Utgiftsområde 24 Näringsliv

Debatt i text

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för anförandet!
Jag noterade att över hälften av anförandet ägnades åt att diskutera politiskt spel. I dag kom siffror som visar att Sverige har den högsta arbetslösheten på över tio år. Vi har sjunkande tillväxt och sjunkande bnp. Människor förlorar jobbet varenda dag. Och det Sverigedemokraterna väljer att lyfta fram på ett av de viktigaste utgiftsområdena för att skapa jobb och tillväxt i vårt land är politiskt spel.
Statsministern har sagt att det ljusnar vid horisonten. Två veckor senare sa han att det är tuffa tider. Ja, det är onekligen tuffa tider för väldigt många i vårt land, så här lagom till jul.
Sverigedemokraterna har gjort det till sin paradgren att misstänkliggöra den gröna omställningen. Nu när man har tjänstemän i Regeringskansliet skapar man inte förutsättningar för svensk industri att växa. I de fall där det har gått dåligt för vissa bolag, som det har gjort nu under hösten, har man snabbt klivit fram och kritiserat de här investeringarna och nästan sett ut att vara nöjd med att utvecklingen går åt fel håll.
Jag tänker en del på dem som blir uppsagda runt om i Sverige just nu, herr talman. Jag ägnar en stor del av min politiska gärning åt att skapa jobb i det här landet.
Framtidens industri måste vara grön om vi över huvud taget ska kunna skapa tillväxt även i framtiden. Jag skulle därför vilja veta vad Tobias Andersson och Sverigedemokraterna ämnar göra för att se till att skapa rätt förutsättningar för svensk industri att skapa jobb och tillväxt i vårt land.
2024-12-17 12:28:52
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Vi ska i dag debattera näringsutskottets betänkande 1 om utgiftsområde 24. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Ramarna är redan satta, men det finns förslag till budgetförändringar i övriga budgetförslag. Halva mandatperioden har nu gått, och för dem som tillhör andra sidan av svensk politik börjar det bli mer än dags att visa enighet och förmåga att samverka. Socialdemokraterna talar ofta om vikten av breda politiska överenskommelser. Detta kanske är någonting för oppositionspartierna att prova på sinsemellan. Det är dock inte ett samarbete man kan se någonting av när man läser partiernas olika budgetförslag i detta betänkande.
Noterbart är att oppositionens fyra olika budgetförslag diffar med en halv miljard. Hur Socialdemokraterna skulle få ihop en budget om de, ensamma eller med andra, skulle komma till makten vet ingen. Det sänder inga bra signaler till näringslivet om deras politiska förutsättningar vid ett maktskifte. Vi vet inte ens vem Socialdemokraterna i ett sådant scenario skulle styra tillsammans med eller under vilka former detta skulle ske. Än mindre vet vi vilken budget de skulle enas om och hur detta skulle påverka utgiftsområde 24.
Nu är det kanske inte näringslivets största oro vid ett maktbyte. Jag tror att det finns mycket annat som man har fog att vara orolig över om man är företagare i Sverige kopplat till en sådan utveckling.
På ena sidan i svensk politik har vi de fyra Tidöpartierna. Dessa partier tror på marknadens kraft, värnar näringslivets förutsättningar, ser betydelsen av skattelättnader och säkerställer regelförenklingar. På det hela taget, herr talman, gör de vad de kan för att underlätta och säkerställa att politiken skapar goda grundförutsättningar för näringslivet i Sverige att växa.
På andra sidan i svensk politik har vi de fyra oppositionspartierna. Vad det skulle innebära i praktiken vet jag inte, herr talman. Blir det Centerpartiets skattesänkningar och regelförenklingar, eller blir det Vänsterpartiets skattehöjningar och Miljöpartiets aldrig sinande ström av miljöregleringar med Magdalena Andersson som statsminister? Blir det Vänsterpartiets syn på företagande och privat ägande, eller blir det Socialdemokraternas åtminstone något rimligare syn i frågan? Blir det protektionism eller frihandel? Blir det mer eller mindre kärnkraft? Ingen vet svaret på någon av dessa frågor.
När vi nu står här och pratar om förutsättningarna för näringslivet kopplat till utgiftsområde 24 Näringsliv tycker jag att det är värt att betona att näringslivet förtjänar mer. Det är viktigt att vi från politiken är tydliga och öppna med att vi förstår vår roll. Det är vi som ska lägga grunden och skapa goda förutsättningar, god infrastruktur och energiförsörjning samt sunda, rätt anpassade och rätt riktade regler. Vi ska underlätta för folk att starta företag, göra det enkelt i myndighetskontakten och så vidare. Därefter - när vi har lagt den grundplattan - är det upp till det fria näringslivet att driva fram entreprenörskap, skapa tillväxt och välstånd och generera välfärd för alla som bor i Sverige. Det är i slutändan näringslivet som bygger Sverige starkt genom att bygga Sverige rikt.
Vad gör då Tidöpartierna på detta område? Till viss del handlar det om resurser, vilket jag återkommer till, men det handlar också om tydligare styrning och bättre verktyg till de myndigheter som är satta att ha en koppling till näringslivets förutsättningar. I denna budget får till exempel Bolagsverket och Konkurrensverket höjda anslag. De har samtidigt fått tydligare styrning, exempelvis för att bekämpa brott och osund konkurrens utifrån sina ansvarsuppdrag.
Helheten handlar därför inte bara om vilka budgetramar de får i sammanhanget, vilket vi diskuterar i dag. Frågan är också: Vad får man höjda budgetanslag för att göra, och hur säkerställer Tidöpartierna att det finns regleringsbrev för våra myndigheter som säkerställer en effektiv verksamhet samt att detta inte bara har att göra med de medel man får?
Jag vill nämna några saker vi har satsat på för att underlätta för näringslivet under denna mandatperiod. Jag skulle vilja påstå att det framför allt handlar om regelförenklingar. Vi har nu såväl ett förenklingsråd som ett implementeringsråd på plats. Hädanefter kommer vi att i ett tidigt skede ge synpunkter på hur kommande EU-lagstiftning påverkar det svenska näringslivets förutsättningar. Man kommer också att säkerställa att vi undviker överimplementering. Sverige har blivit världsmästare på att inte bara lägga sig på en miniminivå när det kommer ny lagstiftning utan lägga sig i ovankant och därmed göra det dyrare och svårare för de svenska företagen att följa denna lagstiftning.
Vi ser också att Förenklingsrådet kommer att titta på den befintliga lagstiftningen för att säkerställa att den är korrekt riktad och når det som den syftar till att göra. Vi har gett en uppsjö av förenklingsuppdrag till myndigheter. Det finns också ett systematiserat arbete med regelförenkling på departementen. Jag ser fram emot att få se fler konkreta exempel på upprivna eller justerade lagar, precis som vi hittills har sett med avskaffandet av kravet på fysiska kvitton och avskaffandet av danstillståndet.
Det sker mycket när det gäller utrikeshandeln. Bara nu i dagarna kunde vi läsa att kommissionen går vidare med avtalet med Mercosur, som kanske är det mest omfattande frihandelsavtalet i EU:s historia. Sverige har spelat sin roll i detta. Vi har nu en strategi på plats för utrikeshandeln, med koppling till utländska direktinvesteringar i Sverige.
Vi ser synergieffekter mellan bistånd och handel, inte minst i återuppbyggnaden av Ukraina. Ytterligare budgetmedel - 55 miljoner - ges till det exportfrämjande arbetet för att stödja detta under nästkommande verksamhetsår. Samtidigt får Business Sweden ökade budgetanslag för sin verksamhet. Med denna budget ska även Kommerskollegium stödjas och utländska investeringar i Sverige underlättas.
Vi ser den största forsknings- och innovationsbudgeten i svensk historia, med en satsning på 6,5 miljarder för att säkerställa excellent forskning. I denna budget garanterar vi en genomlysning av den statliga bolagsportföljen för att kolla att våra bolag gör vad de borde göra samt för att vid behov avyttra fler för att säkerställa att de inte konkurrerar felaktigt med privata aktörer.
Under hela mandatperioden har vi riktat ytterligare medel till Sveriges geologiska undersökning för att säkerställa goda villkor för gruvdrift i Sverige. Samtidigt arbetar man aktivt vidare med de utredningar som finns för att underlätta tillståndsprocesserna ytterligare så att vi kan få se ökad gruvdrift. Detta i kombination med att vi ska ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige kommer att innebära en renässans för gruvor i vårt land.
När det gäller besöksnäringen görs det satsningar på turismfrämjande i denna budget för att ge Visit Sweden tydligare mandat och muskler att marknadsföra Sverige som en turistdestination.
På det stora hela, herr talman, sker det med andra ord stora satsningar på de myndigheter och det arbete som politiken har att göra gentemot näringslivet. Det viktigaste är, återigen, att garantera att näringslivet får fri lejd att under kontrollerade former bedriva sin verksamhet och generera tillväxt och välstånd som vi politiker sedan kan omvandla till välfärd och till att bygga Sverige starkare.
(Applåder)
I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).
2024-12-17 12:19:20
Tobias Andersson
Herr talman! Jag vill börja med att kommentera i vilken utsträckning jag ägnade mig åt politiskt spel.
Jag belyste för väljarna att om det hade varit oppositionen som satte denna budgets ramar för vårt utgiftsområde skulle ingen ha haft en aning om hur de ramarna hade fastställts. Det tycker jag är relevant att belysa.
Sedan pratade jag om förenklingsråd, implementeringsråd, Kommerskollegium, Business Sweden, Visit Sweden och många andra av de myndigheter, organ och relevanta aktörer som ryms inom detta utgiftsområde.
Nu till frågan gällande grön omställning. Jag har varit tydlig: Jag ser ett behov av den, för jag ser ett behov av att vi blir energisjälvförsörjande. Det tycker jag är det starka argumentet.
Jag har också varit tydlig i alla intervjuer jag tagit att jag inte tycker att man ska känna någon form av skadeglädje över att det går dåligt för ett eller flera projekt inom den gröna omställningen. Jag tycker att det är tråkigt när vi förlorar arbetstillfällen i Sverige. Jag vill som politiker säkerställa goda förutsättningar att verka och hoppas att alla företag verksamma i Sverige når den framgång som de själva tror på och investerar för.
Med det sagt är det uppenbart att om inte Socialdemokraterna tillsammans med andra partier hade blåst upp en enorm grön bubbla hade de här personerna inte varslats i nuläget. Om inte statsminister på statsminister och kommissionär på kommissionär hade rest till Skellefteå och klippt band och tagit bilder hade inte kapital på den fria marknaden allokerats på det sätt som skett i Skellefteå.
Om den här investeringen hade skett under rimliga tidsintervall med rimliga investeringskalkyler hade man inte gått miste om 120 miljarder i ren förlust under ett verksamhetsår för att sedan stå och fråga: Vad ska vi göra för att lösa det här?
Ja, vi måste väl börja med att ha kloka investeringar och säkerställa att vi inte slarvar bort vare sig våra egna pengar som vi förvaltar eller andra länders eller investerares.
2024-12-17 12:30:56
Tobias Andersson
Herr talman! Jag noterar att det är ett icke-svar. Det är lite symtomatiskt, tycker jag, för Sverigedemokraternas näringspolitik.
Man säger att man inte vill välja vilka som ska vinna, men något som är tydligt för alla som håller på med näringspolitik - inte bara inom politiken utan även i näringslivet - är att framtiden är grön. Vi ska bort från vårt fossila beroende. Men vi har en regering som gör det billigare med fossila bränslen än med el, sanktionerat av Sverigedemokraterna.
Man pratar om mer samarbete, herr talman, men Sverigedemokraterna har återigen lyckats cementera Sverige i en fördummande blockpolitik. Det är inte så här Sverige jobbar. Vi samarbetar och samverkar för det bästa för vårt land och för att skapa jobb och tillväxt - inte bara mellan politiker, Tobias Andersson, utan även med näringslivet.
Jag är rätt stolt över den grund som den socialdemokratiska regeringen tillsammans med andra partier lade för svensk industri. Men det börjar bli uppenbart att det inte är en grund som den här regeringen tänker bygga vidare på.
Tobias Andersson beskyller oss för att inte ha tagit ansvar i näringspolitiken, men under vår tid hade vi hög tillväxt och framtidstro. Det skapades jobb i vårt land. Industrierna växte fram. Anledningen till att vi har batteriproduktion i Sverige, herr talman, är att EU såg att i Sverige finns det förutsättningar. Det finns långsiktighet och förutsägbarhet - förutsättningar för industrietableringar som skulle göra hela Europa motståndskraftigt.
Jag noterar att den här regeringen med Sverigedemokraterna i spetsen inte kommer att garantera ökad tillväxt för vårt land. Det är synd, herr talman, i ett läge där allt fler svenskar blir arbetslösa.
2024-12-17 12:33:05
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag vill börja med att upplysa Daniel Vencu Velasquez Castro om att det utöver mandatperioder finns något som kallas konjunkturcykler, som påverkar många av de poänger han lyfter fram i sitt anförande.
Med det sagt har ledamoten sedan han kom in i riksdagen sagt i varje debatt som vi haft på det här temat att Sverigedemokraterna motsätter sig den gröna omställningen, förhindrar att den äger rum och så vidare.
Jag har alltid sagt att jag tror att det finns ett värde i omställningen. Jag tror att det är bra att vara energisjälvförsörjande. Jag har sagt det också i denna debatt. Men sedan första gången ledamoten ställde denna fråga till mig och kom med detta påhopp har ju ganska mycket gått utför för det han hela tiden har sagt är framtiden för Sverige.
Jag tycker att det är intressant att man står här i riksdagens talarstol och i intervjuer, gör studiebesök och så vidare och säger: Framtiden för svensk industri är grön, och vi är stolta över det vi har åstadkommit.
Jag hade inte varit stolt om jag hade bidragit till en utveckling där det finns risk att 10 miljarder i pensionsmedel är helt borta. Jag hade inte varit ett dugg stolt om jag hade drivit på en utveckling där man har fattat irrationella beslut på riskabla underlag som nu har lett till arbetslöshet för mängder av personer, till att man förlorat offentliga medel, till att pensionsfonder investerat på ett sätt som jag inte tror att de hade gjort utan den här politiska vurmen och så vidare. Jag hade inte varit ett dugg stolt om jag hade bidragit till den utvecklingen.
Jag är däremot stolt över att jag och Sverigedemokraterna har vågat ställa kritiska frågor om riskfyllda projekt med en överhängande del offentliga subventioner, stöd och pådrivningsfaktorer.
Gällande blockpolitik vill jag minnas ett citat från Magdalena Andersson i helgen: Socialdemokraterna "stänger inga dörrar, utom mot Sverigedemokraterna".
(DANIEL VENCU VELASQUEZ CASTRO (S): Det är korrekt.)
Det var på tal om vikten av breda politiska överenskommelser, som den socialdemokratiska ledamoten lyfte fram för mig.
2024-12-17 12:35:13
Tobias Andersson
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag självklart står bakom alla Socialdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.
Det borde vara uppenbart för alla som håller på med näringspolitik att investeringarna i samhället behöver bli fler och starkare. Vår plikt som politiker är att leverera tro på framtiden till svenska medborgare - en framtid där människor får jobb och entreprenörer kan starta företag, en framtid där vår handel med omvärlden ökar och där svenska gröna och hållbara produkter finns i hela världen. Vår uppgift är att leverera så att välfärdsstaten kan stå stark även de kommande decennierna.
Men det är inte i den riktningen Sverige går, herr talman. Sverige befinner sig i vad som närmast kan beskrivas som en kris. Vi har hög arbetslöshet - högre än vad som prognostiserats, till och med. Vi har låg tillväxt och sjunkande bnp. Det blir allt svårare att få ihop vardagen som svensk. I detta läge ser vi även hur den gröna industrin stöter på problem och hur Sverige i många mätningar tappar i innovationsförmåga.
Den här regeringen har nu suttit mer än halva mandatperioden, och resultatet hittills är inte bra.
Inte bara har vi stigande arbetslöshet; antalet konkurser för småföretag stiger också. Vi befinner oss i ett läge där välståndet sjunker, och vi har en regering som i stället för att investera och satsa Sverige ur krisen hoppas att saker och ting ska lösa sig av sig själva.
Herr talman! Kriserna stannar sällan vid Sveriges gränser. I hela världen ser vi att ojämlikheten breder ut sig. Fattigdomen ökar för första gången på mycket länge. Krig och konflikt råder i alltför många av världens länder.
Vi har att förhålla oss till en värld som blir alltmer auktoritär, allt mindre demokratisk och alltmer protektionistisk. I USA, där ett nytt styre tar form och får makten strax efter årsskiftet, tycks handelskriget med Kina uppmuntras i stället för att undvikas. Två världsgiganter tycks nu stå emot varandra och riskerar att dra med oss alla i ett onödigt handelskrig.
Vårt svar måste vara att ta initiativ till fler handelsavtal genom EU och WTO. Vi ska inte handla mindre, utan vi ska handla mer med varandra. Därtill kommer att utveckla och fördjupa EU:s inre marknad, som närmare 70 procent av svensk export går till.
Vi behöver öka politikens fokus på tillväxtmarknader och ha en exportstrategi som tar fasta på att svenska företag ska finnas där de största tillväxtmarknaderna finns. Sverige ska vara en nation som främjar fri handel. För socialdemokrater är det självklart att den globala handeln ska komma alla till del. Därför bör målet för handelspolitiken vara en rättvis handel. Sverige måste stå upp för en handelspolitik som värnar bland annat miljö, klimat, social trygghet och arbetstagares rättigheter. Vi behöver en utrikeshandelsstrategi som tar fasta på att Sverige fortsatt är en stark exportnation som står upp för en rättvis handel.
Herr talman! Jag är stolt över att kunna stå i en kammare där vi unisont står bakom Ukrainas frihetskamp. Detta bör praktiseras i handelspolitiken också. Som en av de nationer som stöder Ukraina allra mest behöver vi stärka handeln med landet och se till att det finns goda förutsättningar för företag att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina.
Det viktigaste för Ukraina är dock att vi får stopp på kriget. I snart tre år har Rysslands fullskaliga invasion pågått. De sanktioner vi har infört för att se till att inte gynna den ryska krigskassan måste efterlevas, men det görs inte. Därför har vi socialdemokrater presenterat förslag för att gå fram kraftfullare mot de sanktionsbrott som sker. Vi ger även Kommerskollegium ökade medel för att arbeta med just detta. Inte en enda svensk krona ska gå till Putins krigskassa.
Herr talman! Den gröna omställningen är Sveriges chans att fortsatt stå sig starkt på en global marknad. Sverige har tekniken, innovationerna, en god energimix och en entreprenörsanda som kan tillgodose tunga industrier med det som behövs för att producera klimatsmarta produkter. Men det vi framför allt har är en stark välfärdsstat som skapat ett samhälle där även industriarbetares barn kan bli akademiker, testa sina idéer, få se sin innovation kommersialiseras och på det sättet också bidra till ett teknologiskt, grönt och hållbart Sverige.
Nu ser vi att många industrier stöter på problem. Det är inte konstigt, för ny teknik kommer att innebära nya utmaningar. Det som är konstigt är att delar av Sveriges nuvarande regeringsunderlag väljer att misstänkliggöra den svenska industrin. Några tycks till och med glädjas åt de problem man nu har stött på.
Vi ska komma ihåg att det är människor som blir arbetslösa lagom till jul. Det finns familjer som behöver fundera på om de kommer att ha råd med julmat eller julklappar till sina barn. Detta sker just nu. Det är verkligheten. Att i det läget ha politiker som tycks roa sig åt andras misär är för mig djupt beklämmande.
Som om inte det vore nog skulle jag vilja säga att det är direkt Sverigefientligt att misstänkliggöra och att försvåra för den gröna svenska industrin genom att inte öka elproduktionen i södra Sverige. Man gör det billigare med fossila bränslen än med grön el, och man tycks inte ha någon plan för den svenska industrin. Vi hörde nyligen att marknaden ska klara det på egen hand.
Vi socialdemokrater lade grunden till en framgångsrik och hållbar exportnation, som nu håller på att raseras av den svenska högern.
Herr talman! Vi föreslår därför att anslagen till innovationsfrämjande insatser ökar. Fler småföretag ska kunna se sina innovationer förverkligade och bidra till omställningen. I regeringens nyligen presenterade forsknings- och innovationsproposition - som är den fjärde största i historien, herr talman, inte den största - finns en del bra skrivningar om hur vi som land kan satsa på forskningsresultat som senare kan kommersialiseras. Vi socialdemokrater kommer att återkomma med våra förslag till en forsknings- och innovationsproposition, men vi kan redan nu konstatera att regeringen inte vill konkretisera vad Sverige ska fokusera på. Den vägrar ta fram en innovationsstrategi som hade främjat ett långsiktigt investeringsklimat i Sverige. Det är tråkigt, men vi kommer att få anledning att diskutera dessa frågor längre fram.
Vi vill att de statliga samverkansprogrammen ska återinföras för att politik och näringsliv återigen ska lösa stora utmaningar tillsammans. Vi vill se aktiv näringspolitik som har en tydlig färdriktning mot en grön industri med växande höginnovativa bolag som exporterar svenska produkter i världsklass till hela världen. Näringspolitik som tar fasta på vad Sverige är bra på ger förutsättningar för företag att skapa jobb, och det bygger ett starkt välfärdssamhälle.
Herr talman! För att kunna göra allt detta behöver det svenska näringslivet ha hög trovärdighet. Vi ser hur de kriminella gängen letar sig in i det svenska näringslivet. Vi kan inte låta kriminella styra vare sig välfärdsverksamhet eller andra näringar.
Inom välfärden finns en enkel lösning på det här problemet: att ta bort vinstintresset. Det förefaller dock lite svårare inom andra näringar. När det gäller detta anser vi socialdemokrater att politiken brett behöver ta sig an den här utmaningen och ge ansvariga myndigheter mer resurser för att de ska kunna klara av att hantera det som närmast kan beskrivas som en akut situation.
Vi anser även att fackföreningarna behöver bli starkare på arbetsplatsen. När människor har möjlighet att fritt organisera sig på sin arbetsplats skapas en motkraft mot kriminella som söker använda sig av svaga arbetare som kan utnyttjas i deras kriminella verksamhet. Facken skapar trygghet för både företagen och arbetarna. Socialdemokraterna hoppas att vi kan arbeta brett i den här kammaren för att stoppa kriminella i näringslivet.
Jag kan konstatera att det inte går bra för Sverige. Vi halkar efter när det gäller innovationsförmåga, vi backar i klimatpolitiken och vi skapar inte förutsättningar för billig el här och nu. Vi skapar inte heller förutsättningar för att fler ska våga investera i Sverige. Allt detta sker samtidigt som färre går till jobbet och tillväxten sjunker.
Det börjar bli tydligt: Med fyra år av högerns näringspolitik kommer Sverige att bli ett fattigare land. Färre kommer att gå till jobbet på morgonen, färre kommer att vilja investera i Sverige, elpriserna kommer att fortsätta vara höga och näringslivet och svenska arbetare kommer att få klara sig själva.
Vi vill i stället se en tydlig färdriktning som pekas ut genom god samverkan mellan stat och näringsliv, på det sätt vi alltid gjort i Sverige. Det börjar dock bli uppenbart, herr talman, att om det ska ske behövs det en socialdemokratisk regering igen.
(Applåder)
2024-12-17 12:37:26
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Vad är näringspolitik? Jo, det är att politiken ska ge de bästa förutsättningarna för våra företag att verka i Sverige och internationellt. Däremot är det rent skadligt när politiken går in med riktade pengar till olika näringslivsprojekt. Resultatet blir ofta tvärtom mot vad syftet är. Marknadsekonomi byts mot kommandoekonomi som man använder i kommunistiska och totalitära stater. Jag vill avråda från den formen av åtgärder.
Småföretagen och exportföretagen är roten i Sveriges ekonomi. Exportföretag vi har i Sverige är av världsklass. Jag kan nämna Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco inte minst, SCA, Ericsson och Astra Zeneca. Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Några goda exempel på vad regeringen har gjort för att stimulera exportindustrin är att öppna ett nytt konsulat i Kalifornien, som är världens femte största ekonomi. Nu planeras att även öppna ett konsulat i Texas, som är en mycket stor ekonomi.
Vi måste resa mer i världen för att ta hem fler order till våra exportföretag. Vi måste flyga mer, åka mer tåg, köra mer bil och inte sluta med flyget, för det skulle begränsa möjligheterna för vår exportindustri att göra affärer med omvärlden.
Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera kapital och ta lite större ansvar än gemene man gör.
Vi måste ge småföretagen bättre villkor för att växa.
Jag ska ta upp några stora företagsledare som är värda att nämna. Curt Nicolin byggde upp Asea-Atom och svensk kärnkraft, som är världens säkraste. Hans Werthén byggde upp Electrolux till ett världsföretag. Leif Östling var den förste att införa lean i Europa, och den lastbilstillverkningen blev världens bästa. Gustaf Douglas byggde upp Securitas och Assa Abloy. Vad var deras egenskaper? Jo, de hade förmåga att lyfta, se och ha tillit till sina medarbetare - och inte minst utbilda medarbetarna när det var lågkonjunktur och motgång. Det var stora gubbar.
Herr talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Jo, den stora utmaningen för såväl EU som Sverige är låg tillväxt; den blir bara 1 procent de närmaste åren. Vi halkar efter USA, som ligger på 3 procent. När Trump tillträder den 20 januari lär han väl gasa på så att USA kommer upp i ännu högre tillväxtsiffror. Det är vad jag tror. Om det är rätt eller fel återstår att se.
USA utvecklar och ligger främst i hela techindustrin. Kina kopierar. EU reglerar. Tyvärr ägnar EU-kommissionen alltför mycket energi åt att införa regleringar. De vill exempelvis reglera sönder vårt skogsbruk, och Sverige orkar inte stå emot. Vi måste få stopp på detta ofog som gör att Europa tappar konkurrenskraft. Vi behöver ta fram fler reformer för tillväxt. Här i Sverige bör vi exempelvis reformera miljöbalken, som är ett stort hinder för mycket av industrins utveckling i dag.
Vi måste underlätta för innovation och utveckling av nya företag, exempelvis genom att öppna fler gruvor och bli självförsörjande på metaller som i större omfattning kan minska vårt beroende av Kina och i synnerhet Ryssland.
LKAB är ett draglok uppe i Norrland. De levererar 70 procent av Europas stål. Kvaliteten är av yppersta klass. Nu ska de öppna en ny gruva, som heter Per Geijer.
Herr talman! Vi avvaktar och ser vad som händer i USA med eventuella tullar. Det handlar i första hand om tullar på varor och inte på tjänster. Det gör att främst vår bil- och läkemedelsindustri kommer att påverkas.
Mindre krångel, fler möjligheter och mer utrymme för entreprenörskap behövs. Vår utskottsordförande sa nyss att det har tillsatts ett regelförenklingsråd och ett implementeringsråd. De ska försöka begränsa regelverken. Vi vill ha mindre regelkrångel. Men flera driver på för nya regler, inte minst i EU. Även i Sverige, här i utskottet, finns det vissa som driver på det politiskt. Det handlar om galet många regler.
Företag med tio anställda måste ha arbetsmiljöplan och jämställdhetsplan. Arbetsmiljöverket gör flygande inspektioner och vill se hur arbetsmiljöplanerna ser ut. Om de inte är tillräckligt bra hotar man med vite på hundratusentals kronor. Jag tror inte att det gör att fler vill starta småföretag, om jag ska vara ärlig.
Kommuner och statliga myndigheter borde införa tjänstegarantier för att begränsa långa handläggningstider. Lantmäteriet har i dag handläggningstider på 1-2 år om man ska få hjälp med avstyckning av en fastighet.
Herr talman! Äganderätten är en stor del av Moderaternas dna. Det gäller alla frågor från skogspolitik till representation i bolagsstyrelser.
En annan fråga som också uppmärksammas är hur markägare i norra Sverige får se sin mark tas i anspråk av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen, men det ska inte ge fritt tillträde till privat mark.
Herr talman! Illojal konkurrens är ett problem. Det är bra att Bolagsverket gör en översyn och försöker begränsa den ekonomiska brottsligheten och att Konkurrensverket tittar på illojal konkurrens. Vi har faktiskt ett statligt bolag som bedriver illojal konkurrens och som jag vill ta upp som exempel. Det är Svevia som har ett dotterbolag som heter Arento som hyr ut byggmaskiner och tränger ut lokala småföretagare. Det är inte bra.
Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? Jo, man ser över sin organisation och sina kostnader. Det är inte som i den politiska verksamheten, där man skjuter till mer pengar och mer resurser. Sedan höjer man skatten. Det är precis felaktigt. Vi ser att dagens Myndighetssverige växer och blir alltmer ineffektivt.
Herr talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar vårt ansvar för infrastrukturen så att den fungerar bra för företagen. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Regeringen har nu bistått med ökade anslag till underhåll, och det är väldigt bra. Östlig förbindelse behöver byggas här i Stockholmsregionen, som ju står för 40 procent av Sveriges tillväxt och bnp. Vi måste ha en ringled. Det är bara vi av alla huvudstäder som är utan - till och med Tirana har fått en, men inte Stockholm. Kort sagt: Det behövs mer flyg, mer tåg och mer bil.
Herr talman! Energipolitiken havererade under det rödgröna styret, som stängde sex reaktorer. Det nämndes tidigare att det var dåligt med el i södra Sverige häromdagen. Det är ju klart som tusan när alla de sex reaktorer man stängde låg i södra Sverige! Det var två i Barsebäck, två i Ringhals och två i Oskarshamn.
Vi har ett jobb att göra nu med att återställa och bygga upp ny kärnkraft. Det är på gång. Jag hoppas att vi tar beslut under våren om konkreta förslag från riksdagen. Sverige har i dag väderberoende energiproduktion, och det håller inte för industrin och inte heller för hushållen. Det är därför elpriset far upp och ned. Förra veckan var det uppe i 10 kronor per kilowattimme.
Runt om i Sverige finns många vattenkraftverk som är under ny miljöprövning. Det är viktigt att vattenkraften blir kvar. Den behöver också utvecklas med nya turbiner. Det kan göras kortsiktigt, innan kärnkraften är på plats, för att lösa elbristen. Det hoppas jag verkligen kan komma till stånd. Vattenfall äger en stor del av vattenkraften.
Det behöver byggas fyra nya reaktorer.
Herr talman! Slutligen är det av stor vikt att Sverige behåller sin konkurrenskraft i omvärlden. Det kan endast göras genom utbildning, teknikutveckling och lägre skatter. Hårt arbete ska löna sig. Företagen är garanten för välståndet och för nya jobb i framtiden. Det är av stor vikt att man håller sig till de ekonomiska ramverken. Det garanterar jobb och tillväxt.
(Applåder)
2024-12-17 12:47:05
Kjell Jansson
Herr talman! Tack, Kjell Jansson, för anförandet! Många gånger när Kjell Jansson pratar låter det som om han inte har läst statsbudgeten som han ska sitta i kammaren och rösta för. Det låter ofta som om han fortfarande sitter i opposition. Det gör han inte.
Jag tänkte uppehålla mig vid en annan sak, nämligen frågan om kvinnors företagande. Vi hörde i anförandet att det enligt Kjell Jansson är ett problem att företag tar fram jämställdhetsplaner. Det tycker inte vi socialdemokrater, herr talman; det vill jag vara tydlig med.
Förra året gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att arbeta med att främja kvinnors företagande. I den budgetproposition som lagts fram står det att man har tagit Tillväxtverkets slutrapport i beaktande och integrerat den i näringspolitiken.
Jag skulle vilja fråga Kjell Jansson på vilket sätt Tillväxtverkets slutrapport varit vägledande för regeringsunderlaget och vilka insatser man har föreslagit för att öka kvinnors deltagande i näringslivet. Ebba Busch och ett flertal moderater har ju prioriterat den frågan. Jag vet att det också är en prioriterad fråga för Lili André, ledamoten från Kristdemokraterna som är här. Kristdemokraterna har även hand om de frågorna på Klimat- och näringslivsdepartementet. Det är en fråga som har engagerat ett otal moderater tidigare. På vilket sätt har slutrapporten varit vägledande så som det står i budgetpropositionen?
2024-12-17 12:58:00
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag börjar med jämställdhetsplanerna. Jag tog också upp arbetsmiljöplaner. Alla sådana planer blir hämskor på småföretag. Det underlättar inte för dem. Det är för mycket regelverk. Det var i det sammanhanget jag nämnde de två. Det finns många fler regelverk som är hämskor på småföretag.
Det ska underlättas. Vi behöver inte ha så himla mycket regelverk och detaljstyra småföretag. Större företag har HR-avdelningar som hanterar sådana frågor. Detsamma gäller kommuner och offentlig sektor. Det var det jag ville hävda.
Ledamoten tar upp att det dessutom är mycket konkurser. Det är alldeles sant. Många av de konkurser som nu sker beror på att man inte klarar av att betala tillbaka pandemistödet. Det är tufft för många. De har inte lyckats få ihop pengar efter pandemin. Omsättningen har inte lyft så pass mycket för dem att de har kunnat lägga undan pengar för att betala tillbaka pandemistödet.
2024-12-17 13:02:20
Kjell Jansson
Herr talman! Vi ska ha klart för oss att USA:s ekonomi och samhälle inte är som i Europa. Kulturen är helt annorlunda där borta. Jag försvarar inte den underbalanserade ekonomi som USA har. De är inte ensamma om att ha det. Det är skadligt. Många länder i Europa har det också.
Vi i Sverige har skött vår ekonomi de sista 20 åren, oavsett om det har varit borgerlig eller socialdemokratisk regering. Det vill jag hävda. Vi har en stabil ekonomi, och den ska vi vara rädda om.
Däremot måste vi nu bygga kärnkraft. Staten kommer då att låna ut pengar för att bygga kärnkraft. Det är mycket pengar. Att avveckla sex reaktorer har kostat ungefär 1 000 miljarder. Och nu ska vi låna ut cirka 400-500 miljarder för att finansiera detta; jag tror att de har en presskonferens om det i denna stund.
Sverige måste faktiskt gå in med pengar för att få till det. I min värld ska staten vara huvudägare av kärnkraften och energin - men man behöver inte äga allt - precis som när det gäller vägar och järnvägar. Det är lämpligt att staten är huvudman i fråga om den infrastrukturen.
När det gäller energin måste vi bygga nu - ja. Vi måste ha ett robust energisystem. Vi kan inte ha ett energisystem med propellerteknik som är väderberoende.
2024-12-17 13:05:45
Kjell Jansson
Herr talman! Det är kanske inte läge att ha en lång energidebatt. Men jag är ursprungligen skåning, och är det något man vet i Malmö så är det att det alltid blåser motvind oavsett vart man cyklar. Där finns förutsättningarna för att i närtid bygga havsbaserad vindkraft som är stabil och tillförlitlig. Men bland andra Moderaterna har sagt nej i kommun efter kommun. I stället vill de att staten ska gå in och finansiera dyr och olönsam kärnkraft.
Sverige är redan nu en av Europas absolut största exportörer av el, och det finns mycket annat som skulle behöva komma på plats för att vi ska ha en stabil energiförsörjning. Även om vi skulle bygga reaktorerna saknas förutsättningarna i det kraftnät vi har. Många andra smarta lösningar skulle behövas för att balansera systemet.
Om staten går in och så tydligt subventionerar ett energislag tränger man undan marknadsmekanismerna som skulle kunna bygga ihop alla möjligheter för reglering, som vi kanske behöver mer än just basenergi. Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt.
Jag har fortfarande inte fått svar när det gäller det kolonialistiska perspektivet. Man pratar mycket om att det skulle vara EU som bromsar upp och reglerar när det gäller skog och annat. Faktum är att de allra största skogsägarna inte är små, privata skogsägare. Det är stora företag som gärna skulle bedriva rovdrift av skogen. Det är samma sak med gruvbolagen.
Men det finns människor som bor, lever och verkar där. Och det är natur som vi bör värna. Det är ett kolonialistiskt perspektiv att bara se naturresurserna utan att se värdena som finns i andra avseenden.
2024-12-17 13:07:23
Nils Seye Larsen
Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för svaret och förtydligandet. Jag har ingen anledning att dra ut på detta replikskifte utan kan bara konstatera att det är positivt att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet båda ser en framtid för fossila byggmaterial såsom stål, cement och betong.
2024-12-17 13:22:00
Tobias Andersson
Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för replikskiftet. Då kanske vi landar någonstans där vi båda inser att sanningen finns. Men jag hoppas att även Sverigedemokraterna vill fasa ut så mycket som möjligt av det som inte gagnar Sverige. Vi har mycket av det som vi kan använda i stället för det fossila. Jag tror att kommande generationer kommer att tycka att det var rätt väg.
2024-12-17 13:22:21
Birger Lahti
Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag beträffande utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 2025 samt yrka avslag på samtliga motioner.
Budgeten för utgiftsområdet uppgår till cirka 8,3 miljarder kronor. Målet för näringspolitiken är att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och fler växande företag. Ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Sveriges företag och entreprenörer är motorn i vårt välstånd. När människor ges möjlighet att förvalta sina förmågor och förverkliga sina idéer stärks hela samhället, och detta vill jag betona vikten av.
Dessa medel är strategiskt fördelade för att underlätta företagens innovationskraft, minska regelkrångel och ge förutsättningar för näringslivets såväl nationella som internationella konkurrenskraft samt för forskning och innovation. Forskning och innovation, herr talman, är helt centrala frågor för Sveriges konkurrenskraft, för vår välfärd och för den gröna omställningen. Innovativa startup-företag och inkubation är en viktig ingrediens i just detta.
Den här regeringens centrala mål är att främja ett gynnsamt företagsklimat. Vi vet ju att vi bygger vårt välstånd genom företagande och att det alltid är företagare som pengarna kommer ifrån. Det är genom att företagare tar risker, startar bolag som växer och anställer fler människor som vi genererar skatteintäkter till många.
Herr talman! Enligt Tillväxtverkets årliga mätningar kostar regelkrånglet företagen hela 370 miljarder kronor varje år. Det är hisnande summor. Det är pengar och arbetstimmar som i stället hade kunnat användas för att utveckla företagen, expandera och kanske anställa. En central del för den här regeringen är att minska företagarnas administrativa börda, något som företagen under flera år själva lyft fram behovet av. Den här regeringen lyssnar på företagarna, och det är glädjande att Förenklingsrådet och Implementeringsrådet nu är inrättade för att förenkla regelverk och förbättra företagens kontakt med myndigheter.
Ytterligare något som företagen i Sverige lyft fram och som skapat en överhängande administrativ börda och tidskrävande arbete är myndighetskontakterna. Sveriges myndigheter är viktiga för våra företag. Att myndigheter samarbetar med varandra gör att vägen in för våra företag förenklas. Det har den här regeringen nu genomfört. Sveriges företag får nu mer tid att utveckla sina produkter, tjänster och idéer i stället för att fastna i administrativa bördor, föråldrade regelverk och komplicerade redovisningar. Det är i alla fall en stark målsättning för den här regeringen.
Herr talman! Organiserad brottslighet får negativa återverkningar på företag och deras förutsättningar att konkurrera på lika villkor. Brottsligheten kostar företagarna närmare 100 miljarder kronor per år. Här krävs återigen samverkan mellan flera myndigheter. Regeringen ökar bland annat Bolagsverkets kapacitet att analysera och bekämpa ekonomisk brottslighet. När jag för samtal med Bolagsverket berättar de att insatserna förbättrar samverkan mellan myndigheterna och att de nya initiativen ökar möjligheterna att identifiera och stoppa illegala aktiviteter. Det är glädjande.
Herr talman! Internationell handel är en förutsättning för Sveriges globala konkurrenskraft. Vi vill säkerställa att svenska företag har bästa möjliga förutsättningar att växa och konkurrera internationellt. Business Sweden vänder sig till företag, särskilt små och medelstora. Verksamheten syftar till att öka kunskapen hos svenska företag om förhållanden och möjligheter på internationella marknader i syfte att stimulera dem till att utnyttja sin och de olika marknadernas potential.
Herr talman! Jag har personligen fått förmånen att besöka Ukraina och Kiev. Ukraina är ett land i krig. Samtidigt pågår det investeringar och utveckling på många plan, inte minst inom det högteknologiska området. Återuppbyggnaden av Ukraina sker varje dag mitt i kriget. På de platser där ryska robotar förstör infrastruktur återställs området omgående. Vi fick berättat för oss att gator återuppbyggs på bara ett par dagar.
Herr talman! Näringslivet spelar en viktig roll i uppbyggnaden av Ukraina, men vi vet att den höga riskexponeringen är ett hinder för många företag. Därför är det glädjande att budgeten innehåller en ram om 888 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina, vilket ger företag som avser att exportera till Ukraina tryggare möjligheter att exportera samhällsviktiga varor och tjänster till landet. De kan därmed bidra till återuppbyggnad, hållbar samhällsutveckling och ekonomisk utveckling i Ukraina.
För Business Swedens statliga uppdrag föreslås anslaget ökas med 24 miljoner kronor 2025. För utgifter för infrianden av exportkreditgarantier till Ukraina till den del utgifterna inte kan klassificeras som bistånd föreslås anslaget ökas med 55 miljoner kronor.
Herr talman! Det är viktigt att upprätthålla Sveriges innovationsförmåga och investeringsklimat. Regeringens strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft, som beslutades hösten 2023, är ett steg i rätt riktning. Företagens innovationsförmåga och konkurrenskraft är även starkt kopplade till den nyligen presenterade forsknings- och innovationspropositionen. Vi ser fram emot att detta ska uppfyllas. Regeringens insatser för att främja företagande, innovation och handel är väl avvägda förslag som stärker det svenska näringslivet och innovation.
Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag beträffande utgiftsområde 24.
2024-12-17 13:23:05
Lili André
Herr talman! Tack, Lili André, för anförandet!
Jag noterade att Lili André i anförandet ägnade en stor del av sin talartid åt att tala om hur svårt det är för småföretagare i vårt land. Inte minst talade hon om den regelbörda som enligt Lili André är väldigt betungande för våra småföretag, vilket jag i viss mån kan hålla med om.
Herr talman! Vi befinner oss i en situation där det är Lili Andrés parti som innehar chefspositionen i det som tidigare var Näringsdepartementet och som i dag är Klimat- och näringslivsdepartementet.
Som jag nämnt i tidigare replikskiften är det rekordmånga konkurser av småföretag. De fortsätter ett efter ett att gå i konkurs i Kristdemokraternas Sverige.
Jag skulle vilja höra lite vad Kristdemokraternas förslag är för att skapa förutsättningar för företag att både bildas och startas här i Sverige. Vad är Kristdemokraternas förslag för att företag ska kunna skapa jobb?
Något som jag har nämnt tidigare, men som är värt att nämna igen, är att vi har den högsta arbetslösheten på över tio år, herr talman. Det är snart jul. För väldigt många svenskar kommer det inte att bli en god jul.
Jag skulle vilja höra: Vad är Kristdemokraternas förslag för att fler företag ska kunna vara med och skapa jobb i Sverige?
2024-12-17 13:29:59
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag vill ställa några frågor med anledning av Kjell Janssons anförande.
Kjell talade ganska mycket om den amerikanska tillväxten, som är väldigt stark. Det är helt sant att Europa har halkat efter när det gäller konkurrenskraften. EU-kommissionen kom med en väldigt bra rapport om detta. En av förklaringarna är att vi inte har samma investeringar och kapital som går in i startup-företag och ger möjlighet att bygga ut företag.
Jag är nyfiken på om Kjell Jansson anser att den amerikanska modellen för att bedriva en stats ekonomi är den korrekta. En av förklaringarna till den starka tillväxten är nämligen att man har underskottsfinansierat statens budget med ungefär 30 procent de senaste 10-20 åren. Anser Kjell Jansson att det är rätt väg även för Sverige?
En annan sak vi ska bära med oss är att de stora investeringarna i denna underskottsfinansierade budget har varit i Inflation Reduction Act, som fokuserar mycket på infrastruktur och energi. Jag är nyfiken på om Kjell Jansson anser att det skulle vara en väg framåt.
Avslutningsvis kan jag inte låta bli att notera ett ganska kolonialistiskt perspektiv på norra Sverige och våra resurser när man pratar om skogsbruk och utvinning av mineral, metaller och allt. Det är synd att det finns kvar. Det finns enorma värden för oss människor som bor där, för vår ursprungsbefolkning och för andra miljömål som är viktiga att värna.
2024-12-17 13:03:32
Nils Seye Larsen
Herr talman! "Utgiftsområde 24 Näringsliv" är rubriken för debatten. Betänkandet är uppdelat i tre beslutspunkter:
Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik
Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Statens budget inom utgiftsområde 24.
Herr talman! Jag vill först deklarera att vi under beslutspunkt 2 har en motivreservation som jag yrkar bifall till. Sedan vill jag säga något om anslagen i budgeten. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24.
Vänsterpartiets budgetalternativ, som presenteras i vår partimotion, bör givetvis ses som ett sammanhållet paket där ingen del kan brytas ut och behandlas separat. I stället redovisar vi vår uppfattning avseende betänkandet om utgiftsområde 24 i vårt särskilda yttrande. Det jag uttrycker här sammanfaller givetvis med Vänsterpartiets politik inom utgiftsområdet.
Jag vill inledningsvis framhålla den svenska industrins betydelse. Mycket av det som industrierna producerar är av samhällsavgörande karaktär, till exempel material för välfärden, byggande och den gröna omställningen. Sverige behöver också ställa om till en innovationsdriven tillväxt. Det som andra länder gör billigare och ibland till och med bättre måste Sverige möta med större kunskapsinnehåll, resurseffektivare produktion samt en produktion av varor och tjänster som utgår från samhällsutmaningar snarare än konsumtionsdriv.
Omställningen av ekonomin måste ske i ett nytt ekonomiskt landskap, där klimatfrågan och den växande befolkningen utgör både utmaningar och möjligheter. Forskning och utveckling måste ske i nära relation till industrin. Vidare har turism och besöksnäring en stor betydelse för hela landet. Branschen har under flera år växt och fått allt större betydelse som en av flera tillväxtmotorer på landsbygden.
Jag vill även lyfta fram de små företagen som en viktig motor för Sveriges näringsliv, inte bara för att dessa företag kan växa och bli stora utan också för att de i bästa fall kan driva nya idéer och innovationer framåt. Sverige har goda förutsättningar att utveckla företagande inom hållbarhet och energieffektivisering, vilket i sin tur kan driva på omställningen av samhället.
Handel med omvärlden är avgörande för Sverige, som är ett litet och exportberoende land, och för vårt välstånd och vår utveckling. När det gäller den politik som bedrivs på området hade jag velat se en ny inriktning med rättvisa som utgångspunkt. Människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö bör sättas främst med ett fokus på samhällsvinster för alla, inte bara på vinster för storföretag. Handelspolitikens inriktning bör inte heller innebära försämringar för medborgarna i länder som vi handlar med.
I likhet med Vänsterpartiets budgetalternativ inom utgiftsområde 24 anser jag att följande förändringar borde ha genomförts i förhållande till regeringens förslag.
Låt mig börja med anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det borde ha ökats med 35 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Dessa pengar behövs för till exempel forskning på hållbara byggmaterial som kan ersätta fossila byggmaterial.
Jag och Vänsterpartiet menar att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ha ökats med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det hade möjliggjort ett stöd via Rise till innovativa små företag för att de ska kunna tillämpa sin forskning i de statliga laboratorierna.
Vidare anser jag att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde ha ökats med totalt 122 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Ökningen innefattar flera viktiga satsningar. Drygt hälften av denna anslagsökning borde gå till ett riktat stöd till kvinnors företagande, som ska utgöras av två delar. Den ena delen skulle syfta till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor, och den andra skulle gå till att stödja kvinnors innovation. Resten skulle gå till kooperativ företagsverksamhet som är viktig för näringslivets utveckling, och det skulle vara i form av både ett direkt stöd och ett stöd via Tillväxtverkets främjandeverksamhet.
Jag hade också velat se en ökning av anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det är en anslagspost som även lyfts fram i andra anföranden.
I rapporten Innovationskritiska metaller och mineraler, som är en forskningsöversikt framtagen på uppdrag av utskottet, konstateras att det finns en otillräcklig berggrundsgeologisk och malmgenetisk forskningsuppbyggnad i Sverige när det gäller innovationskritiska metaller och mineraler och att det krävs en kunskapsuppbyggnad. Sveriges geologiska undersökning har haft i uppdrag att kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller, men jag menar att myndigheten behöver mer resurser för att kunna utföra uppdraget.
Jag anser också att 50 miljoner kronor hade kunnat tas bort från anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag jämfört med regeringens förslag.
Det är ett faktum att små företag kan ha svårt att få banklån på grund av att bankerna inte vill ta den höga risken. När det gäller anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation anser jag att detta borde ha ökats med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för att Almi ska kunna påbörja ett arbete med att förbättra små företags möjligheter att få finansiering.
Avslutningsvis menar jag att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområdet för ett treårigt program för grön omställning av pappersindustrin där 250 miljoner kronor hade tilldelats programmet för 2025. Genom programmet skulle pappersindustrin kunna få stöd för investeringar som innebär energieffektivisering och ökad produktion av förnybara bränslen. Det finns stora möjligheter för den nämnda industrin att bidra ytterligare i omställningen.
2024-12-17 13:11:41
Birger Lahti
Herr talman! Det är alltid bra med rapporter, men det är ändå verkstad som behövs.
Det är beaktansvärt med ökat kvinnligt företagande. Det behövs. I Sverige har vi system som tränger undan mycket kvinnligt företagande i och med att stora delar av det offentliga driver jobb där kvinnor jobbar i större utsträckning än män. Det gäller framför allt äldreomsorg till viss del och skolan till stor del. Det gör att det är svårare för kvinnor att starta eget. Men några vågar ge sig på det.
Det behövs fler kvinnor som startar företag. Det är vi helt överens om.
2024-12-17 12:59:40
Kjell Jansson
Herr talman! I budgetpropositionen står det att slutrapporten har varit vägledande. Kjell Jansson kan inte svara på hur den varit vägledande för regeringens näringspolitik. Är det korrekt? Jag uppfattar att det är så. Om det är så är det beklagligt. Det var ett ganska stort arbete, som presenterades av näringsministern Ebba Busch. Min bedömning är att det är ett stort problem i Sverige att vi har få kvinnliga entreprenörer.
Det blir ändå något beklämmande att Kjell Jansson i sitt anförande tar upp just jämställdhetsplaner som ett problem för företagande i Sverige. Det är ganska märkligt att ge sig på just det när det kommer till hur vi skapar incitament för företagare att verka i vårt land, dessutom i ett läge där vi har otaliga hinder som gör att företagare inte får igång sin verksamhet.
I mitt anförande sa jag också att det är rekordmånga konkurser, vilket regeringen inte har agerat på. Det är fakta. Att i det läget ge sig på jämställdhetsplaner tycker jag är märkligt, herr talman. Därför skulle jag vilja få en förklaring från Kjell Jansson på vad han menar med just det.
Jag skulle vilja veta en sak till. Om man erkänner att det är ett problem att vi har för få kvinnor i näringslivet undrar jag om det ska tolkas som att det kommer att komma kraftfulla åtgärder. Kommer det att komma förändringar som gör att vi får se ett ökat antal kvinnor som startar företag? Vi har gett en massa förslag, bland annat att ge myndigheter i uppdrag att skapa förutsättningar och att man ska rikta statligt riskkapital mer för att gynna kvinnors företagande. Är det något som Kjell Jansson ser framför sig?
2024-12-17 13:00:22
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Tack, ledamoten, för så viktiga frågor!
Företagen behöver verkligen lättnader i regelkrångel och de administrativa bördorna. Jag är väldigt stolt över att vi lägger mycket arbete på det. Vi har nu inrättat ett förenklingsråd och ett implementeringsråd, då också de regelverk som EU kommer med behöver granskas.
Det är en del konkurser, säger ledamoten. Det är tyvärr en våg efter pandemin. Men vi ska såklart stävja den.
Det är viktigt att arbetslösa kommer in i utbildning för att kunna ta de jobb som finns i dag. En anledning till att de arbeten som finns inte blir tillsatta är att utbildningarna inte har varit riktade mot de behov som funnits på arbetsmarknaden.
Där gör regeringen stora satsningar med reform efter reform i budgeten. Vi höjer anslagen i budgeten för flera yrkesutbildningar för att vuxna ska kunna få den utbildning de behöver.
Vi ger också ökade anslag och ökar kvaliteten för högre utbildning för att vi ska få en ökad genomströmning så att företagen ska kunna anställa.
När det generellt handlar om företag talade ledamoten alldeles nyligen om kvinnors företagande. Där är jag också otroligt stolt. Vi behöver stimulera och hitta nya metoder för att kvinnor ska kunna starta företag och också få sina företag att växa.
Det är egentligen en skam att vi inte har gjort det tidigare. När kvinnors företag får förutsättningar kommer det också att bli fler företag i vårt land.
2024-12-17 13:31:39
Lili André
Herr talman! Det är helt korrekt att det är en våg efter pandemin. När man vet att det är en våg efter pandemin behöver man ha kraftfulla insatser för att skapa arbeten.
Men vi har en regering som tycks vara helt blind för den höga arbetslösheten som råder i vårt land. Vi har en regering som inte satsar på de utbildningar som Lili André refererar till. Det stämmer inte att man satsar.
Det första man gjorde när man klev in på Regeringskansliet var att skära ned i vuxenutbildningen. Sedan förde man tillbaka de pengarna och kallade det en satsning. Det är klassisk borgerlig politik.
Jag skulle vilja höra lite om kvinnors företagande. Lili André sa att hon är stolt över metoder för att öka kvinnors deltagande i näringslivet.
Jag är mer intresserad av vilka insatser som Lili André är stolt över från regeringen för att öka kvinnors deltagande i näringslivet så att vi får ett jämställt näringsliv.
Halva befolkningen kan inte lämnas utanför i ett läge där hela befolkningen behöver ges förutsättningar att bidra för att vår tillväxt ska öka och arbetslösheten ska sjunka.
Herr talman! Jag skulle vilja veta om man har en plan. Vi avsätter 180 miljoner kronor mer i utgiftsområde 24 än vad Kristdemokraterna gör. Det är för att vi tror på Sverige som entreprenörsland.
Men vi tror också på att staten måste vara den som tar politiskt ansvar när saker och ting inte är rätt i vårt land. Därför avsätter vi mer än Kristdemokraterna.
Vi tar ansvar för näringspolitiken. Vi tar ansvar för arbetslösheten i vårt land. Det gör inte Kristdemokraterna.
2024-12-17 13:33:43
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för frågan.
Om jag till exempel bygger någonting med en stålkonstruktion och ska bygga vidare med stålräcken men i stället ersätter dem med träräcken har jag förstås ersatt fossila byggmaterial med någonting annat.
Frågan var om jag tror att man kan bortse från fossila byggmaterial helt. Nej, det tror jag inte heller att man kan. Det kommer aldrig att hända. När man bygger grunden, oavsett om man det är vägar, broar eller andra byggnationer, behövs det någonting som är hållfast mot fukt och så vidare. Det inser jag. Men även i betongtillverkningen kan man ändra insatsvarorna. Man ka ha mindre av fossila insatsvaror, vilket gör att man så att säga får samma material med mindre fossila bränslen.
Nej, man kan inte ersätta alla fossila byggmaterial. Kanske hade vi kunnat formulera oss annorlunda. Men jag hävdar definitivt att man kan ersätta mycket fossilt med förnybart och ändå få samma hållbarhet och samma funktion.
2024-12-17 13:20:39
Birger Lahti
Herr talman! Låt mig börja med Norrland. Det är enormt stort rent ytmässigt. Jag anser att det finns plats för allting. Man behöver inte tränga undan lokalbefolkningen och förstöra deras liv bara för att man öppnar några gruvor. Vi har att välja på att ta till vara våra egna naturresurser eller att vara beroende av Kina och Ryssland. Det är vad det handlar om nu. Det är fråga om vad vi vill. Om vi ska ha en grön omställning måste vi ha de här metallerna och komponenterna. Jag och mitt parti föredrar att vi tittar på att öppna gruvor - i god ordning. Sverige lär ha de bästa gruvorna rent tekniskt och säkerhetsmässigt. Det är jag fullt övertygad om.
Vad gäller energi räknar vi med ökad energiförsörjning fram till 2040. Då vill vi ha robust energi som ger ström oavsett väder. Vi behöver också se till att det funkar för industrin. Om vi nu vill ha nya företag och jobb måste vi ha trygg och säker energileverans och ett pris som vi vet vad det blir.
Det finns ingen vindkraft som går ihop med låga priser på noll eller minus. Flera vindkraftsparker har gått i konkurs. Det tror jag att ledamoten är medveten om. Vid låga energipriser finns det dessutom inget utrymme för vindkraft. Om vi bygger vindkraft måste vi också ha ersättningsenergi, och då handlar det till stor del om fossila bränslen. Vattenkraften kan bära en hel del i norra Sverige, men i övrigt handlar det om att öppna Karlshamnsverket eller köra det oftare för att balansera det hela.
2024-12-17 13:09:27
Kjell Jansson
Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för anförandet. Det är en sak jag skulle vilja fråga Birger med anledning av både hans anförande och det man kan läsa i Vänsterpartiets särskilda yttrande. Vänsterpartiet vill rikta 35 miljoner till Vinnova för att de ska kunna forska och utveckla alternativa byggmaterial för att kunna "ersätta fossila byggmaterial som cement, stål och betong".
Min korta fråga är om Birger Lahti själv tror att det kommer en dag då vi inte behöver fossila byggmaterial utan använder oss av exempelvis trä för att bygga vägar, byggnader och annat. I nästa steg kommer vi väl in på alla tänkbara typer av områden. Ordvalet som används både i anförandet och i det särskilda yttrandet är "ersätta fossila byggmaterial", inte komplettera eller liknande. Jag har full förståelse för att man av såväl miljöskäl som arkitektoniska skäl kan vilja ha mer trä än cement när man bygger en husfasad. Men tror Birger Lahti på att det skulle kunna ersätta fossila byggmaterial?
2024-12-17 13:19:23
Tobias Andersson
Herr talman! Tack, ledamoten, för inlägget!
Jag skulle vilja säga att företag också går i konkurs på grund av den otroligt stora regelbörda de har. Jag är förvånad över att Socialdemokraterna inte lägger pengar på det. Ni tror att företagen kan lyckas ändå med dessa regelbördor.
Ni satsar inte 10 miljoner på Förenklingsrådet. Det lägger ni på annat. Ni satsar inte 13 miljoner på Implementeringsrådet. Det lägger ni på annat. Ni tror inte på det företagen har sagt år efter år.
Det är regelbördorna som är en bromskloss för vår utveckling, för vår tillväxt och för att vi ska ha frihet att göra det vi vill göra för våra företag, i stället för att sitta med administration och administration.
När det handlar om yrkesutbildningar är det en oerhört stor satsning som regeringen gör på yrkesutbildningar. Ledamoten säger nu att vi drog tillbaka medel för att sedan komma tillbaka.
Vi var tvungna att dra tillbaka för att se vilka yrkesutbildningar vi behöver i dag för arbetsmarknaden. Vad behöver vi? Så kan en regering göra för att satsa på en yrkesutbildning som är för arbetsmarknadens behov. Just nu är det flera yrkesutbildningar som startas för att det är många som behöver gå den utbildningen för att få jobb.
Jag vill säga något om kvinnors företag. Det jag sa är att vi nu hittar metoder för kvinnors förutsättningar för entreprenörskap, för företagande, för ökat riskkapital och för att också kunna få stöd för att driva företag. Tillväxtverket gör nu en utredning, och vi kommer att se svaret på det om något år.
2024-12-17 13:35:50
Lili André
Herr talman! 700 miljoner kronor om dagen, varje dag hela året om - det är så mycket som företagen betalar in i skatt i form av den allmänna löneavgiften, den skatt som är inbakad i arbetsgivaravgiften. Totalt blir det 260 miljarder kronor om året i intäkt till statskassan.
De budgetfrågor vi diskuterar här i dag uppgår till ungefär 8 miljarder. Det är lika mycket som elva dagars skatt från företagen. Dessa områden handlar främst om innovation och strukturer för att företag ska kunna utveckla och testa nya produkter, men också anslag för att förstå bergarter och hantera det ökade intresset för svensk gruvindustri.
Ofta attackeras bidrag som handlar om näringslivsutveckling runt om i Sverige. Det handlar om till exempel bidrag till Ung Företagsamhet, kunskapsuppbyggnad om varför så få kvinnor startar tillväxtbolag eller hur man ska få den fantastiskt väl fungerande plattformen verksamt.se att fungera ännu bättre. Det här är många frågor, men det är bara 3 procent av den budget vi pratar om i dag.
Förutsättningarna för företagande i hela landet, för stora som små företag, är helt avgörande för att snabbt kunna vända den ökande arbetslösheten. Prognosen från Svenskt Näringsliv är att arbetslösheten nästa år kommer att ligga på 8,6 procent. Det är inga snygga rekordnivåer. Var fjärde person under 25 år har i dag inget jobb. En tredjedel av alla arbetslösa saknar gymnasieutbildning. En av lösningarna är förstås mer utbildning och att säkerställa att unga människor tar sig igenom grundskolan och gymnasiet. Det ska gå att fylla på med utbildning genom hela livet, oavsett var någonstans man är född.
Men det handlar också om företagens möjligheter att anställa. Sverige har EU:s lägsta andel av enkla jobb, högst sannolikt också världens lägsta andel av enkla jobb. Det är alltså jobb som inte kräver så mycket förkunskaper men som för den sakens skull inte är oviktiga. För företagen är det dock i dag för dyrt att anställa dem som inte har erfarenhet.
Nu har vi ju fått bukt med inflationen, säger många. Räntorna går ned. Ekonomin kommer att rulla igång igen! Men den gör ju inte det. Företagen var lite glada på vårkanten, men nu avvaktar de. Och det är inte så konstigt. Den framtida utvecklingen i den globala ekonomin är osäker. Europa brottas med strukturella problem, och konkurrenskraften är i vissa delar helt eftersatt. Tillväxtmotorerna i Frankrike och Tyskland går på halvfart.
Tillväxten i euroområdet, dit 40 procent av Sveriges export går, kommer att ligga på 1,2 eller 1,3 procent. Lägg därtill den stora export vi har till USA, där man kommer att införa importtullar.
Varje vecka blossar nu krig och oroshärdar upp. Georgien är plötsligt på väg bort från EU. Syriens framtid och påverkan på en redan hårt ansträngd region är mycket oklar. Under de senaste månaderna har antalet containerfartyg som går genom Suezkanalen minskat med 70 procent jämfört med förra året. Det är inte konstigt att allt detta påverkar ekonomin och att orderingången är svag. Den dämpade globala efterfrågan tynger utvecklingen den närmaste tiden.
Centerpartiets mål är att åtminstone 130 000 fler arbetslösa ska få ett jobb så att arbetslösheten i alla fall faller till en genomsnittlig nivå i EU. Detta kan ske på många sätt, bland annat genom att företag inte behöver betala någon arbetsgivaravgift för de tio första anställda. Det är bra att regeringen utökar växa-stödet. Men det är bara för två anställda, och det är faktiskt ett otyg att kalla det för växa-bidraget. Det är ett avdrag. Det här är ju företagens pengar; det är inga bidrag!
Arbetsgivaravgiften ska sänkas permanent med totalt 5 miljarder kronor för dem som har låga ingångslöner för att åtgärda det som vi pratade om tidigare. Skyldigheten för företagare att betala för sjuka medarbetare måste tas bort. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste styras om till mer effektiva matchningstjänster för företag.
Ett gott företagsklimat som ska klara de globala kriserna och utmaningarna kräver också att det skapas fler företag i allt från högteknologiska branscher till besöksnäring. Besöksnäringen skulle behöva en ordentlig strategi som också inkluderar en uppdatering av Matlandet. Det är bra att regeringen vill göra skatten mer rättvis för mikrobryggerier, men vi föreslår att den ska göras mer omfattande för att få bättre effekt.
De högteknologiska branscherna behöver mycket av det som regeringen föreslår. Men det finns en pusselbit som jag vet kräver extra omsorg. Det är tillväxtbolag som jobbar med teknik som tar lite längre tid att ta fram. I allt från medicinteknik till teknik för grön omställning krävs uthållighet från såväl entreprenörer som det offentliga och investerare.
Det är i dag lite komiskt när jag träffar grabbar som har jobbat med riskkapital i Stockholm i många år. De kan inte förstå hur det kan vara svårt att hitta riskkapital. Och så är det ju; när man har gjort några entreprenörsresor är man i rätt cirklar, och det är inte så svårt att investera i varandras bolag. Men inträdesbarriärerna är otroligt höga, och de är geografiska.
Varje entreprenör vet att det är ovärderligt att bli rekommenderad en investerare av en gemensam bekant. Om man har långt till Handelshögskolans, Chalmers och Karolinskas inkubatorer behöver man innovationsmiljöer runt om i Sverige. Dessa ska givetvis granskas och utvärderas över tid. Men de är viktiga, för de skapar mötesplatser och sammanhang där kapital, industri och startups kan mötas. Därför behöver Vinnova mer medel för just detta.
Herr talman! Som jag har beskrivit lever vi i en tid av geopolitiska utmaningar som vi inte tidigare hade kunnat föreställa oss. Vi har också förbundit oss att bli ett samhälle som inte släpper ut mer än det vi kan ta om hand om inom 20 år. Jag tittar på min 20-åring hemma och tänker att de åren går ganska fort!
Det bästa är att alla dessa utmaningar är till Sveriges fördel. Men vi måste jobba snabbt och smart för att lyckas på så kort tid. Vi har råvarorna, vi har talangerna och vi har entreprenörskapet. Kan vi bara se till att innovationerna fortsätter att frodas här, att kapital både stannar i och lockas till Sverige och att vi beskattar nya företag som växer lite rimligare - ja, då kommer ekonomin att växa och arbetslösheten att sjunka.
2024-12-17 13:38:16
Elisabeth Thand Ringqvist
Herr talman! Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för svenskt näringsliv, svensk industri och Sveriges företag. Mycket är gjort, men betydligt mer är kvar att göra.
Ökande energipriser, en infrastruktur i stort behov av investeringar och omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina, som har nämnts här tidigare, utgör stora utmaningar för delar av näringslivet. Vi har också en ganska stelbent byråkrati och en myndighetskultur som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid.
Det övergripande målet för näringspolitiken måste därför vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration är viktiga pusselbitar i detta. Det är också områden som nuvarande regering lägger stor vikt vid att ta sig an.
Herr talman! Det är mycket som kan bli bättre vad gäller just möjligheterna att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata företagandet. Myndigheternas uppgift ska inte enbart vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan även att hjälpa människor och företag att göra rätt.
Det är ett perspektivskifte som är viktigt. Vi har under ett flertal år sett hur företagens kostnader till följd av regler har ökat med flera miljarder. Det är inte rimligt. Det understryker också behovet av de regelförenklingar som regeringen nu föreslår. Det handlar om att inrätta ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Det är utmärkt! Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.
Herr talman! Vi debatterade i förra veckan Sveriges energisituation och konstaterade samfällt att det fortfarande behöver byggas ut energiproduktion i Sverige, speciellt i de södra delarna, och att vi behöver jobba på alla sätt för rimligare elpriser i hela landet. Jag skulle tro att detta är det enskilt viktigaste vi i den här kammaren kan göra för svenskt näringsliv. Men vi behöver naturligtvis också bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kan få stor betydelse även för svensk export.
Det gäller inte minst Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar finns kvar över Öresund på den svenska sidan, och dessa behöver åtgärdas och byggas bort.
För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.
Herr talman! Det blir allt tydligare att Sveriges position som ledande kunskapsnation inte längre är helt självklar. Vi halkar efter, dels på grund av tidigare regeringars misslyckande med långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringsliv och arbetsmarknad, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.
Vi behöver möta detta. Vi måste också i mycket större utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi måste också se till att arbetsmarknadens behov får genomslag på yrkesutbildningarna. Den här regeringen har börjat göra detta, och det arbetet kommer att fortgå under längre tid framöver. Det är inte bara bra; det är helt nödvändigt för att Sverige ska klara sig i en knivskarp internationell konkurrens.
Jag återvänder till den käpphäst jag brukar stå här och prata om: Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver och för att kunna få fler, inte minst unga kvinnor, att söka sig till ingenjörsutbildningar. Jag skulle i sammanhanget åter vilja lyfta behovet av att Sverige nu med kraft börjar arbeta utifrån den STEM-strategi som nu äntligen finns på plats.
Herr talman! Vi har i Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Det betyder inte att det inte finns skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter, och det gäller naturligtvis även inom näringslivet. I den uppräkning av företagsledare som kollegan Kjell Jansson gjorde här tidigare är den gemensamma nämnaren inte bara dessa personers duglighet utan också att de är män. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, investerar mer och driver fler företag. Det är något osunt när vi har så stora obalanser mellan män och kvinnor, och det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.
Det pågår just nu ett arbete inom regeringen som syftar till att utjämna de skillnader vi ser mellan mäns och kvinnors möjligheter. Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserum och ledningsgrupper och att äga och driva bolag? Jag ser fram emot att se vad regeringen fortsättningsvis kommer att presentera i detta ämne.
Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. Det är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället.
Den stora skiljelinjen mellan oss och partier som Socialdemokraterna tror jag är synen på hur stor staten ska vara och hur mycket det offentliga i dess olika former också ska vara utföraren av skattefinansierad verksamhet. Liberalernas världssyn bygger på att företagande bäst utförs av det privata. Det är bäst för medborgarna, för företagen själva naturligtvis men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land. Att ha bidragsentreprenörer är sällan en vinnande strategi.
Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till regeringens förslag under utgiftsområde 24 Näringsliv.
2024-12-17 13:45:50
Louise Eklund
Herr talman! Jag tackar Louise Eklund för anförandet.
Louise Eklund sa på slutet att skillnaden mellan Socialdemokraternas och Liberalernas syn är hur stor staten ska vara. Det är uppenbart att staten i Liberalernas Sverige inte ska ta ansvar för hög arbetslöshet, låg tillväxt och sjunkande bnp.
Louise Eklund ägnade en ganska stor del av sitt anförande åt att prata om regelförenklingar, som jag erkänner är ett viktigt område. Med tanke på de siffror vi fick i dag, herr talman, skulle jag vilja höra vilken regelförenkling från denna regering som har inneburit flest arbetstillfällen i Sverige. Det skulle jag vilja ha svar på.
2024-12-17 13:52:28
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag tackar för frågan.
Jag tror att en stor och avgörande skillnad mellan våra partier är synen på hur närvarande och stor staten ska vara och vilken roll staten ska ha. Naturligtvis ska staten ta ett ansvar för samhällsutvecklingen och för det som vi ibland kallar Sverige AB. Liberalerna landar dock därmed inte i slutsatsen att vi ska ta människors pengar och ge dem till det privata näringslivet. Vi landar i att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt och starkt näringsliv. Det handlar om att bygga vägar, att få en bättre energiproduktion i hela landet och att ha starkt utbildningsväsen som är både spetsigt och brett och som kan få unga men också människor mitt i livet att antingen få en utbildning eller vidareutbilda sig, både för individens egen skull och för samhällets skull när behoven ändras.
Naturligtvis ska staten ta ett ansvar. Men man behöver inte landa i en pengapåse, utan man kan landa i en struktur som bygger förutsättningar för ett starkt och fritt näringsliv.
2024-12-17 13:53:15
Louise Eklund
Herr talman! Visst är det så: Det behöver inte visas i pengar. Det är uppenbart med den här regeringen.
Också en annan sak är uppenbar: Oavsett hur mycket den här regeringen skyller ifrån sig, och det är man väldigt duktig på, har man haft makten i två år. Resultatet är den högsta arbetslösheten på över tio år, Louise Eklund. Det är vanliga svenskar som inte går till jobbet längre. Det är vanliga svenskar som vill bidra men inte kan, därför att Liberalerna inte vill ha kraftfulla insatser för att stävja arbetslösheten i vårt land. Det tycker jag är allvarligt.
Framför allt är det allvarligt när vi diskuterar näringspolitik. På det området anslår vi, som jag sagt tidigare, 180 miljoner kronor mer än vad regeringen gör. Det gör vi för att vi vet att det är vårt utgiftsområde, herr talman, som skapar tillväxt i vårt land. Om staten vågar vara med och inte bara backar undan, som Louise Eklund uppenbarligen vill, kan staten och näringslivet skapa arbetstillfällen i vårt land. Det har vi gjort förut, och det kommer vi att göra igen.
Jag fick inte svar på min fråga, så återigen skulle jag vilja veta, herr talman: Vilken regelförenkling har skapat flest arbetstillfällen i Sverige sedan den här regeringen tillträdde? Det är väl ändå en relevant fråga när man ägnar en stor del av sitt anförande åt just detta.
Jag skulle också vilja upplysa om att i de innovationspolitiska frågorna anslår vi socialdemokrater 150 miljoner kronor mer än vad regeringen gör. Det är för att vi tror på svenska innovationer. Vi tror på att det är svenska, hållbara, gröna produkter som ska exporteras runt om i världen som kommer att stärka svensk tillväxt. Det är uppenbart att Louise Eklund och de andra i regeringspartierna har blivit radikaliserade av Sverigedemokraterna i synen på den gröna industrin.
2024-12-17 13:54:34
Daniel Vencu Velasquez Castro
Herr talman! Jag tackar ledamoten för åsikterna.
Jag upprepar vad jag tycker är en borgerlig och liberal ingångsvärdering i näringspolitik, nämligen att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt, starkt och självständigt näringsliv. Vi behöver lägga mer pengar på investeringar i infrastrukturen. Vi behöver se till att vi har lägre energipriser i hela landet. Vi behöver se till att vi har både en grundutbildning och en forskarutbildning i världsklass som kan hjälpa till att stärka det svenska näringslivet.
Vi har dock en skillnad i synen på hur stor staten ska vara när det kommer till sådant som att kasta pengar på det privata näringslivet. Oavsett vad problemet är uppfattar jag att detta alltid är socialdemokratins förslag till lösning: mer pengar och mer bidrag. Jag kan inte se hur det skulle stärka det svenska näringslivet bättre än att skapa förutsättningar i form av en utbyggd infrastruktur och i form av både en grundutbildning och en forskarutbildning som är till för alla och som stärker både individen och Sverige som samhälle.
2024-12-17 13:56:39
Louise Eklund
Herr talman! Jag tänkte inleda med att bemöta några saker som har sagts i den här debatten, bland annat om politisk splittring. Nu är jag lite hastigt inkastad här i riksdagen, men jag kan hälsa att i den kommun där jag varit gruppledare i sex år är det snarare den borgerliga oppositionen som är väldigt splittrad i sina förslag. Där styr vi och Socialdemokraterna väldigt väl tillsammans. Vi kan alltså styra tillsammans när vi är med och styr. Det är en del av demokratin.
Innan jag glömmer bort det vill jag också yrka bifall till den reservation vi har tillsammans med Socialdemokraterna under punkt 2, Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. I övrigt avstår vi från yrkanden i och med att den finansiella ramen redan är satt.
Nåväl! Jag tänkte även på en annan sak som har nämnts. Det pratades lite om Northvolt och den utmaning som finns där, och det jag tycker saknas lite i den debatten är att före-Northvolt-perspektiv eller ett före-Industriklivet-perspektiv, det vill säga ett perspektiv som utgår från tiden före den gröna omställningen. Jag kan ta Northvolt och Skellefteå som ett exempel.
I över fyra decennier har Skellefteå haft en ganska stagnerande utveckling utan någon befolkningsutveckling, och man har haft ganska dystra framtidsutsikter. Northvoltetableringen har dock lett till att Skellefteå är den kommun i Sverige som proportionellt sett växt mest befolkningsmässigt. Och det är inte bara Northvolt som har hänt i Skellefteå, utan detta har fått ringar på vattnet och lett till att det lokala och regionala näringslivet har utvecklats enormt. Andra företag har etablerat sig, och det byggs och utvecklas.
Samma sak gäller i flera av de kommuner i Norrbotten där vi ser de gröna industrisatsningarna: De kom faktiskt som en skänk från ovan och en möjlighet i en annars väldigt dyster utveckling. Jag vill att man ska komma ihåg det, för vi i Miljöpartiet - som ju har lyft perspektivet att Sverige måste ta den stundande klimatkrisen på allvar och ställa om - har alltid trott att näringslivet och industrin kan, vill och ska spela en viktig roll i omställningen. Det industrikliv som vi införde tillsammans med Socialdemokraterna har gett ett väldigt positivt resultat.
Det finns något annat som jag tycker saknas lite i här debatten. När man tittar på den rapport om European competitiveness som EU-kommissionen har lämnat ser man att det finns stora utmaningar och att Europa har halkat efter. Här ser jag att Sverige faktiskt har en väldigt stor möjlighet och goda förutsättningar att vara en starkt bidragande faktor i EU:s arbete med att öka sin konkurrenskraft, både genom den energiförsörjning vi bidrar med och genom den gröna industrirevolutionen och de stora satsningar som sker.
Det jag saknar i debatten är dock att det behövs ett fungerande och livskraftigt samhälle bakom alla industrisatsningar och etableringar. Det är någonting jag tycker saknas i debatten, det vill säga att näringslivspolitik faktiskt hänger ihop med allt det andra runt omkring. Det behövs starka och livskraftiga kommuner och regioner som har goda förutsättningar att säkerställa att det finns tillgång till bostäder, samhällsservice och en väl fungerande välfärd. Det är förutsättningen för att man ska kunna locka till sig kompetens.
Jag vet om att arbetslösheten är hög och dyster i Sverige rent generellt, men i norr har vi en annan situation. Jag kommer att komma tillbaka till det när vi pratar om regionalpolitiken. I den strategi för nyindustrialiseringen i Norrbotten och Västerbotten som har lanserats av regeringen - och som jag måste säga är en väldigt bra strategi, även om jag önskar att regeringen faktiskt hade levererat en politik för att följa strategin - lyfts bland annat att den relativa arbetslösheten i Västerbotten är 2,8 procent. I Norrbotten är den 3,2 procent. Vi har alltså en vikande befolkningsutveckling och en väldigt låg arbetslöshet. Vi har svårt att locka till oss de kompetenser som finns.
Tack vare Northvolt har vi sett ett enormt tillskott av kompetens. Det står också i strategin att i stort sett all inflyttning till Norrbotten och en stor del av inflyttningen till Västerbotten utgörs av inflyttning från andra länder och att Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens - att vi ska se till att behålla högkvalificerad internationell kompetens och utländsk arbetskraft.
Vi kan ta Skellefteå som exempel. Där finns 1 400 varslade personer som hade arbetstillstånd. Över 90 procent av dem har en treårig eftergymnasial utbildning, och det är kompetens som kommer att behövas i Sveriges näringsliv. Skellefteå har bett regeringen om en förlängning av ansökningstiden med tre månader innan de här personerna utvisas.
Hade man bara jobbat målmedvetet för detta och samtidigt bistått med satsningar på exempelvis svenskundervisning, som många av de här personerna ville ha, hade man kunnat säkerställa att de - som ju är högutbildade, som behövs i vårt näringsliv och som har tagit sig hit för att börja ett nytt liv i norra Sverige - stannade kvar. Inte en enda av dem vi förlorar kommer att komma tillbaka.
Det här är viktiga saker man skulle behöva jobba med för att leva upp till strategin. Jag försöker bara göra er varse att vi behöver se till alla komponenter om vi ska ha ett fungerande näringsliv i hela Sverige.
Avslutningsvis: Vi i Miljöpartiet satsar som sagt på detta industrikliv i vårt budgetförslag. Vi vill utveckla och förstärka det, för vi tror på det. Men vi vill också satsa mer på forskning och innovation och koppla det till näringslivsutveckling, vilket jag tror är viktigt.
Vi behöver även jobba mer med satsningar på nästa del som vi ser som viktig i arbetet med att ställa om vår ekonomi, nämligen ett cirkuleringskliv. Det handlar om att se hur vi kan dra bättre nytta av de cirkulära flödena. Det här är viktigt. Jag kan ta Umeå som exempel: En av de största industrisatsningarna är Umeå Eco-Industrial Park, där man börjar titta på alla dessa flöden. Om vi börjar stå i framkant i den teknologin - i den gröna och cirkulära teknologin - kommer vi nämligen att ha kunskap, spetskompetens och innovation som kommer att efterfrågas av vår omvärld.
Sedan vill jag när det gäller investeringar bara passa på att nämna att även infrastrukturen behövs. För den gröna industrin behövs en ordentlig järnvägsinfrastruktur, som Norrbotniabanan och Malmbanan. Vi behöver förbinda oss med Europa.
Jag har en sista kommentar. Det står inte ett ord om kärnkraft. Däremot står det i strategin att vi behöver satsa på att få tillstånd för vindkraft så snart som möjligt.
2024-12-17 13:58:03
Nils Seye Larsen
Fru talman! I dagens debatt om näringspolitik - och även senare, i debatten om regional utveckling - vill jag passa på att lyfta att årets budget innehåller en mycket bra satsning för den valkrets jag är invald för, nämligen Jämtlands län.
Satsningen gäller skötsel, besöksförvaltning och säkerhetsanordningar för vandringsleder på statlig mark och innebär att 25 miljoner kronor per år öronmärks för ändamålet under åren 2025-2027. Att staten tar ansvar för underhåll av vandringslederna i Jämtlandstriangeln är någonting som jag har drivit på för i budgetförhandlingarna och nu alltså fått gehör för.
Det här är inte minst kopplat till att Svenska Turistföreningen i samråd med samebyn och länsstyrelsen under sommaren 2023 beslutade att minska verksamheten vid fjällstationerna i Jämtlandstriangeln. Det var kopplat inte minst till slitage på marken. De vidtagna åtgärderna ledde, föga förvånande, till 30 procent färre besökare i Jämtlandstriangeln. Det är ett minst sagt riskabelt spel med Jämtlands näringsliv. I och med budgetsatsningen hoppas jag att underhållsskulden snart ska vara åtgärdad så att verksamheten kan återgå till tidigare nivåer, till gagn för såväl friluftsälskande turister som jämtländsk turistnäring.
Fru talman! I sammanhanget vill jag också påtala en orimlighet, nämligen att man så lättvindigt premierar den så kallade rennäringen framför regionalt viktiga näringsverksamheter. När jag säger "den så kallade rennäringen" menar jag att den inte är att beteckna som näringsverksamhet eftersom den är tungt bidragsfinansierad.
Den så kallade rennäringen ligger som en våt filt över halva Sveriges yta vad gäller regional utveckling. Tids nog måste vi ta tag i den här frågan på allvar. Jakt, fiske och vandring - sådant som kanske gör att människor söker sig till norra Sverige och kan fylla på de företag som är i behov av arbetskraft - kan vi inte hantera på det sätt vi gör i dag.
Tills vidare gläds jag dock åt att Jämtlandstriangeln nu ska få sitt efterlängtade underhåll så att vi snabbt kan återställa tillgängligheten för svenskar som vill fjällvandra i Jämtland och andra områden. Nu återstår egentligen bara att länsstyrelsen och STF agerar utifrån det nya läget. Turistnäringen är central för Jämtlands län och får inte slarvas bort.
(Applåder)
I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 9.)
2024-12-17 14:06:34
Josef Fransson