Processrättsliga frågor

Debatt i text

• Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, så att jag inte glömmer bort det.

  Fru talman! Den svenska rättsstaten är en hörnsten i vårt demokratiska samhälle. Den vilar på förtroendet att den som utsätts för brott får upprättelse, att den som begår brott ställs till svars och att detta sker rättssäkert, snabbt och med hög kvalitet.

  Men rättsstatens styrka är inte statisk. Den måste vårdas, utvecklas och anpassas till en tid där brottslighetens karaktär förändrats, där tempot ökar och där hot och tystnadskultur prövar systemets hållfasthet.

  Det är därför denna regering, med Moderaterna i spetsen, driver ett brett och reforminriktat arbete för att återupprätta tryggheten, och rättsprocessen är en del av detta.

  Fru talman! Låt mig inleda med att tala om en process som har varit igång ett tag. Det är ett exempel på en snabbare lagföring. Det är sedan april 2023 ett arbetssätt som är infört i hela landet.

  Det innebär att enklare brott - som ringa narkotikabrott, stölder eller trafikbrott - utreds direkt av polisen på plats. Det kan leda till åtal samma dag som brottet begås. I många fall får den misstänkte en rättegångstid redan vid ingripandet.

  Det är inte bara ett nytt arbetssätt. Det är ett nytt synsätt. Det är en rättsstat som agerar i realtid och säger till brottsoffer: Vi ser dig, vi lyssnar och vi agerar. Till gärningspersonen säger den: Du möter rättsstaten här och nu, och inte om sex månader.

  Under mitt senaste besök hos polisen tidigare i denna vecka lyftes just detta som ett framgångsrikt verktyg i arbetet mot vardagsbrottsligheten. Det frigör utredningsresurser, minskar belastningen i domstolarna och skapar en tydlig återkoppling i rättskedjan. Det är helt enkelt smart, snabbt och rättssäkert.

  Det här vill vi ta vidare, och det har fattats beslut om att utöka och möjliggöra det här även när det gäller gärningsmän under 18 år. Det är positivt. Detta görs på prov, och det går framåt och ska vara igång i hela landet under 2026 för att sedan utvärderas. Resultatet talar sitt tydliga språk när det gäller just snabbare lagföring: från ungefär 22 veckor till knappt 7 veckor från brott till dom. Det är en positiv förändring, inte på marginalen utan faktiskt i rättsprocessens hjärta.

  Fru talman! När jag lyfter fördelarna med detta vill jag passa på att nämna att samtliga av de partier som brukar räknas till det socialdemokratiska potentiella regeringsunderlaget hade reservationer när det här behandlades i kammaren och sedan infördes. Det kan man välja att fundera över.

  Fru talman! Digitaliseringen förändrar också bevisningen. Brott sker i dag lika ofta i ett chattflöde som på en fysisk plats. Regeringen säkerställer därför att domstolarna får rätt teknik, rätt kunskap och rätt metoder för att hantera digital bevisning, fjärrförhör och liknande. Vi möjliggör för vittnen som riskerar att utsättas för hot att delta via videolänk, något som också aktualiseras i en av reservationerna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

  Fru talman! Här vill jag understryka att regeringen redan bereder konkreta förslag om att stärka möjligheten till videonärvaro genom processrättsliga reformer i allmän domstol. Domstolarna ska få större flexibilitet när det gäller att besluta om videolänk, både av effektivitetsskäl och av trygghetsskäl. Det är alltså inte brist på vilja som föranleder ett avslag på reservationen utan det faktum att arbetet redan är i full gång.

  Fru talman! En effektiv process kräver också verktyg för att kunna lagföra dem som söker undkomma rättvisan. Därför har vi förstärkt möjligheten att använda hemliga tvångsmedel, hemlig dataavläsning, rumsavlyssning och kameraövervakning i kampen mot brottsligheten. Där breddar vi tillämpningen till fler brottstyper och tidigare skeden och möjliggör även mer preventiv användning.

  Regeringen är också på väg att lägga fram och tidigarelägga införandet av att hemliga tvångsmedel ska kunna användas även mot barn under 15 år. Det är en nödvändig reform. Barn ska inte skyddas från rättsstaten, fru talman, utan av den. När barn begår mord, bär vapen eller utnyttjas av gäng måste samhället kunna agera med beslutsamhet och rättssäkerhet och med barnets framtid i fokus.

  Fru talman! Jag vill också lite kort bemöta reservationer som finns kring hemliga tvångsmedel. Där argumenteras att lagstiftning som inskränker den personliga integriteten alltid bör tidsbegränsas och utvärderas. Det är en viktig diskussion som vi såklart ska ha. Men det är också en diskussion som förutsätter att man ser hela bilden, både behovet av rättssäkerhet och behovet av långsiktigt fungerande verktyg i brottsbekämpningen.

  Det är därför regeringen har infört en hel del tidsbegränsad lagstiftning på området, bland annat möjligheten till dataavläsning i preventivt syfte. Vi lämnar dessutom årliga redovisningar till riksdagen av hur tvångsmedlen använts.

  Regeringen har också redan tillsatt en systematisk utredning för att se över hela regelverket för hemliga och preventiva tvångsmedel, där syftet är att skapa ett tydligt och samlat regelverk.

  Fru talman! Vi behöver inte bara nya verktyg. Det behövs också varaktiga arbetssätt. Tillfälliga undantag, även om de ibland kan vara goda, kan aldrig på sikt ersätta ett fungerande, legitimt och långsiktigt regelverk. Därför ser vi till att reformerna införs och att de utvärderas medan de används, förbättras i tid och förankras för framtiden.

  Fru talman! Vi rustar inte bara verktygen. Vi måste också rusta rättsväsendet i sig självt. Vi har tillfört betydande resurser till Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten. Vi möjliggör att fler domare och åklagare anställs, att ärendebalanser betas av och att rättsprocessen återfår den hastighet och tyngd som rättsstaten kräver och behöver.

  Domstolsverket har fått i uppdrag att ta fram en kompetensförsörjningsplan med fokus på att stärka rekrytering, utveckla karriärvägar och fokusera på arbetsmiljön inom hela kedjan. Det handlar om att bygga en långsiktig förmåga.

  Detta är också någonting som lyfts upp i en reservation, där man menar att det behöver göras. Men det är, fru talman, någonting som redan görs. Redan i 2023 års regleringsbrev lyftes detta upp, och Domstolsverket fick det i uppdrag. I regleringsbrevet för 2024 lyftes det igen för utvärdering av hur vi ska kompetensförsörja våra domstolar.

  Fru talman! Det är inte punktinsatser som gör skillnad; det är det systematiska långsiktiga arbetet.

  En annan sak som nämnts i reservationer, fru talman, är säkerhetsrisker kopplade till myndigheternas lokaler. Där har regeringen redan agerat och gett Domstolsverket, Kriminalvården och polisen i uppdrag att identifiera och hantera säkerhetsrisker i fastighetsägande och hyresförhållanden.

  Myndigheterna har bland annat nu föreslagit förvärvstillstånd och statlig förköpsrätt och att vissa samhällskritiska fastigheter bör kunna ägas permanent av staten. Också här är arbetet alltså redan igång och fungerar på bredd.

  Fru talman! Avslutningsvis: Rättsstaten är inte bara paragrafer och protokoll. Det är ett löfte till varje brottsoffer att vi ser, att vi bryr oss och att vi agerar. Vi kan inte vänta in framtiden. Vi måste bygga den med reformer som biter, med verktyg som fungerar och med en målmedvetenhet där man inte skäms för att kalla brott för brott och rätt för rätt. Vi reformerar för att människor ska få sin rätt i tid på riktigt.

  Vi avstyrker reservationerna i betänkandet, inte av brist på engagemang utan därför att vi redan gör jobbet. Vi har tagit initiativet, vi har kraften och vi har förmågan. Vi vet vart vi ska, och vi har redan börjat gå dit för en tryggare morgondag.

  (Applåder)

  2025-04-09 18:37:36

  

  Ludvig Ceimertz

• Fru talman! Jag reagerar på Ludvig Ceimertz reaktioner på flera reservationer. Det började med kommentarerna till digital möjlighet till deltagande i rättsprocessen, och sedan följdes det upp av fler kommentarer av Ludvig Ceimertz.

  Jag vill nog påstå att jag är väl medveten om det som kom fram här om att en del arbete pågår. Men jag ser också att det finns en väldig kluvenhet. När det gäller digital tillgång till rättsprocesser har Domstolsverket velat använda olika servicecenter för att etablera bra videomiljöer på olika håll ute i landet. Samtidigt drar regeringen tillbaka möjligheten för ett antal servicecenter. Det här är inte bra ur demokratisynpunkt över huvud taget, och allra minst när det handlar om rättsväsendet.

  När det handlar om domare har vi från Vänsterpartiet haft kontakter som har lett till att vi är oroade över hur situationen ser ut. Vi tycker att arbetet måste accelerera och att man måste ge mer stöd på olika sätt för att rekrytera domare och avlasta dem som är hårt pressade i dag. Det gäller också lokalerna, som jag kommer att återkomma till i mitt anförande. Men låt oss börja med det här.

  Ger man med en hand och tar tillbaka med en annan?

  2025-04-09 18:47:04

  

  Gudrun Nordborg

• Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 1 från Socialdemokraterna. Där markerar vi tydligt att de utökade tvångsmedel och befogenheter som polisen tilldelats, ofta på vårt initiativ, ska vara tidsbegränsade och utvärderas. Vi vet nämligen att med större makt följer större ansvar. Det handlar om att försvara rättsstaten, inte urholka den. Vi ska vara tuffa mot brottsligheten men aldrig slarva med rättssäkerheten.

  Rättsstaten är inte starkare än sin svagaste länk. Det räcker inte med fler poliser eller vassare verktyg om vi inte ser till att hela rättskedjan fungerar - från polisutredning till åtal, dom och verkställighet.

  En ofta förbisedd, men ofta också helt avgörande, del av denna rättskedja är våra nämndemän. De representerar medborgarna i domstolen och är en unik del av svensk rättstradition. Deras närvaro säkerställer att rättskipningen sker av inte bara av jurister utan även med en folklig förankring och sunt förnuft.

  I dag finns det stora utmaningar. Det är svårt att rekrytera nya nämndemän, särskilt i glesbygd och mindre kommuner. Många lämnar uppdraget i förtid på grund av bristande stöd och arbetsmiljöproblem. Det saknas också systematisk fortbildning, trots att nämndemän ofta förväntas delta i mycket komplexa rättegångar.

  Om inte nämndemannasystemet ges bättre förutsättningar genom tydligare nationellt ansvar för utbildning, stöd och arbetsvillkor riskerar vi att detta folkförankrade inslag i vår rättsstat förlorar både kvalitet och legitimitet.

  Jag vill även lyfta fram två andra områden där vi måste agera kraftfullare för att bevara och stärka allmänhetens tilltro till rättsväsendet: mängdbrotten och den grova ekonomiska brottsligheten.

  I Dalarna, som jag kommer ifrån, har vi nyligen haft två uppmärksammade fall av smitningsolyckor. Det finns både foton och filmer på dem som kört bilen, men ändå har ärendena lagts ned. Det handlar om personer som blivit påkörda, en person med stora skador. Trots foton och filmer på både bil och förare möts man av beskedet: Utredningen läggs ned.

  Det här är tyvärr inget undantag. Riksrevisionen har slagit fast att polisen hanterar mängdbrott ineffektivt och att det saknas uppföljning och analys. Brottsförebyggande rådet pekar på en oroväckande låg uppklaringsgrad och att detta skapar ett glapp mellan det brottsoffren förväntar sig och vad rättsväsendet faktiskt levererar.

  Det här är en rättvisefråga. När inbrott, stölder och skadegörelse inte leder till någon reaktion undermineras förtroendet för hela systemet. En viktig förklaring är bristen på lokala poliser. Brottsförebyggande rådet konstaterar att närpolisens närvaro och kännedom om det lokala samhället är avgörande för att hantera just dessa brott.

  Vi socialdemokrater menar att alla kommuner ska ha en närvarande polis. Det är en trygghetsfråga, men det är också en fråga om respekt - för kommunmedborgarna, för brottsoffren och för rättvisan.

  Jag vill även lyfta den grova ekonomiska brottsligheten, som är ett hot både mot tilliten till samhället och mot själva välfärdsstaten. Det handlar om avancerade upplägg: system där företag töms på pengar, bolag kapas och skattemedel hamnar i fel fickor. Dessa brott sker inte i stundens ingivelse utan är ofta planerade och genomtänkta med syftet att berika sig på samhällets bekostnad.

  Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Rikard Jermsten har varit tydlig: Straffen är för låga, vilket gör att denna typ av brott riskerar att inte prioriteras tillräckligt trots att de kan kosta samhället miljardbelopp.

  För oss socialdemokrater är detta en fråga om rättvisa och en brottsförebyggande verkan. Högre straff spelar en avgörande roll för att avskräcka från den här typen av brottslighet. För dessa planerade ekonomiska brott måste risken för straff väga tyngre än vinsten från brottet.

  Fru talman! Vi socialdemokrater vill höja straffen för grova ekonomiska brott. Vi vill införa en svensk antimaffialagstiftning så att vi kan slå mot hela den kriminella infrastrukturen. Vi vill göra det möjligt att konfiskera kriminellas tillgångar och återföra dem till samhället. Det handlar om att säga att du inte kan fuska dig till framgång och inte stjäla från välfärden och tro att du kommer undan.

  Vi socialdemokrater har en tydlig linje. Rättsstaten ska vara stark, rättvis och folkligt förankrad. Vi ska ge polisen verktyg att knäcka gängen. Vi ska stärka skyddet för brottsoffer. Vi ska aldrig tumma på rättssäkerheten. Vi ska säga nej till ett system där brottsoffer får sina ärenden nedlagda utan åtgärd och nej till att ekonomiska brottslingar får fuska sig till framgång på bekostnad av hela vårt samhälle. Den som sköter sig ska inte vara en förlorare. Vi säger ja till en rättsstat som fungerar för alla i hela landet.

  (Applåder)

  2025-04-09 18:55:20

  

  Lars Isacsson

• Fru talman! Från oppositionens sida är det väldigt spretigt på det justitiepolitiska området och även här på det processrättsliga området. Socialdemokraterna har tidigare sagt nej till visitationszoner. Senare ville de göra hela södra Stockholm till en visitationszon. De sa nej till anonyma vittnen. Sedan sa de ja till anonyma vittnen. De sa nej till att gängkriminella ska bli av med sina medborgarskap. Sedan sa de ja till det - eller gjorde de det?

  Dessutom har Socialdemokraterna en ambition att styra ihop med partier som säger nej till mycket av det vi gör på det justitiepolitiska och processrättsliga området. Jag undrar nu om allt som vi genomfört under den här mandatperioden kommer att rivas upp om Sverige mot förmodan får en ny regering och Socialdemokraterna ska försöka samarbeta med de partier som säger nej till det mesta.

  2025-04-09 19:00:56

  

  Pontus Andersson Garpvall

• Fru talman! Ja, det kan vara lämpligt att vi börjar med de frågeställningar som lyfts upp. Ledamoten Gudrun Nordborg lyfter upp deltagande via distans. I dag är huvudregeln att deltagande ska ske fysiskt på plats. Vi ser goda anledningar att se över det. Detta ska inte behöva vara huvudfallet, utan det ska i fler fall än i dag kunna fattas beslut om digitalt deltagande genom videolänk från en annan plats av hänsyn till trygghet för brottsoffer och vittnen, av rent logistiska skäl eller av andra skäl.

  Det var därför Domstolsverket fick i uppdrag att titta på frågeställningen för att se vilka förändringar som behövde göras. Detta bereds just nu inom Regeringskansliet.

  Kompetensförsörjningen för domstolarna är ett bekymmer. Det är ett problem när ärenden fastnar i flödet och det skapas köer. Det är därför viktigt att kunna ändra på processer, som jag redogjorde för i mitt anförande, med snabbare lagföring där vi på ett bra sätt kan frigöra resurser. Det är också viktigt att vi arbetar systematiskt och långsiktigt för kompetensförsörjningen, och det var därför regeringen gav Domstolsverket i uppdrag att se över sin kompetensförsörjningsplan och sedan utvärdera vilka insatser som var genomförda och vilken effekt de fått.

  Dessutom har regeringen tillskjutit 1,2 miljarder kronor för att våra domstolar ska kunna arbeta effektivare, säkra kompetensförsörjningen och hantera fler ärenden.

  Arbetet är alltså på gång. Det tas på allvar, och det är viktigt.

  2025-04-09 18:49:15

  

  Ludvig Ceimertz

• Fru talman! Jag hör vad du säger, Ludvig Ceimertz. Nu är det ju så att praxis när det gäller möjlighet att delta digitalt i en rättsprocess varierar stort över landet. En del domare är otroligt restriktiva med detta, vilket skapar bekymmer, oro och rädsla för många både offer och vittnen. Så får det inte vara.

  När det handlar om att göra det möjligt med digital närvaro har jag också erfarenhet efter att länge ha arbetat både i och utanför rättsväsendet, och det kräver att man gör det under säkra förhållanden. Där vore servicecentren utmärkta att behålla för att garantera det.

  Jag känner också igen sedan många reformer tillbaka att man har försökt ändra på möjligheten att rekrytera kvalificerade jurister till domartjänster. Det går ibland trögt. Där måste det göras mer. Detta är dock ingenting som den SD-ledda regeringen på egen hand har hittat på nu. Det är ett krav sedan mycket länge.

  Jag sparar att kommentera frågan om det viktiga med lokaler som är skyddade och icke- privata och inte riskerar kriminell inblandning. Det handlar om hela rättskedjan, inklusive domstolslokaler ibland.

  2025-04-09 18:51:15

  

  Gudrun Nordborg

• Fru talman! Jag måste säga att det är lite intressant att frågan om lokaler nu har lyfts i två repliker med kommentaren att vi inte ska prata om det nu. Ändå läggs det tid på det.

  Jag vill bara passa på att säga att jag delar uppfattningen att lokaler där domstolar finns, där polisen finns och där Kriminalvården finns ska vara trygga, säkra och stabila. Det ska inte finnas några oegentligheter. Det är därför regeringen har gett dessa myndigheter i uppdrag att kartlägga just detta. Regeringen har alltså agerat i frågeställningen. Jag tycker att det är viktigt att få det sagt eftersom det ändå lyftes två gånger, med medskicket att det inte skulle lyftas.

  När det sedan gäller statens servicecenter är det inte det enda sätt som finns att delta digitalt under rättegångar. Det kan man göra på många fler sätt. Vi har också sett en stor ökning av antalet tillfällen där man deltar digitalt, från ganska få tillfällen. Vid de allra flesta rättsprocesser, åtminstone de lite större, finns det nu någon form av digitalt inslag.

  Vi tycker att det är positivt och bra att den möjligheten finns och vill gärna att den ska utökas och kunna användas mycket mer. Det är nämligen bekymmersamt, som ledamoten Nordborg ger uttryck för, att det ser så olika ut runt om i landet. Det behöver bli mer likvärdigt. Det är också därför vi tittar på att ta bort principen att huvudregeln ska vara fysiskt deltagande. Den utredningen bereds just nu i Regeringskansliet.

  När det gäller kompetensförsörjningen är det ett bekymmer som det arbetas med. Regeringen har i två raka regleringsbrev till Domstolsverket lyft fram att man ska arbeta med, utvärdera och komma tillbaka i den frågan.

  2025-04-09 18:53:02

  

  Ludvig Ceimertz

• Herr talman! I dag debatterar vi processrättsliga frågor. Det är ett viktigt område som handlar om att kunna lagföra inte minst de grovt kriminella. Det är i hur man utreder, frihetsberövar, åtalar och dömer som rättvisan prövas.

  Kristdemokraterna och regeringen har tillsammans inom ramen för Tidösamarbetet fått mycket gjort inom processrätten på kort tid. Det handlar om åtgärder som borde ha vidtagits för länge sedan men som nu kommer på plats tack vare Tidöpartiernas paradigmskifte i synen på lag och ordning. Det handlar om nya och effektivare verktyg för polis och åklagare - bland annat en helt ny förverkandelagstiftning, som började gälla hösten 2024 och som ger utökade möjligheter att beslagta och förverka kriminellas tillgångar, exempelvis i form av pengar, bilar och värdefulla lyxprylar.

  Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 oktober 2023 och den 1 september 2024 har vi också gett de brottsbekämpande myndigheterna utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot gängkriminella. Detta är en lagstiftning som redan har förhindrat flera skjutningar och sprängningar.

  Vi har även utökat kamerabevakningen, och den 1 april infördes nya förenklade regler för att sätta upp fler kameror. Tillståndskravet för offentliga verksamheter togs då bort, och brottsbekämpande myndigheter gavs rätt att bedriva kamerabevakning på fler ställen. Detta är en tydlig och trygghetsskapande åtgärd som förebygger brott och även säkrar bevisning då brott begås.

  Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen stärker vittnesskyddet och bryter tystnadskulturen runt gängen genom att det sedan den 1 januari är möjligt att under vissa förutsättningar vittna anonymt i brottmål. Kristdemokraterna var första riksdagsparti att föreslå att man skulle tillåta anonyma vittnen, och nu kommer det äntligen på plats.

  Det är viktigt att påpeka att möjligheten att vittna anonymt enbart gäller om det finns en påtaglig risk för vittnet eller dess närstående att utsättas för allvarlig brottslighet om vittnets identitet blir känd. Brottet som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymitet ska också vägas mot den misstänktes möjligheter att försvara sig.

  Vi kristdemokrater vill även se åtgärder för att stärka Brottsofferjourens viktiga arbete genom utökade resurser. Vi vill också se en höjning av inkomstgränsen för rättshjälp så att fler kan ta del av denna. Kostnadsfrågan och att man inte över huvud taget har råd med ett juridiskt ombud ska inte få utgöra ett hinder för att inleda en rättsprocess och få sin sak prövad.

  Herr talman! Stegvis återtar vi den trygghet som gått förlorad i Sverige. I detta är vår prioritering tydlig: Tryggheten och brottsoffret ska sättas främst. Jag vill därför även lyfta regeringens arbete med att se över frågan om ersättning till frihetsberövade, Justitiekanslerns praxis och lagstiftningen på detta område. Det är fullkomligt orimligt att gärningsmän i vissa fall kan få ut mångdubbelt mer i skadestånd än deras offer.

  I Malmö fick en våldtäktsman 840 000 kronor i frihetsberövandeersättning, inte för att han var oskyldig utan för att han visade sig vara yngre än vad rätten först trott och därför hade varit frihetsberövad för länge. Denna typ av skadestånd till gärningsmän borde endast kunna betalas ut när det är rimligt och då till rimliga belopp. Det är hög tid att stoppa liknande ersättningar, och nu har vi en regering som tar tag i detta.

  Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall utskottets förslag i betänkandet.

  2025-04-09 19:06:27

  

  Torsten Elofsson

• Herr talman! Tack till Pontus Andersson Garpvall för frågan! Svaret på ledamotens fråga är nej. Allt som har beslutats här kommer inte att rivas upp. Det vore väldigt dumt av oss socialdemokrater att göra det eftersom sju av tio propositioner som har tagits fram under mandatperioden är initierade av en socialdemokratisk regering. Det vore alltså att dra tillbaka den politik vi själva har fört fram. Nu är man ändå inne på tredje året av den här mandatperioden.

  Vad gäller hur man ska samverka framöver kommer vi socialdemokrater med största sannolikhet att gå till val som ett eget parti med egen politik. Sedan kommer ett valresultat. Jag är van att samarbeta med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Jag har bra erfarenhet av det. Vi får se hur framtida samarbeten ser ut. Socialdemokraterna är ett parti som kan samarbeta med andra.

  2025-04-09 19:02:06

  

  Lars Isacsson

• Herr talman! Tack, Pontus Andersson Garpvall, för frågan!

  Överlag tror jag att det är viktigt för alla politiska partier att vara beredda att ompröva tidigare ställningstaganden. Jag tror att det är så som Socialdemokraterna har kunnat vara det statsbärande partiet i Sverige sedan demokratins införande. Vi hänger med, har nya lösningar på nya problem och fastnar inte.

  Vad gäller kärnkraft var vi initiativtagare till att ta fram en energiöverenskommelse, som sedan bröts av de andra partierna. Vi sträcker ut handen fortfarande och vill ha en bred energiöverenskommelse. Det tror jag även efterfrågas av näringslivet.

  Herr talman! En restriktiv invandring och en reglerad arbetskraftsinvandring är nog ingenting nytt.

  Åter till frågan om vilka man kan samarbeta med och inte. Jag kommer från en del av Sverige där det inte är helt ovanligt att vi socialdemokrater styr med egen majoritet. Det är väl inte helt troligt, men jag tycker att med tanke på hur regeringen och SD levererar borde det inte vara en omöjlighet att det skulle kunna vara så 2026.

  (Applåder)

  2025-04-09 19:04:35

  

  Lars Isacsson

• Herr talman! Tack så mycket, Lars Isacsson, för svaret!

  Som jag ser det är problemet med socialdemokrater att de säger en sak nu, men sedan ska de kompromissa och försöka samarbeta med de andra på vänstersidan i politiken.

  Inom andra politikområden försöker Socialdemokraterna framställa det som att de alltid har varit för kärnkraft, exempelvis. Men sedan regerar de med Miljöpartiet och stänger ned kärnkraften. De påstår också att de alltid har varit för en kontrollerad invandring. Men sedan styr de ihop med Miljöpartiet och Vänsterpartiet och lämnar dörren till Sverige på glänt. De säger att de vill beskatta de rika, men senast valde de att styra ihop med Centerpartiet och avskaffade värnskatten för de allra rikaste så att dåvarande finansminister Magdalena Andersson hade råd med ytterligare en dyr skidsemester i fjällen.

  Hur ska väljarna kunna lita på Socialdemokraterna? Kommer de att kunna hålla det de lovar när de har haft svårt för att hålla det de har lovat tidigare?

  2025-04-09 19:03:16

  

  Pontus Andersson Garpvall

• Herr talman! Ämnet processrättsliga frågor rymmer oerhört mycket. Jag ska beröra bara några aspekter. För säkerhets skull börjar jag med att yrka bifall till reservation 5.

  När vi talar om processrättsliga frågor handlar det ytterst om tillgång till rättvisa, vilket är en central princip i en demokrati och en rättsstat. Man ska ha tillgång till det i tid, och det får väldigt gärna handla om snabbare lagföring, vilket den moderata ledamoten lyfte upp tidigare.

  Det behöver också handla om ekonomi med rättshjälpsmöjligheter och möjligheter till juridiska biträden utan alltför höga kostnader eller helst inga kostnader alls. Det här skapar tillgång till rättvisa på riktigt.

  Jag vill också ta upp en dimension som har berörts tidigare, nämligen möjligheten att närvara vid förhandlingar via video. Det ger väldigt många fördelar. Det underlättar både för parter och för vittnen i olika typer av processer att inte behöva resa långa sträckor.

  Domstolsverket har försökt etablera det här på ett starkare och tryggare sätt genom att använda statens servicecenter. Jag skulle verkligen önska att dessa servicecenter fick stå kvar, för där kan man ha faciliteter som gör det tryggt även i den situationen. Det är inte säkert att det går att komma undan rädsla och oro enbart genom att lämna domstolslokalerna eller att man kan få det rättssäkert om man genomför videoförhör lite var som helst.

  Det förekommer också skild praxis mellan olika domstolar. Meningen är att vi åtminstone ska få riktlinjer där man särskilt ska försöka bedöma vad det innebär för kostnader eller andra olägenheter om en part eller ett vittne behöver inställa sig fysiskt i en domstolsbyggnad. Det kan förstås också handla om att vi ska hantera rädslor och om att det kan finnas risk för påtryckningar i övrigt. Det handlar alltså även om säkerheten.

  Åtskilliga processer ger i dag möjlighet till närvaro via videolänk. Det är inte minst viktigt i mål om exempelvis grov kvinnofridskränkning, där kvinnorna kan ha en väl befogad rädsla för att möta en gärningsman i rättssalen. I andra mål finns det kanske också rädsla för att råka ut för förföljelse när man som brottsoffer eller vittne lämnar domstolen. Det är också ett riskmoment.

  Det finns alltså både effektivitetsskäl och säkerhetsskäl till att erbjuda videomöjligheter. Jag menar att det ytterst handlar om rättssäkerheten. Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att närvaro via videolänk regelmässigt bör erbjudas om målsägande eller vittne till följd av rädsla inte vill delta på plats i rättssalen.

  Sedan vill jag fokusera på framför allt domstolslokaler men även andra lokaler som rättsväsendet förfogar över. Det var detta jag avvaktade till mitt anförande med att beröra och inte tog upp i replikväxlingen.

  Många av rättsväsendets fastigheter ägs - tack och lov, skulle jag vilja säga - av Specialfastigheter Sverige Aktiebolag. Det är ett bolag som ägs av svenska staten. Det handlar om olika typer av lokaler och hus, såsom kriminalvårdsanstalter, ungdomshem, domstolsbyggnader och polisfastigheter. Det är verksamheter som är oerhört viktiga samhällsfunktioner, vilket ställer höga krav inte minst på säkerhet. Men det finns även privata fastighetsägare som rättsväsendet hyr av, och dessvärre finns det exempel på att samhällsviktiga fastigheter ägs av bolag med kopplingar till grov kriminalitet.

  Här är det rimligt att vi försöker hitta en annan ordning. Det är inte rimligt att samhällsfastigheterna ska stå utanför demokratisk kontroll. Vi önskar en ordentlig kartläggning av hur stor andel av rättsväsendets lokaler som ägs av privata bolag och hur många av de bolagen som har kopplingar till grov kriminalitet.

  Det finns nu förslag som kan komma att verkställas. Det är myndigheter som har samverkat om och diskuterat de här frågorna. Det handlar om Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och andra relevanta aktörer och myndigheter. Detta redovisades nyligen, och man har förslag på hur problematiken kan hanteras som verkar väldigt positiva.

  Det man trycker på är att vi kanske kan ha kontroll i samband med att vi säljer en fastighet men att vi när det gäller ägarförändringar som sker senare är bundna av hyresavtal och då inte kan hantera maktförskjutningar där. Man kan dock göra som myndigheterna nu föreslår och skapa ett system för kontroll av ägarförändringar där man kräver förvärvstillstånd och där statlig förköpsrätt är ett instrument för att hantera risken att lokaler ägs av illegala aktörer. Det är någonting som jag menar behöver övervägas på stort allvar. Så kan vi också bidra till en bra tillgång till rättvisa - och det i trygga lokaler.

  2025-04-09 19:17:49

  

  Gudrun Nordborg

• Herr talman! Sveriges domstolar är platsen där Sveriges framtid och utveckling ligger och väntar. Jag tar det en gång till: Sveriges domstolar är platsen där Sveriges framtid och utveckling ligger och väntar.

  I stort sett all tillväxt - nya jobb, ny infrastruktur, nya bostäder och ny energi - förutsätter bygglov, detaljplaner, miljötillstånd eller andra beslut. Det är beslut som ofta överklagas, vilket prövas i sak eller processuellt. Det görs laglighetsprövningar av politiska beslut. Men handläggningstiderna i våra myndigheter, domstolar och överprövande instanser är alldeles för långa, och det är ett stort problem för enskilda och för samhället.

  Som vi har hört har regeringen en målsättning om rimliga handläggningstider. I regeringens regleringsbrev för Sveriges domstolar anges att handläggningen av annat än förtursmål ska ta mellan fem och sju månader för 75 procent av ärendena. Det gäller i såväl brottmål som tvistemål, i såväl tingsrätt som förvaltningsrätt och i såväl underrätt som överrätt. För 25 procent av ärendena kan det ta längre tid, och det står inte ens hur länge. Detta gäller alltså i varje enskild instans. Man ska också veta att ärendena innan dess har varit uppe hos en myndighet eller kommun för handläggning och eventuellt beslut. Vi pratar alltså om år av handläggning - helt i enlighet med uppdraget.

  Vi i Centerpartiet tycker att det här är för låga ambitioner. Dessutom överskrids handläggningstiden ofta, vilket flera JO-beslut visar på. Regeringens ansvar och arbete slutar ju inte med regleringsbrevet, utan ansvaret är att se till att enskilda och företag får tillgång till rättvisa i god tid. Ansvaret är att styra och leda landet så att detta genomförs, inte enbart att skriva uppdrag.

  Vi i Centerpartiet är medvetna om att måltillströmningen till och komplexiteten i målen hos Sveriges domstolar har ökat under senare år. Det vet vi om. Detta har lett till alldeles för långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. Jag vill särskilt lyfta brott mot barn, som i flera fall inte är förtursmål. Där är det bokstavligen landets framtid som ligger och väntar på beslut.

  Det är därför avgörande att Sveriges domstolar nu faktiskt får möjlighet att utöka verksamheten på ett hållbart och långsiktigt sätt. Att rekrytera, utbilda och fortbilda domare är ett arbete som tar tid. Notarieutbildningen är en aspekt av detta, och rekryteringen av jurister med andra erfarenheter än rättsväsendet är en annan - men även att få domare att vilja vara verksamma i hela vårt land.

  Vi vet att det utöver jurister finns många andra kvalificerade nödvändiga medarbetare inom landets domstolar, där vi också måste vara en bra arbetsgivare. Domstolar i hela vårt land, med deras medarbetare, är också en del av den intellektuella infrastruktur som bygger hållbara samhällen. För att både vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerade jurister och uppfylla rollen som rättsstatens yttersta väktare måste domstolarna ha goda möjligheter att löpande rekrytera och utbilda domare. Vi behöver också se över skyddet av domare och anställda för att kunna säkerställa att de har ett adekvat skydd i den utsatta situation de ofta befinner sig i.

  Allt detta är sammantaget avgörande för att vi ska ha självständiga domstolar som står för den viktiga delen i vår maktdelning. Dagens domstolar vilar tungt på att domare som är över 60 år arbetar kvar. Det är vi mycket tacksamma för, men det är inte långsiktigt hållbart, av många skäl. Därför är det välkommet att regeringen till slut har tillskjutit mer pengar till landets domstolar.

  Vi vet att polisen och Kriminalvården har fått betydande och välbehövliga tillskott. Men i ett rättssystem behöver varje länk vara stark nog för att helheten ska hålla. Här vill jag nämna Statens servicecenter, som framhålls som en plats som kan användas för att till exempel avlägga vittnesmål. Men då är det inte ett steg i rätt riktning att lägga ned 35 av de 150 kontoren.

  Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga att utvärdering av integritetskänslig lagstiftning med tvångsmedel, skydd av aktörer i domstolsprocessen och rättshjälp som ger fler möjlighet att få rättvis rättegång är mycket viktiga frågor. Vi håller i många delar med om det som har sagts av andra partiers ledamöter gällande detta. Men jag nöjer mig med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 3, som rör just personalförsörjning.

  2025-04-09 19:26:12

  

  Ulrika Liljeberg

• Herr talman! Kära kollegor! Nu tänkte jag beröra ett ämne som jag inte tror har varit uppe hittills. Miljöpartiet har dock tagit upp det flera gånger, och därför tror jag att det hamnade i en förenklad behandling den här gången.

  Det handlar om ett oberoende rättsväsen och vikten av detta. Fristående domstolar är en av grundvalarna i det svenska statsskicket. Att det finns ett avstånd mellan riksdagen och regeringen i förhållande till domstolarna är avgörande, men det borde också vara fallet mellan de politiska partierna och den dömande makten. I dag är det ju partierna som nominerar och i landets kommunfullmäktige i praktiken utser nämndemän som sedan dömer i landets tingsrätter. Nämndemän till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt väljs av regionfullmäktige på samma vis.

  Miljöpartiet anser att det är ett stort problem att partierna utser de lekmannadomare som finns. På senare år har det varit flera uppmärksammade fall som visat att partipolitiken kan ha påverkat hur nämndemän agerar vid våra domstolar. Det har skett över hela den politiska skalan. Det är oacceptabelt, tycker vi, oavsett vilket parti som nominerat en nämndeman.

  En studie från Uppsala universitet 2015 visade exempelvis att utgången i de migrationsmål som studerats hade påverkats av vilka partier som nominerat de tjänstgörande nämndemännen. Bara misstanken om att politisk färg kan påverka hur nämndemän dömer i enskilda mål utgör skäl för oro.

  Miljöpartiet vill stoppa politiseringen av domstolarna och öka domstolarnas oberoende från politiken. Vi föreslår därför att de politiska partierna inte längre ska ha någon roll i rekrytering, nominering eller val av nämndemän. Den processen kan bedrivas av exempelvis Domstolsverket, domstolsstyrelsen, länsstyrelserna eller andra aktörer och rikta sig till kandidater i många olika delar av samhället.

  Hur modellen ska se ut måste förstås utredas grundligt. Det är viktigt att sammansättningen av nämndemän speglar hela samhället och blir mer representativ vad gäller till exempel ålder, yrke och bakgrund. Vi vill helt enkelt tillsätta en utredning som ska lämna förslag på hur ett nytt system kan se ut, där för- och nackdelar med olika modeller kan vägas.

  Det är också viktigt att de ekonomiska villkoren för nämndemän förbättras, oavsett om det nuvarande systemet behålls eller om ett bättre kommer till. Det är i dag av ekonomiska skäl svårt för många att ta på sig ett uppdrag som nämndeman eftersom ersättningen är så låg. Det är ett av skälen till att ålderssammansättningen inte speglar befolkningen och att andelen pensionärer är hög.

  Herr talman! Under kort tid har omfattande utökningar genomförts vad gäller polisens möjlighet att använda olika former av tvångsmedel. Det handlar bland annat om att i betydligt större omfattning än i dag kunna använda tvångsmedel preventivt, alltså utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. Syftet är förstås att upptäcka och förhindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångsmedel ska också i större utsträckning än i dag få användas vid fler och mindre allvarliga brott. Dessutom ska den överskottsinformation som framkommer i samband med till exempel avlyssning också få användas.

  Detta är verktyg som är efterfrågade av polisen och kommer att göra stor skillnad för möjlighet att förebygga och klara upp brott, men samtidigt innebär den omfattande utvidgningen stora integritetsinskränkningar. Därför bör den här typen av lagstiftning vara tidsbegränsad och kontinuerligt utvärderas för att se om syftet med lagstiftningen verkligen uppnås och är proportionerligt i förhållande till integritetsinskränkningen.

  Herr talman! Det finns flera reformer av de rättsvårdande myndigheternas arbete som skulle underlätta och förbättra arbetet. Jag vill nämna några av dem här. Några av dem har också varit uppe tidigare i den här debatten. Jag vill först nämna närvaro vid domstolsförhandlingar via videolänk. Det är glädjande att höra att detta bereds i Regeringskansliet, men som vi brukar göra här kommer oppositionen ändå att lägga sina reservationer så länge det hela inte är genomfört.

  Deltagande via videolänk har ökat kraftigt på senare år och skapat rimligare förutsättningar för brottsoffer att redogöra för vad som har hänt. Detta nämndes också av kollegan från Vänsterpartiet. Inte minst har det handlat om mål som rör grov kvinnofridskränkning.

  Men det förekommer att rätten nekar målsägande att delta via videolänk. Miljöpartiet och Vänsterpartiet menar att det är fel. Vi anser att närvaro via videolänk regelmässigt bör erbjudas i situationer där målsäganden och vittnen till följd av rädsla inte vill delta på plats i rättssalen. Regeringen bör därför ge Domstolsverket i uppdrag att utveckla och sprida tekniken för att delta i rättegång på distans via videolänk till samtliga domstolar.

  Jag vill också här nämna det som Centerpartiet betonade i sitt anförande, nämligen vikten av att arbeta för att rekrytera, utbilda och fortbilda domare. Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges domstolar ökat. Det har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. Här måste regeringen ta situationen på allvar och bistå domstolarna med det de behöver för att hantera hela ärendebördan, inte bara det som är relaterat till den grova organiserade brottsligheten.

  Det är därför avgörande att Sveriges domstolar får faktisk möjlighet att utöka verksamheten på ett hållbart och långsiktigt sätt för att både vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerade jurister och uppfylla rollen som rättsstatens yttersta väktare.

  Avslutningsvis vill jag lyfta fram behovet av att införa hemmarrest och områdesarrest som alternativ till häktning. Detta är en riktigt gammal fråga, har jag förstått. Det gäller vid viss typ av brottslighet, och det föreslogs redan 2016 i en utredning som hette Färre i häkte och minskad isolering. Införandet av dessa nya alternativ till häktning kan antas minska antalet personer som behöver uppta häktesplatser.

  Som Kriminalvården har fört fram ligger det både i den enskildes och i samhällets intresse att utöka möjligheten för en brottsmisstänkt att under utredningstiden behålla bostad, lön, arbete och daglig kontakt med familj. Som sagt gäller det alltså vid vissa typer av brott. Jag anser att regeringen bör gå vidare med utredningens förslag.

  Vi står bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 2.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 10 april.)

  2025-04-09 19:31:47

  

  Ulrika Westerlund

• Herr talman! Vi är nu snart tre år in i mandatperioden, och på det justitiepolitiska området börjar våra åtgärder synas alltmer i verkligheten. Att stifta lag är i Sverige en omfattande process som trots att vi vill rusa fram med nya åtgärder tar tid. Socialdemokraterna har under mandatperioden kritiserat oss för att åtgärderna kommer för fort, men för Sverigedemokraterna och regeringen finns ingen tid att vänta.

  Även att knäcka den gängrelaterade och organiserade brottsligheten är någonting som kommer att ta tid. Statsministern varnade tidigt för att det kanske till och med kommer att bli värre innan det blir bättre, men än så länge har de värsta farhågorna inte inträffat - tvärtom.

  Vad gäller det dödliga skjutvapenvåldet har vi sett en minskning under både 2023 och 2024, detta efter Socialdemokraternas rekordår med 62 dödsskjutningar under 2022, vilket var en ökning med 232 procent under deras senaste åtta år vid makten. Under våra första två regeringsår minskade i stället skjutningarna med ungefär en tredjedel, och det dödliga våldet är nu nere på samma nivå som 2014. I mars skedde färre skjutningar i Sverige än på nästan tio år.

  Detta kan naturligtvis ha många olika förklaringar, men låt mig peka på några.

  Den 1 januari 2023 avskaffades ungdomsrabatten för grova brott. Det innebär bland annat att alla över 18 år kan dömas till livstids fängelse. Med de tidigare socialdemokratiska straffen gick många unga morddömda fria långt före sin 30-årsdag. Förändringen höjde insatserna för dem som tidigare var beredda att ta en annan persons liv och bara riskera ett mindre antal år på en svensk anstalt.

  Ett år senare dubblade vi minimistraffet för grovt vapenbrott. Det innebär att personer som går med vapen på offentlig plats får spendera minst fyra år i fängelse, och ännu jobbigare blir det för dem när vi senare under mandatperioden kommer att införa dubbla straff för gängkriminella. Då får de räkna med minst åtta år i fängelse, kanske på en anstalt i Baltikum. Det är en stor skillnad mot minimistraffet på ett år, vilket var fallet för bara några år sedan när Socialdemokraterna fortfarande hade makten.

  Detta i kombination med den kanske viktigaste faktorn i sammanhanget, att uppklaringen av gängmord gått från ungefär 20 procent till över 70 procent, sätter ännu mer på press på de kriminella gängen. Du riskerar inte bara ett långt fängelsestraff bara för att du burit vapen på offentlig plats och ett livstidsstraff om du blir påkommen, utan sannolikheten att du faktiskt blir påkommen är nu också betydligt större än tidigare.

  Detta förklarar polisen inte minst med de förändringar som Sverigedemokraterna och regeringen gjort på det processrättsliga området, framför allt möjligheten till preventiv avlyssning av gängkriminella. Många brott förhindras innan de ens hinner begås, och ännu fler klaras upp i efterhand.

  Förutom möjligheten till preventiv avlyssning kommer vi under mandatperioden att göra det möjligt med dessa typer av hemliga tvångsmedel även mot minderåriga. Inom det processrättsliga området har vi infört en möjlighet för polisen att inrätta visitationszoner och utfärda vistelseförbud samtidigt som vi har genomfört lättnader gällande kameraövervakning och förlängt preskriptionstider. Kort sagt är det betydligt jobbigare att vara kriminell i dag än för tre år sedan.

  Att upprätthålla tryggheten i ett land är statens absolut viktigaste uppgift. Vår försvarsmakt ansvarar för att hålla svenskarna trygga från yttre hot, och våra brottsbekämpande myndigheter ansvarar för att hålla oss säkra från inre hot. Sverige är svenskarnas plats på jorden. Det är vårt enda hem, och i vårt hem ska vi inte välkomna folk som missköter sig eller inte vill bidra till det gemensamma, de som utnyttjar oss, förstör eller beter sig illa. De får helt enkelt vända om.

  Att Sverigedemokraterna och regeringen nu skärper straff, möjliggör för polisen att beslagta mer av de kriminellas ägodelar, ökar möjligheterna till att avlyssna kriminella, möjliggör mer kameraövervakning, ser till att fler kriminella utvisas från landet och ser till att gängkriminella blir av med sitt medborgarskap genomförs i första hand för att det är både rätt och nödvändigt. År av nedmontering av Sverige har satt oss i en situation där dessa förändringar av lagstiftningen inte bara är nödvändiga, utan de hade behövt genomföras för årtionden sedan.

  Alla ansvariga politiker som sjungit mångkulturalismens lov är ansvariga för dagens situation. Det är en naiv samhällssyn, och alla beslut i massinvandringens namn har försatt Sverige i en allt sämre situation. Dessa beslut har aldrig varit för Sveriges bästa.

  Många av de förslag som vi driver igenom under denna mandatperiod är sådana som Sverigedemokraterna drev för 15 år sedan när vi för första gången tog plats i den här kammaren. Men det är först nu, när Sverigedemokraterna sitter vid makten, som vi äntligen ser en vändning, ljuset i tunneln. Tillsammans med regeringen städar vi nu upp efter tidigare regeringars misslyckanden och bedriver en politik som äntligen sätter svenskarnas trygghet och säkerhet i främsta rummet.

  Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 6, Sverigedemokraternas reservation.

  2025-04-09 19:11:02

  

  Pontus Andersson Garpvall