Militära frågor

Debatt i text

• Fru talman! För ett år sedan när vi stod här och debatterade förra årets betänkande var vi i slutskedet av Försvarsberedningens arbete. Till skillnad från då har vi nu ett beslut i kammaren om inriktningen för totalförsvaret 2025-2030.

  För ett år sedan tog vi upp mycket som senare återfanns i regeringens proposition om totalförsvaret, nämligen en fortsättning på den förda politiken från inriktningsbesluten 2015 och sedermera 2020 som bröt de tidigare trenderna om nedskärningar och bantad försvarsmakt. Fokus ligger nu på en kraftfull expansion exempelvis vad gäller inköp av materiel och utökad värnpliktsutbildning i syfte att bygga upp våra krigsförband och därmed stärka vår försvarsförmåga.

  När jag kom in riksdagen 2014 och samtidigt fick tjänstledigt från mitt jobb som yrkesofficer på P 4 Skaraborgs regemente låg anslagen på ca 45 miljarder. I takt med beslutet 2020 låg vi på 60 miljarder, och i dag är det 143 miljarder. I och med beslutet i höstas är prognosen att vi kommer att komma upp i ungefär 186 miljarder kronor till 2030, motsvarande 2,6 procent av bnp.

  Fru talman! Varför lyfter jag upp budget- och inriktningsbeslut när vi ska debattera militära frågor? Jo, det finns de som tror att det svåraste är gjort och ligger bakom oss och att det nu när vi har fattat beslut för 2025-2030 bara är för försvarsutskottet att luta sig tillbaka och se på när besluten ska verkställas. Inget kunde vara mer fel. För att likställa med militära termer: planen upprättad och beslutad. Nu kommer det svåra, nämligen att genomföra planen.

  Siffror blir lätt abstrakta, vilket vi minns från pandemin när stödåtgärder i form av mångmiljardbelopp sattes in. Senare var det stödpaket i form av mångmiljardbelopp till Ukraina.

  Om vi ser på årets siffror, det vill säga försvarets budget, på 143 miljarder, exklusive eventuella förändringar i vårändringsbudgeten, i förhållande till statens totala utgifter på 1 374 miljarder, inser vi att det handlar om över 10 procent av statsbudgeten. Märk då att vi fortfarande förhåller oss till beslutet som har fattats i kammaren. Mycket vatten har, som bekant, runnit under broarna sedan dess, och Sveriges regering talar om nivåer på 3 ½ procent av bnp men flaggar för högre. USA:s utrikesminister Marco Rubio uttalade sig så sent som för några veckor sedan om nivåer närmare 5 procent.

  När vi talar om procent av bnp säger det sig självt att det inte är fråga om statiska belopp utan att de har sin utgångspunkt i tillväxten. Vi kan konstatera att det är fråga om enorma belopp, och allt detta ska omsättas i vapensystem, stridsfordon, fartyg, transportflyg, stridsvagnar, värnpliktiga, anställda gruppbefäl, soldater, sjömän, visstidsanställda, officerare, reservofficerare, utbyggnad av våra funktionsskolor, infrastruktur, kaserner, övnings- och skjutfält, ammunition, uniformer, kängor och så vidare. Listan kan göras lång.

  För oss som på olika sätt jobbar med försvarsfrågor handlar det nu om att vara framåtlutade och inse att vissa saker kommer att behöva rattas och justeras för att bättre träffa målet. Försvarsmakten står i detta nu i en tillväxtfas - och kommer så att göra under en lång tid framöver.

  Men omvärldsläget medger inte hur lång tid som helst, snarare tvärtom. Vid en eventuell fredsuppgörelse i Ukraina handlar det om några år, upp till fem år, innan Ryssland har återtagit förmågan från innan den fullskaliga invasionen den 24 februari 2022.

  Sverige står inte ensamt, utan samtliga likasinnade länder i väst står inför samma faktum. Förr hade vi lite pengar och mycket tid. Nu har vi mycket pengar och lite tid. Uppbyggnaden av totalförsvaret kommer att kräva mycket resurser, ansträngningar och uppoffringar, och jag vet att stödet är stort för detta. Kriget i Ukraina har gjort att allvaret har kommit alldeles inpå oss och att medvetenheten om att vi alla har ett ansvar är stor.

  Fru talman! Jag vill ändå understryka att frågan om vilka konsekvenser försvarets utbyggnad för med sig för samhället i övrigt ständigt måste finnas med. Här är samexistens ett nyckelord. För att ha en hög acceptans och en stark försvarsvilja måste vi se samhället som en helhet där samspelet mellan det civila och militära måste funka för att vi ska nå bäst uthållighet.

  Låt mig ge ett par exempel. Det första gäller vindkraften, ett återkommande ämne i debatten och i kammaren. Något som fick temperaturen att stiga i november förra året var när regeringen sa nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker av försvarsskäl. Låt mig än en gång betona att försvarsaspekten väger tyngst när det handlar om försvarsförberedelser i vårt land och hos våra allierade, men det betyder inte att man inte kan vara en konstruktiv part som i förekommande fall positivt rapporterar var det är möjligt att bygga vindkraft i stället för att i slutskedet ge det korta svaret nej.

  Utskottet tog initiativ till att höra flera parter och instanser för att se hur man ska komma framåt. Utan att ge sken av att olika intressen kommer att sammanfalla finns det ändå en insikt om att en annan ordning måste till, utifrån det samhälleliga intresset att havsbaserad vindkraft är en viktig komponent för att lösa det nu och i närtid akuta elbehovet och för att samexistensen som sådan är av största vikt för att skapa acceptans för en kraftfull utbyggnad av försvaret.

  Regeringens utredare lade i december fram rapporten Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft på bordet. Där finns flera intressanta förslag på hur vi kan hitta en mer framkomlig väg för att beakta olika intressen.

  Låt mig ta upp min egen valkrets och den ort där jag själv inledde min militära bana för 17 år sedan. Karlsborg tjänade under lång tid som Sveriges reservhuvudstad. Karlsborg är verkligen sinnebilden av en kommun där Försvarsmakten och samhället går hand i hand. Där förvånas ingen av att möta män och kvinnor i uniform, utan de utgör snarare en del av stadsbilden. Karlsborg kan på många sätt lyftas upp som ett föredöme gällande dialog och samverkan eftersom Försvarsmakten och kommunen är medvetna om att de är ömsesidigt beroende av varandra.

  Låt mig koppla ihop detta med vad jag lyft upp tidigare i mitt anförande om utmaningen som kommer med att Försvarsmakten växer. Missförstå mig inte: Karlsborg är förmodligen en av de kommuner som har mest positiv syn på Försvarsmakten, men läget är att kommunen mer eller mindre har fått en våt filt över sig som gör det omöjligt att bygga nya bostäder. Bakgrunden är flerbottnad med frågor om bullernivåer och riksintressen, och det finns ingen anledning att ifrågasätta att bedömningarna tillsammans med kommunens geografiska förutsättningar och begränsningar skapar problem. Konsekvenserna blir att kommunen som har behov av 70 nya bostäder per år står helt stilla.

  Vilka är då utöver kommunen mest kritiska till detta? Jo, Försvarsmakten lokalt - K 3. Varför? Jo, i takt med att Försvarsmakten växer finns ett behov av att anställa fler officerare och soldater, men de har ingenstans att bo. I det här fallet har kommunen och Försvarsmakten krokat arm för att försöka få till en lösning, även om den inte verkar finnas i närtid. Men det här är ett tydligt exempel på vår förmåga att ratta och justera, vara framåtlutade och hitta lösningar för att skapa acceptans för att stärka samverkan mellan det militära och det civila, som ju tillsammans är totalförsvaret. I förlängningen handlar det om att stärka vår uthållighet. Här fordras det politiska hantverket i såväl stort som smått.

  Så bygger vi på lång sikt vår försvarsförmåga, stärker försvarsviljan och ökar motståndskraften i samhället.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Johan Andersson (S).

  2025-04-10 12:01:02

  

  Erik Ezelius

• Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 5, Militära frågor. Det är ett så kallat motionsbetänkande, där motioner från den allmänna motionstiden behandlas.

  Låt oss börja med en sak som gör mig ytterst betänksam.

  I försvarsutskottet diskuterar vi ofta detta med att Sveriges försvar inte enbart är en fråga för försvarsutskottet utan måste inkluderas i alla utskott och alla verksamheter i riksdagen. Det ankommer på alla och envar att tänka till och börja förhålla sig till det vi måste göra om det värsta skulle hända. Sveriges försvar bygger på att alla bidrar och förbereder sig, inte enbart militären. Lärdomarna från kriget i Ukraina är väldigt tydliga. Att civilsamhället fungerar är helt avgörande för att också det militära försvaret ska fungera.

  I förra veckan satt jag på ett utskottssammanträde i Nordiska rådet där vi fick lyssna på en presentation om nordisk arbetsmarknad. När bilden med utmaningar och hot kom upp listades klimatförändringar, åldrande befolkning och låga födelsetal. Men det var inte ett enda ord om att det är krig i Europa, att 1,4 miljoner människor har dödats eller sårats i kriget i Ukraina, att Grönlands status som en del av Danmark ifrågasätts och att vi börjat diskutera att ställa om Sveriges ekonomi till en krigsekonomi i stället för en civil sådan.

  Det duger helt enkelt inte. Det funkar inte. Vi måste börja tänka på och förbereda oss för att det värsta kan hända och börja planera för att världen håller på att förändras. Det är bara så som vi kan stå starka och rustade och därigenom undvika krig.

  Fru talman! Lite på samma tema är betänkandets delar som behandlar samexistens men även miljötillstånd. Vi har under en lång rad år inte bara monterat ned vårt militära och civila försvar. Vi har också monterat ned vår förmåga och vår förståelse för vad som kommer att krävas av oss för att vi ska kunna hantera ett krig.

  Vissa av oss kommer ihåg telefonkatalogens inledande del: Om kriget kommer. Det var en självklarhet för de allra flesta att från tid till annan läsa en liten del av alla de råd och uppmaningar som fanns på de sidorna. Vi visste att det värsta kunde hända, och vi agerade utifrån det. I dag har vi slutat göra det. Även om läget sakta har förbättrats finns det en väldigt lång bit kvar att gå. Det värsta vi kan göra är att inte prata om detta eller att förringa sannolikheten. Det är när vi pratar om det, planerar för det och förbereder oss som vi kan minska sannolikheten.

  När det gäller samexistens måste vi inse att det militära försvaret måste ges företräde på en mängd olika områden, precis som vi tillät det under kalla kriget. Vi måste hela tiden säkerställa att till exempel de sensorer vi satt upp för att kunna upptäcka hot kan fungera fullt ut, utan onödiga störningar. Det fungerar inte att säga: Jo, men tekniken håller på att utvecklas. I morgon kommer vi säkert att kunna klara av det. Det är ju nu det ska fungera. Vi kan inte anta eller hoppas på att någonting ska lösa sig med framtida teknik. Det vi placerar ut i dag och använder i dag måste fungera fullt ut i dag och inte bara eventuellt någon gång i framtiden. Den principen är helt avgörande för att vi ska kunna möta ett väpnat hot. Det vi gör i dag måste fungera i dag.

  Fru talman! Det kommer därför att bli fortsatt nej till havsbaserad vindkraft på många ställen runt våra kuster. Men för att göra hela tillståndsprocessen enklare och mer effektiv ser regeringen nu över möjligheterna att kunna peka ut specifika områden i stället för att man ska ansöka för varje enskild plats.

  På samma gång är det angeläget att få tillstånd till ett nytt förhållningssätt till försvarets övningsverksamhet. Jag är själv uppvuxen vid och bor återigen vid Ringenäs skjutfält utanför Halmstad. Där har skjutfältet under årtionden använts för att öva luftvärn. Man har skjutit ut över havet med 40 millimeters ammunition.

  Jag kan berätta att det låter ganska ordentligt. Men det har varit en del av vardagen, och vi tog det. I dag skjuter man inte med 40 millimeters automatkanoner längre, utan man övar med simulatorer i stället med tanke på att tekniken har utvecklats. I miljötillstånden finns det fortfarande ett jättestort utrymme att öva med 40 millimeters ammunition, men det är begränsat för finkalibrig ammunition.

  När jag skrev anförandet visste jag inte om nyheten som kom nu på morgonen. Vår försvarsminister har tillsammans med miljöministern nu sagt ja till en mängd olika miljötillstånd som har legat på hög i Regeringskansliet. Förhoppningsvis kommer det att innebära att vi får justerade och betydligt bättre förutsättningar att öva.

  Ska vi kunna ha ett fungerande försvar måste också våra soldater ges möjlighet att öva. I takt med att värnpliktskullarna växer kommer behoven att öka ytterligare. Det måste vi som medborgare visa både respekt och förståelse för.

  De skjutfält och övningsplatser vi har är begränsade och dessutom färre än tidigare. Det kommer att innebära att belastningen på de som finns kvar också kommer att bli högre än tidigare.

  Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

  2025-04-10 12:15:35

  

  Lars Püss

• Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 10.

  Fru talman! För att vara ett betänkande med titeln Militära frågor är det många yrkanden i försvarsutskottets betänkande 5 som rör miljöprövningar. Det visar att miljöprövningar har varit ett långvarigt problem för Försvarsmakten, och problemen hänger kvar trots att de är väl kända hos myndigheterna och i politiken.

  Det handlar egentligen om en konflikt mellan olika intressen. Å ena sidan har vi miljö- och klimataspekter, och å andra sidan har vi vårt lands försvarsförmåga. Ibland ställs de intressena mot varandra, och då tenderar processerna att bli långdragna. Det kan handla om hur många flygtimmar som tillåts vid en flygplats, om hur många artillerigranater som får avlossas på ett skjutfält eller om nyetablering av övningsfält.

  3 kap. 10 § första stycket miljöbalken säger att totalförsvaret och försvarsintresset ska ges företräde i avvägningen mellan oförenliga riksintressen. Uppenbarligen har miljöprövningar varit ett hinder för Försvarsmaktens tillväxt trots den lagtexten.

  Fru talman! I sin årsredovisning för 2024 bedömde Försvarsmakten att det med dåvarande lagstiftning skulle ta upp till tio år innan ett giltigt miljötillstånd skulle finnas på plats för ett specifikt skjutfält. Samtidigt varnade såväl svenska som utländska myndigheter för att Ryssland bara behöver två år efter kriget i Ukraina för att bygga upp militären för ett anfall på ett annat europeiskt land. Det är alltså åtta år snabbare än den tid det bedömdes ta för oss att ens skapa möjligheter för våra värnpliktiga att öva på ett närbeläget skjutfält.

  Med det försämrade säkerhetsläget är det viktigare än på väldigt länge att ge Försvarsmakten de förutsättningar de behöver för att bygga upp försvaret till en acceptabel nivå. Därför får vi vara glada över att regeringen agerat på det här området för att underlätta framtida miljöprövningar, något som vi har drivit på för under en tid.

  Förordning 2024:1212 med särskilda bestämmelser om anmälan av vissa försvarsverksamheter är en sådan åtgärd som kommer att underlätta Försvarsmaktens tillväxt, men den slutar gälla vid utgången av år 2030. Vi hade gärna sett att den gällt tills vidare, då säkerhetsläget med stor sannolikhet inte kommer att förbättras nämnvärt de kommande fem åren.

  Förordningen gäller Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Försvarets materielverk, inte försvarsindustrin och eventuella framtida civilförsvarsanläggningar. Det hade varit en mer effektiv förordning om den omfattat all totalförsvarsverksamhet, även om jag ser svårigheter som kan uppstå med en sådan formulering.

  Det pågår en utredning för att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Jag ska ärligt säga att jag inte har läst hela den del som har redovisats. Den är på mer än 1 500 sidor. Men utredningen har förlängts, och man kommer att lämna ytterligare två betänkanden under 2025. Det ska bli intressant att se vad resultatet blir, då det kan vara en mer långsiktig lösning än nyss nämnda förordning.

  Så tidigt som i morse meddelade regeringen att man fattat beslut om alla miljötillståndsärenden som rör ökad verksamhet på Försvarsmaktens övningsfält, skjutfält och flygplatser. När det gäller vissa av besluten har man väntat på avgöranden i över ett decennium. Detta var ett välkommet besked - och det visar att regeringen tar Försvarsmaktens behov på största allvar - även om man kan tycka att det här borde ha gjorts tidigare.

  Fru talman! Alla som håller på med skytte, vare sig det rör jakt eller sport, vet att träning är oerhört viktigt för att man ska uppnå god skjutskicklighet. Många skyttar som är seriösa med sitt skytte skjuter därför tusentals, kanske tiotusentals, skott varje år.

  Av förståeliga skäl är tillgången till skjutbanor viktig för den som vill bli en duktig skytt. Det gäller även Försvarsmakten och Polismyndigheten. Dessvärre är tillgången till deras egna skjutbanor i vissa fall begränsad. Det löser de delvis genom att ibland låna civila skjutbanor för att öva. Hemvärnspersonal har ofta närmare till en civil skjutbana än till Försvarsmaktens. För dem är civila skjutbanor ett tids- och kostnadseffektivt alternativ.

  Likaså har poliser ofta begränsad tillgång till ändamålsenliga skjutbanor. De hyr också in sig på civila skjutbanor för att öva sitt skytte. En del poliser och soldater är också sportskyttar med medlemskap i en skytteförening för att ytterligare öva upp sitt skytte.

  De civila skjutbanorna fyller alltså en viktig funktion för de här två myndigheterna. När det gäller de civila skjutbanorna är det de föreningar som driver dem som ansvarar för att de är säkra att använda och att nödvändiga tillstånd är aktuella.

  Fru talman! Så långt skulle allt kunna vara gott, men så enkelt är det sällan. I dag hotas civila skjutbanor från flera håll.

  Det handlar bland annat om EU:s kommande regler om förbud mot bly i ammunition som används i eller nära våtmark. Våtmark kan vara en vattenpöl, enligt svenska myndigheters bedömning. Därmed riskerar i princip allt skytte på landets skjutbanor att bli förbjudet vid regn om blyförbudet realiseras.

  Ett annat problem är att Polismyndigheten inte klarar av att genomföra inspektioner av skjutbanor i den omfattning som behövs. Skjutbanor ska nämligen inspekteras och godkännas vart femte år, och de får inte användas om så inte sker.

  Det har alltså varit svårt för Polismyndigheten att hinna med inspektioner, vilket har lett till den så kallade skjutbanedöden. Flera skjutbanor får inte användas i väntan på inspektion. Man skulle skämtsamt kunna säga att Polismyndigheten har skjutit sig själv i foten då man i praktiken har minskat möjligheten för sin personal att öva på sitt skytte - poliser vittnar om att det är svårt att få tid med det.

  Fru talman! Sammantaget har allt det här en negativ inverkan på försvarsförmågan. Problemen med inspektion av skjutbanor har redan lett till att vissa föreningar helt enkelt har avslutat sin verksamhet. I stället för att motarbeta organisationer som hjälper statliga myndigheter, i det här fallet främst Polismyndigheten och Försvarsmakten, bör man ge dem den hjälp och det stöd de behöver för att fortsätta utveckla sin verksamhet - för att stärka försvarsförmågan.

  Därför föreslår vi i motion 2024/25:1407 några åtgärder som handlar om just det. Det handlar om att underlätta tillståndsprocessen för skjutbanor, om att främja etablering och upprätthållande av skjutbanor genom ekonomiska incitament, om forskning för att minska miljöpåverkan från skjutbanor samt om regelbunden dialog och samtal med skytterörelsen. På så sätt skulle föreningarna känna sig mer delaktiga i skyddet av samhället, och förståelsen för föreningarna hos myndigheterna och regeringen skulle öka. Skjutbanedöden skulle också kunna vändas till en återfödelse för såväl skjutbanor som skytterörelsen i sin helhet. Det, fru talman, skulle också gynna uppbyggnaden av det svenska försvaret.

  2025-04-10 12:08:54

  

  Per Söderlund

• Fru talman! Tack för frågan! Jag tycker att den i allra högsta grad är relevant.

  Jag tror att vi har ganska stor samsyn i detta. Samsyn, eller samexistens eller samförstånd, finns. Jag kommer från en kommun där Försvarsmakten i allra högsta grad är verksam och har varit det under väldigt många år. Jag vet behovet av att man behöver ha dialog för att båda två ska kunna existera.

  Jag tror att vi på en rad områden måste bli bättre på att helt enkelt föra dialog och beskriva sina behov. Det gäller både Försvarsmakten och kommuner och regioner. När det gäller den delen har jag ändå en god tillförsikt.

  Specifikt som svar på frågan om vindkraft och havsbaserad sådan är det ingen tvekan om med att den ordning som vi nu går mot, enligt det förslag som regeringen lägger fram, handlar det om att kunna peka ut specifika områden så att vi inte ska ha den komplicerade och väldigt långdragna processen med att få till havsbaserad vindkraft.

  Vi vill också se havsbaserad vindkraft. Men det får inte skada vår förmåga att försvara vårt land. Därför blev det nej på ett antal områden där det fanns en uppenbar risk att vi skulle ha svårt att använda våra sensorer.

  I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

  2025-04-10 12:24:14

  

  Lars Püss

• Fru talman! Tack så mycket för svaret, ledamoten!

  Jag kan konstatera att samexistens handlar om dialog med kommuner och företag men också om till exempel lantbrukare eller kringboende i närheten av våra övningsområden. Det är väldigt viktigt att både säkerställa säkerheten i den verksamhet som militären bedriver och kunna hitta lösningar så att man kan existera sida vid sida.

  Det är någonting som vi måste värna i den situation vi nu befinner oss i där militärens verksamhet kommer att växa i omfattning och påverka allt fler.

  Det är också viktigt att ha en förståelse för att människor påverkas och att människor kommer att ha åsikter och synpunkter. För att få en acceptans och förståelse för militärens verksamhet behövs den här samexistensen.

  När det gäller den havsbaserade vindkraften kan jag ändå konstatera att det kollektiva avslaget har lagt en död hand över förmågan att utveckla havsbaserad vindkraft i Östersjön. Det gör att man inte ta till vara de tekniska möjligheter som finns.

  Det är inte bara någonting som finns i framtiden, som ledamoten Püss säger. Det finns faktiskt tekniska möjligheter här i dag att utöka vår förmåga att få en omvärldsbild genom att till exempel koppla ihop sensorer med havsbaserade vindkraftverk men också att titta på lämpliga lokaliseringar.

  Nu är signalen som regeringen har skickat till alla aktörer, såväl de företag som vill investera i vindkraft som Försvarsmakten: Bemöda er inte, det är ingen idé. Här ska det vara öppet, och här ska vi inte ha någon vindkraft.

  Detta sker i ett läge där man samtidigt gör stora utfästelser om att bygga kärnkraft. Vi vet att det är förenat med både stora ökade risker och ekonomiska konsekvenser som inte är positiva för vår energiförsörjningsförmåga.

  2025-04-10 12:25:49

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Vi är på väg till en ordning där det ska bli tydligare och enklare. Vi ska peka ut specifika områden just för att göra processen snabbare, billigare och väldigt mycket tydligare för de som vill investera i havsbaserad vindkraft. Det är det system vi har i dag som inte är effektivt nog.

  Om nu Försvarsmakten säger i sina yttranden att det är olämpligt med havsbaserad vindkraft litar jag hellre på den än på någon annan. Om den säger att det kommer att skapa problem för den kommer jag att säga nej varenda gång om frågan ställs till mig. Det är Försvarsmakten som måste få avgöra och säga om det fungerar eller inte.

  Det vi nu är på väg mot är en tydligare och snabbare ordning. Den är också betydligt mer kostnadseffektiv. Jag tycker att det är en utmärkt väg som vi nu håller på att gå in på.

  2025-04-10 12:27:52

  

  Lars Püss

• Fru talman! Jag och ledamoten Püss är överens om väldigt mycket av det han säger.

  Vi är överens om det allvarliga säkerhetspolitiska läget och krigets fasor i Ukraina. Vi är överens om olämpligheten i att en viktig allierad, USA, hotar en annan nära allierad, Danmark, angående Grönland.

  Vi är överens om att vi behöver öka vår militära och civila förmåga att stå emot krig så att vi förhoppningsvis håller kriget borta genom att avhålla en fiende från att över huvud taget anfalla.

  Men vi måste också ha ett samhälle som fungerar. Då måste samexistens uppnås mellan försvaret och den civila omkringliggande verksamheten. Just därför är det viktigt att vi ändå håller fast vid miljölagstiftning som skyddar vår miljö och vårt klimat.

  Processer kan skyndas på. Man kan göra undantag för exempelvis buller. Men vi får inte äventyra miljön på ett sådant sätt att vi skapar irreversibla konsekvenser. Det är väldigt viktigt att ta med sig.

  Vi måste också hitta en möjlighet att få ett samhälle som fungerar såväl i fred som i höjd beredskap eller i allra värsta fall krig. Då behöver vi ha en fungerande, hållbar energiförsörjning. Det måste även Försvarsmakten kunna vara med och bidra till.

  Precis som sades här tidigare av ledamoten Erik Ezelius måste man till exempel arbeta konstruktivt för att kunna peka ut platser där det kan fungera med vindkraft och inte bara som regeringen här säga nej på ett kollektivt sätt till 13 ansökningar på en och samma gång. På det viset lägger man en död hand över möjligheten att utveckla havsbaserad vindkraft i Östersjön.

  Jag frågar ledamoten Püss: Vilka avsteg och avkall från ett fungerande samhälle och skydd av miljön är han beredd att göra för att hålla kriget borta?

  2025-04-10 12:22:11

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Vi står i en historiskt osäker tid. Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina fortgår med lidande, död och stora skador på det ukrainska samhället som följd. Kriget har fått många europeiska länder, inklusive Sverige, att snabba på uppbyggnaden av försvarsförmågan samtidigt som man stöttar Ukraina.

  Försvarsberedningen föreslog i enighet att Sverige ska utöka sina militära försvarsutgifter till 2,6 procent av bnp samtidigt som satsningarna på det civila försvaret successivt ökas för att år 2028 nå 15 miljarder. Detta fattade riksdagen beslut om i december.

  Nu står vi i ett skeende där USA:s relationer till omvärlden, inklusive Europa, är under förändring. Det är en förändring som sker snabbt och där vi inte vet vad slutresultatet blir. Men det står klart att även om försvarsbeslutet bara är några månader gammalt kommer det att behövas ännu mer satsningar på försvaret. Det gäller inte bara det militära försvaret, som regeringen har fokuserat på i sina kommunicerade utspel om tillskott till det militära försvaret, utan i allra högsta grad också det civila försvaret. Vi behöver ett totalförsvar i balans. Det civila försvaret är avgörande för ett fungerande militärt försvar.

  Fru talman! Syftet med vårt försvar är att bevara freden. Försvars- och säkerhetspolitiken ska skydda Sverige och främja fred i vårt närområde. Totalförsvaret ska därför byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige.

  Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar. Det ska därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig.

  Fru talman! Att bygga upp det militära försvaret snabbt är en stor utmaning. Det tar tid att utbilda nya soldater, sjömän och officerare. Det tar tid att upphandla försvarsmateriel. Det tar tid att bygga den infrastruktur som krävs för att husera både materiel och personal. Tillväxten måste ske på ett balanserat sätt, annars blir det problem.

  En annan utmaning när det militära försvaret växer är samexistensen med det omgivande samhället. Försvaret är till för att försvara oss. Därför blir det problem om försvarets verksamhet går ut alltför mycket över det omgivande samhället. Försvaret är till för att skydda oss, och då är det viktigt att man i möjligaste mån ser till att det omgivande samhället inte påverkas alltför mycket negativt.

  Det är viktigt att ha en transparens och dialog med det omgivande samhället men också att hitta en balans där annan samhällsviktig verksamhet kan få fortsätta att utvecklas. Jag tänker till exempel på vindkraften. Den havsbaserade vindkraften behöver fortsätta att byggas ut. Försvarsmakten behöver i högre grad prioritera energisäkerheten i sina bedömningar av potentiella vindkraftsprojekt.

  Försvarsmakten bör verka för att underlätta utbyggnad av havsbaserad vindkraft genom att samarbeta med aktörer i energisektorn för att hitta lämpliga lokaliseringar och tekniska lösningar så att utbyggnaden inte ska störa försvarets intressen. Det var ett uppdrag som Försvarsmakten hade när Miljöpartiet satt i regeringen men som Tidöregeringen har tagit bort.

  Försvarsmakten är en myndighet, och den följer regeringens direktiv. Regeringen kan välja om man vill att Försvarsmakten ska titta på det bredare perspektivet och underlätta för att hitta samexistens med havsbaserad vindkraft eller om man vill att Försvarsmakten ska fokusera snävt på det militära perspektivet.

  Tidöregeringen har lagt en död hand över möjligheten att bygga ut havsbaserad vindkraft i Östersjön genom ett kollektivt avslag till 13 vindkraftsprojekt. Det är en tydlig signal som gör att företag inte vågar satsa på att tillsammans med Försvarsmakten hitta de tekniska lösningar som skulle kunna både möjliggöra vindkraftsutbyggnad och värna vår försvarsförmåga. Villkorade tillstånd hade kunnat vara en möjlighet att säkerställa att mer hållbar energiproduktion kan byggas ut.

  Fru talman! Klimatförändringarna utgör ett allvarligt och långsiktigt hot som påverkar Försvarsmaktens uppbyggnad. Klimatomställningen berör hela samhället, och Försvarsmakten kan inte stå utanför denna omställning. Det handlar både om att försvaret ska bidra till minskade utsläpp och om att försvaret ska kunna fungera i ett samhälle som har ställt om.

  Vi från Miljöpartiet menar att försvarets klimatanpassning behöver ske i ökad takt och att regeringen borde ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med en plan för hur utbyggnaden av försvaret ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på klimat och miljö. Bland annat krävs det planering för att Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energi- och bränslesystem, som baseras på el och förnybara bränslen. Därtill behöver man klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljön.

  Vi från Miljöpartiet anser också att man behöver undersöka på vilket sätt man kan hantera föroreningar från exempelvis kollapsade byggnader som läcker ut i grundvatten under krig samt hur man på bästa sätt kan röja minor och klusterbomber efter krig. Detta är viktigt för att öka kunskapen om hur man snabbt efter krig kan skapa förutsättningar för att odla mat, för att boskap ska kunna beta, för att skogen ska kunna växa och för att man ska kunna återgå till ett samhälle som fungerar. Totalförsvarets forskningsinstitut är en lämplig aktör för ett sådant uppdrag. Lärdomarna bör sedan integreras i utbildningar för att säkerställa att hela Försvarsmakten har kunskap om miljöeffekter av krig och hur miljöpåverkan vid militära övningar kan undvikas.

  Fru talman! Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar. PFAS är långlivade kemikalier, så kallade evighetskemikalier, som finns kvar mycket länge i naturen när de har spridits ut - och inte bara där. Genom exempelvis dricksvattnet når de våra kroppar, och där kan de såväl öka risken för cancer som påverka vår förmåga att få barn. Självklart påverkas även djur som får i sig PFAS.

  Försvarsmakten har bedrivit mycket verksamhet som gett upphov till PFAS-utsläpp. Ett exempel är Karlsborgs flygplats, en av de mest förorenade platserna i Europa, där det förekommer halter av PFAS som är miljontals gånger högre än de fastställda gränsvärdena. En sanering av Försvarsmaktens förorenade områden, inklusive Karlsborgs flygplats, behöver ske. Försvarsmakten och Fortifikationsverket måste skyndsamt vidta åtgärder för att PFAS-föroreningar inte ska spridas från förorenad mark.

  Fru talman! Det är viktigt att myndigheterna inom försvarsområdet verkar för att stärka samexistensen med det omgivande samhället och i sin verksamhet tar hänsyn till både klimat och miljö.

  Även om vi från Miljöpartiet står bakom alla våra reservationer yrkar jag avslutningsvis bifall endast till reservationerna 3 och 6 för att spara tid vid voteringen.

  2025-04-10 12:52:06

  

  Emma Berginger

• Fru talman! I dag debatterar försvarsutskottet militära frågor. Många av de motioner Centerpartiet har väckt inom detta område behandlades inom ramen för totalförsvarspropositionen, som vi debatterade strax före jul.

  Jag kommer i mitt anförande att fokusera lite övergripande på försvaret men också gå in på sådant som mina kollegor tidigare varit inne på, som samexistens och en del miljöfrågor.

  Fru talman! Det totalförsvarsbeslut vi nu är inne i tar sikte på perioden 2025-2030. Det är oerhört viktigt att nu ta det försämrade säkerhetspolitiska läge som råder i Europa på största allvar. Därför är det glädjande att vi har en så stor samsyn i fråga om att hela totalförsvaret måste rustas och stärkas i alla sina olika delar. Den grundorganisation som vi har beslutat om, med exempelvis nya organisationsenheter, måste komma på plats mycket tidigare för att vi ska kunna stärka upp och få en mycket starkare krigsorganisation än vad vi har i dag.

  Till detta är det självklart viktigt att väga in att vi nu också är medlemmar i Nato med allt vad det innebär. Bland annat behöver vi ta hänsyn till Natos förmågemål i vår fortsatta planläggning av stärkt totalförsvar. Vi behöver också få in värdlandsstödsplaneringen på ett mycket tydligare sätt. I dagens offentliga sammanträde kopplat till civilt försvar hörde vi exempelvis hur länsstyrelserna och berörda kommuner jobbar med värdlandsstödet.

  Att få ihop ett stärkt totalförsvar och en stark försvarsmakt kräver också mer och djupare samarbete mellan Försvarsmakten, personaldelen, och Försvarets materielverk, materieldelen - men också Fortifikationsverket, som har byggnader och lokaler. Det är tillsammans vi når framgång och stärker totalförsvaret.

  Fru talman! För att öka motståndskraften, försvarsviljan och folkförankringen i hela totalförsvaret och i hela samhället är samexistens inom i princip hela Sverige oerhört viktigt att jobba med. Det är också viktigt att alla då sitter vid samma bord och löser de problem som finns.

  Från Centerpartiets sida tror vi på den utredning om havsbaserad vindkraft som regeringen har avlämnat där Försvarsmakten tillsammans med andra berörda i princip ska kunna peka ut områden för havsbaserad vindkraft. Vi behöver ha mer havsbaserad vindkraft, och vi behöver ha mer energiproduktion i Sverige. Där kommer den havsbaserade vindkraften att vara oerhört viktig. Det är dock viktigt att Försvarsmakten utifrån de säkerhetspolitiska aspekterna kan peka ut var det är lämpligt att bygga.

  Samexistens är dock mycket mer än bara just vindkraft. Det är verkligen precis allting som berör samhället. Jag vill lyfta ett exempel som jag fått till mig och tycker är bra, där Försvarsmakten samverkar med flera aktörer inom samhället. När man exempelvis ska ha övningar och behöver hyra mark från markägare runt om i landet samlar man berörda markägare, informerar om hur övningen går till och är också tydlig med hur de ekonomiska förutsättningarna ska se ut. På sådant sätt bygger vi samexistens tillsammans.

  Samexistens kommer att vara viktigt framöver. När exempelvis skjutfälten byggs ut och övningsverksamheten och övningskapaciteten ökar runt om i landet är det viktigt med information och dialog med civilsamhälle, kommuner och regioner samt alla som verkar i hela samhället.

  Fru talman! Försvarets miljöpåverkan i stort är oerhört viktig i det fortsatta arbetet med totalförsvaret. Miljö- och klimatpåverkan är en högt prioriterad fråga, som vi måste ta på största allvar. Det gäller självklart kopplat till skjutfält, men jag vill lyfta fram exempel som havsbottnarna runt om våra kuster och även våra sjöar.

  Vi vet ju att det sedan en tid tillbaka förekommer angrepp och sabotage på exempelvis Östersjöns botten i form av att man klipper av kablar och dylikt. Man kan faktiskt uttrycka det som att det pågår ett krig även på havsbotten längs våra kuster. Det drabbar oss, men det drabbar också flera andra länder inom ramen för Natoalliansen.

  Det är viktigt att Försvarsmakten även fortsatt tillsammans med andra myndigheter, exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket och andra berörda, kan kartlägga hur de svenska sjöbottnarna och sjöterritorierna ser ut. Man behöver få så bra koll som möjligt på detta, dels utifrån behoven av att lägga nya kablar och var det är lämpligt och inte, dels utifrån säkerhetsaspekterna. Säkerheten ska självklart alltid gå först, men även här handlar det om samexistens och att fortsatt kunna jobba med utveckling i hela vårt land.

  Fru talman! Samverkan och samarbete föder framgång och också att vi kan ta vårt samhälle framåt. Jag vill verkligen understryka att Försvarsmakten och det säkerhetspolitiska läget måste få så stort utrymme som det bara går. Men vi får absolut inte tappa bort den regionala och nationella utvecklingen, exempelvis inom den gröna omställningen. Självklart ska allting kunna samexistera och samverka. Försvarsmakten är i behov av bostäder och energi, och därför måste allt detta fungera tillsammans, oavsett var vi är i landet. Samverkan och samarbete föder som sagt framgång.

  Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 7.

  2025-04-10 12:44:56

  

  Mikael Larsson

• Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 5, Militära frågor.

  Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

  Vi befinner oss i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det är någonting som vi här i kammaren känner till. Också ni som sitter på läktaren känner säkert till det, liksom alla ni som följer debatten i tv.

  Det här gör att vi behöver rusta upp. Vi har en granne, Ryssland, som inte drar sig för någonting. De respekterar inte krigets lagar. Vi ser det i Ukraina, där Ryssland för ett krig där man inte bara ger sig på militära mål utan även köpcentrum, äldreboenden, elcentraler och liknande.

  Fru talman! Det här gör att vi måste ha en ökad beredskap. Och vi har ökat vår beredskap; vi har på fyra år fördubblat försvarsanslagen.

  Den militära underrättelsetjänsten, Must, förklarade i en rapport alldeles nyligen att de bedömer att Ryssland bara två år efter ett eventuellt stridsuppehåll i Ukraina kan ha hunnit återuppbygga sin förmåga att utkämpa ett regionalt krig och inom fem år ett storkrig. Detta gör att vi måste - och det säger också Must i sin rapport - snabba på upprustningen både militärt och civilt.

  Det handlar om avskräckning. Har vi en militär förmåga som avskräcker ökar chanserna att vi aldrig får något krig. Sverige har varit ett lyckligt lottat land, ett välsignat land, som stått utanför krig i tvåhundra år, och det tror vi ska fortsätta. Men det är ingen naturlag. Det är detta som är så viktigt: att vi på alla nivåer förstår att det nu krävs att vi rustar upp.

  Det gör vi också. Vi tog i december ett bra och viktigt försvarsbeslut i stark enighet. Men det räcker inte, fru talman. Det finns stora brister som behöver rättas till. Natos förmågemål, som blir offentliga inom ett par månader, kommer sannolikt att ge vid handen att exempelvis ammunition är något som det finns alldeles för lite av. Det är brist på luftvärn. Det behövs mer markstridstrupper. Vi är ju med i Nato där det finns resurser, men det är också fråga om att kunna hålla ut om det värsta skulle hända - och kunna visa att vi kan göra det.

  Nu har regeringen offentliggjort att vi ska gå från nuvarande 2,4 procent upp till 3,5 procent. Det är väldigt mycket pengar, men det är egentligen inte konstigare än om man har en fastighet någonstans i Sverige och inte håller efter den på några decennier. Det är klart att det kommer att kosta pengar.

  Det handlar om något så viktigt som vår frihet. Det är därför vi gör denna satsning. Vi kristdemokrater har ju det här med människovärdet i vårt dna, och är det någon gång människovärdet förtrampas är det i krig. Det är därför det är så viktigt att återskapa en militär förmåga, både som land och som en del i Nato.

  Betänkandet tar också upp frågan om miljötillstånd och liknande. Jag tänkte att det kunde vara på sin plats att citera ur Försvarsmaktens årsredovisning för 2024. På sidan 33 finns exempel på vad Försvarsmakten säger sig inte kunna göra på grund av att regelverket hindrar dem. Det handlar om åtgärder ur ett försvarsbeslut vi tog 2020, alltså för fem år sedan, och som skulle ha varit genomförda vid det här laget.

  Angående I 13 i Falun säger Försvarsmakten så här: "Valet av plats för det nya regementsområdet försenades på grund av naturvärdesinventering och hydrologiska undersökningar."

  Lite längre ned fortsätter man: "I nuläget bedöms den infrastrukturella uppbyggnaden av permanent infrastruktur för I 13 att färdigställas först i perioden 2030-2032, främst med anledning av nu pågående kommunala detaljplaneprocess."

  Det finns fler exempel. Jag väljer ett till, som handlar om I 21 i Sollefteå och Östersund: "Grytans skjutfält i Östersund" - det är säkert flera av ledamöterna som har varit där; jag har varit där på besök - "saknar befintligt miljötillstånd . Med nuvarande lagstiftning bedömer Försvarsmakten att det kommer ta upp till tio år innan ett giltigt miljötillstånd finns på plats för Grytans skjutfält."

  Fru talman! Naturligtvis ska man kunna göra överklaganden. Naturligtvis ska man titta på saker och ting. Men det här är inte rimligt! När den militära underrättelsetjänsten säger att vi behöver snabba på är det orimligt att det tar så lång tid. Vi måste ha en annan lagstiftning.

  Jag vet att regeringen jobbar med detta, men det måste snabbas på. Det handlar om rikets säkerhet. Om vi inte kan öva fullt ut kan vi inte ha full militär effekt. Detta hänger ihop. Det är jätteviktigt att se till att detta nu ordnas.

  Med de strävanden som görs och de tillskott som ges är vi på rätt väg. Vi gör en rejäl upprustning, och det är glädjande att vi har en samsyn omkring detta. Men det finns utmaningar, och vi behöver snabba på. Vi har inte all tid i världen.

  2025-04-10 12:37:31

  

  Mikael Oscarsson

• Fru talman och ärade ledamöter! Hej till alla er som lyssnar och tittar, hemma eller på läktaren!

  När man pratar om försvarspolitik är det viktigt att börja med att höja blicken. Samtidigt som vi står här och debatterar pågår kriget i Ukraina och kriget i Gaza. Det är två krig som här och nu gör att människor dödas och samhällen slås i spillror. Vi behöver alla tillsammans arbeta för en fredligare och säkrare värld, både här hemma och i Ukraina och Gaza. Invasioner och ockupationer måste upphöra för att alla människor ska kunna leva i fred och frihet och demokrati.

  Fru talman! Vi debatterar i dag ett betänkande med rubriken Militära frågor, som innehåller en mängd olika motioner om totalförsvaret. Vi lever i en tid där det är uppenbart att vi behöver bygga upp hela vårt totalförsvar. Totalförsvaret är som alla vet brett och stort. Vårt samhälle och vår värld hänger verkligen ihop. Det militära försvaret skyddar våra gränser, medan det civila försvaret skyddar vårt samhälle. Samhället måste fungera här och nu för att under en stor kris och i värsta fall ett krig kunna skala upp och fortsätta arbeta under betydligt svårare förutsättningar och omständigheter.

  Fru talman! Men om personalen i sjukvården går på knäna redan nu kommer det att vara svårt att kunna utöka sjukvården i ett läge där man behöver göra det. Om infrastrukturen ideligen kraschar här och nu kommer den inte att kunna klara ett krig.

  Vi är som människor beroende av ett robust samhälle för vår överlevnad. Det innebär hållbara system där vi har mat, vatten och frisk luft att andas. Men vi behöver också ha bin och insekter som ser till att vi kan odla vår mat. Vi lever i en klimatkris. Det blir mer och mer uppenbart hur även det hänger ihop med totalförsvaret - hur varje litet bi faktiskt är en del av hela vårt totalförsvar. Utan bin blir det ingen odling, ingen försörjningstrygghet och inget robust samhälle vid krig och kris.

  Fru talman! Man skulle kunna kalla betänkandet för Klimat och miljö i totalförsvaret i stället för Militära frågor, för det är just klimat och miljö som många av motionerna handlar om.

  Vid tidigare debatter har jag pratat mycket om Vättern, en stor dricksvattentäkt som måste säkras trots ökade militära övningar både runt omkring och i, på och över sjön.

  Jag har också pratat mycket om utsläppen av PFAS från våra flygplatser och övningsfält, där det har varit både militära övningar och civila räddningstjänstövningar. Utsläppen av PFAS är otroligt allvarliga och något som många människor har drabbats av runt om i vårt land, framför allt i Blekinge. Både Försvarsmakten och det civila samhället måste se till att sanera och rena områdena och betala ut ersättning. Den som orsakar ett utsläpp måste också vara den som ansvarar för rening och uppstädning, framför allt när det handlar om förorening av dricksvatten.

  En annan viktig fråga som berör betänkandet är kontakten mellan våra regementen och flottiljer och det omgivande samhället. När övningsverksamheten ökar och Försvarsmakten byggs ut finns risk att det uppstår konflikter om användning av mark, om buller och om avspärrningar. Det uppstår också svårigheter när det gäller bostadsbyggande, som vi vet behövs i många delar av vårt land.

  Detta är ett problem som Försvarsmakten har ett stort ansvar för att hantera och mildra. Det gäller även MSB på de orter där de har övningsfält. Boende, näringsliv, jordbruk och friluftsliv ska kunna fortsätta att finnas, leva och fungera även i närheten av övningsfälten. Jag, som bor precis vid Revingehed, ser själv hur verksamheten ökar och att det påverkar de boende runt omkring. Dialog är verkligen viktigt.

  Samverkan och samexistens är viktigt för hela totalförsvaret eftersom totalförsvaret är allting. En sak som vi brukar prata mycket om i totalförsvaret är energiförsörjningen - en av de absolut viktigaste delarna. För att våra samhällen ska fungera i kris och i värsta fall krig behövs energi och el; det är grundläggande för att mycket annat ska fungera.

  Jag vill lägga lite extra fokus på detta. Vi behöver bygga ut den fossilfria och förnybara energin, inte bara för klimatets skull - vi lever som sagt i en klimatkris - utan också för totalförsvaret och vår egen försörjning av energi här hemma, även i kris och krig. Vind- och solkraft är energislag som måste byggas ut, och de måste byggas ut nu. Framför allt behöver vi bygga ut vindkraften runt våra långa kuster, samtidigt som Försvarsmakten ska kunna öva och bedriva verksamhet.

  Det här är inte en lätt ekvation, fru talman, men vi måste kunna bygga ut totalförsvaret och bygga ut energiförsörjningen samtidigt. Det är verkligen inte lätt; det är det ingen som påstår. Men det är inte lätt att hålla på med totalförsvaret. Vi ägnar oss inte åt den här delen av politiken eller samhället för att vi vill hålla på med lätta saker.

  I december kom en utredning om en ny möjlighet att fatta beslut om utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Om dessa förslag genomförs kanske det blir lite lättare att bygga ut den havsbaserade vindkraften. Men det viktigaste är att det finns en vilja och ett samarbete. Alla parter måste vilja bygga ut den fossilfria och förnybara energin och sätta sig ned och lösa problemen tillsammans.

  Jag hoppas att vi kan få ett bra politiskt samarbete om detta, och jag har just hört från både socialdemokrater och moderater här i talarstolen att det finns ett genuint intresse av frågorna.

  Fru talman! Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation 1.

  Vi måste se helheterna. De militära och civila myndigheterna måste bli bättre på att samarbeta, hantera stora kriser och tillsammans bygga upp totalförsvaret. Det finns resurser och kunskaper i Försvarsmakten som i högre grad bör komma det civila samhället till nytta. Samtidigt behöver det civila samhället stärkas för att kunna säkra befolkningens överlevnad och samhällets funktionalitet och för att kunna stödja Försvarsmakten i händelse av krig.

  I slutändan handlar samexistens om folkförankring. Om befolkningen inte förstår varför avspärrningar görs eller varför olika beslut om mark- och vattenanvändning fattas finns en stor risk att förankringen av totalförsvaret hos befolkningen brister. Därmed riskerar också försvarsviljan att drabbas.

  Det här är ganska stora ord. Men vi måste se till att dialogen och samarbetet blir bättre så att vi kan arbeta bort problem. Så kan vi även arbeta bort en del gnäll, om man får använda det ordet, för att tillsammans kunna stärka totalförsvaret.

  2025-04-10 12:29:19

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 5 Militära frågor.

  Fru talman, ärade ledamöter och övriga åhörare! Mitt anförande i dag handlar om en av de mest grundläggande, utmanande och samtidigt mest komplexa frågor som vi står inför som nation: Hur ska vi balansera miljöhänsyn och hållbarhet med en skyndsam och nödvändig tillväxt av vårt militära försvar? I det långa perspektivet är det givet att dessa två målsättningar måste samexistera, men i det korta perspektivet finns det ett ofrånkomligt behov av att ge det militära försvaret en överordnad roll.

  Krasst kan vi konstatera att det inte skulle tjäna oss väl med ett försvar i världsklass där konsekvensen är en miljöpåverkan så stor att vi begränsas i vår möjlighet att vistas fritt i naturen, att vi får begränsad tillgång till rent vatten och odlade produkter och att det inte längre ges förutsättningar för flera i dag hotade djur- och växtarter att reproducera sig. Det motsatta får också sägas gälla: att ha en miljö fri från störningar men att vi tvingas leva under förhållanden där medborgarna inte är fria. Som tur är behöver vi inte välja. Vi får dock vara beredda att kompromissa.

  Det är en hård verklighet vi lever i. Världen förändras snabbt, och den geopolitiska situationen är mer instabil än på länge. Vi ser hur hoten mot vårt land och våra allierade blir alltmer påtagliga och hur säkerheten i vårt närområde utmanas på daglig basis. Vi har i detta läge inget val: Det är en absolut nödvändighet att Sverige får ett försvar som både är avskräckande och samtidigt stärker vår förmåga att försvara vårt land och våra värderingar. Detta är ett ansvar som vi varken vill eller kan undandra oss.

  Fru talman! Om Sverige skulle tvingas försvara sig militärt skulle det få stora negativa konsekvenser för miljön. I det fall Sverige, eller delar av Sverige, skulle bli ockuperat av fientlig stat kan vi räkna med att miljöhänsyn inte står högst upp på dagordningen. Här finns erfarenheter från Ukraina att dra lärdom av.

  För miljöns skull behöver vi snabbt och effektivt stärka vår militära förmåga. Detta kräver investeringar i modern teknologi, förbättrad beredskap och en starkare försvarsmakt. Samtidigt som vi måste vara beredda att skydda vår frihet och våra medborgare står vi också inför en situation där vår miljö på olika sätt riskerar att påverkas negativt. Att inte agera för att ta hänsyn till vår miljöpåverkan är inte längre ett alternativ.

  Vi kan inte blunda för de långsiktiga effekterna av våra handlingar. Vi har ett gemensamt ansvar för att bevara en hälsosam miljö för kommande generationer. Men att försena uppbyggnaden av vårt försvar för att först och främst möta miljömål skulle vara en farlig och naiv väg att gå när vårt lands säkerhet är hotad. Vi måste agera nu.

  Här krävs att vi gemensamt kan komma överens om att vi inte ska välja det ena eller det andra. Vårt försvar och vår miljö måste kunna få verka och utvecklas i positiv riktning i symbios med varandra. Med ett innovativt tänkande och långsiktighet kan vi uppnå detta.

  På sikt behöver vi integrera miljöhänsyn i hela försvarsplaneringen. I det sammanhanget är det naturligtvis inte bra att Sveriges försvar under många år avvecklats. Det har fått till följd att vi nu är i tidsnöd och måste prioritera uppbyggnaden av det militära försvaret och att miljöhänsyn i delar får stå tillbaka.

  Fru talman! I det korta perspektivet är det därför nödvändigt att vårt försvar får en överordnad roll. Det handlar inte om att förneka vikten av miljöhänsyn. Men när vår säkerhet och vårt nationella skydd står på spel måste vi som nation göra det som är nödvändigt för att säkra vår framtid.

  Det betyder inte att vi ska bortse från miljöansvaret. När vi bygger upp vårt försvar och utvecklar våra förmågor måste vi också tänka på hållbara lösningar, men det får inte vara på bekostnad av behovet att vara beredd på dagens och framtida hot. Det innebär att vi måste vara smarta och tänka långsiktigt genom implementera grön teknologi där det är möjligt, samtidigt som vi rustar upp vårt försvar för att möta de omedelbara hoten.

  När vårt försvar har ett tillfredsställande skydd och avskräckning kan vi bygga våra fortsatta försvarsstrukturer, utveckla nya teknologier och planera för övningar och verksamhet där koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan minimeras. Det handlar bland annat om att välja hållbara material och att tänka på återanvändning och återvinning. Detta får dock inte innebära att vi skjuter upp nödvändiga investeringar i vårt försvar.

  Fru talman! Vi står nu vid ett vägskäl. I det långa perspektivet kan vi inte tillåta oss att antingen prioritera tillväxten av vårt försvar eller skydda vår miljö. Vi måste hitta en väg som gör att vi kan göra både och, och vi måste göra det snabbt. Om vi misslyckas riskerar vi att vårt land och vårt folk inte står rustade för framtidens utmaningar.

  Låt oss därför ta detta ansvar på största allvar. Låt oss bygga ett försvar som är både starkt och hållbart, som skyddar vår säkerhet och som samtidigt i nödvändig utsträckning tar hänsyn till vår framtid. Det är fullt möjligt att stärka vår försvarsförmåga utan att förlora fokus på miljön. När vi bygger och underhåller försvarsanläggningar, såväl som när vi utvecklar försvarsmateriel, bör vi prioritera hållbara lösningar. Det kan till exempel handla om att välja miljövänliga materiel eller mer energieffektiv infrastruktur.

  Vi lever i en tid av snabb teknologisk utveckling, och det finns många exempel på hur försvars- och miljöteknologi kan samverka. Genom att främja forskning och innovation kan vi utveckla nya lösningar som stärker vårt försvar. En del av lösningen är att samverka med industrin, akademin och internationella partner för att utveckla hållbara och effektiva försvarslösningar.

  Det finns ingen enkel lösning på denna balansgång, men genom att arbeta strategiskt, med en helhetssyn och långsiktighet, kan vi hitta vägar för att både stärka vårt försvar och ta ansvar för vår miljö. Vi måste förstå att dessa frågor inte står i motsatsförhållande till varandra; snarare kompletterar de varandra. Ett starkt försvar kräver ett stabilt och hållbart samhälle, och ett hållbart samhälle kräver att vi ser till både vår säkerhet och vår miljö.

  För Sverige handlar det om att vi måste vara både starka och kloka, rustade för framtiden och ansvarsfulla mot både våra medborgare och vår planet. Låt oss därför arbeta för att på sikt säkerställa ett totalförsvar som är både miljövänligt och försvarseffektivt och på så sätt visa vägen för framtidens nationer.

  Fru talman! Vår försvarsberedskap kan inte vänta. Hoten mot vårt land och vår säkerhet är verkliga och närvarande. Miljöfrågorna är självklart en central del av vårt framtida arbete, men just nu kräver omständigheterna att vi fokuserar på att snabbt och effektivt bygga ett försvar som är starkt. När det gäller försvar och säkerhet finns ingen tid att förlora.

  Låt oss därför agera med största försiktighet och visdom men också med den handlingskraft och beslutsamhet som krävs för att skydda vårt land och våra medborgare i en värld som förändras snabbt.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 11.)

  2025-04-10 13:00:21

  

  Göran Hargestam