Totalförsvaret 2025–2030

Debatt i text

• Fru talman! Vi lever i en farlig och föränderlig tid. Vi måste ha klart för oss att Ryssland har ett långsiktigt perspektiv på den krigsutveckling vi ser i Ukraina. Det handlar om ett krig som ska omvandla Europa och vara en del av omvandlingen av den regelbaserade världsordningen.

  Det här är någonting man måste ha mycket klart för sig i dessa tider, när det talas om förhandlingar. Vi kan inte ha något avtal över huvudet på Ukraina eller Europa. Hur ett eldupphör kommer till definierar hela vår framtid, och Ukraina måste garanteras ovillkorlig säkerhet. Det bästa för Ukrainas säkerhet är ett Natomedlemskap.

  Grundfrågan är om den ryska regimen över huvud taget är intresserad av fred. Imperiedrömmarna är en realitet, och Georgien och Moldavien är i fara. Det finns risk för provokationer mot Natos gränsområden, och min bedömning är att den ryska drömmen om nya landområden och imperiebyggande är starkare än eventuella fredstankar. Ryssland menar allvar med sitt tal om att ändra världsordningen. Det innebär den starkes rätt att i strid med FN-stadgan och internationell lag erövra andra länders markområden.

  Just nu faller en järnridå över Europa, och var den faller avgörs av utvecklingen vid frontlinjen i Ukraina. Europa kommer att få ta ett ökat ansvar för stödet till Ukraina. Vi kommer att få ta ett utökat ansvar för vår egen säkerhet. USA:s nya administration, som tillträder i början av nästa år, måste inse sitt långsiktiga åtagande gentemot Ukraina. USA:s stöd hittills har varit ovärderligt, och att svika Ukraina nu vore inte acceptabelt på något sätt.

  Kriget pågår med oförminskad kraft. Förstörelsen och skändandet av Ukraina fortsätter dagligen, och den ryska regimens ondska exponeras hela tiden. Det är i ljuset av den här svåra situationen som Sverige nu ska fatta sitt totalförsvarsbeslut. Det förslag som ligger på bordet är en fortsättning på besluten 2015 och 2020.

  För vår del är vi glada över att åtta partier tillsammans har kunnat resonera sig fram till underlaget för propositionen. Enigheten visar att vi alla förstår allvaret i situationen, och det är en bra signal till det svenska folket, Försvarsmakten och omvärlden.

  Det är en mycket stor satsning som ska ske. Det handlar om 64 ½ miljard i ekonomiskt tillskott till totalförsvaret mellan åren 2025 och 2030. Omläggningen från det så kallade insatsförsvaret till ett nationellt försvar fortsätter. Det är en utveckling som inleddes med försvarsbeslutet 2014 och följdes upp med försvarsbeslutet 2020.

  Trots den grundläggande enighet som föreligger vill jag göra några kommentarer.

  Försvarsberedningen var överens om att Sverige ska ha 12 000 värnpliktiga år 2032, men i propositionen följer man inte det utan säger att det ska ske 2032-2035. Det har sin bakgrund i att Försvarsmakten har haft synpunkter på möjligheten att fullfölja det här till 2032. Vi anser att det är nödvändigt att ändå markera det som Försvarsberedningen var överens om. Det finns nämligen ett stort behov av att utöka framför allt armén, och det finns ett stort behov av fler värnpliktiga.

  Det här handlar om att vi från politikens sida måste orka vara tydliga. Om det under de sju åren fram till 2032 händer något eller framkommer argument som gör det rimligt att göra en tidsförskjutning kan man ta beslutet i det läget, men vi behöver inte göra det redan nu. Att redan nu öppna för detta tidsintervall kan också innebära ytterligare tidsförskjutningar. Vi måste vara distinkta i vad som är vår kravbild.

  Samma sak gäller när det handlar om de fyra brigader som ska vara på plats 2030. Det måste nu verkställas, och egentligen är det försvarsbeslutet 2020 som ska verkställas. I 2020 års försvarsbeslut stod det att Sverige skulle ha fyra brigader till 2025. Så blir inte fallet, och det beror bland annat på det materielstöd som har riktats till Ukraina. Nu handlar det om att tre mekaniska brigader och en infanteribrigad ska verkställas till 2030. Det här är en väldigt viktig prioritering, och för mitt parti har det varit en av huvudfrågorna. Det gäller att undanröja alla hinder som finns i denna process.

  I Försvarsberedningens överenskommelse ingick också att det ska göras en analys gällande ytterligare en ubåt. Det finns inte med i propositionen. Jag tycker inte att det är bra. Ubåtar är en svensk styrkeförmåga och ett väsentligt säkerhetsintresse. Förekomsten av operativa och fungerande ubåtar i Östersjön är en styrka inte bara för Sverige utan även för hela Nato. Det är ett vapen som är väldigt avskräckande och som även kan användas effektivt ur underrättelsesynpunkt. Sverige är dessutom ett av få länder i världen som kan producera ubåtar. Socialdemokraterna tycker inte att det är bra att den eniga uppfattningen i beredningen inte har följts upp i propositionen.

  Vi vill också inrätta en myndighet för räddningstjänsten - ett räddningsverk. Vi tror inte att det kommer att vara den mest effektiva organisationen om det görs inom ramen för MSB. Att i stället inrätta en specialinriktad myndighet för detta skulle ge högre effektivitet åt verksamheten.

  Vi vill också inrätta en statlig myndighet som ansvarar för näringslivets beredskapsplanering, ekonomisk försörjningsberedskap och krigsviktiga företag. Det här är ett så stort och omfattande område att det krävs en egen myndighet som kan bygga från grunden. Sverige har ett oerhört långt byggnadsarbete framför sig i det här sammanhanget. En gång i tiden fanns Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, och även om vi nu lever i en annan tid där nya metoder och nya samarbeten kanske krävs kan man ta intryck av hur den arbetade. Området är dock så pass omfattande att man inte klarar detta inom ramen för den mångfasetterade och omfattande myndigheten för samhällsberedskap.

  I Försvarsberedningens rapport var vi också överens om att inrätta Norrlands infanteriregemente. Det är tre skyttebataljoner som i första hand skulle ägna sig åt skydd av transporter och värdlandsstöd samt åt att på olika sätt bana väg för införsel av både materiel och soldater i Sverige. De skulle också utgöra en viktig del av vårt nationella försvar - territorialförsvaret.

  Jag litar på ministerns löfte att vi ska ta ställning till detta i oktober och på att löftet står fast med utgångspunkt i att Nato ska komma med sina kapacitetskrav. Jag är rätt säker på att detta är en verksamhet som kommer att behövas för att vi ska klara den här typen av transporter och ansvarstagande för både trupp och materiel som ska föras in i Sverige.

  Stridsflyget är en annan punkt som jag vill nämna. Där har ett enigt utskott höjt ambitionsnivån i jämförelse med det som står i propositionen. Utskottet markerar tydligare att ett svenskt eller svensk-utländskt alternativ när det gäller nästa generations stridsflyg ska föras fram i en tydligare balans i förhållande till ett utländskt alternativ. Det är jag glad för. Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har vi dock i ett särskilt yttrande sagt att vi vill se att förutsättningarna för ett svenskt eller svensk-utländskt alternativ är realiserbara.

  Det är viktigt att slå vakt om de svenska jobben, den svenska förmågan, den svenska forskningen, den svenska utvecklingskapaciteten och framför allt den svenska rådigheten när man utvecklar ett nytt flygsystem. Det ska vara svenska och nordiska förhållanden, och en design som passar vår operativa miljö, som styr arbetet med detta.

  Det här är ett väldigt långsiktigt beslut. Det är svårt att se in i framtiden och att se vad detta kommer att innebära efter Jas 39 E, som man har beslutat om och som nu förbandssätts, men det är viktigt att vi slår vakt om det vi har byggt upp. Sverige är ett av de få länder i världen som klarar att producera stridsflyg.

  Framtida utmaningar inkluderar sådant som att rekrytera och behålla personal, att åtgärda personalbrist inom kategorier som piloter, tekniker och specialister, att hantera risker för förseningar och hög prisutveckling på materiel samt att se till att stödet till Ukraina - som får starka fördröjningseffekter i förhållande till uppbyggnaden av svensk försvarsmakt - kan ersättas. Ytterligare en framtida utmaning är att hantera brist på koordinering av och samövning mellan förband samt brister när det gäller materiel och infrastruktur.

  För det civila försvaret handlar det om att sjukvård i kris och krig måste byggas upp. Näringslivets roll i kris och krig måste kartläggas och planeras. Den ekonomiska försörjningsberedskapen måste byggas upp. Arbetet för att kunna möta cyberattacker, störningar och sabotage mot samhällets infrastruktur måste hela tiden vara under utveckling.

  Jag yrkar bifall till reservation 13 under punkt 11, till reservation 34 under punkt 29 och till reservation 9 under punkt 8.

  (Applåder)

  2024-12-17 09:01:03

  

  Peter Hultqvist

• Fru talman! Om några timmar kommer vi här i kammaren att fatta ett nytt totalförsvarsbeslut. Det är fyra år sedan det förra fattades, och detta beslut fattas faktiskt ett år tidigare än vad vi då trodde skulle bli fallet. Det finns flera anledningar till att det här beslutet är unikt.

  För det första fattas det i en tid när det pågår ett krig i Europa. Det har nu snart gått tre år sedan Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Kriget fortsätter, vilket innebär stort lidande för det ukrainska folket. Förlusterna är enorma med hundratusentals skadade och döda på båda sidor - kanske har miljonvallen redan brutits. Ryssland har brutit mot i stort sett alla internationella överenskommelser och avtal och har inte ens dragit sig för att attackera civila verksamheter, till exempel sjukhus. Den ryska regimen drar sig inte för något i sin vilja att försöka underkuva Ukraina. Det är med andra ord i allvarstid vi fattar detta beslut, fru talman.

  För det andra är detta första gången som ett totalförsvarsbeslut fattas när Sverige är medlem i försvarsalliansen Nato. Det var ett klokt och efterlängtat beslut, enligt mig. Det ställer dock krav på oss gällande hur vi tänker. Vi är inte längre ensamma och utlämnade åt eventuell hjälp utifrån. Detta tankesätt präglade oss under närmare två århundranden. Sverige är Nato. Vårt inträde gjorde oss säkrare och Nato starkare. Enligt det jag får veta går denna integration väldigt bra, men mycket arbete återstår förstås.

  För det tredje, fru talman, fattas detta totalförsvarsbeslut i nästan total enighet. Det finns såklart ett antal reservationer, vilket är både naturligt och viktigt, men på totalen står riksdagen bakom huvuddragen i propositionen. Att vi kan lägga olikheter bakom oss och koncentrera oss på vad som är viktigt för vårt lands säkerhet är ett styrkebesked härifrån till svenska folket. Det är också ett tydligt besked till omvärlden att Sverige står enat, inte minst mot den ryska regimen. Vi ska fortsätta att bygga vår försvarsförmåga och vårt land starkare. Det är ett viktigt budskap både till svenska medborgare och till omvärlden.

  Fru talman! Det här totalförsvarsbeslutet är stort och långsiktigt. Det innehåller väldigt mycket pengar - närmare 174 miljarder i slutet av perioden, vilket motsvarar 2,6 procent av bnp, enligt Natos definition, redan från 2028. Beslutet innehåller också saker som stärker vår försvarsförmåga, vilket är det absolut viktigaste.

  Jag gör en kort överflygning. Vilka områden täcker den här propositionen? Den täcker personalförsörjning, försörjningsberedskap, kritisk infrastruktur, cybersäkerhet, klimat och miljö, jämställdhet, forskning och utveckling, materielförsörjning och försvarsindustri, befolkningsskydd, cyberförsvar och mer därtill. Om ni blir nervösa kan jag redan nu lugna er med att jag absolut inte kommer att nämna någonting om alla dessa områden. Jag är helt övertygad om att några av mina kollegor kommer att prata om sina hjärtefrågor. Själv tänkte jag ta upp tre områden som jag särskilt vill lyfta fram.

  Fru talman! När jag är här i kammaren brukar jag alltid prata om personalförsörjning och hur viktigt det är med goda villkor för anställda, inte minst i Försvarsmakten. Detta är fortfarande viktigt, men jag tänkte göra ett undantag den här gången. Jag är tämligen säker på att min kollega Hanna Gunnarsson kommer att nämna någonting om detta.

  Jag tänkte prata om någonting helt annat. Jag skulle vilja rikta mig till alla de 350 000 svenskar som är engagerade i någon av våra 18 frivilliga försvarsorganisationer. De flesta känner till några av dessa - de mest kända är kanske Röda Korset, Lottakåren, Bilkåren, Sjövärnskåren och Försvarsutbildarna. Några av de kanske mindre kända av dessa 18 frivilligorganisationer är Försvarets personaltjänstförbund, Insatsingenjörernas riksförbund, Blå Stjärnan, Fallskärmsförbundet och en organisation jag själv är medlem i, nämligen Svenska Brukshundsklubben. Jag skulle vilja uppmana var och en som lyssnar på det här att engagera sig i en frivillig försvarsorganisation. Det kommer att göra skillnad för Sveriges försvarsförmåga.

  Alla ni som är engagerade i dessa organisationer förtjänar ett stort, varmt och hjärtligt tack för ert engagemang under alla de år då ingen i Sverige pratade om krig, beredskap eller kris. Ni engagerade er och fortsatte ert arbete med att utveckla vår försvarsförmåga. Detta var, inte minst i det här huset, en tid då ingen ville prata om dessa frågor. Ni utgör ett kollektivt minne som vi nu har stor nytta av när vi fortsätter att bygga försvarsförmåga. Stort tack för det!

  Till alla som är engagerade i dessa organisationer vill jag säga att det kommer mer pengar i budgeten. Det finns två intressanta personalutredningar som kommer att bli klara i början respektive i slutet av nästa år. Jag ser fram emot att vi kan skapa bättre förutsättningar för instruktörer. Det handlar även om nya uppgifter och om att kunna stödja kommuner, regioner och statliga bolag.

  Fru talman! Det andra jag vill prata om är några andra hjältar, skulle jag säga, nämligen de 22 000 svenskar som är en del av hemvärnet.

  Hemvärnet är en del av Försvarsmakten, och precis som de frivilliga försvarsorganisationerna är hemvärnet oerhört viktigt för att skapa folkförankring och försvarsvilja.

  Hemvärnet har till skillnad från de frivilliga försvarsorganisationerna också använts under den så kallade strategiska timeouten, inte minst vid kriser som översvämningar och skogsbränder. För det förtjänar hemvärnet ett stort och varmt tack.

  Nu har bilden av hemvärnet förändrats, men uppgifterna är minst lika viktiga som tidigare. Hemvärnets främsta styrka är som jag ser det dess lokala förankring och snabba insatstider. Enligt mig kommer hemvärnets roll att växa nu när Sverige är allierat, inte minst i fråga om så kallade värdlandsstöd med väl kända uppgifter som skydd och bevakning.

  Fru talman! Ett bevis på hemvärnets viktiga roll är att antalet hemvärnssoldater ska ökas till närmare 26 000 till 2030. Det här förpliktar till att fortsätta hålla hög kvalitet i utbildningen och ta till vara det stora intresse som finns bland svenska medborgare.

  För att kunna öka försvarsförmågan kommer hemvärnet också att tillföras ny materiel i form av fordon, båtar, sensorer, värmesikten, bildförstärkare och taktisk radio - viktiga och nödvändiga tillskott till våra viktiga hemvärnsförband.

  Fru talman! Totalförsvaret innehåller viktiga pusselbitar som måste komma på plats för att säkra Sverige i händelse av kris, höjd beredskap eller ytterst krig. Men det är inte tid nu att slappna av och känna sig nöjd. Det är nu vi måste jobba vidare med att omsätta alla dessa pengar till ökad förmåga och stärkt motståndskraft och beredskap. Takten i förmågehöjningen måste höjas - främst, skulle jag säga, i det civila försvaret. Kommuner och regioner och privat näringsliv ska och kommer att ta sitt ansvar. Tillsammans bygger vi Sverige säkrare, grönare och friare.

  Allra sist, fru talman, vill jag passa på att önska alla officerare, soldater, sjömän, civilanställda och frivilligt engagerade i försvaret av Sverige en riktigt god jul och ett gott nytt år.

  (Applåder)

  2024-12-17 09:12:47

  

  Jörgen Berglund

• Fru talman! Kollegor i försvarsutskottet! Statsråd! Hej till alla er som tittar och lyssnar!

  I dag har vi mandatperiodens största debatt på försvarsområdet, den om inriktningen för totalförsvaret åren 2025-2030.

  Debatten följer på ett och ett halvt års arbete inom Försvarsberedningen, där alla riksdagens partier i många timmar har diskuterat hur Sveriges totalförsvar bäst ska utvecklas framöver. Jag vill verkligen tacka alla experter och sakkunniga i Försvarsberedningen och ordföranden för det arbete som lagts ned.

  Fru talman! Enigheten i försvarspolitiken kan tyckas konstig. Politiker ska ju vara oeniga. Vi ska visa på skillnader och bråka om detaljer. Visst framkommer skillnaderna också i den här debatten - ni kommer i alla fall att höra ganska mycket vänsterpolitik från mig. Men i det allvarliga säkerhetsläge vi är i, där Rysslands folkrättsvidriga invasionskrig i Ukraina nu närmar sig ett tredje år, blir investeringen från oss politiker att vara så eniga som möjligt. Jag hoppas att det kan ge arbetsro och stöd till alla i totalförsvarssektorn, och det är en värdefull signal både utåt mot Ryssland och inåt mot hela befolkningen.

  Fru talman! Världen behöver fred. Alla människor har rätt att leva i fred och frihet med mänskliga rättigheter, en trygg bostad och sjukvård och utbildning i ett samhälle fritt från rasism, förtryck och ojämlikhet.

  För att lösa kriser och konflikter i världen behöver vi stärka biståndet och utvecklingsarbetet, diplomatin, medlingen, det politiska ledarskapet och det mellanmänskliga samarbetet.

  Forskning från Uppsala universitet visar att 2023 var det år sedan 1946 då flest konflikter mellan stater var pågående i världen - hela 59 stycken. Rysslands krig i Ukraina och Israels ockupation av Palestina finns med i tankarna dagligen hos väldigt många människor även här i vårt land.

  Fru talman! Sveriges stöd till Ukraina är enigt över partigränserna, och stödet kommer att fortsätta så länge det behövs. I Belarus behöver folket vårt stöd mot diktaturen, och i Moldavien och Georgien ser vi hur rysk påverkan riskerar att förstöra strävanden efter att bygga starka demokratiska samhällen.

  Vänsterpartiet kräver självklart omedelbart eldupphör i Gaza och en hållbar fred i Mellanöstern. Jag tänker inte fördjupa mig mer i säkerhetspolitiken; den frågan har redan debatterats här i kammaren.

  Fru talman! Ett starkt totalförsvar kräver ett robust samhälle i alla delar. Det innebär en väl utbyggd välfärd där kommuner och regioner har tillräckliga resurser på daglig basis och även i ansträngda lägen. Välfärdens verksamheter lider av permanent underbemanning. Det är samhällets förmåga att hantera vardagssituationer som visar hur rustade vi är att hantera kriser.

  Totalförsvaret innefattar alla politikområden, inte bara försvarspolitiken. Alla måste vara med och ta ansvar. Det civila försvaret måste dessutom byggas i nära samarbete med den fredstida krisberedskapen.

  Därför är det olyckligt att ett av målen för det civila försvaret, att det civila försvaret ska förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället även i fredstid, stryks. Jag vill av denna anledning yrka bifall till reservation nummer 40.

  Ökningen av de ekonomiska resurserna till totalförsvaret får inte ske på bekostnad av behoven i andra viktiga delar av samhället såsom sjukvård, infrastruktur, bostäder, socialt arbete och klimat.

  I årets budgetproposition föreslår regeringen och Sverigedemokraterna skattesänkningar på 34 miljarder kronor - samtidigt som vi vet att behoven bland de direkt samhällsviktiga verksamheterna är enorma. Om samhället inte fungerar i dag, om personalen redan nu går på knäna, är risken stor att det inte kommer att fungera i kris eller i värsta fall krig. Och vi vet att Sveriges roll och geografiska läge kräver att vi har ett fungerande civilt samhälle och ett fungerande civilt försvar även under mycket stora påfrestningar.

  Fru talman! Vi lever i ett mer sårbart samhälle. Klimatförändringar, cyberattacker, påverkansförsök, sabotage och polarisering ställer stora krav på hela vårt totalförsvar.

  Privatiseringar och utförsäljningar av samhällsviktig verksamhet har ställt till stora problem. Från att ha haft en offentlig organisation som hade överblick och kunde planera och prioritera har vi nu samhällsviktig verksamhet uppdelad på ett mycket stort antal aktörer, av vilka en hel del faktiskt har utländskt ägande, och alla har bara koll på sin lilla bit. Förutom förlusten av offentlig kontroll hamnar nu skattepengar som ska gå till kärnverksamheten i privata ägares fickor.

  Den privatiseringshysteri som har rått de senaste åren och faktiskt fortfarande råder har försämrat det svenska samhällets robusthet. Offentligt ägande och offentlig styrning av samhällsviktig verksamhet krävs för ett robust och säkert samhälle. Vänsterpartiet anser därför att det offentliga samhället successivt bör ta tillbaka samhälls- och totalförsvarsviktig verksamhet i offentlig regi.

  Infrastruktur och transporter är avgörande för att det svenska totalförsvaret ska fungera, precis som det är avgörande för att hela det civila samhället ska fungera varje dag. I totalförsvaret krävs bland annat godsvagnar som kan transportera tunga fordon. Det krävs kapacitet på varv att ta emot stora fartyg, och det krävs nya isbrytare.

  De senaste åren har vi tyvärr sett att några av totalförsvarets viktigaste järnvägar, Malmbanan och Inlandsbanan, har haft stora brister i underhållet. Investeringar måste göras i fredstid för att järnvägen ska fungera i stora kriser eller i värsta fall krig, och underhållet är redan i dag eftersatt. Uteblivna investeringar har direkt påverkan på hela totalförsvarets förmåga att genomföra sitt uppdrag, som ju är att skydda och försvara Sverige.

  Klimatkrisen är vårt största säkerhetspolitiska hot. Torka, översvämningar och extrema väderhändelser utgör ett direkt hot och är en bidragande faktor och orsak till krig och konflikter. Klimatkrisens effekter spär på ojämlikheten i världen. Att motverka klimatkrisen är därför detsamma som att arbeta för en fredligare och säkrare värld.

  Det är viktigt att vi har ett brett säkerhetspolitiskt arbetssätt och tankesätt och att det även inkluderar åtgärder för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, socialt och ekonomiskt såväl som ekologiskt.

  För att ställa om i en mer hållbar riktning krävs att alla delar av samhället och alla invånare tar ett gemensamt ansvar och arbetar tillsammans. Myndigheter, företag och alla offentliga verksamheter och organisationer måste bidra på sitt sätt. Det gäller också Försvarsmakten. Försvarsmakten får inte vara ett hinder för den samhällsomställning som behövs för ett mer hållbart samhälle.

  Vi måste kunna bygga ut vindkraft och solkraft, utveckla friluftslivet, bygga bostäder och värna åkermark och renbetesområden samtidigt som det militära försvaret ska kunna öva. Det är svårt, men det är inte omöjligt.

  Vi i Vänsterpartiet menar att Försvarsmaktens intressen måste kunna vägas mot andra samhällsintressen på ett mer jämlikt sätt, utifrån bedömningar om samhällets bästa vid varje enskilt tillfälle. Vi kommer noga att läsa den utredning om vindkraft som lämnades över till regeringen förra veckan och ser fram emot lösningar på utbyggnaden av ny vindkraft i Sverige.

  Fru talman! Vänsterpartiet menar att ett jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle. Tyvärr går regeringens politik åt motsatt håll. Vi ser en ökad utsatthet bland människor och en ökad polarisering i samhällsdebatten. Rasism och diskriminering mot människor med annan bakgrund eller tro splittrar oss och gör vårt samhälle svagare. Polariseringen försämrar också befolkningens sammanhållning, solidaritet och försvarsvilja.

  Vi måste sträva efter ett inkluderande samhälle där människor hjälps åt och tillsammans kan stå emot kriser och i värsta fall krig. Därför måste alla uttryck för splittrande strömningar alltid bekämpas så att vi ska kunna leva tryggt, fritt och säkert i Sverige. För att stärka gemenskapen i befolkningen spelar kulturen, civilsamhället, trossamfunden och medierna inom public service en väldigt viktig roll.

  Fru talman! Vi i Vänsterpartiet är emot att Sverige gick med i Nato. Natomedlemskapet är nu en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer nu att vara Natoinriktad.

  I fortsättningen måste Sveriges egen försvarsförmåga stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen. Vi måste vara en aktiv samarbetspartner till våra nordiska och baltiska grannländer, och länderna måste ta ett gemensamt ansvar för Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis. Det är detta, och inte operationer i länder långt bort, som ska vara den svenska prioriteringen. Vänsterpartiet motsätter sig såklart alla former av svenskt deltagande i Natos planering och övningar med kärnvapen.

  Natomedlemskapet kommer att innebära en förändring av Sveriges beslutsprocess om totalförsvaret, eftersom Natos planering inte är helt synkroniserad med Sveriges. I Sverige har vi en lång process med diskussioner med Försvarsberedningen för att alla partier ska kunna vara med och påverka. På så sätt får totalförsvaret en demokratisk förankring. Detta får inte försvinna i och med Natomedlemskapet. Regeringen har ett stort ansvar för att den demokratiska förankringen genom Försvarsberedningen bibehålls, och jag förväntar mig att så blir fallet. Jag vill av denna anledning också yrka bifall till reservation 9.

  Fru talman! Den folkliga förankringen av hela totalförsvaret är otroligt viktig. Det är en angelägenhet för hela befolkningen, och alla kan göra sin insats i totalförsvaret. En viktig byggsten för detta är värnplikten. I värnplikten träffas ungdomar med olika bakgrund och utbildas tillsammans. Det är viktigt att antalet värnpliktiga fortsätter att öka, men ökningen måste vara hållbar. Antalet måste utgå från vad som behövs i krigsorganisationen och personalförsörjningen men också hänga ihop med de resurser som finns i Försvarsmakten. Ekvationen med alla ingående delar - logement, utrustning, materiel och befäl - måste gå ihop. Detta gäller framför allt kläder och utrustning för kvinnor.

  Plikten är en ingripande del i en ung människas liv, och därför måste värnpliktsutbildningen vara så bra som det över huvud taget är möjligt. För att de värnpliktiga ska ha en hög grad av medinflytande över sin vardag krävs ett fungerande och oberoende pliktråd. Det är viktigt att Försvarsmakten lyssnar på Pliktrådets rekommendationer och löser de problem som Pliktrådet ser. Det gäller framför allt ersättningar och värnpliktigas resor.

  Det har också tagits steg mot att återuppväcka civilplikten. Det tycker vi i Vänsterpartiet är väldigt bra.

  Fru talman! Personalen är såklart grunden för ett fungerande totalförsvar - jag tackar Jörgen Berglund för passningen i denna fråga. Att arbeta inom våra totalförsvarsmyndigheter kan innebära stora risker, både på hemmaplan i fredstid och under internationella insatser eller andra skarpa lägen. Därför är det av största vikt att arbetsvillkoren inom Försvarsmakten är så bra som det över huvud taget är möjligt.

  Militären stod för det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige. Det var först 1989 som kvinnor tilläts att lönearbeta inom försvaret. Jämställdhetsarbetet måste vara en integrerad del i hela Försvarsmaktens verksamhet.

  För att ha en långsiktigt stark försvarsmakt är det viktigt att organisationen kan behålla sin personal och att de som har lämnat den kan återvända. Löner och villkor måste förbättras så att ingen lämnar yrket av ekonomiska skäl. Detta gäller också kompetensutveckling och vidareutbildning. Exakt hur löner och villkor ska se ut är dock inte en fråga för politiken utan för arbetsmarknadens parter.

  Ett större antal soldater och officerare kommer i och med Natomedlemskapet att tjänstgöra utomlands. Utlandsuppdrag på insatser och i staber och långa övningar här hemma innebär inte bara hårt arbete och lång bortavaro för den enskilde utan påverkar också familj och anhöriga hemma. Jag vill rikta ett stort tack för era insatser - både till er som är borta och er som är hemma.

  Vi väntar nu på utredningen om Försvarsmaktens personalförsörjning. Den ska levereras i juni 2025. Det är beklagligt att den inte är färdig och kan involveras i detta totalförsvarsbeslut.

  Fru talman! För att det svenska totalförsvaret ska kunna växa på det sätt som vi nu beslutar krävs stora satsningar på personalen, på infrastrukturen och på att besluts- och planeringsprocesser blir snabbare och effektivare. Vi möts ibland av stor frustration över att det tar för lång tid att fatta beslut och att saker som planerats inte blir genomförda eller kommer på plats. Det är många frågor som nu måste lösas tillsammans för att den inriktning vi beslutar i eftermiddag ska kunna vara genomförbar.

  2024-12-17 09:22:22

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! I en reservation från Hanna Gunnarsson och Vänsterpartiet vill de att Sverige lämnar den europeiska fredsfaciliteten. För dem som inte vet kanske jag ska upprepa vad syftet med den europeiska fredsfaciliteten är. Det är följande: att förebygga konflikter, att skapa och bevara fred och att stärka den internationella säkerheten och stabiliteten.

  Min fråga till Hanna Gunnarsson blir naturligtvis vad det är som är fel med att förebygga konflikter och att skapa och bevara fred. Ett stort antal av den europeiska fredsfacilitetens insatser riktar sig mot Afrika, en kontinent som är hårt drabbad av konflikter av olika slag och ett stort lidande för civilbefolkningen.

  Det handlar även om det stöd som EU skickar till Ukraina. Ett exempel är utbildningsinsatsen Eumam, som finansieras med medel från fredsfaciliteten.

  Jag måste faktiskt säga att jag ryckte till lite grann när jag läste den här reservationen. Är det här en felskrivning, eller tycker Vänsterpartiet verkligen att vi inte gemensamt ska fortsätta att stödja den krisdrabbade kontinenten Afrika eller Ukraina?

  Fru talman! Jag ger Hanna Gunnarsson chansen att förklara varför Sverige inte ska delta i detta konfliktförebyggande arbete.

  2024-12-17 09:36:42

  

  Jörgen Berglund

• Fru talman! Jag tackar Jörgen Berglund för frågan och för möjligheten att få utveckla det här, för detta är väldigt viktigt.

  Allt det som Jörgen Berglund nämner är såklart bra grejer. Det vi i Vänsterpartiet motsätter oss, och som vi har motsatt oss i många år, är den militarisering vi ser på EU-nivå. EU är en överstatlig organisation som under lång tid har gått i en mer militär riktning.

  Det är problematiskt på många olika sätt. Det är problematiskt framför allt för att det är överstatligt, men det är också problematiskt för att länderna i Europa inte riktigt har samma syn på hur militariseringen av EU ska gå till. Som en parentes är det väldigt intressant att följa - nu blir det till exempel en kommissionär för försvarsfrågor.

  Allt som Jörgen Berglund nämner är bra grejer. Allt det gör vi - eller borde göra. Det var ju en biståndsdebatt här sent i går kväll. Jag lyssnade tyvärr inte på den, för jag satt och skrev på mitt anförande. Jag beklagar detta, alla kollegor!

  Allt som nämns är sådant vi måste göra, men tyvärr är det grejer som regeringen har skurit ned på. Det bistånd vi en gång var väldigt stolta över i Sverige - medlingsarbetet, det starka FN-arbetet och allt sådant - håller på att nedmonteras av den regering vi har nu.

  Framför allt är biståndet till Afrika otroligt viktigt. Både Kina och Ryssland, som är icke-demokratiska länder, går in och påverkar genom att köpa upp till exempel hamnar och annan infrastruktur och ger bistånd på det sättet. Sverige borde vara där med starkt bistånd, utvecklingsarbete och medlingsarbete i krig och konflikter och dessutom ge starkt stöd till FN, så som vi en gång gjorde men tyvärr inte riktigt gör längre. Det ska dock inte ske under något slags paraply i form av EU:s militarisering.

  2024-12-17 09:38:20

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! Det finns ett gammalt talesätt: Man kan inte plocka russinen ur kakan. Det vill jag rikta till Hanna Gunnarsson och Vänsterpartiet. Sverige är medlem i EU och Nato. Jag kan förstå, och jag vet, att Vänsterpartiet helst inte vill att vi ska vara med i någon av de organisationerna. Men nu är vi det, och då är det kanske logiskt om Vänsterpartiet och Hanna Gunnarsson inte vill delta i den europeiska försvarsfonden. Det finns något slags logik i det, tänker jag, även om jag tycker att det är fel. Men att de vill lämna den europeiska fredsfaciliteten och skriver ut, står för och tycker att det är bra förstår jag faktiskt inte.

  Jag skulle vilja höra om Hanna Gunnarsson kan svara på frågorna: Vad skulle bli bättre om Sverige i morgon lämnade den europeiska fredsfaciliteten? Med vem skulle vi samordna vårt stöd till Ukraina eller Afrika, och skulle det bli bättre om vi gjorde det här själva?

  Man kan ju ha en tanke eller långsiktig vision, men det hjälper inte det krigsdrabbade Afrika eller civilbefolkningen i Ukraina. Detta händer här och nu i vårt närområde. Därför är det otroligt viktigt att Sverige är med. Det förvånar mig att Vänsterpartiet inte tycker det.

  Vi ska inte ha en biståndsdebatt nu, men man kan väl ändå notera att trots de förändringar Sverige och regeringen har gjort av biståndet ligger Sverige fortfarande i topp vad gäller att ge bistånd i världen. Det kan vara värt att komma ihåg.

  2024-12-17 09:40:14

  

  Jörgen Berglund

• Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret och frågan!

  Jag följer debatten om biståndet, precis som säkert många andra här i kammaren också gör, framför allt det de kristna organisationer säger som har arbetat mycket länge med bistånd och nu ser medlen minska och nästan försvinna.

  Jag återgår till frågan om EU. Sverige är medlem i EU och Nato, med det är ju inga fasta organisationer. De är föränderliga. I förhandlingar och olika typer av beslut har de mer än en inriktning. Det är väldigt tydligt med EU, och jag har förstått det som att det brukar pratas om Nato som en väldigt politisk organisation där man förhandlar tillsammans. Det är alltså påverkbara organisationer för både Sverige och vänstern. Vi har en ganska stark vänstergrupp i EU som arbetar dagligen med de här frågorna.

  Vi samordnar ju Ukrainastödet till mycket stor del också utanför EU, bland annat för att det finns EU-medlemmar som inte tycker om stödet till Ukraina, om man får uttrycka sig så. På EU-nivå måste man göra olika typer av krumbukter ibland för att ens få iväg stödet till Ukraina eftersom EU-organisationen är överstatlig, på det sättet.

  Jag tror alltså inte att vi ska hänga upp Ukrainastödet på EU. Jag tror att det är bra att fortsätta göra detta tillsammans med likasinnade länder i olika konstellationer. Jag tror också att det är så man behöver tänka vad gäller både bistånd och utvecklingsarbete och hitta likasinnade länder för att på olika sätt göra biståndsarbetet tillsammans med dem. Det görs i dag. Vi behöver inte en fredsfacilitet. Vi behöver inte olika typer av EU-fonder där vi betalar in skattepengar som sedan ska styras av EU-organisationen. Vi kan klara det tillsammans med andra länder.

  2024-12-17 09:42:00

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! Riksdagsledamöter! Statsråd! Ni som sitter på läktaren och ni som följer detta på tv!

  I dag debatterar vi totalförsvaret 2025-2030, försvarsutskottets betänkande. Jag börjar med att yrka bifall till samtliga förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

  Jag vill i mitt anförande säga någonting om omvärldsläget, någonting om vårt Natomedlemskap och naturligtvis något om Sverige och försvarsbeslutet vi nu tar.

  Det här försvarsbeslutet fattas i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Mark Rutte, som är Natos generalsekreterare, höll ett stort tal i torsdags där han varnade för att faran är på väg mot oss i full fart. Han sa också till medlemsländerna - väldigt självkritiskt - att vi inte är redo för det som är på väg mot oss inom fyra fem år. Han varnade för att Nato inte når upp till Moskvas produktion av vapen. Han tillade också det som jag tror att vi alla förstår, nämligen att det som händer i Ukraina skulle kunna hända här.

  Rutte sa även att om vi inte spenderar mer nu på att förhindra krig kommer vi att få betala ett mycket högre pris senare om det värsta skulle hända. Jag vill nämna det här, därför att vi ju vet och har hört det sägas många gånger förut att vi har det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det är på riktigt. Vi i vårt land har haft förmånen att stå utanför krig i 200 år. Det är fantastiskt, och vi hoppas verkligen att det ska få fortsätta så. Men det är ingen naturlag och ingenting vi kan ta för givet.

  Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget är ingen luftgrop. Det varar sannolikt under överskådlig framtid. Vi ser kriget pågå i Ukraina och hur Ryssland struntar i alla regler och ger sig på elproduktion, äldreboenden och sjukhus. Ryssland får hjälp av Kina med produkter och komponenter och av Iran med drönare. Nordkorea skickar inte bara ammunition utan också soldater. De får inte bara betalt i rubel utan även med teknologi.

  Fru talman! Det här är det läge vi har att ta vårt beslut i. Läget skärps också i vårt eget närområde. Vi ser upprustning även här. I Kaliningrad finns Iskanderrobotar som når långt in över svenskt territorium.

  När vi nu gör satsningar är jag glad över vår enighet. Det är viktigt att förklara för svenska folket att detta är helt nödvändigt. Varje krona som satsas är helt nödvändig för att bygga upp civilt och militärt försvar så att vi kan klara oss. Vi ska dessutom bidra till Nato eftersom vi nu är medlem där. Tillsammans bidrar vi till avskräckningen.

  Nato har ju varit världshistoriens starkaste försvarsallians. Ensam är inte stark. Vi hörde Natos generalsekreterare påpeka att alla medlemmar ännu inte når upp till 2 procent. Sverige har under lång tid underpresterat och satsat för lite. Nu satsar vi, och försvarsanslaget går upp till 2,4 procent nästa år och sedan till 2,6 procent. Men vi måste vara helt ärliga med att det inte är säkert att det kommer att räcka. Under nästa år kommer Nato med nya målsättningar, och precis som Rutte sa måste vi komma ihåg att under kalla kriget satsade även Sverige 3 eller 4 procent av bnp. Han påpekade att det också var ett säkerhetspolitiskt tufft läge, och det kanske är ännu värre nu.

  Jag vill säga till er som tittar på den här debatten att vi måste vara beredda att göra uppoffringar. Den frihet vi har är värd att försvara. Vi kristdemokrater tycker att försvarsfrågan är viktig för att Sverige måste kunna försvaras mot yttre hot. De yttre hoten finns sannerligen.

  I och med det här försvarsbeslutet gör vi viktiga satsningar. Krigsorganisationen kommer under den här perioden att gå från 88 000 till 115 000 personer.

  Vi ser också till att de fyra brigaderna blir färdiga till 2030. Flera av oss som var med i Försvarsberedningen vet att det var diskussioner där och att de egentligen skulle ha varit färdiga redan nu. Men nu ser vi till att det inte blir förskjutningar. Det här är nödvändigt. Nato kommer sannolikt att peka på att det i vår del av världen finns brister när det gäller markstridstrupper. Därför är det viktigt att detta inte förskjuts bortom 2030. Vi behöver snabba på. Vi har inte all tid i världen. Det är viktigt att det kommer på plats nu.

  Fru talman! Vi gör också satsningar på marinen. Vi ser till att det blir personalsatsningar. Det gäller också flygvapnet. Vi har fina flygplan, som tillverkas i Sverige. Men de är, hur bra de än är, väldigt sårbara på marken. Nu ser vi till att satsa på basorganisationen och på att man har personal som kan flytta ut flygplanen.

  Vi gör också satsningar på ammunition. Vi kan slå fast att de fredstida prognoserna för ammunition kan kastas i papperskorgen. Få länder i Europa har produktion av ammunition, men det har vi. Vi måste satsa på att öka upp den ytterligare, både för vår egen säkerhet och för Natos säkerhet men också för att hjälpa Ukraina. Därför är det viktigt att vi gör så att logistiken fungerar när det gäller ammunitionen.

  Det är när vi har de sakerna på plats som det fungerar. Och det är när våra förband är fullt uppfyllda och vi övar som vi får militär effekt. Det är det som vi särskilt poängterar. De här satsningarna ska mynna ut i att vi får en ökad förmåga till avskräckning enskilt men framför allt tillsammans.

  Det är också vårt medlemskap i Nato som gör att det blir en operativ enhet. Sverige är ett uppmarschområde, och detta visar att vi tillsammans får den styrka som är helt nödvändig.

  Vi gör också, vilket har nämnts förut, satsningar på hemvärnet. Det kommer att utökas under perioden. De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en väldigt stor roll. Jag vill, precis som en föregångare i debatten, framhålla vikten av att engagera sig i en frivillig försvarsorganisation. Det spelar roll.

  Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att tacka alla som hjälper till i frivilliga försvarsorganisationer av något slag, bland annat i hemvärnet. De gör en viktig insats. Men jag vill också tacka alla våra soldater och officerare som gör viktiga insatser i Sverige och runt om i världen. Jag vill tacka er och era anhöriga för era insatser och önska er alla en god jul och ett gott nytt år.

  (Applåder)

  2024-12-17 09:44:08

  

  Mikael Oscarsson

• Fru talman! Nästan på dagen två år efter att Försvarsberedningen blev utsedd står vi här med ett nytt totalförsvarsbeslut att fatta för perioden 2025-2030. Det blev sammanlagt tre stora, bra rapporter och en kontrollstation.

  Beredningens rapporter blev väldigt bra. Jag ska i mitt anförande försöka fokusera lite extra på det som är viktigt för Centerpartiet och på vad vi tycker är viktigt för att uppnå ett än starkare totalförsvar under perioden 2025-2030.

  Fru talman! Nu när Sverige är medlem i Nato ska det militära försvaret utformas och dimensioneras inte bara för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan också för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext. Hela Sverige ska kunna försvaras, men Gotland, västkusten med Göteborgs hamn och Nordkalotten och den norra delen av Sverige bedöms av Försvarsberedningen och i våra rapporter som strategiskt viktiga områden i händelse av krig.

  Om en allierad angrips ska de svenska stridskrafterna tillsammans med de allierades stridskrafter ha förmåga att bidra till Natos kollektiva försvar. Det kräver i sig en särskild förmåga till värdlandsstöd. Det är därför nödvändigt att skapa ytterligare förutsättningar för att förbättra försvarsförmågan och krigsdugligheten i krigsförbanden. Men det är också nödvändigt att genom bland annat grundorganisationens utformning och närvaro i hela landet öka förmågan till värdlandsstöd tillsammans med hela totalförsvaret. Det är av stor vikt att de i försvarsbeslutet 2020 beslutade organisationsenheterna kommer på plats fullt ut.

  För Centerpartiet är det viktigt att alla försvarsgrenar utvecklas hela tiden - armén, flyget, marinen och självklart också hemvärnet. Centerpartiet vill trycka på att utvecklingen av marinen behöver gå i en snabbare takt, med tanke på allt vatten runt omkring oss. Jag och jag tror många med mig har upplevt, när både utskottet och Försvarsberedningen har varit i andra länder och diskuterat utifrån en Natokontext, att många undrar över och vill prata om vad Sverige ska och kan bidra med i Nato inom det marina området. Det är viktigt att komma ihåg.

  Allt detta med att stärka samtliga försvarsgrenar inom Försvarsmakten innefattar självklart såväl personalorganisationen som infraorganisationen, med byggnader och dylikt, och en ständig utveckling av materielområdet.

  Fru talman! De frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet bidrar genom sin närvaro i hela landet på ett viktigt sätt till såväl folkförankring som försvarsvilja och den samlade totalförsvarsförmågan. För att kunna planera och bemanna för krigets krav behöver de frivilliga försvarsorganisationerna dock ha aktuell kunskap om kraven och hur dimensioneringen ska se ut.

  Hemvärnet har hög beredskap och mycket god lokalkännedom. De skapar förutsättningar för krigsförbanden att mobilisera samt för att skydda och bevaka viktiga områden och anläggningar runt om i hela Sverige. Vidare har de en viktig roll i värdlandsstödet. För att de ska kunna utföra sin roll behöver modernare och tyngre materiel anskaffas till hemvärnet. Det är nu på gång, vilket är väldigt glädjande. Hemvärnet bidrar till motståndskraft, försvarsvilja och folkförankring.

  Centerpartiet har länge drivit att vi vill se en stärkt frivillighet både vid fredstida kriser och i ett modernt civilt försvar. Det är viktigt att kommunerna och regionerna tänker på frivillighet när de utvecklar sin verksamhet, också i ett scenario av höjd beredskap. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamheter täcker många olika och viktiga områden och kan ha en viktig roll, inte minst kopplat till befolkningsskyddet.

  Civilsamhällets aktörer kan också ha en aktiv roll i både den operativa krishanteringen och det konsekvensförebyggande arbetet. Kunskapen om hemberedskap och hur man klarar sig själv behöver bli mycket bättre i samhället. Frivilligheten behöver komma in i utbildning och planering men också i övningar på ett mer systematiskt sätt. Därtill behöver avtal och överenskommelser skrivas med kommuner och regioner.

  Centerpartiet tror också att de frivilliga försvarsorganisationerna kan utvecklas genom större samverkan med det privata näringslivet. Jag nämnde det i debatten vi hade om budgeten för 2025, och i den här debatten vill jag återigen trycka på att folkbildningen och samlingslokaler - som bygdegårdar, Folkets Hus och parker - kommer att vara viktiga i arbetet med att totalförsvarsbeslutet 2025-2030 ska uppnås. Folkbildningen hjälper till att bygga motståndskraft och försvarsvilja.

  Då kommer vi till min käpphäst: hemvärnet och militärregionerna. Jag vill egentligen först tacka båda statsråden för skrivningarna i propositionen om att Försvarsmakten själv ska få se över hur organiseringen av militärregionerna ska se ut. Om en omorganisering ska ske är det för mig och Centerpartiet viktigt att exempelvis Rikshemvärnsrådet hörs om detta. Det är trots allt så att hela Försvarsmakten, inte bara armén, är beroende av militärregionerna. Flyget och marinen är det också.

  Var militärregionerna ska organiseras är ingen politisk fråga, anser jag. Det ska Försvarsmakten bestämma tillsammans med andra aktörer, exempelvis Rikshemvärnsrådet.

  Fru talman! Pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar hur viktigt det är att alla delar av Sverige och EU minskar kritiska eller riskfyllda beroenden, inte minst på försörjningsområdet. Centerpartiet vill se en beredskapsmodell där näringslivet spelar en central roll utifrån en insikt om ett ömsesidigt beroende mellan det offentliga och näringslivet. Det kan exempelvis handla om att beredskapsåtgärder finansieras genom ersättning till näringslivet för att upprätthålla en tjänst eller en beredskap för vissa varor eller tjänster med utgångspunkt i avtal som beaktar försörjningstrygghet också i höjd beredskap eller krig.

  Lagring är en annan möjlighet, men det är viktigt att lagringen utformas på ett sätt som garanterar goda omsättnings- och distributionsmöjligheter och att det inte handlar om beredskapslager av gammalt snitt. Vi behöver bygga nya typer av beredskapslager 2.0 som är anpassade för 2020-talet och framåt. Just nu är planeringshorisonten för totalförsvaret minst tre månader, men mot bakgrund av erfarenheterna från kriget i Ukraina anser vi att det finns goda skäl att börja fundera på om den ska vara längre.

  Fru talman! Stärkt konkurrenskraft och ökad självförsörjning av livsmedel är viktiga beståndsdelar i att stärka svensk livsmedelsberedskap. Men i en kris- eller krigssituation räcker det inte att vi kan producera mycket mat om vi inte samtidigt kan säkra jordbrukets transporter och dess tillgång på diesel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel, reservdelar, kompetens och annat. Krigsplaneringen behöver utvecklas. Centerpartiet menar att utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid lägger en bra grund för beredskapsarbetet i sitt förslag på en ny livsmedelsberedskapslag.

  Centerpartiet anser att Sverige ska ha en god försörjningsförmåga på samhällsviktiga varor och tjänster i hela landet i händelse av kris och krig. En ökad självförsörjning av viktiga förnödenheter är en viktig komponent i den fortsatta uppbyggnaden av totalförsvaret. Självförsörjningsgrad, jordbrukets konkurrenskraft, logistik och lagerhållning av nödvändiga livsmedel och strategiska insatsvaror samt individens egenberedskap är viktiga ingångsvärden som ständigt måste utvecklas vidare. Både offentliga aktörer och näringslivet har här en viktig uppgift utifrån sina respektive roller. När den nationella samordningen av försörjningsberedskapen utvecklas är det viktigt att det regionala och lokala perspektivet finns med och att näringslivets deltagande och mervärde är tydligt liksom tillgängligheten över hela landet.

  Fru talman! Detta totalförsvarsbeslut är historiskt utifrån att det är första beslutet som fattas när Sverige är medlem i Nato. Nu blir det viktigt att se till att hela totalförsvaret utvecklas, inte minst det civila försvaret. Att bygga ett starkt civilt försvar i totalförsvaret är ytterst viktigt. Här fyller kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle en stor roll. Nu krävs det från oss alla att de beslut som fattas också blir genomförda så att kommuner och regioner vet vad man ska planera och jobba mot.

  En lika viktig fråga som diskuterades flitigt i Försvarsberedningen var ledningsförmågan och ledarskapet. Mandat i fråga om beslut och ledning måste vara kända och övade i förväg. I höjd beredskap och krig är det dessutom nödvändigt att beslut kan fattas decentraliserat så nära verksamheten som möjligt. Vid höjd beredskap och krig ska ledningsstrukturerna borga för att samhällets samlade resurser kan fördelas, riktas, prioriteras och samordnas för att åstadkomma största möjliga försvarseffekt. Den förmågan och de mandaten kan också behöva finnas för fredstida stora kriser, inte minst för att undvika parallella ledningssystem.

  Fru talman! Jag måste självklart också nämna något om försvarsanslagen för kommande period. När vi närmar oss 2028 ska 2,6 procent av bnp satsas på det militära försvaret. Det är stora pengar och stora och viktiga satsningar, men med den omvärldsutveckling som nu sker - och sker till det sämre i allt snabbare takt på många håll i världen - anser vi i Centerpartiet att vi under 2025 måste börja prata om att försvarsanslagen måste upp till 3 procent. Centerpartiet är beredda att samtala om detta och föreslog också detta i Försvarsberedningen. Jag hoppas att övriga partier också är beredda att besluta om detta.

  Fru talman! Kriget i Ukraina påverkar oss alla. Sverige har sedan krigets inledning stöttat Ukraina med mängder av materiel, vilket har varit oerhört viktigt. Det är också oerhört viktigt att vi fortsätter att göra denna satsning och hjälper Ukraina att vinna det fruktansvärda krig som pågår.

  Fru talman! När nyårsklockorna ringer in 2025 har vi ett nytt totalförsvarsbeslut på plats, ett beslut som är bra men troligtvis otillräckligt med tanke på det som händer och sker i omvärlden.

  Det finns mycket att säga om totalförsvaret, och jag har tagit upp en hel del av alla de frågor som Centerpartiet tycker är viktiga och driver. Jag vill med detta yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 1. Jag vill också önska talmannen, kammarkansliet, kollegorna i försvarsutskottet och statsråden en god jul och ett gott nytt år.

  2024-12-17 09:52:59

  

  Mikael Larsson

• Fru talman! Det rasar ett krig i vår närhet. Mänskliga katastrofer, demokratier som trycks tillbaka i världen, hot och hat som splittrar - det är en svår tid.

  På min 18-årsdag den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Vilken lycka att få uppleva några av de bästa decennierna i Europas historia, med diktaturernas fall, vårt hoppfulla inträde i EU, friheten som bredde ut sig framför oss, vänskapsbanden som knöts och framtidstron!

  När mina egna barn nu är i sena tonåren tvingas de uppleva ett helt annat Europa, ett Europa där vi åter har krig i vårt närområde och en tid när en ny järnridå faller och oron för framtiden präglar tankarna.

  Putin har fört sitt land i neostalinistisk riktning med ett förskräckande förtryck av det egna folket. Varje oppositionell antydan slås ned. Det brutala krig han för mot Ukraina skapar ett fruktansvärt lidande, och hans skrammel med kärnvapen är ett hot mot mänskligheten. Detta tvingas vi nu förhålla oss till.

  Torgny Segerstedt skrev en berömd ledare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning redan i februari 1933, då han såg vad som väntade med Hitler vid makten i Tyskland. Jag har lånat men också uppdaterat hans avslutande ord, som väl beskriver även vår tid:

  Att tvinga all världens politik och press att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Putin är en förolämpning.

  Han är en förolämpning mot det Europa som skulle kunna vara en så blomstrande plats för människor att leva och växa i, en förolämpning mot Ukrainas alla unga som tvingas försvara sitt land och vars framtid är så oviss och en förolämpning mot dem som möter vuxenlivet här i Sverige och tvingas blicka ut mot ett Europa som åter härjas av krig.

  Fru talman! Det är i en orolig tid som riksdagen har att fatta sitt totalförsvarsbeslut för de kommande fem åren. Att beslutet tidigarelagts ett år är helt rimligt då omvärlden utvecklas så drastiskt till det sämre.

  Den förskräckande utvecklingen har lett till stora och omvälvande förändringar här hemma. För första gången ska riksdagen fatta ett försvarsbeslut som allierad i Nato. Det är ett epokgörande skifte som vi äntligen får vara med om.

  För mitt parti har vårt inträde i Nato varit en central säkerhets- och försvarspolitisk fråga i decennier. Ibland har vi hånats av politiska motståndare, ibland kallats krigshetsare. Men sådant rinner av eller blåser bort när man vet att det egna ställningstagandet är väl grundat och rätt i sak för att värna freden och friheten. Så småningom har det också blivit uppenbart för alla att det säkerhetspolitiska läget innebär en fara för vårt land, och då har de allra flesta partierna också anslutit sig till vår hållning. Gott så, även om svängningen kom mycket sent hos den förra regeringen.

  Att det i riksdagen i dag finns en bred samsyn om vägen framåt är en styrka. I svåra tider måste partierna och deras företrädare hålla ihop. Det betyder inte att de olika åsikterna inte får komma till uttryck eller att de olika partierna ska sluta arbeta för att sätta sin egen prägel på det militära och civila försvarets utveckling framgent. Det betyder dock att vi måste göra ansträngningar för att hitta de gemensamma lösningar som finns att bygga vidare på. Det är precis det som riksdagens åtta partier har gjort inom ramen för Försvarsberedningens arbete och i den dialog som förts med regeringen under framtagandet av totalförsvarspropositionen.

  Propositionen innebär ett resurstillskott av sällan skådat slag till såväl det militära som det civila försvaret. Det ger goda förutsättningar för att stärka vår trygghet och göra oss förberedda att möta stora prövningar.

  Det civila försvaret är högt prioriterat. Det är nödvändigt att Sverige snabbt och effektivt förstärker sin förmåga. Och även om arbetet sker från en alltför låg nivå - en för låg utgångspunkt - kan nog alla se det stora engagemang som finns för detta runt om i vårt land i myndigheter, kommuner, regioner, alla olika beredskapssektorer, näringsliv, föreningsliv och hemmen.

  I propositionen presenteras en satsning på det civila försvaret om 37,5 miljarder kronor fram till 2030. Det markerar ett tydligt skifte från malpåse till en i högsta grad aktiv rörelse i vårt samhälle. Ambitionerna för framtidens kraftfulla totalförsvar är höga. Kriget - denna på en gång omöjliga men högst relevanta tanke - är det vi ytterst måste förbereda oss för.

  Alla beredskapssektorer i det civila försvaret får utökade medel med det liggande förslaget. Självklart är räddningstjänsten och skyddet av civilbefolkningen en central del i detta. Vi vet att försvaret av Sverige bara fungerar om samhället fungerar, om vi har en fungerande livsmedelsförsörjning, dricksvatten, vård, elektroniska kommunikationer, transporter, energiförsörjning med mera.

  Jag vill särskilt peka på att Sveriges ekonomiska försvar behöver stärkas. Näringslivet har en central roll i totalförsvaret. Vi behöver en uthållighet i produktionen och i flödeskedjorna. Näringslivet måste ha förmåga att ställa om sin produktion, och det måste finnas insatsvaror att tillgå.

  Jag vill också lyfta fram civilsamhället som en omistlig del av vårt totalförsvar. Det finns ungefär 160 000 ideella föreningar som på olika sätt kan bidra vid olika typer av kriser. Inte minst gäller detta lokalt nära människors vardag. Föreningslivet kan mobilisera resurser och volontärer och sprida information och kunskap. Bara genom att finnas till samlar föreningslivet människor och bidrar till sammanhållningen och motståndskraften. Det ska vi vara rädda om. De frivilliga försvarsorganisationerna har förstås en särskild betydelse för vårt totalförsvar.

  Näringsliv och civilsamhälle driver på många sätt vårt land framåt. Men självklart måste också de offentliga åtagandena vara långtgående och väl förberedda. Därför är det viktigt att våra olika myndigheter tar sitt ansvar och ges förutsättningar att fylla sitt uppdrag även i kris och ytterst krig - kommuner och regioner likaså.

  Att snabbt stärka vårt lands militära förmåga - både materiellt och personellt - är huvudinriktningen för det militära försvaret. På så vis kan vi bli en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad, med kraft att försvara vårt eget land och bidra till försvaret av våra grannar.

  Flera ledamöter har varit inne på innehållet i försvarsbeslutet. Jag tycker att det är en stor och viktig satsning som ligger framför oss. Jag vill också påpeka att ett modernt militärt försvar måste vara i ständig utveckling. Digitalisering, försvarsinnovation och forskning är områden som förstärks i och med detta försvarsbeslut.

  Fru talman! Visst handlar dagens debatt och det totalförsvarsbeslut som vi står inför om hur vi med kraft ska utöka resurserna till totalförsvarets olika delar. Visst handlar det om bemanning och om att skaffa mer och modernare materiel till Försvarsmakten och om att få utvecklingen av det civila försvaret att gå ännu snabbare. Men ytterst handlar det om vårt land, om vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva. Allt det är värt att försvara. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  (Applåder)

  2024-12-17 10:05:25

  

  Anna Starbrink

• Fru talman! I dag debatterar vi det totalförsvarsbeslut som lägger grunden för försvarets utveckling åren 2025-2030. Försvarsbeslut är fleråriga, och tillväxt inom försvaret tar tid. Men det säkerhetspolitiska läget kan förändras snabbt.

  Den 24 februari 2022 förändrades säkerhetsläget i Europa drastiskt vid Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av sitt grannland Ukraina. Det påminde oss om att fred, frihet och demokrati inte är något vi kan ta för givet och att krig som syftar till att ockupera ett annat lands territorium, med tusentals dödade och skadade, i allra högsta grad fortsatt förekommer, även i vår del av världen.

  Fru talman! Det beslut vi debatterar i dag har sin grund i Försvarsberedningens tre rapporter: Allvarstid, Kraftsamling och Stärkt försvarsförmåga. Arbetet med Försvarsberedningen har gett förutsättningen för att vi i dag har en bred samsyn om de viktigaste dragen i säkerhets- och försvarspolitiken. Jag vill tacka mina kollegor i beredningen, särskilt ordförande Hans Wallmark, för gott samarbete.

  Miljöpartiet står bakom huvuddragen i rapporterna, men vi har också haft ett antal avvikande ståndpunkter, bland annat om den breda synen på försvaret. Vi tycker att man måste vara klarsynt och väga in de olika typer av hot som samhället står inför. Vi har också varit tydliga med att vi hade velat satsa ännu mer på det civila försvarets uppbyggnad.

  Miljöpartiet står bakom att totalförsvaret ska byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige. Genom att öka beredskapen, både civilt och militärt, kan vi påverka risken att det blir krig.

  Här vill vi i Miljöpartiet understryka vikten av att nå en balans inom totalförsvaret. För att ett samhälle ska klara påfrestningarna av ett krig behövs ett civilt försvar som skyddar befolkningen, får viktiga samhällsfunktioner att fungera och stöttar den militära försvarsinsatsen. Därför menar Miljöpartiet att det är viktigt med de satsningar på det civila försvaret som genomförs nu med anledning av försvarsbeslutet.

  Samtidigt är det också tydligt att det inte har gått att få gehör för en mer långsiktig satsning där Sverige successivt närmar sig de nivåer på anslag som MSB har pekat på behövs. I stället växer det civila försvaret bara till och med år 2028, då det landar på en omslutning på 15 miljarder. Därefter ges inga besked om fortsatt tillväxt för det civila försvaret. Däremot fortsätter det militära försvaret att växa. Därmed fortsätter obalansen, och försvaret blir totalt sett svagare.

  Fru talman! Majoriteten i Försvarsberedningen har också valt att föreslå ändrade mål för det civila försvaret, vilket vi i Miljöpartiet tycker är märkligt och olyckligt. Ett mål anger en tydlig prioritering och inriktning. Målen är ett viktigt sätt att styra myndigheternas verksamhet. Riksdagsbundna mål följs också upp årligen i samband med budgeten, vilket ger politiken en möjlighet att följa utvecklingen och föreslå förändringar.

  När majoriteten nu tar bort målen om att upprätthålla nödvändig försörjning, bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid och med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser får det konsekvenser för myndigheternas arbete med det civila försvaret.

  Det här är en tydlig markering av att regeringen, dessvärre med stöd av Socialdemokraterna och Centerpartiet, inte vill att försörjningsberedskap, krisberedskap eller internationella insatser ska vara viktiga uppgifter för det civila försvaret.

  Man flyttar också ned målet om att värna eller skydda civilbefolkningen till plats tre. Man gör denna omprioritering trots att man hävdar att målen inte är inbördes prioriterade. Det går inte att tolka på något annat sätt än att majoriteten inte tycker att skyddet av civilbefolkningen är lika viktigt som det övergripande målet om samhällsfunktioner. Miljöpartiet vill att målen för det civila försvaret ska kvarstå så som de stod i försvarsbeslutet 2020.

  Fru talman! Vi menar att det civila försvaret och krisberedskapen hör ihop. Att stärka det civila försvaret för att det ska vara dimensionerat att möta krigets krav innebär även att krisberedskapen stärks, åtminstone om man inte separerar dessa två viktiga funktioner. I stället behöver man se krisberedskapen och det civila försvaret som en helhet som kan möta och hantera kriser i hela hotskalan, från mindre och större kriser i fredstid till de förhållanden som råder under höjd beredskap och ytterst krig. Det finns nu en tendens att helt vilja förbise krisberedskapen. Men vi behöver förmågan att stå emot såväl kriser som krig.

  Fru talman! En annan brist med beslutet i dag är att finansieringen av beslutet inte är löst utan skjuts på framtiden. Den stora utökningen av anslagen sker egentligen först i början av nästa mandatperiod, men redan nu kan vi konstatera att det med så stora satsningar på försvaret finns stor risk för att andra satsningar får stå tillbaka. Därför har vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sagt att vi vill se en beredskapsskatt som kan bidra till finansieringen av försvarssatsningarna.

  Utbyggnaden av svenskt försvar får inte ske på bekostnad av andra samhällsfunktioner som har bäring på svensk totalförsvarsförmåga. Ett fungerande samhälle och en fungerande välfärd och infrastruktur i fred är grunden för att vi ska kunna hantera kriser och krig.

  Fru talman! Samtidigt vill jag understryka vikten av att ha en beredskap för att kunna hantera antagonistiska handlingar såväl under som över gränsen för väpnat angrepp. Miljöpartiet står bakom Försvarsberedningens bedömning att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas samt att det inte heller kan uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.

  Även om Sverige i nuläget inte står inför ett omedelbart krigshot behöver vi ha beredskap för att kunna hantera händelseutvecklingar som skulle kunna få allvarliga konsekvenser om de inträffar. Men hybrida aktiviteter såsom cyberattacker, sabotage och påverkansoperationer inträffar redan i dag. Frågan är inte om vi behöver möta dessa hot, utan var, när och hur.

  Samhället måste därför byggas motståndskraftigt. Den snabba digitaliseringen gör frågor om sårbarhet i våra samhällssystem alltmer aktuella. Många viktiga samhällsfunktioner är beroende av de digitala systemen och elförsörjning, vilket gör dem känsliga för både dataintrång och andra störningar. Påverkas dessa system får det stora konsekvenser för alla delar av samhället.

  Fru talman! Även energiförsörjning i bredare bemärkelse - det vill säga ökad och mer decentraliserad elproduktion, vilket behövs - samt livsmedelsförsörjning, sjukvård och många andra delar av det moderna samhället är sårbara. Det är sårbarheter som vi behöver kunna hantera och förebygga. Det är viktigt att hitta en samexistens och kunna bedöma helheten i totalförsvarsperspektivet. Sverige behöver snabba på arbetet med att öka försörjningsberedskapen för att säkerställa rent dricksvatten och matproduktion.

  Miljöpartiet menar att en ökad ekologisk produktion av livsmedel ger bättre förutsättningar att kunna producera livsmedel i händelse av kris eller krig, då den ekologiska produktionen inte är beroende av insatsvaror som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på det sätt som konventionellt lantbruk är.

  Fru talman! Allra tydligast är kanske ändå vår sårbarhet och utsatthet på kommunikationsområdet. Påverkanskampanjer och desinformation når oss på flera olika sätt, inte minst via sociala medier. Genom tillämpandet av artificiell intelligens kommer troligen både mängden påverkanskampanjer och deras träffsäkerhet att öka. Det här är ett hot mot demokratin.

  Det psykologiska försvaret handlar om att bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer. Det innebär bland annat att höja förmågan hos befolkningen att skilja på pålitliga och opålitliga källor och att skilja på vad som är sant och vad som är falskt. Det är i dag svårt att veta var desinformationskampanjer kommer ifrån. Nationella och internationella aktörer, individer, politiska organisationer och organiserad brottslighet rör sig i samma digitala rum. Vi behöver stärka medie- och informationskunnigheten hos befolkningen, vilket inkluderar både text och bild.

  Försvaret av demokratin mot både utrikes makt och interna hot är en avgörande säkerhetsfråga. Det blir i dag allt svårare att skilja på främmande makt och inrikes hotaktörer, när exempelvis utrikes aktörer anlitar gängkriminella för att genomföra hot och våldsdåd.

  Fru talman! Sverige är sedan den 7 mars en del av försvarsalliansen Nato. På det viset blir detta ett historiskt försvarsbeslut. Miljöpartiet står bakom att ett starkt svenskt totalförsvar med en trovärdig försvarsförmåga verkar krigsavhållande och därmed fredsbevarande och bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga. Vi vill att Nato ska fokusera på sin kärnuppgift: försvar av de allierade.

  Men, fru talman, Nato har också den nukleära avskräckningen, som är en bärande del av alliansen. Kärnvapen är fruktansvärda massförstörelsevapen som skulle få katastrofala konsekvenser om de användes. Miljöpartiet står därför fast vid att kärnvapen aldrig ska få finnas på svenskt territorium i vare sig fredstid eller krigstid. Vi anser att Sverige bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium.

  Vi anser att det är viktigt att vårt Natomedlemskap inte bidrar till ökad kärnvapenspridning. Därför anser vi att Sverige i Nato ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler. I Nato menar vi också att Sverige ska verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och för de grundläggande mänskliga rättigheterna.

  Överlag tycker jag att vi behöver bli bättre på att stå upp för den internationella humanitära rätten - krigets lagar. Dessa syftar till att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar för såväl civila som stridande och reglerar vilka stridsmetoder och stridsmedel som får användas. Krigets lagar behöver integreras i totalförsvarsplaneringen. För att uppfylla internationella åtaganden, hantera krigsbrott och främja en mer human värld behöver vi stärka kunskapen om krigets lagar inom hela totalförsvaret. Detta känns viktigt att påpeka, inte minst med tanke på den debatt om säkerhetspolitiken som vi hade förra veckan.

  Fru talman! Jag vill tacka mina kollegor i beredningen för att vi har kunnat mötas i en bred överenskommelse. Jag vill också tacka försvarsministern för att han har lyssnat in och tagit hänsyn till i alla fall större delen av Försvarsberedningens arbete och förslag.

  Det är dock olyckligt att regeringen inte har hörsammat Försvarsberedningens förslag om en värnpliktsmusikkår i Norrland. Vi får fortsätta att arbeta för att regeringen, och kanske även försvarsmaktsledningen, ska förstå kulturens vikt för totalförsvaret. Inte bara skyddet av kulturarvet utan också den samtida kulturen har en viktig roll att bidra med, bland annat för meningsskapande och samhörighet, vilket är viktigt för vår försvarsvilja och försvarsförmåga.

  Fru talman! Framöver tror jag också att vi kommer att behöva återkomma till hur vi skyddar vår befolkning. Miljöpartiet menar att Sverige bör ha en bred syn på säkerhet som tar i beaktande militära hot såväl som andra hot, exempelvis klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer. Det handlar om mänsklig säkerhet. Genom att stärka vår beredskap och skapa ett robust samhälle skapar vi förutsättningar för att hantera samtidens och framtidens utmaningar för att skydda såväl människor i vårt land som vår miljö.

  Klimatkrisen kommer att innebära att vi även i Sverige drabbas av fler extrema värmeböljor och skyfallsliknande regn. Torka, bränder, översvämningar, ökad risk för skred och erosion, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att få uppleva. Vi måste därför säkerställa vår beredskap för konsekvenserna av klimatförändringarna och satsa betydligt mer på att klimatanpassa vårt samhälle. Tyvärr tar inte regeringen klimathotet på tillräckligt stort allvar för att leverera en politik som minskar utsläppen och anpassar samhället till ett förändrat klimat.

  Skyddet av befolkningen kommer också att behöva ta sig uttryck i hur vi skyddar oss mot väpnade angrepp. Därför kommer frågan om ökad luftvärnsförmåga att behöva hanteras i kommande försvarsbeslut, liksom hur vår marin kan utvecklas och bidra till försvaret av Östersjön. För att försvarsbeslutet ska kunna genomföras behövs goda villkor för våra soldater, sjömän, officerare och värnpliktiga, och våra frivilliga försvarsorganisationer behöver involveras.

  Jag vill till sist understryka att vi är överens om mycket i Försvarsberedningen. Jag yrkar ändå bifall till reservation 40 om målen för det civila försvaret, reservation 28 om klimatet och reservation 4 om breddad hotbild.

  2024-12-17 10:15:33

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Tack, Emma Berginger, för ett intressant anförande! I talet fanns det såklart en hel del som jag höll med om, och även det ledamoten Berginger sa om vårt medlemskap i Nato.

  Jag ser i en reservation från Miljöpartiet om totalförsvarets inriktning och förmåga att Emma Berginger och Miljöpartiet skriver att försvaret ska vara defensivt. Då frågar sig vän av ordning: Vad menar Miljöpartiet med det?

  Jag vet inte om det har missats. Men vi har en Försvarsmakt, och vi är medlemmar i en försvarsallians. Eller är det så att Miljöpartiet menar att vi bara ska skjuta tillbaka om vi blir direkt påskjutna? Det är lite olyckligt. I samma reservation skriver Miljöpartiet: Vi ska skydda vår befolkning och samarbeta med grannar i Norden och Baltikum.

  Nato består av 31 medlemmar förutom Sverige. Det är hela kärnan i försvarssamarbetet. Det är ett kollektivt försvar. Det handlar om att solidariskt stå upp för varandras försvar, precis som vi förväntar oss ett försvar tillbaka av alla andra länder.

  Vad menar egentligen Miljöpartiet när det skriver så? Det skulle jag gärna vilja veta.

  2024-12-17 10:29:42

  

  Jörgen Berglund

• Fru talman! Jag kan med glädje säga att jag tror att vi är relativt överens om de här frågorna, jag och ledamoten Berglund.

  Vi skriver att försvaret ska vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Det hänger ihop med att försvaret tar sin grund i folkrättens självförsvarsprincip. Det är just därför vi uttrycker oss på det sättet. Jag tror inte att det egentligen skiljer någonting mellan hur jag ser på den här frågan och hur ledamoten Berglund ser på frågan.

  Vi har en försvarsmakt för att försvara Sverige om vi blir angripna. Men vi har inte ett försvar för att hota eller på annat sätt attackera andra länder. Vårt försvar finns till i händelse av att vi blir angripna. Därför ska försvaret vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad.

  Vi understryker samarbetet inom Norden och Baltikum. Det har vi också hört flera andra talare göra här under dagen. Det är våra närmaste grannländer. Det är länder som delar vår militära geografi där vi vet att vi har ungefär samma förutsättningar och syn på saker och ting.

  Vi vet att vi kan bidra med vår försvarsförmåga för att ge skydd. Vi vet att vi har ett långsiktigt samarbete som har pågått under lång tid. Nordefco har till exempel nämnts.

  Vi ser att det är väldigt positivt om vi kan arbeta nära med våra nordiska grannländer och med de baltiska grannländerna. Vi kan i vårt bidrag till Nato bidra i just det här området.

  Vi hade i förra veckan en debatt om Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar i det euroatlantiska området. Även där kom det till uttryck att det är framför allt i det området som vi vill att Sverige bidrar till Nato.

  2024-12-17 10:31:23

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Tack för frågan, Peter Hultqvist!

  Som jag sa i mitt huvudanförande: När vi har avvikit från Försvarsberedningens överenskommelse har det på i princip alla punkter gällt grundorganisationen och att Försvarsmakten har pekat på genomförandesvårigheter. Jag uppskattar att Försvarsberedningen när den presenterade sin slutrapport den 29 april sa att det här var den höga ambitionen och att det är rimligt att Försvarsmakten får göra en värdering av om det är genomförbart.

  Jag tror att Försvarsberedningen presenterade tolv punkter, varav Försvarsmakten helt ställde sig bakom tio. På ett par punkter sa man att det kan bli svårt att få fram alla värnpliktiga till 2032 i linje med den ambition som Försvarsberedningen uttryckte. Därför har vi i propositionen skrivit 2032-2035. Det innebär inte en sänkt ambition som sådan, utan Försvarsmakten kommer att arbeta för detta och vet vad de politiska förväntningarna är. Men jag tycker att vi vilseleder allmänheten om vi inte lyssnar på och tar intryck av professionens råd.

  När det kommer till ubåtar, fru talman och Peter Hultqvist, kan det vara lite prematurt att fatta beslut om exakt hur många ubåtar man ska ha innan man har bestämt vilken typ av ubåt man ska ha. Det här handlar nämligen om ersättaren till Gotlandsklassen, och den kommer vi att ha fram till 2035. Vi noterar vad som står i Försvarsberedningens rapport, det vill säga att vi ska överväga ytterligare en ubåt. Vi har inte på något sätt uteslutit möjligheten att ha ytterligare en ubåt, Peter Hultqvist, men låt oss bestämma vilken typ av ubåt vi ska innan vi bestämmer hur många ubåtar vi ska ha.

  (Applåder)

  2024-12-17 10:49:34

  

  Pål Jonson

• Jag påminner kammaren och försvarsutskottets ledamöter om att den parlamentariska seden är att samtliga talar via talmannen, vilket innebär att man undviker duande av varandra.

  2024-12-17 10:51:43

  

  Kerstin Lundgren

• Fru talman! Jag tackar försvarsministern för anförandet.

  Vi är väldigt glada över att regeringen så tydligt har hållit sig nära Försvarsberedningens rapporter när propositionen skrevs. Det visar på stor respekt för Försvarsberedningens arbete, och det uppskattar jag väldigt mycket.

  Som försvarsministern säkert har noterat har utskottet gjort en liten justering - men den kanske får ses som relativt stor i sammanhanget - när det gäller svensk tillverkning av framtida stridsflyg. Det är inte ett tillkännagivande i sig, för det fanns inga motioner om det. Det gäller i stället formaliteten. Men det är trots allt en förändring både utifrån vad Försvarsberedningen sa och utifrån vad som stod i propositionen.

  Vi i utskottet gör i betänkandet en markering av att två av de tre alternativen för framtida stridsflyg ska ges särskilt fokus framför det tredje när det här utreds. Det tredje alternativet är alltså att köpa från ett annat land. Utskottet understryker också vikten av bred politisk förankring för det här stora beslutet. Det senare kanske jag är mindre orolig för med tanke på att regeringen ändå har visat en väldigt tydlig vilja att kommunicera med riksdagen, men jag skulle vilja höra lite om hur statsrådet ser på den markering som utskottet ändå har valt att göra i betänkandet.

  2024-12-17 10:51:47

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! Att göra ett vägval för stridsflyget är en stor fråga, och det är en viktig fråga för luftförsvaret. Därför anser vi från regeringens sida att det är rimligt att man utreder frågan - det kan ju handla om hundratals miljarder - och att man precis som vid tidigare vägvalsprogram har alla alternativ på bordet.

  Hanna Gunnarsson vet om att alternativen är att vi anskaffar stridsflygplan från annat land, att vi utvecklar stridsflygplan tillsammans med andra länder och att vi utvecklar stridsflygplan själva. När det gäller vägvalsprogrammen har vi alltid gjort så att vi har kunnat jämföra de alternativ som finns och även utrett dem grundligt.

  Låt mig också säga att vi tycker att det är viktigt att utgå från den militära förmågan och vilket behov som föreligger. Sedan kommer vi också att behöva väga in även andra aspekter, såsom våra försvarspolitiska relationer och det faktum att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde, som det heter, och att stridsflyget är stor tillgång för Sverige.

  Vi vill ha en så bred överenskommelse som möjligt kring ett så här långsiktigt och stort vägval. Därför kommer den utredning som regeringen har för avsikt att tillsätta att innehålla en parlamentarisk referensgrupp. Vi tycker att det är viktigt att vi kan hitta överenskommelser, framför allt i sådana frågor som sträcker sig många mandatperioder framåt. Men, återigen: Det är rimligt att vi utreder detta, att vi tänker igenom det noga och att vi har ett bra och genomarbetat underlag.

  Jag har noterat att Vänsterpartiet utesluter möjligheten att köpa ett utländskt stridsflygplan och att man är det enda partiet som från början utesluter detta. Hanna Gunnarsson får gärna redogöra för de övervägandena.

  2024-12-17 10:53:24

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Precis som försvarsministern säger är det ett jättestort beslut vi står inför. Det ska fattas någon gång framöver; det är ju inget beslut som på något sätt ska fattas i morgon. Det är viktigt att det utreds noga. Det vi har pratat om under processen i utskottet - och jag beklagar lite att vi inte tog den diskussionen bättre i Försvarsberedningen - är det faktum att man från början behöver fundera på hur brett man utreder.

  Vi har flera alternativ när det gäller stridsflyg, och vi vet att det är två av alternativen som alla ser framför sig, ärligt talat - jag har pratat med ganska mycket folk både inom och utanför politiken, och jag tycker inte att jag någonstans hör om möjligheten, eller realismen i, att köpa in ett stridsflyg från ett annat land. Anledningen är att vi behöver ett stridsflyg som är helt och hållet anpassat för våra geografiska förutsättningar och för den typen av strategi och taktik som vi har när vi använder flygplanen.

  När man sitter och utreder ett alternativ som man från början vet att ingen vill ha lägger man tid, pengar och resurser på någonting som kanske skulle kunna läggas på någonting annat. Det är inte så att vi har överdrivet mycket tid just nu, och även resurser är i viss mån en bristvara.

  Det som gör mig orolig i detta, och anledningen till att vi har varit så tydliga, är att relationer väger tyngre än vad förmåga gör i det här fallet. Därför ville vi vara tydliga redan från början. Vi ser hur inköp av materiel är väldigt relationsberoende, och det ska det vara i vissa sammanhang. I andra sammanhang måste man dock vara tydlig med att det är förmåga och behov som ska gå före.

  2024-12-17 10:55:30

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! Jag håller faktiskt inte med Hanna Gunnarsson där. Om man ändå ska göra en utredning tycker jag att man ska göra den ordentligt, och jag tycker att man åtminstone ska ha referensvärden för vad det skulle innebära om vi egenutvecklade stridsflygplan, om vi utvecklade stridsflygplan tillsammans med andra och om vi importerade stridsflygplan - om inte annat så att man kan jämföra alternativen. Det är nämligen väldigt många miljarder det handlar om.

  Ett bra underlag tycker jag alltså är viktigt, och de andra sju partierna har ställt sig bakom att alla tre alternativen ska utredas. Däremot har vi på ett sätt valt väg för vägvalsprogrammet såtillvida att vi avsätter miljardbelopp för att vidmakthålla kompetens hos framför allt Saab och GKN under tiden för vägvalsprogrammet. Vi har avsatt så stora belopp för att de ska kunna vidmakthålla kompetens och även utveckla stridsflygplan om vi landar i det. Jag vill bara säga att det i detta avseende är viktigt att vi vidmakthåller vår förmåga.

  Återigen: Kammaren har beslutat att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde - det som förut hette väsentligt nationellt säkerhetsintresse - och det tar vi givetvis på allvar. Sedan hoppas vi på en bred uppslutning kring ett långsiktigt beslut, och bedömningen är att det kommer att fattas senast under 2030. Jag noterar att utskottet skrev 2028-2030, och jag ser inga stora konflikter i detta. Det är ett viktigt beslut för Försvarsmakten men också ett viktigt beslut för Sverige, och vi kommer att värna möjligheten att hitta en så bred politisk överenskommelse som möjligt i frågan om det framtida stridsflyget.

  (Applåder)

  2024-12-17 10:57:36

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Jag skulle vilja be försvarsministern utveckla lite hur han ser på klimatfrågan. Som jag konstaterade under mitt anförande är klimatkrisen här, och vi kommer att behöva hantera den, vare sig vi vill eller inte. Men vi kan påverka klimatkrisens förlopp genom att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och genom att bidra till en internationellt ansvarstagande klimatpolitik.

  Här brister dock regeringen. Detta är inte enbart försvarsministerns ansvar utan regeringens kollektiva ansvar. Men Försvarsmakten måste hantera detta, och därför tycker jag att det är märkligt att det såväl i Försvarsberedningen som i propositionen har varit svårt för regeringen att säga att Försvarsmakten måste hantera klimatfrågan - att Försvarsmakten måste anpassa sig, både när det gäller utsläppen och för att kunna fungera i en värld som har ställt om.

  Vi ser nu också frågan om samexistens med andra verksamheter - jag tänker framför allt på vindkraften. Regeringen har avslagit 13 vindkraftverk på ett bräde, med hänvisning till säkerhetsaspekter. Vi har utifrån ett totalförsvarsperspektiv ett behov av att säkerställa att vi har en hållbar elförsörjning. Därför är detta väldigt olyckligt, om man inte samtidigt säger hur man ska gå vidare för att lösa en hållbar elförsörjning för Sverige.

  Regeringen har också sagt att man ska göra det lättare för Försvarsmakten att få undantag när det gäller miljötillstånd. Jag undrar därför hur regeringen ska säkerställa att vi inte drabbas av ytterligare PFAS-skandaler i spåren av att man ska underlätta Försvarsmaktens verksamheter. Hur ska vi säkerställa att vi inte hotar det vi vill skydda?

  2024-12-17 10:59:36

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Det var fyra viktiga och breda frågor, så jag ska göra vad jag kan för att komprimera svaret.

  När det gäller synen på klimathotet och hur det påverkar Försvarsdepartementets beredningsområde är detta absolut något som kan generera konflikter. Det kan leda till påtvingad migration. Det kan leda till erosion, vilket vi har sett skapar konflikter. Det kan naturligtvis få konsekvenser också i Sverige, och i försvarsbudgeten finns speciella anslag som är avsedda för klimatanpassningar. Detta utgör alltså ett allvarligt hot.

  Jag tror att jag vet vad Emma Berginger syftar till nu. I propositionen står det att klimathotet utgör ett allvarligt hot. Läser man den nationella säkerhetsstrategin ser man att det står att det på sikt utgör ett existentiellt hot. Jag vill bara understryka att man till viss del jobbar med lite olika tidsförhållanden i försvarspropositionen och den nationella säkerhetsstrategin. Jag vet att Emma Berginger har tagit upp denna fråga förut, men jag vill ändå säga att det finns en nyansskillnad när det gäller tidsperspektivet.

  Låt mig då ta frågan gällande havsbaserad vindkraft. Vi har fattat beslut om de 13 ansökningarna gällande Östersjöområdet, och vår värdering är att det i Östersjöområdet är svårt att kombinera havsbaserad vindkraft och Försvarsmaktens behov när det gäller att identifiera både inkommande kryssningsrobotar och ballistiska missiler. Det skulle ha negativa konsekvenser för vår signalspaningsförmåga och även vår förmåga att identifiera undervattenshot. När det gäller Östersjöområdet är därför vår och också Försvarsmaktens uppfattning att det skulle ha kraftiga negativa säkerhetskonsekvenser, och mot bakgrund av att vi är en regering som prioriterar intern och extern säkerhet har vi valt att följa Försvarsmaktens rekommendation i denna fråga.

  2024-12-17 11:01:40

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Låt mig säga, Emma Berginger, att Försvarsmakten också jobbar med klimatanpassningar. De har detta uppdrag, precis som de arbetar med miljöanpassningar; detta kan man läsa i Försvarsmaktens instruktion. Jag upplever att Försvarsmakten har ett seriöst intentionsdjup när det gäller att arbeta med både klimatanpassningar och bredare miljöfrågor.

  När det gäller PFAS är detta en fråga som Försvarsmakten också har arbetat med i olika omgångar. Man har till exempel valt att ta bort PFAS-skum i den räddningstjänst man har för flygvapnet och på våra flygflottiljer - det är bra. Man övar inte längre med PFAS. Man har också genomfört saneringsarbete på ett antal platser runt om i Sverige. Att Försvarsmakten tydligt arbetar även med PFAS-frågan är bra och nödvändigt. Sedan finns det djupa tragedier med koppling till PFAS. Jag har träffat en del individer som har drabbats av detta, och jag har respekt och förståelse för att de befinner sig i en svår situation.

  PFAS-frågan är dock större och omfattas inte bara av Försvarsmaktens ansvar, vill jag understryka. Det handlar om många aktörer, och det är en stor, bred och viktig fråga som går bortom Försvarsmaktens ansvarsområde. Men Försvarsmakten arbetar som sagt med detta.

  Den sista frågan gällde den förändring vi genomför genom att vi säger att man i stället för att ansöka om tillstånd ska anmäla. Syftet med detta är att korta ned ansökningstiderna, som i vissa fall kan vara helt absurt långa, fru talman. Målsättningen är att ansökningarna ska behandlas på sex till tolv veckor, i akt och mening att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att få en stark och snabb tillväxt i totalförsvaret. Som jag sa i mitt inledande anförande, fru talman, är det nämligen fara i dröjsmål om vi inte kan stärka totalförsvaret.

  2024-12-17 11:05:40

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Det känns väldigt bra att Emma Berginger säger de orden. Det var också det jag tyckte att jag hörde i inledningsanförandet.

  Den formulering som ni har gjort i er reservation förvillar. Den kan lätt misstolkas. Det var därför jag ställde frågan. Jag ville verkligen veta: Menar ni det ni skrev, eller menar ni det ni säger? Det låter väldigt bra.

  Låt mig understryka att jag delar uppfattningen att i Natosamarbetet har såklart Sverige mest samarbete med våra nordiska grannländer och Baltikum. Det är bara bra. Den uppfattningen delar vi.

  Jag har egentligen ingen följdfråga till Emma Berginger. Jag får nöja mig med det svar som hon gav och hoppas att det också är Miljöpartiets budskap.

  Som ett förslag: Fundera över de formuleringar ni har gjort. Jag tycker att de går att misstolka.

  2024-12-17 10:33:06

  

  Jörgen Berglund

• Fru talman! Jag står fullt ut bakom formuleringen om att försvaret ska vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Jag hoppas att även ledamoten Jörgen Berglund står bakom att försvaret ska vara defensivt till sin karaktär.

  Just därför tycker jag inte att jag behöver fundera över de formuleringarna. Det är snarare så att vi gemensamt ska använda oss av ett språkbruk som gör det tydligt för alla och envar att det är detta vi menar med svenskt försvar.

  2024-12-17 10:34:00

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Jag skulle vilja korrigera mina tidigare yrkanden. Jag yrkar bifall till reservation 10, reservation 35 och reservation 42.

  Fru talman! Jag skulle vilja fråga försvarsminister Pål Jonson: Vad är det som hindrar er från att ställa upp på en beredskapsskatt? Det här är 64,5 miljarder. Det är alltså oerhört stora belopp, och det är klart att det hamnar i en konkurrenssituation med andra områden som vård, skola och omsorg där det bevisligen behövs mer pengar. Vi har också en situation inom sjukvården där det behövs mer pengar, och samtidigt ser vi att vi behöver bygga upp den civila beredskapen på sjukvårdssidan.

  En jämnare fördelning när det gäller att bära de här bördorna tycker vi är rimlig. Då handlar det framför allt om att de i de högre inkomstskikten och de med stora kapitalvinster bör bidra. Vad är det egentligen som hindrar er på den här punkten?

  Jag är fullt medveten om att vi kan behöva göra justeringar i det som vi nu tar ställning till. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge behöver vi kanske fundera på om vi måste ta in fler värnpliktiga än det som nu ligger i förslaget. I Försvarsberedningen kom vi överens om 12 000, och det skulle vara klart till 2032. Men enligt det förslag som nu föreligger ska det läggas i intervallet 2032-2035. Man motiverar det med att Försvarsmakten inte sägs orka med den tidsplan vi har föreslagit.

  Men vi har sju år på oss. Varför kan man inte ta ställning till det här i ett senare läge? Varför öppnar man redan nu upp för en eventuell tidsförskjutning som kan leda till nya tidsförskjutningar i ett läge där det till och med kanske är så att säkerheten kräver fler värnpliktiga?

  2024-12-17 10:43:10

  

  Peter Hultqvist

• Fru talman! Jag tycker inte att ministern ska komma och prata med mig i frågan om att lyssna på Försvarsmakten. Jag tog över ett departement efter en försvarsminister och en regering som hade låtit relationen till Försvarsmakten haverera. Vi byggde upp den relationen i dialog, och vi hade den under åtta år.

  Men jag har lärt mig att man i en dialog faktiskt kan ställa en del krav. Och det är inte alltid så att det Försvarsmakten säger är rätt. Man kan hantera det här på olika sätt i ett ledarskap. Jag skulle ha valt att agera så att man hade legat kvar vid 2032 men varit öppen för att eventuellt göra justeringar senare, när man ser hur saker och ting faller ut.

  Jag skulle, precis som Pål Jonson säger, ha haft ett annat förhållningssätt. Men kom inte och prata med mig om bristande dialog, för jag var med och byggde upp en dialog som hade havererat!

  Man bör bära bördorna på ett rättvist och solidariskt sätt i samhället. Många har det svårt i dag. De ekonomiska klyftorna har ökat, och de som tjänar mest och har gjort mest pengar på kapitalvinster skulle kunna vara med och bidra i de enorma satsningar som sker på Försvarsmakten. Men även på den här punkten har vi olika förhållningssätt. Det är en värderingsmässig skillnad i hur vi vill att samhället ska fungera.

  Jag skulle också vilja höra vad det är som hindrar er från att analysera möjligheten att beställa en tredje ubåt när vi ska inrätta en ny ubåtsklass. Det är en analys vi var överens om i försvarsöverenskommelsen, men ni har inte tagit med det i propositionen. Vad är det som hindrar er från det? Det är inte något stort åtagande att göra denna analys. Jag ser också fler ubåtar framför mig på sikt.

  (Applåder)

  2024-12-17 10:47:26

  

  Peter Hultqvist

• Fru talman! Vi har presenterat ett finansierat försvarsbeslut. Det ankommer på varje parti och varje regering att kunna göra det enligt budgetlagen, och det är också helt naturligt att man gör det.

  Det visar att det går att satsa på försvaret samtidigt som det går att göra andra satsningar. Den här regeringen har gått till val på att vi prioriterar intern och extern säkerhet, och det framgår också i den nationella säkerhetsstrategin. Jag vill understryka, fru talman, att vi har finansierade försvarssatsningar.

  Fru talman! Den andra frågan berör intervallet från 2032 till 2035. Försvarsmakten har pekat på att det kan finnas utmaningar med att genomföra detta. Det kan handla om bristen på personal, det vill säga officerare som kan ge de värnpliktiga en bra utbildning. Det kan handla om bristen på materiel. Under alltför lång tid har vi sett brister i den personliga utrustningen. Jag vill understryka att det är någonting som regeringen har arbetat intensivt med under det senaste året. Man pekar också på att det finns utmaningar när det kommer till infrastruktur.

  Vi har för vana att lyssna på och ta intryck av Försvarsmakten. Jag vet att Peter Hultqvist kan ha en annan uppfattning, men jag tycker att det är viktigt att man gör detta och lyssnar på vad professionen säger. Under hela tiden med det här försvarsbeslutet har jag understrukit en sak: Jag vill ha någonting genomförbart. Därför tycker jag att det är viktigt att man inte lovar för mycket.

  Med det sagt har jag också sett formuleringarna i betänkandet, och jag tycker att de är bra. Låt oss hålla ett tryck uppe på detta, naturligtvis, men låt oss också se till att vi inte lovar för mycket. Det har ju också hänt i försvarspolitiken, Peter Hultqvist, att politiken har satt upp ogenomförbara ambitioner. Och det är ingen som är betjänt av sådana.

  2024-12-17 10:45:31

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Detta är det första försvarsbeslut som Sverige kommer att fatta som allierad. Vårt inträde i Nato har naturligtvis genomgripande konsekvenser för vår försvarspolitik och vår försvarsplanering.

  Detta är också ett försvarsbeslut som fattas i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Det brådskar därför med att bygga upp ett starkare totalförsvar. Det är fara i dröjsmål, fru talman.

  Med det här försvarsbeslutet sätter vi också utvecklingen och förstärkningen av krigsorganisationen i centrum. Det är också krigsorganisationen som är Sveriges viktigaste bidrag till Natos aktiviteter när det kommer till avskräckning och försvar.

  Fru talman! Propositionen bygger på Försvarsberedningens rapporter. De avvikelser som finns är få och små. Regeringen har verkligen ansträngt sig för att kunna genomföra så mycket som möjligt av Försvarsberedningens rapporter. I de få fall där vi avviker handlar det om att Försvarsmakten har bedömt att det har varit svårt att kunna genomföra de ambitioner som Försvarsberedningen har haft.

  Det innebär också att det är ett försvarsbeslut där hela ÖB:s militära råd kommer att genomföras. Det har också varit viktigt för regeringen. ÖB:s militära råd är ett välavvägt råd från professionens sida.

  Att genomföra så mycket som möjligt av Försvarsberedningens förslag och också hela ÖB:s militära råd har varit en viktig målsättning för regeringen.

  Den breda politiska enighet som finns bland riksdagens partier om den försvarspolitiska inriktningen är naturligtvis en styrka för Sverige. Att alla åtta partier står bakom både krigs- och grundorganisationen men även inriktningen för försvarsekonomin är något närmast helt unikt i internationell jämförelse vågar jag påstå.

  Jag vill rikta ett varmt tack till Försvarsberedningens ledamöter för ett gott samarbete och ett mycket väl genomfört arbete för Sverige.

  I en splittrad och osäker omvärld är det än viktigare att vi står enade i Sverige, framför allt i en så fundamental fråga som den långsiktiga uppbyggnaden av totalförsvaret.

  Satsningarna på det militära försvaret uppgår till närmare 174 miljarder fram till 2030. Det är den största upprustningen av svenskt totalförsvar sedan 1950-talet.

  Våra försvarsinvesteringar för det militära försvaret kommer redan nästa år att nå 2,4 procent av bnp och 2,6 procent av bnp år 2028, som tidigare nämnts. Det är särskilt viktigt i en tid då de europeiska allierade behöver ta ett större ansvar för säkerheten i Europa och gemensamt öka sina försvarsansträngningar.

  Fru talman! Låt mig lyfta fram några av propositionens viktigaste delar.

  För det första: Propositionen fokuserar på att öka krigsdugligheten i krigsförbanden, något som till stora delar beslöts i försvarsbeslutet 2020. Om det förra försvarsbeslutet målade konturerna kring en krigsorganisation är det med detta beslut som vi till stora delar fyller det med ett faktiskt innehåll och ny förmåga.

  För armén prioriterar regeringen organiseringen av fyra brigader som i allt väsentligt ska stå klara till 2030, precis i enlighet med vad Försvarsberedningen har föreslagit.

  Det förutsätter bland annat stora renoveringsprogram och kompletteringsanskaffning av materiel, då det materiella tillståndet i krigsförbanden som vi beslutade om 2020 har visat sig sämre än väntat. Det har naturligtvis också påverkats av att vi har lämnat ett omfattande stöd till Ukraina.

  Personellt växer krigsorganisationen från 88 000 i dag till ungefär 130 000 år 2035. Propositionen innefattar ett ökat antal repetitionsutbildningar och en förstärkning av samtliga personalkategorier. En särskild satsning görs på personalen till marinen. Även det kan spåras direkt till behovet av att stärka krigsorganisationen.

  För det andra: Kriget i Ukraina visar på den enorma förbrukning av förnödenheter som storskaliga krig innebär. För att stärka krigsförbandens uthållighet och tillgänglighet prioriterar regeringen därför utökade anskaffningar av förnödenheter såsom kvalificerad ammunition, reservdelar, drivmedel och sjukvårdsmateriel.

  Förnödenheter har ofta under en länge tid förbisetts. Men de utgör själva grundplattan för en operativ och duglig krigsorganisation.

  För det tredje: Det kommande försvarsbeslutet innebär också viktiga förstärkningar av luftförsvaret. Medel tillförs nytt brigadluftvärn för att till exempel kunna bekämpa drönare och helikoptrar.

  De modifierade Visbykorvetterna tillförs nya luftvärnssystem, och fartygen i den kommande Luleåklassen kommer att tillföras kvalificerat höghöjdsluftvärn.

  Jas Gripen E införs i flygvapnet, och Sverige integreras i Natos gemensamma luft- och robotförsvar. Antalet obemannade system ska öka i alla försvarsgrenar. Men det handlar även om åtgärder för att kunna skydda oss mot dessa obemannade system. Det är viktiga lärdomar från kriget i Ukraina.

  För det fjärde: Erfarenheterna från Ukraina visar också att ny teknik snabbt kan behöva omvandlas till innovationer till nytta för krigsförbanden. Regeringen ökar därför resurserna för att stärka teknikutveckling, försvarsforskning och försvarsinnovationsförmåga.

  Till 2030 kommer anslaget för forskning och teknikutveckling att ha ökat med mer än 50 procent till drygt 1,6 miljarder kronor. Genom försvarsbeslutet stärks även den militära rymdförmågan. Det är också en lärdom från kriget i Ukraina att rymddomänen är central både för kommunikation, navigering och positionering. Försvarsmakten tillförs bland annat medel för utveckling av egna satelliter för spaning och övervakning.

  Fru talman! Regeringen presenterar totalförsvarspropositionen i allvarstider. Rysslands fullskaliga innovation av Ukraina kommer att påverka säkerhetsläget i vår del av världen under en lång tid framöver. Stödet till Ukraina fortsätter därför att vara av högsta prioritet och är numera också en central del av vår egen försvarspolitik.

  Stödet omformas och anpassas naturligtvis efter Ukrainas behov, men också efter vår förmåga att stödja. Därför brukar vi prata om att vi ska gå från donation till produktion, där vi använder den starka försvarsindustri som finns i Sverige för att också stötta Ukraina. Det är en enorm tillgång att vi har en stark försvarsindustriell bas när vi ska stötta Ukraina.

  Försvarsbeslutet fattas också under en formativ period för Nato. Sverige kommer under den här försvarsbeslutsperioden att gradvis integreras taktiskt, operativt och strategiskt i Natos försvarsplaner. Vi kommer också att få nya förmågekrav från Natos sida. Allt detta innebär att Natos förmåga stärks. Det är alltså kraftiga ambitionshöjningar för Natos förmåga när det kommer till avskräckning och försvar. Det är bra för vår säkerhet, och Sverige har för avsikt att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.

  Avslutningsvis, fru talman: Omvärlden är både farligare och mer föränderlig än på mycket länge. Förbi är den tid då vi kunde fatta försvarsbeslut vart femte år från politikens håll och sedan uppmana myndigheten: Varsågod och verkställ!

  Nu råder det krig i Europa. Nu har vi stöttat Ukraina med snart 50 miljarder i form av försvarsmateriel. Nu har vi en försvarsmakt som går hårt och som hela tiden gör beredskapsanpassningar på grund av det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget.

  I detta läge måste vi vara ödmjuka inför att det kan finnas behov av att justera det försvarsbeslut som jag hoppas att riksdagen kommer att fatta här givet att det säkerhetspolitiska läget fortsätter att försämras. Men, fru talman, med det här totalförsvarsbeslutet tar Sverige ett stort och viktigt steg mot att bli bättre rustade för att möta en allt farligare omvärld.

  (Applåder)

  2024-12-17 10:34:36

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Visst är klimathotet ett långsiktigt hot, men det är också ett hot som kräver att vi agerar här och nu för att det inte ska bli det där fruktansvärda existentiella hotet i framtiden. Jag vill därför fråga försvarsministern hur han anser att Försvarsmakten ska kunna vara en bidragande faktor när det gäller klimatomställningen men också kunna hantera att existera i ett samhälle som har ställt om, till exempel ett samhälle där vi har elektrifierat stora delar av våra transporter. Hur ska Försvarsmakten kunna anpassa sig, och varför är det svårt för regeringen att säga att Försvarsmakten ska anpassa sig? Det är detta vi från Miljöpartiets sida har velat få fram i både Försvarsberedningen och propositionen: en enkel formulering om att Försvarsmakten ska ta klimathotet i beaktande och anpassa sig. Det handlar inte om hur eller om någon detaljstyrning utan om att man ska göra detta. Varför är det svårt för regeringen?

  Sedan vill jag återkomma till frågan om PFAS-föroreningar, som vi har sett blivit en konsekvens av Försvarsmaktens verksamhet på en rad områden i Sverige. Detta är farliga kemikalier som lever kvar länge både i naturen och i våra kroppar och kan vara hälsoskadliga på olika sätt; de orsakar exempelvis cancer. Därför är det viktigt att vi säkerställer att Försvarsmaktens verksamhet inte hotar det vi vill skydda - inte hotar människors hälsa eller vår miljö. Samtidigt vill regeringen göra det lättare för Försvarsmakten att få undantag när det gäller miljötillstånd. Processerna kanske behöver gå snabbare, men jag undrar hur man ska säkerställa att vi inte drabbas av ytterligare skandaler. Och hur ska man hantera de föroreningar som redan i dag existerar runt om i vårt land?

  2024-12-17 11:03:46

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Tack, försvarsministern, för inlägget i debatten! Jag håller väldigt mycket med om det som försvarsministern säger. Jag håller också i hög grad med om det som statsrådet framförde här och även har framfört i andra sammanhang: Okej, vi fattar ett försvarsbeslut för perioden 2025-2030, men den tid då vi kan hålla oss till detta kanske är förbi. Det är klart att vi i stora drag ska försöka, men med de oroligheter som råder i omvärlden måste vi kanske omprioritera och till och med fatta andra beslut.

  I förra veckan var jag på Transatlantic Forum i Washington tillsammans med några kollegor från Natodelegationen. Många av företrädarna för akademi, universitet, tankesmedjor och dylikt pratade just om den osäkerhet som råder i omvärlden med koppling till målet inom Nato om ett golv på 2 procent. Många av dem som pratade framförde att Nato med flera nu måste ta kommandot och i stället börja prata om 3 procent till försvarsutgifter.

  Jag vet att försvarsministern vet vad Centerpartiet tycker om detta och vad vi också drev i Försvarsberedningen.

  Jag skulle vilja fråga försvarsministern om han tror och vill att vi under 2025 ska börja diskutera att vi ska gå mot 3-procentiga försvarsutgifter i Sverige och att vi till och med kanske kommer att kunna fatta ett beslut om det under 2025. Sedan kommer det att ta tid att komma upp i 3 procent. Vi pratar om att det kanske handlar om 2028, 2029 eller 2030 innan vi kan komma dit. Men min fråga till försvarsministern är om han tror, vill och känner att vi ska börja diskutera och besluta om detta under 2025.

  2024-12-17 11:08:04

  

  Mikael Larsson

• Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för frågan.

  Det finns skäl att tro att försvarsinvesteringar kommer att vara en av huvudpunkterna på Natos toppmöte i Haag i juni. För närvarande är ambitionsnivån från Nato, och har egentligen varit det sedan 2014, att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Det förslår uppenbarligen inte för Sveriges behov och Sveriges vidkommande i och med att vi nästa år kommer att ligga på 2,4 procent, som Nato beräknar det, och gå upp till 2,6 procent.

  Vilken procentsats som kommer att komma fram i Haag tror jag ännu är för tidigt att säga. Mycket kommer att styras av hur kostnadsdrivande dessa nya capability targets - kapacitetsmålsättningar som det heter på svenska - kommer att bli. Så det kan mycket väl dyka upp en ny procentsats.

  Det som jag samtidigt tycker är viktigt är att hela tiden ställa krav på vilken försvarsförmåga vi får för detta. Hur många materiellt och personellt uppfyllda krigsförband får vi? Jag är också bekväm med att prata om hur många brigader vi får, hur många ytstridsfartyg, hur många ubåtar och hur mycket tillgänglig personal. Det är ytterst det som är kärnan i vår försvarsförmåga. Det handlar också om vilken industriell förmåga som vi har. Och det faktum att Sverige har en stark försvarsindustri är också en del av vår samlade försvarsförmåga och en del av Natos förmåga till avskräckning och försvar. Så det kan definitivt mycket väl på Natos toppmöte i Haag dyka upp nya procentsatser. Men det är också viktigt, som sagt, att vi fokuserar på vilken militär förmåga som vi kan få med dessa procentsatser och så att vi också ser till att vi har genomförbara försvarsplaner där Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar och skydda alla allierades territorier.

  2024-12-17 11:10:03

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

  Jag håller med om att det självklart är den ökade kapaciteten och den ökade försvarsförmågan som verkligen är det viktiga. Genomförbarheten är viktig. Många av de beställningar som vi gör, framför allt kanske på materielsidan, är långsiktiga. De innebär stora kostnader, och det tar lång tid att få dem. Det tror jag att vi alla verkligen är helt med på.

  I tidigare inlägg har verkligen den enighet som finns på försvarsområdet framförts, och den tycker jag är viktig att verkligen trycka på.

  Oavsett om man på Natotoppmötet i Haag börjar diskutera 3 procent och sätter ned foten där och att Sverige också kanske under nästa år verkligen gör det, tror jag att det är lika viktigt att vi är eniga om den delen som om det försvarsbeslut som vi i dag ska fatta. Som försvarsministern sa är det en styrka också internationellt att vi är så eniga när det gäller denna typ av försvarsverksamhet i Sverige och i Natokontexten.

  Jag har ingen mer fråga till försvarsministern, men jag hoppas ändå att Sverige kommer att vara framåtlutad i de diskussioner som kommer att föras i exempelvis Haag om man börjar prata om 3 procent. Jag hoppas också att detta är en fråga som vi verkligen kan ha en fortsatt god diskussion om när Försvarsberedningen kör igång på nytt. Jag tror att det är viktigt att vi verkligen håller en god ton i diskussionen om denna typ av frågor, vilket jag vill understryka att vi har gjort hittills. Men jag hoppas att det verkligen är någonting som vi verkligen kommer att kunna återkomma till under 2025.

  2024-12-17 11:12:07

  

  Mikael Larsson

• Fru talman! När det kommer till god ton och konstruktivitet är Mikael Larsson ett föredöme. Jag vet också att ni hade velat ha 3 procent men att ni också kompromissade i detta fall. Jag vet också att ni står bakom inriktningen för grundorganisationen, krigsorganisationen och ekonomin. Det uppskattar jag, och det är konstruktivt.

  När det kommer till Natos försvarsinvesteringar och de utfästelser som de har gjort kan man bara konstatera att det för tio år sedan var tre allierade som låg på 2 procent av bnp. När vi åkte till Washington i juli låg Sverige över 2 procent, men det gjorde även 22 andra allierade. Det drar alltså åt rätt håll, vilket är helt nödvändigt för att Europa ska kunna ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Men det kan säkert finnas skäl att återkomma till just frågan om försvarsinvesteringar eftersom jag tror, som sagt, att trycket på de europeiska allierade som inte har uppnått 2 procent än att göra det kommer att öka.

  Vid sidan av att man ska uppnå 2 procent av bnp ska man också avsätta minst 20 procent av försvarsutgifterna till forskning, utveckling och materielanskaffning. Även där ligger Sverige mycket väl till. Jag tror att vi ligger på 35-40 procent i fråga om nyanskaffning. Vi står oss alltså väl. Vi förväntar oss att de allierade som inte har uppnått 2-procentsmålet också presenterar en färdplan för att göra det. Detta är ytterst viktigt för Natos förmåga till avskräckning. Men det är också en fråga om solidaritet och sammanhållning av Nato att man uppnår 2-procentsmålet.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:14:07

  

  Pål Jonson

• Fru talman! Det är allvarstid i Europa. Kriget finns åter i en skala och i en omfattning på den europeiska kontinenten som vi inte sett sedan andra världskrigets slut. Den regelbaserade världsordning som har tjänat världen unikt väl utmanas just nu i sina grundvalar bara något hundratal mil från den plats där vi för denna debatt just nu.

  Vi står i dag inför att fatta ett försvarsbeslut som är historiskt. Det är tidigarelagt till följd av det allvarliga säkerhetsläget. Det är, som har konstaterats i denna kammare tidigare, i grunden också en mycket stor styrka för Sverige att ett land som präglas av en orolig omvärld också har ett stort mått av politisk enighet bakom de beslut som i dag ska fattas.

  Det moderna kriget i Ukraina har visat oss snabb och disruptiv teknikutveckling. Men det finns också det som tyvärr synes vara konstant i termer av de extrema påfrestningar som ett krig innebär för ett samhälle. Erfarenheter från Ukraina visar oss på vikten av att ha ett totalförsvar som från dag ett klarar av att stå emot de vedermödor som ett krig innebär för ett samhälle. Detta, fru talman, kräver också ett perspektivskifte. Detta perspektivskifte har varit på väg under lång tid, men det manifesteras också med detta försvarsbeslut. Vad är den dimensionerande uppgiften för det civila försvaret? Jo, det är att kunna klara av att möta krigets krav. Det kräver ett perspektivskifte hos alla myndigheter, hos alla organisationer och ytterst hos alla svenskar som har en omistligt viktig roll att fylla i totalförsvaret. Om, fru talman, det är på det sättet att den fredstida krisberedskapen handlar om att rädda individen från krisen handlar ytterst det civila försvaret om att institutionerna och medborgarna ytterst måste vara beredda att försvara samhället från existentiellt svåra påfrestningar.

  Fru talman! I och med detta försvarsbeslut återupprättar vi det civila försvaret. Vi får det civila försvar som vi har pratat om i tio års tid.

  Det har snart gått tio år sedan den här kammaren beslöt att totalförsvaret skulle återuppstå. Men i praktiken ledde det inte till att den civila delen av totalförsvaret återuppstod i någon större omfattning.

  När den här regeringen trädde till var det samlade anslaget till det civila försvaret 2,7 miljarder kronor. Nu rör vi oss mot en nivå på 15 miljarder kronor per år. Under den här försvarsbeslutsperioden tillförs det civila försvaret 37,5 miljarder kronor.

  Detta gör att det blir möjligt att gå från planeringsstadiet till det faktiska förmågebyggandet, och det är bråttom med det. Det har vid flera tillfällen sagt under den här debatten att det ligger en fara i dröjsmål, och det äger naturligtvis sin fulla giltighet också inom det civila försvaret.

  Fru talman! Vi prioriterar alla tio beredskapssektorerna. Vi höjer ambitionen i alla tio beredskapssektorerna, men vi gör det särskilt inom sex sektorer som är viktiga för att säkerställa den grundläggande funktionaliteten i samhället och för att möta de behov som det militära försvaret har i händelse av ett väpnat angrepp. Satsningarna är således kopplade till förtydligandet av målen för det civila försvaret.

  De sex prioriterade sektorerna är: elektroniska kommunikationer och post, energiförsörjning, hälsa, vård och omsorg, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen samt transportsektorn. Och även om dessa sektorer ibland delas in i ett cirkeldiagram som tårtbitar är det i själva verket fråga om tårtbottnar när det kommer till samhällets funktionalitet, såtillvida att de är förutsättningsskapande för all annan verksamhet vi har att ägna oss åt i samhället. De här sektorerna är också, som jag precis nämnde, särskilt viktiga för det militära försvarets förmåga att fullgöra sina viktiga uppgifter i händelse ytterst av ett väpnat angrepp.

  Men det görs också en lång rad andra saker. Vi omformar strukturen för ledningen av det civila försvaret. Vi har tydligt sagt att MSB ska få rollen som en toppnod i det civila försvaret. Vi renodlar MSB:s uppgifter, och vi bedriver ett framåtsyftande arbete med att satsa på cybersäkerheten. Cybersäkerheten kan med fog beskrivas som den tillkommande domänen för det moderna civila försvaret. Ansvaret för den verksamheten kommer att flyttas över till FRA i takt med att vi bygger upp det nya nationella cybersäkerhetscentret. En lång rad andra åtgärder och satsningar genomförs för att hålla jämna steg i denna del.

  Fru talman! Det har sagts tidigare i den här kammaren att vi fattar historiska beslut, men i dag vågar jag påstå att vi de facto gör det. Totalförsvaret återuppstår. Det ligger en fara i dröjsmål, och det kräver av alla aktörer ute i systemet att de förstår att vi måste arbeta med det som bygger förmåga här och nu. Det handlar om att gå från planering och Powerpointpresentationer till prylar och övning, för att uttrycka det grovyxat.

  Vi har alla förutsättningar att bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle, men det kräver också att alla aktörer i systemet från och med nu säkerställer att den verksamhet de bedriver syftar till att bygga förmåga här och nu och framöver. Vi behöver en linjär förmågetillväxt. Vi kan, fru talman, inte vänta på det perfekta systemet i en avlägsen framtid. Detta är också den inriktning som nu ges.

  Fru talman! Låt mig avslutningsvis nämna att efter att detta totalförsvarsbeslut i Sveriges riksdag är fattat kommer regeringen att fatta ett, vågar jag påstå, unikt inriktningsbeslut för totalförsvaret och det civila försvaret som är tydligt i termer av den dimensionerande målbilden och den verksamhet som ska prioriteras hos alla beredskapsansvariga myndigheter och alla sektorsansvariga myndigheter. Detta har aldrig gjorts tidigare på detta sätt, i vart fall inte i modern tid. Det kommer att lägga grunden för en stärkt förmågeutveckling i det civila försvaret.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:16:14

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Tack, statsrådet, för anförandet! Carl-Oskar Bohlin säger att det civila försvaret nu återuppstår. Jag tycker att vi kanske har lite mer att göra innan det återuppstår på riktigt.

  Jag ägnade en stor del av mitt anförande åt kopplingen mellan det civila, vardagliga samhället och hur det hänger ihop med det civila försvaret. Det som vi har här och nu är ju också det som vi bygger det civila försvaret på. Det finns inga läkare som hoppar ut ur garderoberna om det blir krig, utan det vi har i dag är det som vi bygger på.

  Jag ser ganska många brister här. Det är ganska många saker i det civila samhället som vi måste åtgärda för att det civila försvaret ska fungera. Statsrådet nämnde själv sektorerna. Sjukvården, infrastrukturen, energiförsörjningen och räddningstjänsten är fyra av de absolut viktigaste sakerna när det gäller det civila försvaret. Det är också fyra saker som - och här måste vi vara ärliga - inte fungerar jättebra här och nu i det vardagliga samhället i kommuner och regioner.

  För att använda statsrådets egen liknelse skulle jag vilja säga att det är hål i tårtbottnarna. Grädden och vaniljkrämen rinner igenom, för det finns så mycket att åtgärda. Vi har en sjukvård som går på knäna. Vi har en energiförsörjning som inte fungerar. Vi har en infrastruktur där det faktiskt på riktigt är hål i järnvägsrälsen.

  Hur ser statsrådet på denna koppling och de stora behov som finns i det vardagliga samhället?

  2024-12-17 11:25:29

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan! Jag tror att det är centralt att man inte förvandlar diskussionen om det civila försvaret till en allmänpolitisk debatt om de politiska prioriteringar man tycker är särskilt angelägna i ett bredare perspektiv.

  Det civila försvaret bär inom sig också en särart. Det bär inom sig de investeringar som syftar till att klara av det dimensionerande, yttersta hotet. De 15 miljarder som nu tillförs i nivå från 2028 med en brant bana upp dit är sådana investeringar som ligger utanför den ordinarie driften och verksamheten för att bygga särskild robusthet och särskild redundans.

  Visst kan vi tala om allmänna eller generella statsbidrag och satsningar på välfärden, men det är i grund en annan debatt. Jag konstaterar att den här regeringen genomför historiskt stora satsningar på till exempel de generella statsbidragen. Vi genomför en energipolitik som syftar till att få bukt med de missgrepp som har präglat energipolitiken i det här landet under mycket lång tid.

  Men detta ska inte förväxlas med de särskilda investeringar som görs i sektorn energiförsörjning som handlar om att förstärka förutsättningarna för ödrift och att bygga in reservkraft och särskild redundans i systemet. Det är i grunden två olika debatter och behöver behandlas på det sättet.

  2024-12-17 11:27:22

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

  Jag håller inte riktigt med. Jag köper definitionen av det civila försvaret och dimensioneringen i krig nu. Men vi måste vara ärliga med att det, om vi skulle hamna i krig, inte räcker att vi har en jättefin planering som vi plockar fram, att vi har övat på att förflytta oss till de alternativa ledningsplatserna och att alla är krigsplacerade. Det räcker inte.

  Har vi inte en sjukvård som fungerar här och nu kommer sjukvården inte att fungera i krig. Det finns inte fler människor, i alla fall inte som är legitimerade, att plocka fram. Många av dem som redan är i verksamheten kommer då också att göra annat och bli förflyttade till andra platser. Därför hör detta ihop.

  Det handlar inte om att lägga det civila försvaret utanför den verklighet som vi befinner oss i här och nu. Har vi inte en räddningstjänst som funkar och är fullt bemannad i dag finns det inte en möjlighet att den är fullt bemannad med övad och utbildad personal då. Man kan såklart med lagstiftning plocka in annan personal, men övad och utbildad personal finns inte att plocka in.

  Det är jättebra med satsningarna på det civila försvaret och de 15 miljarder som regeringen har lagt till. Det är jättebra att regeringen har en ministerpost för det civila försvaret, och det är väldigt bra att det fokuset sätts. Men vi måste vara ärliga med att bottenplattan, basplattan, inte finns i dag. Den är inte tillräckligt bra för att kunna klara de påfrestningar som vi nu står och pratar om - påfrestningar som vi förhoppningsvis aldrig kommer att se i det här landet men som vi ändå planerar för.

  Vi har inte den verksamheten. Vi har inte den stabilitet i vardagen i dag som behövs för att kunna klara de påfrestningar som finns i krig. Det måste också regeringen se.

  2024-12-17 11:29:15

  

  Hanna Gunnarsson

• Fru talman! Jag tror att det är viktigt att hålla två saker i huvudet här.

  Det första är att det i grunden handlar om en omfördelning och en omprioritering av resurser. I händelse av ett väpnat angrepp mot Sverige, någonting som vi naturligtvis alla hoppas slippa, kommer helt andra prioriteringar i termer av den samhällsservice som ges från samhället att behöva göras. Vi kommer alltså inte att bedriva sjukvård på samma premisser som vi gör i fredstid. Det kommer att krävas en mycket stor omfördelning och omprioritering.

  Det andra är att de sektorer som under ett väpnat angrepp sätts under ett särskilt tryck kräver en tillkommande personalförsörjning. Man ska på förhand ha en specifik kompetens. Det är därför regeringen nu arbetar mycket aktivt och snabbfotat med återaktiveringen av civilplikten.

  Vi gör detta inom räddningstjänsten, för vi har haft en räddningstjänst som har varit dimensionerad för fredstida förhållanden. Vi kommer på ett par års tid att kunna bygga upp en extra styrka om ungefär 3 000 personer. De får en grundutbildning och kan då gå in och förstärka i händelse av ett väpnat angrepp.

  Vi går nu vidare och gör samma sak när det gäller elförsörjningen, där vi ser att reparationsberedskapen är eftersatt. Det har dragits slutsatser av kriget i Ukraina om hur energiinfrastruktur attackeras på ett sätt som kräver ett ökat manskap i termer av reparationsberedskap. Den utbildningen kommer förhoppningsvis att kunna påbörjas under 2025.

  På ett systematiskt sätt identifierar vi tillkommande personalförsörjningsbehov i det civila försvaret. Men låt mig vara tydlig med att en stor del av detta handlar om att skapa sig ett rådrum för att ställa om till ett samhälle som ser helt annorlunda ut och att använda resurser, precis som Försvarsberedningen konstaterar, på ett annorlunda sätt än vad man gör i fredstid.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:31:14

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Man måste ha en tårtbotten, precis som civilförsvarsministern sa. Det är då i stor utsträckning kommunerna och regionerna. Om inte kommunerna och regionerna fungerar ordentligt i fredstid fungerar de inte heller ordentligt i vare sig kris eller krig. Den civila sjukvården behövs. Det civila skolväsendet behövs. Äldreomsorgen behövs. Allt detta ska fungera även i en krigssituation. Därför krigsplacerar man personal, och därför ingår den personalen i den civila beredskapen.

  Då är det klart att det är intressant att diskutera pengarna till både kommuner och regioner och vilken standard man upprätthåller i verksamheten även i fredstid.

  I min värld hör dessa frågor ihop. Om vi ska prata tårtbottnar vill jag säga: Det är nog väldigt viktigt att man ser till att det blir en tårtbit innan man har någonting att fördela. Då kan man inte bara snäva in denna debatt - där har Hanna Gunnarsson helt rätt.

  Jag ställer samma fråga till dig som jag ställde till Pål Jonson. Vad är det egentligen som hindrar er från att ställa er bakom en beredskapsskatt? Svaret att ni har ekonomisk täckning i er budget räcker inte, enligt min mening. Det säger egentligen ingenting om viljan.

  Det är klart att jag kan tolka det som att ni har en ovilja när det gäller att de som har kapitalvinster och de som har de högsta inkomsterna ska vara med och betala dessa stora satsningar. Vi är överens om satsningarna. Jag vill påminna statsrådet om att vi har varit överens om varje steg även när det gäller civilförsvarets uppbyggnad. Detta är alltså inget nytt påfund, som den här regeringen har kommit på. Här är grunden breda överenskommelser sedan lång tid tillbaka.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:33:31

  

  Peter Hultqvist

• Fru talman! Jag anar en frustration hos riksdagsledamoten Peter Hultqvist. Den frustrationen tycks handla om att vi nu har en regering med ett parlamentariskt underlag som får ihop sin ekonomiska politik och som förmår att prioritera den inre och yttre säkerheten. Vi har lagt ett finansierat försvarsbeslut på bordet.

  Fru talman! Jag uppfattar en ungefär lika stor frustration när det gäller det eventuella regeringsunderlag som Peter Hultqvist tillhör - det är något oklart exakt vad det består av. Där finns inte riktigt samma stringens i termer av att vilja prioritera dessa frågor framför andra frågor.

  Det jag far efter, fru talman, är att Peter Hultqvists sida av politiken riskerar att inte få ihop kalkylen utan en ytterligare skatt. Man är i grunden mer disparat i termer av de prioriteringar som man vill göra. Detta kommer naturligtvis till uttryck i skuggbudgetarna från de olika oppositionspartierna. Vissa av dem är kraftigt expansiva.

  Det Peter Hultqvist ger uttryck för är alltså en frustration över att det egna regeringsunderlaget inte får ihop denna ekvation utan en beredskapsskatt. Men detta har den nuvarande regeringen och dess regeringsunderlag i riksdagen hittills lyckats med. Det är i grunden en styrka för Sverige att vi har klarat av att prioritera dessa frågor utan att vi hittills har behövt införa en beredskapsskatt.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:35:43

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Jag vet inte hur mycket statsrådets psykologiska analys av begreppet frustration fördjupar eller förtydligar kärnfrågan i denna debatt, för kärnfrågan handlar faktiskt om någonting mycket enkelt: Är man beredd att se till att höginkomsttagare och de med stora kapitalvinster ska vara med och finansiera försvarssatsningarna, eller är man det inte?

  Uppenbarligen är det något som döljer sig bakom statsrådets ordsvall här. Det är intressanta svängningar med ord som disparat och så vidare för att skapa lite ytterligare tyngd i det hela. Det är väl bara så enkelt som att vi står för en mer solidarisk fördelning än vad ni gör. Det är så sanningen ser ut, och då är det lika bra att få det sagt. Det är detta som döljer sig bakom alltihop.

  Jag hade också tänkt ta upp en annan fråga. Statsrådet säger att man renodlar MSB. Jag tycker att man då ska se till att man inrättar en statlig myndighet för räddningstjänst. Jag tycker att man ska inrätta en statlig myndighet för näringslivets beredskapsplanering och ekonomiska försörjningsberedskap och för krigsviktiga företag.

  Detta är så stora och specialiserade uppgifter att den nuvarande organisationen, med MSB:s mångfasetterade uppdrag, inte kommer att lösa det på ett bra sätt. Det är lika bra att inse att det är hit man måste för att det ska bli rätt tyngd i verksamheten eller - om jag ska använda ett ord som kanske ligger i statsrådets linje - mer stringens och större effekt av verksamheten.

  Detta är ett förslag från vår sida som jag tycker att statsrådet i sin sista replik skulle kunna kommentera i positiv mening.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:37:41

  

  Peter Hultqvist

• Fru talman! Jag väljer att uppehålla mig vid det efterlysta temat stringens. Det är nämligen så, fru talman, att det var Peter Hultqvist som under sin tid som försvarsminister, tillsammans med den dåvarande regeringen, avskaffade värnskatten i Sverige.

  Jag tycker i grunden att det var ett bra beslut, men jag vet inte om Peter Hultqvist är rätt person att efterlysa stringens i riksdagens kammare när han nu vill återinföra samma skatt iklädd beteckningen "beredskapsskatt". Å andra sidan ville Peter Hultqvist inte heller gå med i Nato så sent som ett drygt halvår innan vi kom att gå med i Nato, så just stringens kanske inte är ett begrepp som Peter Hultqvist ska slå i huvudet på nuvarande regering.

  Min uppfattning är att vi behöver säkerställa att vi inte får en förmågenedgång i den uppbyggnad som nu sker av det civila försvaret. Om vi hade oändligt med tid och blankt papper, fru talman, hade man kunnat överväga fler lösningar än dem vi nu har för handen. Det vi har sagt är att vi tydligt kommer att inrikta räddningstjänstdelen som ett eget verksamhetsben hos MSB, också för att kunna renodla rollen som toppnod i det civila försvaret för den övriga verksamheten.

  Det här görs naturligtvis som ett arbete för att inte tappa förmågor i den befintliga verksamheten. Vi vet att det tar lång tid att få upp operativ förmåga i nystartade myndigheter, och bedömningen på totalen är att vi helt enkelt inte har den tiden. Vi har inte råd med ett organisatoriskt förmågetapp, något som vore en stor risk om vi valde att gå på den linje som Hultqvist här förordar.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:39:52

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Tack, statsrådet, för inlägget i debatten! Jag tänkte uppehålla mig kring livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap inom totalförsvaret.

  Det är en fråga som vi hade väldigt bra och stora skrivningar om i rapporten Kraftsamling. Det handlade bland annat om livsmedelsproduktionen i höjd beredskap och krig - om diesel, gödsel, utsäde, reservdelar och annat för att just kunna hålla igång en livsmedelsproduktion. Samtidigt är det viktigt att tänka hela kedjan från jord till bord när vi pratar livsmedelsproduktion i höjd beredskap.

  Det har gjorts flera utredningar inom detta område, vilket lägger en bra grund för det arbete som behöver göras, och jag vet att statsrådet tillsammans med statsrådet Kullgren så sent som i förra veckan träffade LRF och Hushållningssällskapet på en gård för att just diskutera vissa av dessa frågor.

  När jag är ute och träffar lantbrukare håller man verkligen med om att det här är oerhört viktiga frågor, och man behöver verkligen få veta vad som kommer att krävas och vad vi kan hjälpa till med under svåra tider.

  Mot bakgrund av det totalförsvarsbeslut som vi ska fatta undrar jag om statsrådet kan redogöra för den enskilde lantbrukarens roll, på gårdsnivå, i uppbyggnaden av totalförsvaret.

  2024-12-17 11:42:19

  

  Mikael Larsson

• Fru talman! Tack, Mikael Larsson, för en viktig fråga! Tack också för Centerpartiets stora engagemang för det civila försvaret, inte minst med bäring på dessa frågor.

  Jag tycker att Mikael Larsson gör en helt korrekt analys. Den här sektorn är viktig och förutsättningsskapande för att Sverige ska kunna fungera också under störda omständigheter och förhållanden. Det är också en av anledningarna till att en av de största medelstilldelningarna inom den ekonomiska ramen för det civila försvaret går till just den här sektorn. Sektorn kommer, när vi når nivån 2028, att få 1,6 miljarder per år.

  Jag besökte, precis som nämndes här, i förra veckan en gård som har arbetat med sitt robusthetshöjande arbete. Det handlar om en typ av åtgärder för att klara att bedriva verksamheten i någonting man nästan skulle kunna likna ödrift, det vill säga att öka sin egen självförsörjningsgrad och sin egen konkurrenskraft. Det är också sådana investeringar som staten till del och på marginalen kommer att kunna hjälpa till med. Just den här gården hade fått investeringsstöd för vissa åtgärder som har bidragit till att höja den generella robustheten i verksamheten.

  Med det vill jag också betona att det är viktigt att vi skapar så goda förutsättningar som möjligt för ett konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruk, för det lägger grundplåten för att den här verksamheten ska kunna fungera och finnas även under mer störda omvärldsförhållanden än dem vi just nu upplever.

  Min generella uppmaning utöver detta är att man tar tillfället i akt och ser över sin kontinuitetsplanering och identifierar sårbarheter i sina egna försörjningskedjor för att kunna bygga en mer robust verksamhet.

  2024-12-17 11:44:06

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Tack, statsrådet Bohlin, för svaret! Jag delar verkligen uppfattningen att det är i en fredstida situation som vi har nu som vi måste öka lantbrukets konkurrenskapacitet och se till att det blir lönsamt att vara lantbrukare. Det är dock en annan debatt.

  Jag har en ytterligare en fråga som jag skulle vilja ställa till statsrådet. Är det någonting som jag ofta har lyft, även nyss i mitt anförande, så är det samlingslokaler på landsbygden, exempelvis bygdegårdar.

  Bygdegårdar, Folkets Hus och Parker och nykterhetsrörelsens Våra Gårdar finns över hela landet. Det är tre organisationer inom civilsamhället som är oerhört viktiga i uppbyggnaden av totalförsvaret, just för att man har en infrastruktur som består av lokaler att vara i.

  I Försvarsberedningens rapport Kraftsamling nämndes dessa samlingslokalsorganisationerna som viktiga i uppbyggnaden av totalförsvaret. Kan statsrådet redogöra för hur han ser på samlingslokalernas roll i uppbyggnaden av totalförsvaret? Hur kan samlingslokalerna på landsbygden bidra till att stärka vårt totalförsvar?

  2024-12-17 11:46:15

  

  Mikael Larsson

• Fru talman! Alla vi som har varit politiker ett tag vet att det är på framför allt två sätt vi styr våra verksamheter och myndigheter. Det ena är budgeten, pengapåsen, och det andra är mål. Så fungerar det på kommunal nivå, och så fungerar det även på nationell nivå.

  Här har debatterats en del om pengapåsen, nämligen att finansieringen för totalförsvarspropositionen inte är löst. Vi behöver hitta sätt att finansiera den, antingen genom en beredskapsskatt eller på andra sätt som riskerar att i värsta fall slå undan benen för de verksamheter som är en viktig del av totalförsvaret.

  Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig lite vid målen i stället. Regeringen föreslår i propositionen att ett antal mål för det civila försvaret ska tas bort. Det handlar om målet att upprätthålla nödvändig försörjning, målet att bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid samt målet att med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

  Jag undrar vad regeringen egentligen har emot dessa mål. Vad har man emot att upprätthålla en nödvändig försörjning? Varför ska det målet utgå? Vad har man emot att bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid? Både krisberedskapen och det civila försvaret hänger ihop. Även om det militära försvaret ska fokusera på sina uppgifter bör det civila försvaret kunna lösa uppgifter även i fredstid när det handlar om stora kriser.

  Varför vill man inte bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande humanitära insatser? Det är något som är jätteviktigt för den globala säkerheten och för att skapa erfarenheter av kriser och andra händelser utomlands. Varför vill man inte ha kvar dessa mål?

  2024-12-17 11:50:02

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Stort tack, Mikael Larsson, för ytterligare en viktig fråga!

  Jag skulle vilja säga så här: I dag är det som ibland brukar kallas för trygghetspunkter inte ett obligatorium för landets kommuner. Just nu har vi remitterat ett betänkande av Carl Fredrik Graf som, vilket Mikael Larsson säkert känner till, har haft att arbeta med kommunernas och regionernas beredskap. Det är en angelägen fråga att komma vidare framåt med.

  Utan att föregripa beredningen av betänkandet skisseras däri ett tydligare ansvarsförhållande för till exempel trygghetspunkter. Här tror jag att det finns potential för synergieffekter om kommuner inventerar och etablerar en kartering över vilka typer av lokaler på landsbygden som kan användas för detta. Den typ av lokaler som Mikael Larsson lyfter fram är i min värld typexempel på sådant.

  Det behöver alltså finnas en koordinering och ett arbete på den lokala kommunala nivån. Om det sedan förenas med en tydligare kravställning från staten att man förväntas upprätthålla den här typen av trygghetspunkter skulle det möjligen kunna bidra till att snabba på det arbetet.

  Det är den ena delen. Den andra delen som jag också tror är viktig i detta är det civilsamhällesråd som MSB har inrättat, där man breddar omfattningen till fler än bara de frivilliga försvarsorganisationerna.

  Precis som Mikael Larsson nämner finns naturligtvis många civilsamhällesorganisationer som är viktiga för att bygga robusthet ute i samhället. De som Mikael Larsson tar upp som exempel är några av dessa.

  2024-12-17 11:47:48

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Jag tror att Miljöpartiet i grunden gör en höna av en fjäder.

  Om man läser motivtexten i den proposition som vi nu ska fatta beslut om, och även läser motivtexten i Försvarsberedningens rapport, som Emma Berginger har varit med och författat, kan man konstatera att i målet Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna döljer sig också frågan om försörjning. Där framgår att inom ramen för det målet behöver de viktigaste samhällsfunktionerna säkerställas, vilket förutsätter bland annat att försörjningen av nödvändiga varor och tjänster tryggas.

  Samma sak är det med deltagande i internationella fredsfrämjande humanitära insatser, vilka också döljer sig i de nya målen.

  Det här handlar om att förtydliga de övergripande målen för det civila försvaret. Precis som Emma Berginger påpekar är det så vi styr våra myndigheter och det civila försvaret. Det vi kan konstatera är att det har gått för långsamt att ställa om perspektivskiftet från enbart fredstida krisberedskap till ett civilt försvar som har en svårare och mer omfattande dimensionerande uppgift.

  Vi har pratat om detta sedan 2015, men utvecklingen har i grunden gått för långsamt. Därför görs denna förändring, för att tydliggöra för hela systemet vad som är den dimensionerande uppgiften. Den här inriktningen av det civila försvaret är också någonting som Försvarsberedningen, med undantag för Miljöpartiet och Vänsterpartiet, har varit eniga om, och det är en styrka att det finns en enighet över blockgränserna i frågan.

  2024-12-17 11:52:22

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Miljöpartiet har länge drivit vikten av att stärka det civila försvaret och har därför såklart varit positivt till den inriktning som kommer med totalförsvarsbeslutet där det civila försvaret stärks. Men vi har i Försvarsberedningen också tydligt markerat att vi inte vill ändra de mål som både Försvarsberedningens majoritet och regeringen vill förändra.

  Vi förstår faktiskt inte varför man ska klumpa ihop målen på ett sådant sätt att fokus förloras. Precis som ministern säger; de döljer sig i de nya målen. Varför ska vi dölja viktiga mål med det civila försvaret? Då måste man ändå ha en avsikt när man gör en sådan förändring av målen. Nej, det blir inte mer stringent - för att använda ord som har förekommit tidigare i debatten - utan det här blir ett sätt att verkligen dölja verksamheterna.

  När man flyttar mål till brödtexten, vilket Försvarsberedningen gjorde, blir det olika saker. När verksamheterna sedan tittar på hur de ska leva upp till målen är det målen de tittar på, inte brödtexten. Om mål döljs riskerar de att missas.

  Vad har regeringen emot målet om att värna och skydda civilbefolkningen, som nu halkar ned från plats 1 till plats 3? Varför göra denna justering av ordningen, om det ändå inte finns någon inbördes ordning mellan målen, som det tidigare sagts? Vad är det man tycker är så problematiskt med att fokusera på skyddet av civilbefolkningen?

  2024-12-17 11:54:17

  

  Emma Berginger

• Fru talman! Om det hade funnits en inbördes ordning mellan målen hade de varit numrerade. Det är de inte. De hänger intimt samman med varandra: Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga samt skydda civilbefolkningen.

  Att skydda civilbefolkningen kan vara att bidra till det militära försvarets förmåga. Att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna kan vara att bidra till det militära försvarets förmåga. De målen är intimt sammanflätade med varandra, och därför är de också uppräknade utan inbördes numrering. Det man bör vara klar över är att de är förtydligade såtillvida att det är dessa mål som utgör det civila försvarets viktigaste uppgift. Då behöver man renodla, förtydliga och minska antalet mål för att få en tydligare styrning mot de målen.

  (Applåder)

  2024-12-17 11:55:59

  

  Carl-Oskar Bohlin

• Fru talman! Vi debatterar i dag det kommande försvarsbeslutet för perioden 2025-2030. Men först vill jag inleda med att tacka våra soldater och sjömän som arbetar mycket hårt under ansträngda förhållanden. Ni gör ett mycket bra jobb för att hålla oss andra säkra.

  Fru talman! Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten sker nu, likt 2014 och 2020, under oroliga tider. Det är svårt att förutsäga hur det här kommer att sluta, men det som sker runt om i världen är minst sagt oroväckande. Vi har den geopolitiska kampen mellan USA och Kina, det till synes permanenta tillståndet av krig och förödelse i Mellanöstern och det fruktansvärda kriget i Ukraina.

  Inför den här debatten gjorde jag en genomläsning av tidigare debatter från försvarsbesluten 2015 och 2020. Det vi med tydlighet kan notera är att övriga partier, precis som i migrations- och justitiefrågor, nu också har kommit ut och bedriver sverigedemokratisk försvarspolitik. Partier som tidigare haft försvaret som ett särintresse eller en bankomat för allehanda projekt har i dag slutit upp bakom en försvarspolitisk linje som vi har förespråkat i över tio år.

  Det är i efterhand viktigt att belysa och påminna om att det fanns tydliga varningstecken på att omvärlden skulle gå i en försämrad riktning. Och det fanns ett parti som precis som i de andra frågorna var förutseende. Den geopolitiska förändringen som vi i dag ser lyftes tydligt upp i vår avvikande mening 2014 när det gäller Kina, USA och Rysslands tilltagande upprustning.

  Situationen kring det civila försvaret och bristen på åtgärder lämnade oss häpna i vår avvikande mening i Försvarsberedningens rapport från 2014. Där drogs slutsatsen att det civila försvaret hade en uppskattad uthållighet på fem till tio dagar, och det militära försvarets dåvarande uthållighet ska vi nog inte ens nämna.

  Sverigedemokraterna ställde sig 2015 tveksamma till just finansieringen och menade att anslagen borde överstiga 2 procent av bnp. Det är lättare att återta förmåga från en hög nivå än från en låg nivå, menade vi då. Prislappen för det förhållningssätt som övriga beslutade om ser vi i dag.

  I följdmotionen till försvarsbeslutet 2020 ville vi särskilt understryka att vi redan då anmärkte på att den dåvarande regeringen inte vidtog några åtgärder för att göra något åt de allvarliga begränsningar som miljötillstånden hade på Försvarsmaktens verksamhet.

  Detta, herr talman, är bara ett axplock av politiska förslag som Sverigedemokraterna har drivit i åratal. Det kan tyckas vara tjatigt att vi ofta återkommer till detta ämne, men poängen är att Sverigedemokraterna har påtalat problem efter problem och därefter föreslagit lösningar - lösningar som andra nu äntligen börjar följa upp.

  Herr talman! I dag kan vi däremot konstatera att saker och ting har tagit fart. Den nuvarande regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna drivit på för en rad förändringar inom både det militära och det civila försvaret. Det är budgetsatsningar inför 2025, en utökad civil ram på 2 miljarder med mera.

  Något som också är värt att nämna är det viktiga stödet till Ukraina, som under den här regeringen har gjort skillnad. Medan den tidigare regeringen tvekade och skickade iväg hjälmar har den nuvarande regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna skickat iväg vapensystem som gör skillnad på slagfältet.

  Sverigedemokraterna har också varit drivande i frågorna kring nästa generations stridsflyg och vikten av att vi strävar efter ett svenskt koncept. Enligt vår synvinkel handlar det om mer än bara ett stridsflyg. Det är en del av samhällskroppen.

  Stridsflyget handlar om ingenjörer, kunskap och utveckling där Sverige är ett av fem länder i världen som fortfarande har förmågan att bygga stridsflyg. Och det handlar om rådighet. Detta är något som vi ska vara stolta över och värna.

  Herr talman! Sverigedemokraterna har varit en trovärdig och stabil samarbetspartner till regeringen. Vi välkomnar också det övergripande goda samarbete som har kännetecknat utskottets arbete.

  Det är av stor vikt att vi på en generell nivå står enade när det stormar i omvärlden, för hur de kommande åren ser ut är det ingen som vet. Det enda vi kan vara säkra på är att vi fortsatt kommer att behöva prioritera både det militära och det civila försvaret.

  Vi har haft vissa synpunkter på detaljer i både Försvarsberedningens rapport och i propositionen - det är sant. Som parti hade vi givetvis velat gå längre, men vi anser att det finns en tydlig säkerhetspolitisk vinst i att i tider som dessa stå starka och enade.

  Sverigedemokraterna vill understryka vikten av ledarskap med tydliga målbilder. Det finns några områden där vi vill att regeringen ska arbeta hårdare. Det tydligaste exemplet är den allvarliga problematiken med miljötillstånd, som Försvarsmakten har varnat om i flera år.

  Som tidigare nämnts tog Sverigedemokraterna upp frågan i samband med försvarsbeslutet 2020. Miljödepartementet började bereda frågan under 2021, och därefter producerades ett pm på 13 sidor, som nu ett och ett halvt år senare äntligen är färdigt och implementerat - med tre veckors marginal för allvarliga begränsningar för en av landets flottiljer.

  Övningsflygningar, nyetablering, infrastruktur och begränsningarna för försvarsindustrin ska vi inte ens tala om. Det här duger inte.

  Regeringen måste göra sitt yttersta för att skapa en helhetsbild och ett gemensamt synsätt på totalförsvarsfrågorna givet omvärldsläget. Den måste sträcka sig över samtliga departement och myndigheter, för som det ser ut i dag är det tydligt att det är lite upp till varje verksamhet hur man ser på denna fråga.

  När det gäller det civila försvaret anser vi att det behövs en tydligare styrning och ledning. Det stämmer att mycket sker på många håll inom både näringsliv, kommuner och regioner och att den här regeringen gör ett betydligt bättre jobb än den förra.

  Samtidigt kan vi konstatera att det saknas en tydlig målbild. Det är oklart vad det civila försvaret ska dimensionera mot, hur länge och när det senast behöver ha nått en viss nivå. Det är detta som framkommer dels i den senaste utredningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap, dels i dialog med nämnda parter.

  Regeringen måste våga kliva fram och peka med hela armen inom ramen för sitt uppdrag, för i slutändan är det regeringen som är ytterst ansvarig.

  Vi förstår att det finns ett behov av flexibilitet, men om vi sedan står med 290 olika lösningar med varierande förmåga och dimensionering kommer det inte att sluta bra om kriget kommer.

  För att underlätta kommuners och regioners personal- och kompetensförsörjning inom det civila försvaret har Sverigedemokraterna föreslagit ett omfattande och realiserbart projekt för regeringen som skulle kunna påbörjas 2026. Vi har fortfarande inte fått något gensvar, och risken är att vi kommer att stå här 2030 och diskutera personal- och kompetensförsörjning för det civila försvaret.

  Herr talman! Avslutningsvis vill jag anföra att Sverigedemokraterna ser positivt på den försvarspolitiska omläggningen. Vi är ansvarstagande och drivande i försvarsutskottet och i samarbetet med regeringen. Vi har varit avgörande i flera frågor som nu behandlas inom ramen för utskottet och regeringens arbete.

  Innebär detta att vi kommer att slappna av? Nej, vi kommer att fortsätta att uppmärksamma och driva frågor som vi anser förbisedda och eftersatta. Listan är lång.

  Med detta sagt vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

  2024-12-17 11:57:25

  

  Björn Söder

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet Totalförsvaret 2025-2030.

  Ett stärkt civilt försvar är en prioritering för Sveriges säkerhet.

  Herr talman! Vi står i dag inför en förändrad säkerhetspolitisk verklighet. Rysslands brutala krigföring i Ukraina är en smärtsam påminnelse om de hot och påfrestningar som vi, liksom våra allierade, kan ställas inför.

  För Sverige innebär detta att vi skyndsamt måste bygga upp och stärka vårt civila försvar - ett civilt försvar som är motståndskraftigt, välorganiserat och förberett för både fredstida kriser och väpnat angrepp.

  Vi har under den gångna perioden tagit avgörande steg för att öka takten i utvecklingen av det civila försvaret. Vi har en klar målsättning, herr talman: att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, skydda civilbefolkningen och bidra till det militära försvaret.

  Det handlar om att skapa en robust och välfungerande helhet där samhällets alla aktörer - statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer - drar åt samma håll.

  För att nå dit krävs tydliga prioriteringar. Det är därför man har infört en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret. Genom detta skapas förutsägbarhet, långsiktighet och transparens. Med dessa verktyg kan vi säkra att resurserna används där de gör störst nytta och att resultatet av våra åtgärder följs upp.

  Ett starkt civilt försvar handlar om att säkerställa att samhällets mest grundläggande funktioner fortsätter att fungera även under höjd beredskap och ytterst krig.

  Energiförsörjning, transporter, elektronisk kommunikation och tillgång till livsmedel och dricksvatten måste prioriteras. Samtidigt behöver vi stärka sjukvården, räddningstjänsten och skyddet av civilbefolkningen. Utgångspunkten måste vara att det som inte fungerar i fredstid förmodligen heller inte kommer att fungera i krigstid.

  Herr talman! Vi måste ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att bygga upp uthållighet över tid. Detta är områden där erfarenheterna från Ukraina talar sitt tydliga språk.

  Det civila försvaret handlar också om människors vilja och förmåga att bidra. Försvarsviljan är grundläggande för vår motståndskraft. Därför måste vi satsa på det psykologiska försvaret - förmågan att förebygga och hantera informationspåverkan, desinformation och cyberangrepp.

  En välinformerad och förberedd befolkning är en förutsättning för ett starkt samhälle, oavsett om hoten är digitala eller fysiska.

  Herr talman! Vi vet att vi inte kan lösa detta ensamma. Sveriges medlemskap i Nato innebär ett ökat ansvar men också en stärkt gemenskap. Det civila försvaret spelar en central roll i att bidra till alliansens samlade avskräckning och försvar. Genom att utveckla vår förmåga kan vi inte bara skydda oss själva utan också stärka våra allierades kapacitet.

  Herr talman! Hemvärnet är också en viktig del av denna gemensamma insats. Med sina cirka 22 000 engagerade och lokalt förankrade medlemmar är hemvärnet en ovärderlig resurs. Vi delar Försvarsberedningens målsättning att utöka hemvärnet till 26 000 personer till år 2030 för att säkerställa att de har den utrustning och utbildning som krävs. Genom att stärka hemvärnets förmåga kan vi också ytterligare bidra till totalförsvarets samlade kapacitet.

  Herr talman! Jag vill även lyfta fram och hylla våra 18 frivilligorganisationer, som också är en ovärderlig resurs för vårt totalförsvar. Med omkring 350 000 engagerade medlemmar bidrar de med utbildning till Försvarsmakten, förstärker civila insatser inom exempelvis transport och livsmedelsförsörjning samt stärker försvarsviljan i vårt samhälle. Deras arbete, herr talman, är avgörande för att vi ska kunna möta kriser och hot på ett samlat och effektivt sätt.

  Herr talman! Som medlem i en frivilligorganisation gör man en viktig insats, både för att samhället ska kunna fungera i svåra tider och för att stötta våra medmänniskor. Dessutom får man en möjlighet att anta utmaningar, utvecklas och dela sitt engagemang med andra.

  Till er ungdomar som lyssnar och vill vara med: Kontakta frivilligorganisationer! Ni behövs och är vår framtid. All heder till er som är med och bidrar till Sveriges säkerhet och beredskap. Ni gör skillnad. Men det är ni i kommuner och regioner som utgör en grundpelare i vårt civila försvar. Era verksamheter måste fungera även under höjd beredskap och krig.

  Herr talman! Det handlar om att kunna ställa om verksamheten, prioritera rätt och använda tillgängliga resurser på bästa möjliga sätt.

  Regeringen har nyligen tagit emot utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig. Den kommer att vara en viktig grund för vårt fortsatta arbete med att stärka kommunernas och regionernas förmåga. Men vi ska inte lura oss själva. Uppbyggnaden av det civila försvaret sker från en låg nivå, men det är inte en ursäkt för att dra benen efter oss. Tvärtom måste utvecklingstakten skyndsamt öka. Åtgärder som ger snabb effekt på kort och lång sikt är nödvändiga.

  Herr talman! Detta ska ske genom tydliga prioriteringar i kombination med en förståelse för att det civila försvaret, precis som sjukvård, polis och skola, är en del av det offentligas kärnuppdrag. Målet är att skapa ett civilt försvar som kan möta både de omedelbara hoten och de långsiktiga utmaningarna.

  Avslutningsvis: Låt oss vara tydliga med att ett starkt civilt försvar är en investering i vår frihet och trygghet. Det är en del av vår gemensamma försäkring för att kunna stå emot hot och påfrestningar från fredstida kriser till väpnade angrepp. Genom att satsa på det civila försvaret stärker vi inte bara vår egen säkerhet utan bidrar också till stabilitet i vår omvärld.

  Jag önskar er alla en god jul och ett gott 2025.

  2024-12-17 12:05:31

  

  Sara-Lena Bjälkö

• Herr talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande Totalförsvaret 2025-2030.

  Behovet av totalförsvarsutbildning är stort i dagens samhälle, särskilt med tanke på den säkerhetspolitiska situationen i världen och de nya hot som kan uppstå. Totalförsvarsutbildning handlar om att förbereda hela Sveriges befolkning på att kunna bidra till landets försvar och krishantering i händelse av allvarlig kris eller krig.

  Sedan Rysslands invasion av Ukraina har många länder, inklusive Sverige, sett en förändrad säkerhetspolitisk situation. Det har blivit uppenbart att hotet om en väpnad konflikt inte är en avlägsen tanke utan ett reellt hot. Därför är det viktigt att alla är medvetna om hur man reagerar och agerar i en krissituation och vilka resurser som behövs.

  Totalförsvaret handlar inte bara om militära insatser utan om att hela samhället, från myndigheter och företag till enskilda individer, arbetar tillsammans i en krissituation. Civila måste ha grundläggande kunskaper i krishantering, som att kunna hantera information, skydda sig själva och sin familj och veta vilka resurser som finns att tillgå.

  Genom utbildning i totalförsvar kan samhället skapa en känsla av samhörighet och gemensamt ansvar för landets säkerhet. När människor känner att de har en roll i att försvara sitt land och upprätthålla samhällsfunktioner skapas en starkare social sammanhållning och motståndskraft.

  Herr talman! Våra myndigheter, regioner och kommuner behöver utbildning i hur man samordnar och samarbetar under kriser. Totalförsvaret kräver en sömlös integration av insatser över olika sektorer och myndigheter. Utbildningsprogram som främjar internationellt samarbete och allianser hjälper till att bygga upp ömsesidigt förtroende för gemensamma försvarsstrategier. Detta är avgörande för att bemöta transnationella hot som terrorism, pandemier och cyberattacker.

  Militära och civila ledare behöver utbildas om reglerna för engagemang, internationell humanitär rätt och etiska överväganden i tider av krig och konflikter. Respekt för mänskliga rättigheter säkerställer att försvarsinsatser inte förvärrar skadan för civila eller destabiliserar den internationella ordningen. Det är viktigt att med utbildning öka kunskaperna om de juridiska aspekterna av nationellt försvar, inklusive nödbefogenheter, medborgerliga friheter och rättsliga ramar, för att hantera undantagstillstånd eller krigstidsförhållanden.

  God ledarskapsutbildning inom totalförsvaret är av yttersta vikt för att säkerställa att Sverige har en väl fungerande och effektiv försvarsmakt som kan möta både nuvarande och framtida utmaningar. Ett effektivt ledarskap är avgörande för att hela systemet ska kunna samverka och agera snabbt och koordinerat vid en kris eller konflikt. Ett gott ledarskap inom totalförsvaret är en grundläggande faktor för att skapa ett effektivt och hållbart försvarssystem. Genom att utbilda och utveckla ledare inom både Försvarsmakten och det civila försvaret säkerställer vi att Sverige kan hantera både interna och externa hot effektivt. En stark och kompetent ledarskapsstruktur är en av hörnstenarna för att bygga ett robust och motståndskraftigt totalförsvar.

  Med detta sagt, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i dess helhet.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 9.)

  2024-12-17 12:15:01

  

  Göran Hargestam