som utskottet samlat har understrukit. Det är en del i pusslet för att skapa en bred grund för våra insatser och vår avskräckningsförmåga framåt i kommande beslut.
Jag vill bara få bekräftat att regeringen har läst detta, tagit till sig det och kommer att återkomma till utskotten så som utrikes- och försvarsutskotten har begärt.
2024-12-12 12:07:12
Kerstin Lundgren
Fru talman! Det stämmer precis vad Kerstin Lundgren säger: att vi nu bryter ny mark inom säkerhets- och försvarspolitiken. Genom vårt Natomedlemskap har vi nu möjlighet att till exempel bidra med Natos framskjutna närvaro i Lettland och kan i princip delta i alla DDA-aktiviteterna. Det innebär också konsekvenser för hur vi fattar beslut och hur vi förankrar beslut.
Vi har också från regeringens sida försökt att förankra propositionen innan vi levererar den till riksdagen. Vi har bjudit in till olika möten och konsultationer just i syfte att få en så bred överenskommelse som möjligt.
Vi noterar också att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet också känner stort behov av att återkommande få besked av regeringen. Vi kvitterar att det är viktigt och att vi kommer att arbeta på bästa möjliga sätt för att göra det möjligt.
2024-12-12 12:09:08
Pål Jonson
Fru talman! Jag tackar ministern för att regeringen via ministerns uttalande är beredd att regelbundet återkomma med information till utskottet. Det bygger en förmåga att också i framtiden ha en bred samsyn.
Jag kan informera kammaren om att när vi är ute och möter våra parlamentariska kollegor frågar de: Hur klarar ni att få ett så brett stöd för att stärka försvarsutgifter? Berätta för oss.
Det är en del av vårt bidrag att vi kan arbeta tillsammans för att finna den samsynen, och det är viktigt att slå vakt om. Det finns delar som ännu inte är så preciserade eftersom det finns utrymme för andra insatser. Inte minst där är det viktigt att regeringen är tydlig och återkommer med rapporter.
2024-12-12 12:10:11
Kerstin Lundgren
Fru talman! Naturligtvis är det viktigt att alltid hålla riksdagen välinformerad, framför allt i frågor som rör säkerhets- och försvarspolitik. Det är också regeringens fortsatta ambition att göra så.
Låt mig få framföra en anekdot som är talande. I samband med flaggceremonin den 11 mars på Natohögkvarteret var sex av åtta partier representerade i Bryssel. Det väckte stor respekt bland de andra 31 allierade att vi hade en så bred uppslutning och att så många partier ville delta i flaggceremonin och därmed bekräfta hur viktigt Natomedlemskapet är för Sveriges säkerhet. Det var också ett tecken på den breda samsynen som finns i säkerhets- och försvarspolitiken, och det är regeringens ambition att fortsätta att vårda den.
(Applåder)
2024-12-12 12:11:25
Pål Jonson
Fru talman! Vi står i dag inför ett historiskt och avgörande beslut om Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025. Det är både glädjande och en stor stolthet att vi är så eniga i dag i kammaren om detta. Det är också ett starkt besked till resten av vår omvärld att vi kan hitta den enigheten i säkerhetspolitiken.
Det här är ett beslut som stärker vårt eget lands säkerhet och befäster vår plats som en solidarisk medlem i det internationella samfundet. Jag vill också passa på att säga att jag är glad att Svenska Soldathemsförbundet i detta nu håller på att etablera ett soldathem i Lettland för våra soldater. Det ska vi vara stolta över.
Jag kommer att fokusera på det särskilda yttrande som vi socialdemokrater har till betänkandet. Sverige är en del av Nato, och det innebär både möjligheter och skyldigheter. Som ni har hört tidigare stöder vi inriktningen i propositionen. Jag yrkar också bifall till reservation 2.
Men vi har också ett särskilt yttrande som handlar om folklig förankring och riksdagens kontroll. Jag vill understryka att vi tydligt motsätter oss tanken på att överföra befogenheter till regeringen som skulle möjliggöra att svenska styrkor sätts in utan riksdagens uttryckliga medgivande i varje särskilt fall.
I samband med att riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget i mars 2023 gjorde regeringen då bedömningen att det saknades skäl att införa en regel i lag som bemyndigar regeringen att utan riksdagens medgivande fatta beslut om att sätta in väpnade styrkor inom ramen för Nato.
I den nu aktuella propositionen konstaterar regeringen att riksdagens medgivande behöver begäras för bidraget eftersom det ännu inte finns någon lag som bemyndigar regeringen. Vi har svårt att uppfatta ordet ännu på något annat sätt än att regeringen avser att lägga fram ett förslag till en sådan bemyndigandelag. Vi beklagar detta, och vi beklagar att regeringen inte har involverat riksdagens alla partier i processen. Det är av den anledningen vi känner att vi vill skriva ett särskilt yttrande för att vara tydliga med vår inställning i frågan. Det är en viktig principfråga.
De svenska styrkor som deltar i fredstida avskräckning kan ju, som regeringen själv konstaterar, övergå till att möta ett väpnat angrepp mot en allierad från ett ögonblick till ett annat. I en sådan situation är det helt avgörande att den styrkan har hela riksdagens stöd och att den folkliga förankringen finns. Det är också ett sätt att visa att vi riksdagsledamöter tar ansvar när vi skickar soldater i strid.
När det gäller det som har diskuterats tidigare här välkomnar vi att utskottet har tillmötesgått våra önskemål om en tydlig återrapportering, och därför väljer vi att inte yrka bifall till vår reservation.
Avslutningsvis jag uppmana regeringen att ta del av våra synpunkter. Vi tycker att det är viktigt med den folkliga förankringen och med riksdagens beslut i dessa frågor.
Vi socialdemokrater vill rikta ett stort tack till alla er, kvinnor och män, som på olika sätt bidrar till svensk och numera de allierades fred och säkerhet. Tack för allt ni gör, ibland med livet som insats. Tack också till alla anhöriga som står ut med den oro och de uppoffringar det kan innebära. Ni ska veta att vi från hela riksdagen är mycket stolta över det ni gör.
Jag vill också avslutningsvis önska god jul till våra statsråd. Det är värdefullt att ni har varit med i debatten i dag. Det är ett bra besked i den viktiga frågan. Jag vill också önska god jul till talmannen och till kollegorna i riksdagen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 9.)
2024-12-12 12:12:38
Heléne Björklund