Offentlig upphandling

Debatt i text

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Sverige står inför stora utmaningar. Vi behöver stärka vår ekonomi, förbättra välfärden, möta klimatkraven och samtidigt värna varenda skattekrona. I detta arbete är offentlig upphandling ett av våra allra viktigaste verktyg. Varje år upphandlar offentlig sektor varor och tjänster för närmare 900 miljarder kronor. Därför måste upphandlingsprocesserna präglas av konkurrens, effektivitet och transparens.

  Men alltför ofta ser vi någonting annat. Vi ser hur offentlig upphandling används som verktyg för att driva politiska agendor som saknar koppling till upphandlingens egentliga syfte: att säkerställa bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.

  Vi moderater vänder oss mot denna politisering. Vi säger nej till upphandlingspolitik där politiska symboler och ideologiska krav väger tyngre än sunt förnuft. Detta är en linje som Socialdemokraterna och deras stödpartier står för, och det är en linje som fördyrar offentlig verksamhet och stänger ute företag.

  Givetvis ska positiva samhällseffekter främjas, men krav ska vara rimliga, relevanta, möjliga att följa upp och stå i proportion till upphandlingens syfte. Det måste finnas en balans. När krav drivs av ideologi snarare än resultat förlorar både företag, arbetstagare och inte minst skattebetalarna på det.

  Fyra av fem jobb i Sverige skapas i små och medelstora företag. Det är de som skapar tillväxt i hela landet, driver innovation, tar risker och i hög grad också deltar i offentlig upphandling. Dessa företag förtjänar inte bara en rejäl klapp i ryggen utan också konkret stöd i förenklingar och förbättringar.

  Det som är så ledsamt är att Socialdemokraterna med vänstern i ryggen aldrig missar ett tillfälle att tala illa om och dra undan mattan för Sveriges alla företagare. I det här sammanhanget är undertonen nästan alltid att företagare är giriga och potentiellt kriminella. Det ska tvingas fram kollektivavtal även för småföretag som följer lagen, och man drar sig inte för att begränsa antalet underleverantörsled trots att det är uppenbart att detta kommer att slå ut många småföretag. Det strider dessutom mot EU-rätten.

  Miljöpartiet vill å sin sida ställa långtgående miljö och klimatkrav utan att ta ansvar för vare sig kostnader eller möjlighet att följa upp. Och vad blir resultatet? Jo, det blir färre anbud, högre kostnader och sämre konkurrens. Detta är inte bara oansvarigt. Det är också ett svek mot de företag som skapar jobben och håller vår ekonomi levande och ett svek mot skattebetalarna.

  Samtidigt har den moderatledda regeringen tagit krafttag mot arbetslivskriminalitet och de oseriösa aktörer som utnyttjar systemen. Regeringen har förstärkt samverkan mellan myndigheter som Skatteverket, Polismyndigheten och Arbetsmiljöverket, infört fler kontrollmöjligheter i utsatta branscher och skärpt kraven på personalliggare.

  Ett konkret exempel är ökade insatser mot fusk och utnyttjande inom bygg och städbranschen. Där har kontroller lett till att oseriösa aktörer har uteslutits och att rättssäkra villkor har kunnat upprättas.

  Regeringen kommer också att gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag gällande registerkontroll av leverantörer, och Konkurrensverkets upphandlingstillsyn kommer att förstärkas. Statskontoret har också i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra kommuners och regioners uppföljning och kontroll av privata utförare vid upphandlingar.

  Vi moderater tror på företagandet. Vi tror på konkurrens, kvalitet och innovation. Vi vet att varje skattekrona ska användas med största ansvar. Därför har den moderatledda regeringen under sina första två år vidtagit flera viktiga steg för att förbättra företagsklimatet och för att underlätta för företag att delta i upphandlingar. Omsättningsgränsen för moms har höjts, vilket innebär att flera små företag minskar sin administration och kan fokusera på kärnuppdraget. Företagsportalen verksamt.se har också förbättrats med upphandlingsstöd. Detta gör det enklare att hitta relevanta upphandlingar, förstå reglerna och delta.

  Regeringen har beslutat om ändringar i hur upphandlingar annonseras. Då det blir tydligare vilka krav som ställs och lättare att hitta rätt uppdrag.

  Upphandlingsstatistiken förbättras så att upphandlande myndigheter ska ange alla företag som har deltagit, inte bara den vinnande parten. Då skapar vi en bättre bild av konkurrenssituationen, framför allt för småföretag att ta del av.

  Upphandlingsmyndigheten har också i uppdrag att identifiera åtgärder som kan underlätta för företag och idéburna aktörer att delta i offentlig upphandling.

  Offentlig upphandling kan också vara ett kraftfullt verktyg för att främja innovation och hållbarhet. Det förutsätter dock att upphandlingsprocesserna är flexibla nog att möta framtidens utmaningar. Bland annat pågår arbete med att inrätta en innovationsupphandlingsarena.

  Upphandling ska handla om kvalitet, pris och öppenhet - inte om ideologisk styrning. Hållbarhet och sjysta villkor - ja. Ineffektivitet, symbolpolitik och politiska krav som inte följs upp eller fungerar - nej. Vi ska öppna upp, göra det enklare, minska trösklarna och låta fler företag delta - inte färre.

  Vi vill inte ha en upphandling som detaljstyr med politiska pekpinnar, utan vi vill ha en upphandling som bygger ett starkare Sverige.

  (Applåder)

  2025-04-09 12:53:23

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

  Ledamoten lyfte inledningsvis fram att det är viktigt att värna varje skattekrona. Det ska inte vara några politiska agendor som ska styra offentlig upphandling. Ska vi då tolka detta som att Moderaternas ideologiska krav och inriktning är att vi ska låta arbetstagare utnyttjas ute på arbetsplatser? Ska kriminella aktörer vinna upphandlingar, i stället för de seriösa aktörer som ledamoten lyfter fram? I dag befinner vi oss i ett läge där många seriösa aktörer väljer att inte ens gå in i en upphandling därför att de vet att de inte kommer att kunna konkurrera med de låga priserna. Många aktörer är seriösa och gör ett bra jobb - inte tu tal om annat - men en del förändringar behöver göras.

  Nu pratar ledamoten om att gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag, som lämnades till statsrådet Slottner 2023. Där föreslås att Bolagsverket ska ansvara för ett register över oseriösa aktörer. Upphandlande myndigheter och enheter kan vid upphandlingar gå in i registret och kontrollera om en leverantör verkligen har betalat alla skatter och lever upp till kraven.

  I utredningen sa man att man ville att registret skulle vara på plats till 2025. Nu säger statsrådet att det ska vara på plats till 2028. Kan ledamoten tala om för mig varför det ska ta så många år innan ett register kan vara på plats?

  2025-04-09 13:01:20

  

  Gunilla Carlsson

• Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

  Jag har räknat upp ett antal åtgärder som regeringen arbetar aktivt med för att motverka kriminalitet och oseriösa aktörer. Vi har också skärpt lagstiftningen inom flera andra områden där ett flertal andra partier har stretat emot. Att den här regeringen tar krafttag mot kriminalitet är tydligt på flera plan på många områden, varav det här är ett.

  Precis som ledamoten konstaterar blir skattebetalarna lidande när oseriösa aktörer kan verka på marknaden, och seriösa företag som försöker göra ett gott arbete slås ut. De tvingas konkurrera på helt ojämlika villkor till förutsättningar som i många fall är närmast omöjliga att följa upp. Situationen blir akut, och den här regeringen har agerat kraftfullt - precis som jag har räknat upp. Det finns flera delar i detta. Leverantörskontrollutredningen är en del av många förslag som regeringen har lagt fram.

  På många områden vill partierna röra sig mot samma mål, men vi har olika vägar för att komma dit. När jag tittar på hur Socialdemokraterna driver sin politik framåt är jag inte så säker på att det stämmer. Jag tog senast i går del av information om att man vill avskaffa den fria etableringsrätten.

  Min fråga tillbaka till ledamoten är följande. Vill Socialdemokraterna ens ha privata aktörer på marknaden? Hur tänker Socialdemokraterna om valen när det gäller skola, vård och omsorg för medborgarnas del?

  2025-04-09 13:03:20

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick något svar från ledamoten vad gäller förslaget från Leverantörskontrollutredningen. Varför ska det behöva dröja ända till 2028 innan ett register kan komma på plats? Den här utredningen tillsatte den socialdemokratiska regeringen. Jag är glad att statsrådet och regeringen går vidare, men jag tycker att det är bedrövligt att vi ska behöva vänta till 2028. Det är ett verktyg som skulle göra det möjligt för alla de upphandlande myndigheter och enheter som vill göra rätt att ta del av information om alla aktörer som inte gör rätt för sig och som inte värnar varje skattekrona, som ledamoten så tydligt säger är så viktigt.

  Sedan var det frågan om den fria etableringsrätten. Jag tycker inte att det är mer än rätt att kommunen kan påverka när en ny aktör väljer att etablera sig i en kommun. Jag tycker att det är bra att vi socialdemokrater går fram med det förslaget.

  Ett annat problem vi har på svensk arbetsmarknad är att många blir utnyttjade. De seriösa har allt svårare att komma in, och vi lyfter fram långa underleverantörskedjor. Här hänvisar ledamoten i talarstolen till att det inte går att göra en förändring eftersom EU-rätten säger nej till det. Men vi har möjlighet att påverka hur det nya EU-direktivet ska se ut. Allt handlar inte om att inte göra förändringar, utan politik handlar ju om att göra förändringar till det bättre.

  Hur jobbar Moderaterna och regeringspartierna med att påverka det nya EU-direktivet och minska antalet underleverantörsled, just för att komma åt en hel del av kriminaliteten och otryggheten för många arbetstagare på svensk arbetsmarknad?

  2025-04-09 13:05:30

  

  Gunilla Carlsson

• Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

  Begränsningen av antalet underleverantörsled har utretts i Leverantörskontrollutredningen. Förutom att begränsningar inte är förenliga med EU-rätten gällande fri rörlighet för tjänster, har de också en stor negativ påverkan på konkurrensen. Jag konstaterade i mitt anförande att det är uppenbart att de kommer att resultera i att ett flertal små företag slås ut. Det är ett så stort ingrepp att det skulle innebära strukturella förändringar på en hel bransch. Ledamoten vet säkert att många offentliga upphandlingar rör större branscher och företag, och ett flertal mindre aktörer kan inte erbjuda en helhetslösning. Lösningarna bygger i stället på underleverantörsled.

  Svaret på frågan om vi skulle vara beredda att gå vidare med att begränsa antalet underleverantörsled är inte nej bara med hänsyn till EU-rätten, utan det är framför allt nej med hänsyn till konkurrenssituationen och småföretagens möjligheter att fortsätta finnas och verka på dessa marknader.

  2025-04-09 13:07:36

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Som vi har hört tidigare omsätter offentlig upphandling i Sverige ungefär 900 miljarder kronor varje år. Det handlar om en betydande del av samhällets totala ekonomi och våra gemensamma skattemedel, som ska användas på ett ansvarsfullt och klokt sätt.

  Jag vill börja med att lyfta fram de idéburna aktörernas möjlighet att bedriva välfärdstjänster i Sverige i dag. Jämfört med i de flesta andra länder i Norden och Europa är de idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn liten i Sverige. I ett försök att öka andelen idéburna aktörer trädde en ny lag i kraft i januari 2023, efter att den socialdemokratiska regeringen hade låtit utreda och lämnat lagförslag.

  I dag kan idéburna organisationer som bedriver välfärdsverksamhet registrera sig i ett särskilt register, och upphandlande myndigheter kan reservera rätten till dessa organisationer. Trots denna ändring ser vi att de idéburna välfärdsaktörerna endast står för 3 procent.

  Enligt en undersökning som organisationen Famna låtit göra tror politiker att det ligger på 9 procent, och man vill gärna öka andelen till 17 procent. Det är med andra ord ett stort glapp mellan verkligheten och vad politikerna tror och gärna vill se. Vi socialdemokrater tycker att regeringen borde göra mer för att ge den idéburna sektorn större möjligheter att erbjuda välfärdstjänster.

  Fru talman! När vi förra året debatterade offentlig upphandling här i kammaren lyfte jag i mitt anförande upp hur kriminella aktörer härjar på den svenska arbetsmarknaden. Tyvärr ser läget inte bättre ut i år. Oseriösa aktörer tjänar stora pengar genom kreativa upplägg. Man betalar ingen skatt. Det förekommer momsbedrägerier och parallell brottslig verksamhet. Och utländsk arbetskraft exploateras.

  Inom välfärdssektorn har vi kunnat se att kriminella bedriver HVB-verksamhet eller vårdcentraler. För några veckor sedan rapporterades att polisen och Ekobrottsmyndigheten gjort tillslag mot vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. I bolagen har man tvättat pengar och använt våra gemensamma skattepengar till att köpa lyxartiklar såsom dyra bilar och klockor. Miljontals kronor har i stället för att gå till vård använts till lyxkonsumtion och till att finansiera kriminell verksamhet.

  Regeringspartierna bara fortsätter att slänga våra gemensamma resurser på dessa marknadsmisslyckanden. I går tog Sverigedemokraterna i Västra Götaland tillsammans med de borgerliga partierna ytterligare ett steg när de beslutade att införa vårdval bup inom barn- och ungdomspsykiatrin. Är det verkligen att värna om skattebetalarnas pengar? I stället för att erbjuda vård måste man nu lägga stora resurser på att kontrollera dessa privata aktörer, så att pengarna inte hamnar i de kriminellas fickor. Det måste väl ändå vara fel prioritering.

  Vi socialdemokrater tycker att regeringen ska gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag om att bestämmelserna om uteslutningsgrunderna i LOV ska ändras till att bli mer lika bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling. Exempelvis bör samma brott som kan vara uteslutningsgrundande i lagen om offentlig upphandling vara det även i lagen om valfrihetssystem, om vi ens ska ha ett sådant system.

  Fru talman! Seriösa företag upplever att upphandlingar ibland har alltför stort fokus på låga priser, att de relevanta kvalitetskraven är för få och att man brister i avtalsuppföljning. Kombinationen av låga priser och bristande avtalsuppföljning riskerar att ge oseriösa företag en konkurrensfördel i förhållande till de företag som följer regelverk och avtal. Jag möter i dag seriösa företag som inte längre väljer att lägga anbud. De vet nämligen att de inte kommer att få dem. De vill inte heller konkurrera med så låga priser och dåliga villkor.

  Genom upphandlingslagstiftningen har vi möjlighet att motverka korruption, godtycke och slöseri med skattepengar. Tyvärr ser vi en oroande utveckling av korruption även i Sverige. Korruptionen i Sverige ökar. Vi har fallit och är på den lägsta nivån sedan Transparency International började göra dessa rapporter. Det är verkligen oroväckande.

  Vi har ansvar för att ställa krav på att pengarna går till företag som erbjuder goda arbetsförhållanden, att arbetstagarnas rättigheter tillgodoses och att man upphandlar med klimat- och miljöhänsyn. Det är viktigt att anlita företag som vill göra rätt för sig. Offentliga medel ska aldrig bidra till osund konkurrens och till att dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad.

  Att ställa krav gällande arbetsmiljö redan vid upphandling förebygger förstås både arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar. Det är också ett effektivt sätt att förhindra att oseriösa företag skaffar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot arbetsmiljölagen för att vinna anbud.

  Antalet underleverantörer påverkar också. Framför allt påverkar det hur arbetet planeras och genomförs och hur det kan utkrävas ansvar om något händer. I dag använder man underleverantör på underleverantör, i flera led. Det finns stor risk att huvudleverantören till slut inte har någon kontroll när det gäller de egna underleverantörerna.

  Vi socialdemokrater anser därför att det ska införas en begränsning av antalet underleverantörsled till max två vid offentlig upphandling. I detta betänkande hänvisas det till att det inte är förenligt med upphandlingsdirektiven i EU. Men precis som jag sa i replikskiftet tidigare genomförs det just nu en översyn av upphandlingsdirektivet på EU-nivå.

  Våra socialdemokratiska EU-parlamentariker, med Johan Danielsson i spetsen, driver på för en förändring. Det skulle även de borgerliga partierna kunna göra både på nationell nivå och på EU-nivå, om man verkligen vill se en förändring på svensk arbetsmarknad och om man är beredd att jobba för att trygga arbetsmiljön för väldigt många arbetstagare.

  Fru talman! Jag har full respekt för att det inte alltid är lätt att arbeta med upphandling. Man har väldigt olika förutsättningar med allt från stora upphandlingsorganisationer till någon enstaka person. Jag vet att Upphandlingsmyndigheten gör ett bra jobb med att hjälpa till och informera. Och i de flesta fall fungerar upphandlingarna faktiskt väl. Men vi ser också att det behövs en hel del förbättringar.

  Fru talman! I augusti 2023 lämnade Leverantörskontrollutredningen över sitt betänkande till statsrådet Slottner. I betänkandet föreslogs bland annat att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandahålla ett system för samordnad registerkontroll. Ett sådant system skulle kunna innebära att upphandlande myndigheter och enheter kan få bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud.

  Nu - äntligen - har Bolagsverket i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att ta fram ett sådant system. Det låter jättebra, men det ska som sagt inte vara klart förrän 2028. Jag funderar på hur det kan behöva ta fyra år att få till ett sådant register, fru talman. Det är ett verktyg som skulle kunna innebära att upphandlande enheter kan gå in och kontrollera att de som lämnar anbud i en upphandling inte är oseriösa eller kriminella.

  Det är anmärkningsvärt att regeringen inte agerar fortare i en sådan viktig fråga. Om vi ska få ordning på svensk arbetsmarknad och använda våra resurser på bästa sätt måste regeringen börja agera. Den kan inte bara sitta på läktaren och rulla tummarna.

  Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 8, men jag står självklart bakom alla de socialdemokratiska reservationerna.

  (Applåder)

  2025-04-09 13:09:21

  

  Gunilla Carlsson

• Fru talman! Varje år genomförs cirka 17 000 upphandlingar till ett värde av cirka 900 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 18 procent av bnp. Det är således allt annat än ett obetydligt ämne som vi diskuterar här i dag. Det är snarare så att offentlig upphandling borde få betydligt större plats i våra samtal.

  Det är viktigt att vi utformar reglerna på ett korrekt sätt, så att upphandlingarna genomförs på det sätt som är avsett. De har stor påverkan på det privata näringslivet, i och med att en stor del av företagens intäkter kommer just från affärer med kommuner, regioner och stat. Görs detta rätt ser vi samtidigt till att vi får så mycket som möjligt för de skattepengar som används. Å andra sidan är det, givet det stora beloppet på cirka 900 miljarder kronor, ingen överraskning att det här även lockar till sig oseriösa aktörer.

  Fru talman! Det finns i den här kammaren en gemensam - och även tydlig, skulle jag vilja säga - uppfattning om att oseriösa aktörer inte ska få en enda krona av skattebetalarnas pengar. Det är därför viktigt att hitta en lösning som gör att oseriösa aktörer inte får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Genom att göra ordentliga kontroller av leverantörer som deltar i offentliga upphandlingar kan oseriösa aktörer identifieras men också uteslutas i ett tidigt skede.

  Fru talman! Det finns i dag relevant information och uppgifter om leverantörer hos en rad olika myndigheter, men det finns inget bra system för inhämtning av uppgifterna. Regeringen har därför låtit meddela att man nu går vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandahålla ett it-system så att en samordnad registerkontroll av leverantörer vid offentliga upphandlingar kan genomföras. Det kommer att bidra till en betydligt mer effektiv och mer strukturerad kontroll. Regeringen avsätter också medel så att det arbetet nu kan påbörjas.

  Fru talman! Även LOV, lagen om valfrihetssystem, ses över i syfte att komma åt oseriösa företag. LOV är en förfarandelagstiftning som beskriver hur kommuner och regioner ska gå till väga när de väljer en aktör som ska utföra tjänster åt dem. Det här är i grunden någonting mycket positivt för medborgarna. Men det kräver samtidigt ett genomtänkt arbete från planering och utformande av förfrågningsunderlag till en grundlig uppföljning av kommuner och regioner.

  Regeringen vill, även här utifrån Leverantörskontrollutredningens förslag, ändra uteslutningsgrunderna i lagen om valfrihetssystem, LOV, och inrätta ett rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter i samband med uppföljning av kontrakt enligt upphandlingslagarna. Utredningens förslag innebär bland annat att en sökande kan uteslutas på grunder som kommunen eller regionen i det aktuella fallet har skrivit in i underlaget.

  Regeringen har också tydliggjort att Konkurrensverkets upphandlingstillsyn ska förstärkas och att myndigheten ges i uppdrag att bland annat utreda möjligheten att underlätta för upphandlande myndigheter och enheter att förkasta så kallade onormalt låga anbud.

  Fru talman! Avslutningsvis: I syfte att öka idéburet deltagande i välfärden tog den tidigare socialdemokratiskt ledda initiativ till en utredning som lämnade ett förslag som trädde i kraft den 1 januari 2023. Det var bra.

  Jämfört med i andra länder i Europa är de idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn låg här i Sverige. Även om andelen välfärdstjänster som utförs av externa aktörer har ökat är det de kommersiella aktörerna som har ökat och inte de idéburna.

  Regeringen jobbar därför vidare för att få andelen idéburna att växa. Socialminister Jakob Forssmed och civilminister Erik Slottner, båda kristdemokrater, har därför haft rundabordssamtal med företrädare för civilsamhället och idéburen sektor.

  Som kristdemokrat tycker jag att det är viktigt. Pandemin visade om inte annat oss alla med eftertryck behovet av ett aktivt civilsamhälle. Det finns en kraft, en värme och ett mervärde hos de idéburna organisationerna som Sverige har all anledning att ta till vara på ett bättre sätt.

  Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

  2025-04-09 13:27:44

  

  Hans Eklind

• Fru talman! Eftersom talartiden är begränsad väljer jag att inte åter räkna upp alla de åtgärder som regeringen nu genomför för att motverka kriminalitet och se till att seriösa aktörer ska kunna verka på marknaden. Jag har redan redogjort för detta i mitt huvudanförande.

  Kommuner ska kunna påverka, säger ledamoten. Jag läser: "Samhället ska alltid ha veto när man etablerar en skattefinansierad välfärdsverksamhet, säger Hallengren." Nu är det så att vi har fått lära oss att besked från Socialdemokraterna minst sagt kan vara det ena eller det andra beroende på vem som talar. När det gäller att begränsa arbetstiden säger den ena socialdemokraten att vi ska gå ned i arbetstid medan den andra säger att det är motsatsen som gäller. Ni kanske inte riktigt har koll på er politik själva. Med ödmjukhet inför att det är svårt att få besked från Socialdemokraterna vill jag ändå återigen ställa en fråga som jag inte upplevde att jag fick svar på.

  Man avskaffar fri etableringsrätt. Man vill begränsa antalet underleverantörsled, vilket kommer att utesluta väldigt många småföretag från att kunna verka. Ska vi ens ha ett valfrihetssystem? Den frågan var ledamoten inne på. Man vill också begränsa vinster. Vilken valfrihet och möjlighet till vård och skola tänker sig Socialdemokraterna att man ska kunna erbjuda Sveriges medborgare, elever och vårdtagare?

  2025-04-09 13:23:28

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Jag har en fråga. Jag tror också att det finns anledning att lägga till lite information.

  Socialdemokraterna säger i utspelet om att avskaffa den fria etableringsrätten: Den fria etableringsrätten betyder inget annat än att det är den privata aktörens, marknadens och riskkapitalistens intressen som styr.

  Jag tror att det behövs lite tilläggsinformation här. Socialdemokraterna behöver bli upplysta om en liten detalj. Det är nämligen så att det som styr var företagen etablerar sig och verkar är kundernas efterfrågan, elevernas val av skola och patienternas behov av vård. Den delen verkar Socialdemokraterna helt bortse från.

  Mycket riktigt kan man se hur en styrning av Socialdemokraterna skulle kunna se ut i hela Sverige om man bara tittar på Sveriges skyltfönster Stockholm. Här höjer man både skatterna och priset på SL-kort, och busslinjer dras in. Man drar också ned på vårdvalen av ideologiska skäl, inte minst när det gäller kvinnosjukvård, gynekologiska verksamheter och ätstörningsvård. Detta är dessutom ett hårt slag mot kvinnligt företagande i den enda bransch där kvinnor är i majoritet bland företagarna. Det här är den bild som vi nu ser.

  Socialdemokraterna vill avskaffa fri etablering och begränsa antalet underleverantörsled. Valfrihetssystemet ifrågasattes precis här av ledamoten också. Dessutom vill man begränsa vinster. Vilken valfrihet och möjlighet till vård och skola vill Socialdemokraterna att Sveriges elever, invånare och patienter erbjuds?

  2025-04-09 13:18:54

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Precis som jag sa tidigare gör den fria etableringsrätten att en kommun inte själv kan påverka om en aktör väljer att förlägga sin verksamhet till den kommunen. Vi ser exempel på att verksamhet får läggas ned för att det kommer nya verksamheter i stället. När man sedan inte klarar av att bedriva verksamheten längre eller inte vill göra det ska kommunen ta ansvar för de elever som inte längre har en skola att gå till.

  I min egen region var det tre vårdcentraler som drevs av en aktör som visade sig bedriva kriminell verksamhet. Det var penningtvätt. Man använde våra gemensamma skattemedel för att köpa lyxbilar och klockor. Hur kan man ens tycka att det är okej? För mig blir det upprörande när man i ena änden pratar om att man ska värna om skattebetalarnas pengar och i andra änden bara skickar ut resurser till de här aktörerna. Hur kan ledamoten ens tycka att det känns bra? Det är helt otroligt.

  När det gäller underleverantörsleden: Vi ser hur det ser ut på arbetsmarknaden, och det har inte alltid sett ut på det här sättet. Tidigare har det till exempel funnits aktörer inom byggbranschen som haft byggnadsarbetare, elektriker, rörläggare och så vidare - en massa olika kompetenser inom företagen. Arbetsuppgifterna försvinner ju inte. Däremot behöver man ha bättre kontroll på alla de underleverantörer som i dag i många fall lever under väldigt tuffa villkor. Och som jag sa i mitt huvudanförande: Händer det en olycka vet man knappt vem som är underleverantören i de här långa leden.

  2025-04-09 13:21:13

  

  Gunilla Carlsson

• Fru talman! Jag tycker inte att det är så konstigt att en kommun ska kunna ha veto när någon annan aktör väljer att etablera sig i kommunen om kommunen redan bedriver verksamhet. Den nya aktören kanske bara vill ta över en viss del av verksamheten, medan kommunen står med ansvaret för den andra delen. Skulle den här aktören välja att inte längre vara kvar i kommunen skjuts ansvaret över på kommunen, som ska stå där med skollokaler eller vad det nu kan vara för verksamhet. Jag tycker inte att det är mer än rätt att kommunerna har den möjligheten att påverka det.

  Vad gäller valfrihet tror jag att väldigt många i Sverige i dag vill att deras barn ska gå i en bra skola och att deras föräldrar ska ha en bra äldreomsorg eller hemtjänst. Jag tror att vi alla i den här kammaren vill veta att vårdcentralen finns för oss om vi blir sjuka - eller sjukhuset, om vi skulle behöva det. Det tycker jag är det allra viktigaste, tillsammans med att vi använder våra gemensamma skattepengar för att utveckla vården och inte stoppar dem i fickorna på dem som ska kunna plocka ut stora vinster. Jag menar inte att alla är kriminella - absolut inte. Men det görs stora vinstuttag i vissa företag som bedriver bland annat skolverksamhet. Vi ser också hur kriminella driver HVB-hem och använder dem för rekrytering till kriminell verksamhet. Tycker ledamoten att det här är rätt sätt att driva Sverige framåt? Jag som socialdemokrat tycker inte det.

  (Applåder)

  2025-04-09 13:25:18

  

  Gunilla Carlsson

• Fru talman! Logiken haltar otroligt mycket. Å ena sidan måste man se till att det inte finns för mycket lagar och regler så att man inte slår ut de små företagen. Å andra sidan måste man få knäcka några ägg och tillåta oseriösa aktörer. Jag får inte alls ihop det.

  Seriösa företagare som gör saker och ting rätt skadas ju av en osund konkurrens när vi tillåter andra företag att upphandla på ett helt annat sätt där man inte kollar upp vilka underleverantörer som finns. Det rimliga vore väl att Moderaterna, som värnar konkurrens och företag, såg till att samma regler gällde för alla så att det faktiskt blir sund konkurrens.

  När Merit Frost Lindberg och jag sedan åker runt på våra företagsbesök kommer vi att få höra: Varför ska jag göra rätt? Varför ska jag göra de här sakerna när någon annan i ett annat led inte behöver göra det utan kan lägga underbud för att vinna upphandlingar och anställa människor, som då också far illa, i sin verksamhet?

  Logiken haltar alltså ganska mycket hos Moderaterna. Det tycker jag är anmärkningsvärt med tanke på att det är de som säger sig värna företagen. Jag menar att det är Vänsterpartiet som värnar företagsamheten och vill se till att det finns hyggliga villkor och sund konkurrens. Ingen ska kunna fuska. Alla ska kunna göra rätt. Det är då vi får ett bra klimat. Det är också då vi bygger Sverige starkt med trygga arbetstagare.

  2025-04-09 13:52:23

  

  Ciczie Weidby

• Fru talman! Som flera föregående talare har sagt är detta en av de absolut största ekonomiska frågor vi har att debattera i finansutskottet. Upphandling handlar om minst 800 miljarder kronor i Sverige i dag.

  Det jag framför allt kommer att koncentrera mig på är småföretag, återvinning, beredskap och de kriminella nätverk som tyvärr infiltrerat ganska många upphandlingar i Sverige.

  Jag tänkte börja med småföretagen. Det är intressant att lyssna på debatten, där Tidöregeringen menar att man i och med detta värnar småföretagen. Jag vill då påpeka att det är den här regeringen som har höjt kostnaderna för företagen med över 15 miljarder kronor, ganska mycket genom fördyrad anställning av ungdomar i de företag man upphandlar. Regeringens skattehöjningar på att anställa unga har bidragit till att fördyra upphandlingarna i Sverige med miljardbelopp.

  Icke desto mindre är det kanske största problemet för de små företagen att det vid upphandling från kommuner, regioner och stat nästan inte är någon idé att göra sig besvär eftersom det är så många kriterier. Det handlar inte om de kontroller som vi har diskuterat i dag och som måste skärpas - jag kommer till det senare - utan om att det är så många kriterier att det bara är storskaliga leverantörer som kan delta. Det är därför många småföretag ofta blir underleverantörer. De kan helt enkelt inte hantera den byråkrati vi ställer upp.

  Om vi ska kunna få effektiva upphandlingar med konkurrens också ur aspekten närodlat, som har nämnts i debatten - till exempel att kunna få närodlad mat och närproducerat viltkött i skolmatsalen - kan vi inte utforma upphandlingarna så att småföretag över huvud taget inte kan delta.

  När vi skärper kontrollerna och är noga med att oseriösa aktörer inte ska komma in måste vi också öppna dörren för de små företagen. Det är de som ofta driver förbättringar och möjligheter att få ut mer för varje skattekrona. Dessutom bidrar de till lokal och regional utveckling.

  Ganska många av de småföretag som deltar i upphandlingar är också inriktade på de gröna aspekterna av upphandling, att inte bara förbättra den ekonomiska sidan utan också bidra till mindre klimatutsläpp och miljöpåverkan samt till återvinning. Tyvärr är kunskapen i Sverige i dag extremt låg om vilka gröna värden man genom upphandling kan gynna som en nation som åtminstone fram till för några år sedan strävade efter minskad miljöpåverkan och minskade klimatutsläpp. Det är bokstavligen så att textilier, möbler och byggmaterial för många hundratals miljoner kronor går till spillo vid renoveringar samtidigt som vi vet att detta kan återvinnas eller återbrukas. Då sparar vi både pengar, miljöutrymme och klimatpåverkan.

  Vi vill se till att denna kunskap finns spridd bland upphandlarna. Ofta är det just det som är problemet när man är offentlig upphandlare: Man har en ganska tuff situation och alldeles för många kriterier att ta hänsyn till, och man har inte alltid den information som gör att man kan göra precis den rätta specificeringen så att det lilla företag som vill jobba med återvinning - jag har träffat flera av dem ute i landet - kan vinna en offentlig upphandling samtidigt som man får ut så mycket som möjligt för pengarna.

  Sedan har vi den absolut största upphandling som vi ska göra de kommande åren, det vill säga upprustningen av det svenska försvaret - inte bara det militära utan totalförsvaret. Där har vi problemet att ansträngningen med totalförsvaret i Sverige krockar med det faktum att vi har underinvesterat på landsbygden, framför allt när det gäller vård och omsorg runt omkring i landet.

  Vi har ett utgångsläge där det redan i dag är stora klyftor mellan olika delar av landet när det gäller den vård det offentliga levererar och kan leverera. Det systemet har debatterats tidigare i dag. Problemet är, när vi nu ska få ett totalförsvar, att det också krävs att delar av detta inkluderar beredskap för att ha vård i krig och konflikt men att lagen för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, som annars brukar appliceras på sådant som berör försvaret, inte gäller vården.

  Vi i Centerpartiet tänker oss att det här är en enorm nationell ansträngning där totalförsvaret måste stå i centrum. Därför föreslår vi i vår reservation nummer 21 under punkt 15 att man ser över lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet så att den ska inkludera totalförsvarsaspekter när det gäller vården.

  Slutligen, apropå det hot som riktar sig mot Sverige, hjälper det inte bara att ha register och koll på underleverantörer för att komma åt den organiserade, samhällshotande kriminalitet som nu även förekommer i upphandlingar. Stora offentliga kontrakt som gäller infrastruktur har nämligen visat sig utföras av kriminella ligor kopplade till ryska oligarker, även om det naturligtvis inte var meningen. Vi behöver helt enkelt ha mycket djupare kunskap om den här typen av nätverk och kopplingar för att komma åt den organiserade kriminaliteten.

  Vi har talat tidigare under dagen om att bedrägerier på det finansiella området är en större intäktskälla för kriminella än narkotika. Att gå in och manipulera, delta i och på olika sätt underminera offentliga upphandlingar är också en mycket stor intäktskälla för dem. Därför har vi i Centerpartiet - dock inte under just det här ärendet - föreslagit att man ska inrätta en ny myndighet, Ekokrim, som kan genomlysa strukturerna och samla och sprida kunskap så att bland annat upphandlingar kan hållas fria från de här nätverken.

  Genom att betona småföretagande - och därmed gynna effektivitet men också lokal och regional utveckling - och gynna det gröna på effektiva sätt kan man spara både pengar och miljöutrymme. Genom att se till de här nya aspekterna i våra upphandlingar inom försvaret och när det gäller att hålla gängkriminaliteten borta från upphandlingar kan vi förbättra upphandlingarna och förutsättningarna för både kommuner och regioner och det offentliga i stort i hela landet.

  Jag yrkar bifall till reservation 21 under punkt 15.

  2025-04-09 13:54:39

  

  Martin Ådahl

• Fru talman! Vi kan väl åtminstone vara ärliga i debatten när det kommer till skattesänkningar och skattehöjningar, för det här är ju inte en regering som höjer skatten. Vi har tvärtom sänkt skatten, inte minst genom jobbskatteavdraget, i två omgångar.

  Vi har också gjort väldigt många andra satsningar på företagen under den korta tid vi har hunnit vara i regeringsställning. En del av dem lyfte jag fram när jag talade om upphandling. Jag kanske inte behöver räkna upp allting. Men apropå småföretagen har vi höjt omsättningsgränsen för moms för att minska administrationen. Vi satsar även på investeringar i elförsörjning och energiproduktion. Ränteavdragsreglerna ligger fast, och vi har inte gått vidare med de skadliga skatteförslag som diskuterades av den tidigare regeringen.

  Regeringen har också infört ett förenklingsråd och ett regelråd. Ett antal åtgärder har alltså vidtagits för att underlätta för Sveriges alla företagare - och då räknar jag som sagt inte upp allt jag lyfte fram i mitt anförande om just upphandling. Den här regeringen har verkligen haft fokus på småföretagen.

  Men jag har en fråga. Centern pratar ju gärna om företag - just i dag småföretag. Det är glädjande. Men är det inte lite svårt för Centern att sätta planen för företagspolitiken i verket tillsammans med Socialdemokraterna eller Vänstern? Finns det någon annan plan som vi kan bli delgivna?

  2025-04-09 14:03:09

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga nu när Sverige kommer att drabbas av det fruktansvärda tullkaos som Trump och hans nationalister skapat i världshandeln och när vi behöver rusta Sverige starkt och sänka företagens kostnader - inte höja dem - för att värna dem och de svenska jobben.

  När vi - apropå den sista frågan - samarbetade med Socialdemokraterna i januariavtalet sänkte vi skatten för jobb och företag med 20 miljarder kronor. Vi är alltid noga med att det står i centrum för alla de samarbeten vi deltar i.

  Det som bekymrar oss är att under de två och ett halvt år som Tidöregeringen suttit vid makten har de höjt skatten på att anställa unga, det vill säga arbetsgivaravgifterna, med 12 miljarder kronor. De har tagit bort högkostnadsskyddet i sjuklöneansvaret, vilket drabbar i synnerhet små företag - precis som arbetsgivaravgifterna för de unga - utan att ersätta det med någon annan skattesänkning. Detta kostar miljarder vid upphandling, men framför allt kostar det tiotusentals jobb ute i Sverige.

  Vi har en situation med svag tillväxt och mycket, mycket hög arbetslöshet. Man skulle till och med kunna kalla det massarbetslöshet nu när den ligger över 9 procent. Nyföretagandet minskar och antalet konkurser ökar. Det är ett extremt dåligt facit för några som kallar sig företagsvänliga.

  Jag vet att det har gjorts mycket små saker, men de utgör bara någon procents skattesänkning i förhållande till skatte- och kostnadshöjningarna på sammanlagt 15 miljarder som regeringen har genomfört. Här har vi definitivt någonting att debattera framöver.

  2025-04-09 14:05:06

  

  Martin Ådahl

• Fru talman! Regeringen fick en rejäl utmaning när den tillträdde. Det var nästan den högsta arbetslösheten i EU och en extremt hög inflation. Det viktigaste regeringen har gjort för både hushållen och företagen är att ha bekämpat inflationen. Därtill har vi som sagt genomfört ett flertal åtgärder för att underlätta för företagen.

  Vad gäller skattesänkningar prioriterade den förra regeringen framför allt de välbeställda. Som moderat tycker jag att alla skattesänkningar är positiva, så länge de är effektiva. Men den här regeringen har prioriterat skattesänkningar för alla inkomstgrupper - framför allt vanliga människor med vanliga yrken. Senast häromdagen deklarerade vi att vi kommer att höja subventionsgraden för rot, vilket också är positivt för företagen, när vi nu pratar om skatter.

  Jag fick faktiskt inte svar på min fråga. Jag ställer den igen: Hur ska Centerpartiets företagspolitik planeras tillsammans med Socialdemokraterna eller Vänstern? Vilken plan finns?

  2025-04-09 14:07:07

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! För det första vill jag bara påpeka att arbetslösheten var lägre när vi var med och förhandlade om regeringspolitiken under pandemin än den var under återhämtningen fram till Trumps tullar nu, som kommer att göra den ännu högre.

  Under er period vid makten har arbetslösheten fallit i övriga Europa samtidigt som man har bekämpat inflationen där. Men den har stigit mycket kraftigt i Sverige. Det måste ni svara upp mot nu. Ni kan inte ignorera det längre. Samma problem gäller tillväxten och företagandet.

  Det är inte fel att jobba med rot. Men ställda inför den djupa ekonomiska kris vi har nu är det inte den krishantering vi behöver. Vi behöver verkligen värna de svenska jobben och företagen och minska deras kostnader så att de kan ta sig igenom krisen.

  Det första ni kan göra är att ta tillbaka de skattehöjningar ni riktat mot småföretagen. Jag har inte hört någon självrannsakan under debatten när det gäller dem. Ta tillbaka den börda på 12 miljarder plus sjuklöneansvaret - 15 miljarder sammanlagt - som ni har lagt på svenska företag. Det här har gjort att vi har tappat vår återhämtning och vår kamp mot arbetslösheten och för företagandet. Börja där!

  Vi lyckades i vårt avtal - det var det som var frågan - att verkligen sänka skatterna för både företag och vanliga människor, vill jag understryka, med totalt sett 20 miljarder kronor. Det betydde mycket för att vi skulle kunna ta oss igenom pandemin.

  Nu är det er tur att klara den här krisen. Höj inte kostnaderna, utan sänk dem så att hela Sverige kan växa, så att de små företagen kan växa, så att vi kan värna jobben och så att folk kan känna sig trygga med att regeringen klarar av att hantera tullkrisen. Men ni måste göra mycket mer för tillväxten och företagen än så här.

  2025-04-09 14:08:27

  

  Martin Ådahl

• Fru talman! Svensk offentlig upphandling står varje år för mer än 800 miljarder kronor och mer än 23,5 miljoner ton koldioxid. Det här är våra gemensamma pengar. Det är de pengar vi som samhälle pytsar in i investeringar i vår framtid, i våra barns välbefinnande, i vår hälsa och för att våra äldre ska få ett gott liv på ålderns höst.

  Lagen om offentlig upphandling är ett avgörande verktyg för att vi ska kontrollera hur de pengarna används, om vi använder verktyget rätt. Det är också ett verktyg för att stimulera innovation och utveckling. Det finns utan tvekan mycket att göra för att förenkla administrationen för de företag som deltar i offentliga upphandlingar. Det finns utan tvekan också väldigt mycket att göra med kontrollen och uppföljningen av de krav som ställs i offentlig upphandling. Men genom att ställa tydliga krav i offentlig upphandling - också på hållbarhet - kan vi stärka konkurrenskraften för de företag som leder den gröna omställningen även i dessa oroliga tider. Jag yrkar bifall till reservation 7.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 12.)

  2025-04-09 14:10:42

  

  Märta Stenevi

• Fru talman! Jag vill börja med att för Sverigedemokraterna yrka bifall till reservation 17 i betänkandet.

  Offentlig upphandling, som vi har hört här i dag, bidrar till en mer välfungerande offentlig verksamhet. Det motverkar även korruption i det offentliga.

  Det är en av anledningarna till att Sverige ligger förhållandevis bra på Transparency Internationals korruptionsindex. Som vi hört här i dag har vi backat några placeringar. Ser man det med ett europeiskt mått ligger vi fortfarande väldigt långt före andra europeiska länder.

  Regeringens arbete med att öka andelen små företag och mindre aktörer som tar del av upphandlingar är lovvärt och något som fortsatt bör utvecklas.

  Vi har sagt det förut, och jag säger det igen: Danmark är en förebild på många områden, och inte minst inom offentlig upphandling. Där ser man att fler småföretag deltar i upphandlingar. Det beror på att det finns lite mindre krav på deras upphandlingar.

  Det i sig behöver inte vara dåligt, utan det kan som i det här fallet öka andelen småföretag i offentliga upphandlingar. De skräms i dag bort av alltför omfattande krav. Det är krav som sedan inte följs upp. De kanske låter bra. Men de har ingen reell betydelse om de inte följs upp.

  För ett tag sedan träffade jag Skattebetalarna, som lyfte upp en rad förbättringsåtgärder och satte fingret på de svagheter som finns i dag. Det exempel som lyftes upp av i det här fallet Slöseriombudsmannen när det kommer till effektivisering var: Varför ska Sveriges samtliga 290 kommuner upphandla sina respektive hemsidor var för sig?

  Det är en fråga man kan ställa sig. Är det rimligt att vi har 290 offentliga aktörer som samtidigt ska upphandla sina respektive hemsidor? Är det effektivt från statsförvaltningens sida?

  Eller varför inte ta som exempel de återkommande problemen när kommuner och regioner upphandlar nya it- och journalsystem som sedan förkastas eller inte ens fungerar som det var tänkt?

  Vad kan det offentliga då göra för att motverka dessa fel? Man kan arbeta förebyggande och ha en tydlig uppföljning av de krav som ställts. Det görs i bland annat Göteborgs kommun, som upphandlar för närmare 30 miljarder kronor årligen.

  Där har man upptäckt ett trettiotal fall som kopplats till arbetslivskriminalitet eller avtalsbrott och som lett till vite. Kommunen har dessutom anställt särskilda personer som arbetar förebyggande innan avtal ingås och efter att avtal har ingåtts. På så sätt motverkar vi bedrägerier.

  Det motverkas också delvis med hjälp av Upphandlingsmyndighetens och Bolagsverkets arbete inom området, som vi har hört här i dag från talarstolen. Just arbetet med att få bort oseriösa aktörer är oerhört viktigt. Det tycker inte minst Sverigedemokraterna i den här frågan.

  Det finns också spännande verktyg som vi kan använda på området, inte minst med hjälp av artificiell intelligens. Det var en stor nyhet förra året, inte minst med Jens Nylanders granskning av det offentliga och felaktiga fakturor som skickades kors och tvärs runt om i Sverige. Detta måste det offentliga förstå och nyttja mer. Verktygen finns, låt oss nyttja dem.

  Det kan vara viktigt med tydliga krav vid upphandlingar, och ibland tuffa sådana. Det vidhåller vi. Men det är också viktigt att de följs upp och har ett konkret syfte. Ett företag som saknar en specifik certifiering ska inte falla bort på en teknikalitet om varan eller tjänsten uppfyller övriga krav. Kollektivavtal är ett krav som gör att företag ibland gallras bort, trots att det som de erbjuder uppfyller allt annat i sakfrågan.

  Fru talman! Gällande betänkandet har Sverigedemokraterna en rad motioner som exempelvis lyfter fram vikten att kunna ställa om vid händelse av kris. Syftet är framför allt att hjälpa inhemska producenter vid eventuella utbudschocker.

  Det är något som i längden är betydelsefullt för landets civila beredskap. Vi har även velat se nationella riktlinjer inom området som gör att offentliga inköp kan styras om mot mer svenskproducerade varor.

  I en annan motion för vi fram en fråga som vi drivit länge. Det är att öka andelen närproducerade livsmedel som köps in, och gärna ekologiska sådana när så kan göras. Men i vissa fall produceras de inte i tillräckligt stor utsträckning.

  Det gör att det offentliga kan importera livsmedel i stället för att köpa det närproducerade som finns att tillgå, bara för att det inte råkar vara ekologiskt. Det kan fortfarande vara producerat under mycket goda förhållanden.

  Sverige har tydliga krav på både djurhållning och djurskötsel. Användningen av exempelvis antibiotika är förhållandevis låg i vårt land ur ett europeiskt perspektiv. Bedövning innan slakt är enligt vår uppfattning ett måste, men det är det inte utomlands.

  Det kött som ibland importeras och serveras kommer inte sällan från länder som saknar lika strikta lagar och regler på området. Därför anser vi att samtliga livsmedel som upphandlas offentligt ska produceras i enlighet med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt.

  Det ska inte råda någon tvekan om att den mat som serveras i våra skolor, på våra sjukhus eller på våra äldreboenden uppfyller samma tuffa krav som den vi producerar inom Sverige. Det är i dag upp till varje kommun att ställa denna form av krav, men vi anser att det ska vara vägledande.

  Avslutningsvis, fru talman, ska det offentliga bidra till ett gott liv i den lokala kommunen och regionen. Det görs genom att vi stöttar småföretagandet, som vi hört från talarstolen här i dag.

  Kan vi få fler entreprenörer att ge sig in i upphandlingar och komma med anbud kommer konkurrensen att leda till en mer kostnadseffektiv produkt, det är givet. Det leder till fler arbetstillfällen och möjligheter till entreprenörskap, och förhoppningsvis mindre slöseri när det görs rätt.

  2025-04-09 13:32:57

  

  David Perez

• Fru talman! Det är mycket fokus här i dag på kriminalitet och oseriösa aktörer. Här finns inte någon skiljelinje, och även om det är en debatt här i dag uppfattar jag inte överlag att regeringen är ifrågasatt för att inte ta krafttag mot kriminaliteten. Regeringen har tvärtom gått minst sagt hårt fram.

  Jag vill tydligt säga att vi är överens om målsättningen; det finns ingen här inne som vill se till att kriminaliteten kan fortsätta. Den ska bara bort.

  Däremot har vi väldigt skilda bilder av företagandet och Sveriges företagare. Jag skulle därför vilja passa på att få med en annan verklighetsbild. När vi pratar om småföretagen finns det en människa bakom. Det är en person som har satsat tid, kraft och pengar - ofta familjens pengar - på att uppnå någonting gott. Det vanliga är inte att företag startas på grund av vinstintresse, utan det handlar om en eldsjäl som ser att någonting kan göras bättre och att någonting kan uträttas.

  Jag träffar många företagare som tycker att det är oerhört tufft att mötas av den bild som basuneras ut av oppositionspartierna. Jag skulle därför vilja bjuda med ledamoten på en företagsdag, där vi träffar några av alla de företag som kämpar och försöker bidra med något gott. Min fråga är om ledamoten kan tänka sig att följa med på någonting sådant.

  2025-04-09 13:46:18

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Inom bygg- och anläggningsbranschen ser vi hur långa och komplicerade kedjor av underentreprenörer skapar stora problem. Brister i arbetsmiljö, dumpande av löner och otrygga arbetsvillkor är vanligt förekommande, särskilt längre ned i kedjorna. Det är inte värdigt ett land som säger sig stå upp för sjysta villkor och trygghet i arbetslivet.

  För att råda bot på detta infördes ett huvudentreprenörsansvar i Byggnads kollektivavtal 2014. Från och med den 1 januari 2015 är huvudentreprenören ansvarig för att regler och avtal följs, även av underentreprenörer. 2019 trädde lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar i kraft. Det innebär att arbetstagare som inte får sin lön kan vända sig till andra aktörer i entreprenadkedjan för att få betalt.

  En statlig utredning har nu utvärderat lagen. Den slår fast att lagen är ett effektivt verktyg men föreslår ändå inte att den ska utvidgas till andra branscher. Vänsterpartiet delar inte den slutsatsen. Vi står bakom LO:s uppfattning: Entreprenörsansvaret bör gälla på hela arbetsmarknaden. I alla branscher med långa kedjor av underentreprenörer skapas utrymme för fusk och utnyttjande. De branscher som inte har dessa problem påverkas inte, men för alla andra skulle detta innebära en enorm skillnad.

  Fru talman! Vi ser hur nuvarande lagstiftning försvårar fackets möjligheter att utöva kontroll. I dag kan inte lokala fackligt förtroendevalda begära ut listor över vilka underentreprenörer som är verksamma på en arbetsplats. Det försvårar det fackliga arbetet just där det är som mest angeläget.

  Det är dags att se över både förtroendemannalagen och lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar så att de lokala fackliga företrädarna ges de verktyg som de behöver.

  Fru talman! Varje år upphandlar det offentliga varor och tjänster till ett värde av över 800 miljarder kronor. Det är fortfarande ofta lägsta pris som får styra, med dumpade löner och arbetsvillkor som följd. Detta är en grogrund för och har lett till att kriminella gäng och andra nätverk har kunnat vinna kontrakt inom vår välfärd.

  Det är såklart fullständigt oacceptabelt. Skattemedel ska inte gå till företag som fuskar. Arbetstagare inom offentligt finansierade verksamheter ska ha rätt till kollektivavtalsenliga villkor, och kriminella aktörer ska givetvis hållas borta.

  Vänsterpartiet vill därför se att lagen om offentlig upphandling ändras så att krav på skäliga arbetsvillkor kan ställas i alla upphandlingar, oavsett belopp. Krav ska kunna ställas även på pensioner, försäkringar och andra rättigheter.

  Fru talman! Vänsterpartiet föreslår också att man i offentlig upphandling som huvudregel endast tillåter maximalt två led av underentreprenörer - detta för att underlätta kontroll och motverka fusk. Vi vill också införa krav på att anbudsgivare redovisar både personalstyrka och lönenivåer.

  Fackförbunden är oftast de som har den absolut bästa kollen på branschen. Därför bör upphandlande myndigheter ha dialog med relevanta fack innan en upphandling genomförs. Det är ett enkelt och effektivt sätt att sålla bort oseriösa aktörer.

  Fru talman! Det behövs en nationell samordning - ett system där alla upphandlande myndigheter deltar och där oseriösa företag kan listas så att de inte, som nu, kan gå från kommun till kommun och fortsätta sin verksamhet.

  Upphandlingen ska också användas för att skapa framtidstro. Vänsterpartiet stöder Byggnads förslag att införa lärlingsklausuler i upphandlingar. Det råder brist på lärlingsplatser, och det är i våra gemensamt finansierade projekt vi kan ställa krav på att ungdomar ska få en chans att komma in i yrket.

  Fru talman! Sverige har påbörjat viktiga reformer för ordning och reda på arbetsmarknaden, men mycket återstår. Vi måste också driva på förändringar på EU-nivå. Som vi har hört tidigare här i debatten hindrar EU:s upphandlingsdirektiv i dag Sverige från att ställa vissa krav. Det måste förändras.

  Vänsterpartiet vill se ett arbetsliv där ingen utnyttjas, där våra skattemedel går till de seriösa företagen och där arbetstagare har trygghet, sjysta villkor och en framtidstro.

  Jag yrkar bifall till reservation 13.

  2025-04-09 13:39:54

  

  Ciczie Weidby

• Fru talman! Här får jag konstatera att ledamoten verkar ha missuppfattat Moderaternas politik. Vi vill inte nödvändigtvis ta bort så mycket som möjligt. Vi vill bara ta bort det som är onödigt och som försämrar möjligheterna för företag att verka - och då menar jag givetvis seriösa företag.

  Vi debatterar i dag upphandling. Syftet med upphandlingslagstiftningen är att den ska vara effektiv och rättssäker men också ta till vara konkurrensen på marknaden. Om den ska göra det måste det också finnas några företag kvar som kan konkurrera.

  Moderaternas politik uppmuntrar både stora och små aktörer. Vi vill ha en bred skara av företag, inte bara storföretag. Många av de åtgärder som har lyfts här i dag, både av Socialdemokraterna och av Vänsterpartiet men även av Miljöpartiet, kommer att slå ut småföretag. Det kommer att omöjliggöra för många företag att verka på marknaden.

  Återigen: Det Moderaterna vill - det är en självklar linje vi driver - är att oseriösa aktörer, fusk och kriminalitet ska bort. Jag tror också att vi har varit mer än tydliga när det gäller detta. Vi vill dock inte slå ut alla småföretag på köpet. Då blir det ju ingen konkurrens kvar. Det blir heller inte möjligt för dem som ska ta del av dessa tjänster att välja någonting. Det kommer också att bli svårare att få del av tjänsterna.

  2025-04-09 13:50:32

  

  Merit Frost Lindberg

• Fru talman! Tack så jättemycket, Merit Frost Lindberg, för inbjudan! Självklart följer jag med på ett företagsbesök. Jag gör faktiskt sådana ganska ofta i mitt hemlän.

  Det är precis som Merit Frost Lindberg säger: De flesta företagare är hyggliga och bra människor som startar ett företag för att de har en idé och så vidare. Jag tycker nog att ledamoten försöker läsa in saker både hos mig och hos Socialdemokraterna som handlar om att vi skulle utmåla alla företag som skurkar och oseriösa. Det är det aldrig någon som har gjort.

  Däremot menar vi att det måste vara ordning och reda och att denna ordning och reda ska råda också på arbetsmarknaden. Vi vill få bort de oseriösa aktörerna.

  Något som Moderaterna är väldigt noga med är ju att det ska finnas tydliga regelverk och även konsekvenser när man bryter mot reglerna. Det är nämligen otroligt viktigt hur vi använder våra gemensamma skattepengar. De kan inte gå till oseriösa företag som dumpar lönerna på arbetsmarknaden.

  Jag hörde tidigare Merit Frost Lindberg säga att Vänstern håller på med en massa politiska och ideologiska inspel i detta. Då blir frågan tillbaka: Är det inte precis det som Moderaterna också gör? Moderaterna drivs väl också av en ideologi där man ska utmåla Vänstern på ett visst sätt och alltid vill ta bort så mycket regleringar och lagar som möjligt för alla företag, alldeles oavsett om de är seriösa eller inte?

  2025-04-09 13:48:29

  

  Ciczie Weidby