Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Debatt i text

• Herr talman! Tack, Cecilia Rönn, för frågan!

  Det är en mycket intressant diskussion, och jag uppskattar att den lyfts. Det finns många som spår att just den här debatten kanske kommer att ta fart.

  Vi har som parti ett kongressbeslut i frågan, och jag förutsätter att det krävs en större intern debatt och ett kongressbeslut om vi ska byta position i en sådan fråga.

  Dock är det så att när marken förflyttar sig förflyttas även idéerna. Det är mycket som har hänt i Europa. Brexit gjorde att Sveriges position i EU förändrades, och vi fick leta nya lägen. Nu när den regelbaserade världsordningen faller isär på grund av högerpopulismen måste vi kanske bygga upp ett nytt värn mot antidemokratiska rörelser, stormaktsambitioner och högerpopulism. Det ställer också frågan om samarbete i ett nytt ljus.

  Det som det ändå hänger på är den folkliga viljan. Vi kan tycka vad vi vill i den här frågan, men det är både ett ekonomiskt beslut gällande makten över vår penningpolitik och ett politiskt beslut, där folk ska känna att de har makten över samhällsutvecklingen. Här måste man vara grannlaga och ta in alla aspekter så att vi som land vinner på en förändring och så att folk känner att de hänger med.

  Jag tänker därför att steg ett egentligen är en diskussion om vad som står på spel när det gäller fördelarna med en egen valuta eller att fullt ut träda in i ett eurosamarbete.

  2025-04-09 11:51:12

  

  Björn Wiechel

• Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

  Det var precis den frågan jag ställde: Borde man inte utreda frågan på nytt för att få en uppdaterad bild av läget?

  Jag kan inte Socialdemokraternas kongressbeslut i detalj, men jag undrar om Socialdemokraterna även har ett beslut om att säga nej till att utreda frågan just av den anledning som ledamoten menade var det första steget i diskussionen.

  Sedan folkomröstningen 2003 har ju hela Europas ekonomiska karta ritats om. Vi har en valutaunion med mer sammanhållning och mer krisberedskap och starkare institutioner, medan kronan är kvar i ett hörn av Europa. Vi är sårbara för finansiella flöden som vi inte rår på, vilket påverkar svenska hushåll, företag och vår konkurrenskraft.

  För oss liberaler handlar inte eurofrågan om nostalgi eller prestige utan om framtidens stabilitet och tillväxt. Om vi ska kunna fatta kloka beslut framåt behöver vi ha fakta på bordet.

  Att utreda frågan är inte att fatta beslut, utan det är att ta ansvar. Min fråga till ledamoten kvarstår därför: När vår egen valuta nu försvagas och det ekonomiska landskapet förändras snabbt, vore det inte då rätt tid för Socialdemokraterna att lyfta blicken och stödja oss i att driva på för att utreda frågan?

  2025-04-09 11:53:14

  

  Cecilia Rönn

• Herr talman! Det är roligt med den här diskussionen!

  Jag vet inte om jag delar bilden av att en utredning är det första steget. Jag menar nog att debatten är det första steget. Den sker, och den är viktig.

  Det är också skillnad mellan utredning som är någonting som experter genomför utifrån vissa variabler och en debatt som förs av folket. Det är liksom ingen institution som sitter och vet bäst, utan det är folk som tar ställning till vad vi vill att Sverige ska vara och vad vi vill med Sveriges framtid. Det är en demokratisk debatt. Det är skillnad mellan en folklig debatt och en utredning när det gäller vem som har svaret på frågan.

  Visst är det här en ekonomisk fråga som handlar om våra räntor, om var finanspolitiska och penningpolitiska beslut ska ligga och om hur de förhåller sig till varandra och Sveriges självständighet i ett valutahav där vi förhåller oss på olika sätt. Det är en sak, och där finns det fördelar och nackdelar med en liten valuta.

  Men det är också ett politiskt beslut, och det är lite annorlunda. Det är lite svårare att utreda vad Sverige vill ha för position i ett Europasamarbete, vilken roll vi vill driva och vilken utveckling vi vill se, alltifrån något mellanstatligt till något mer centralstyrt.

  Jag kommer liksom inte ifrån att debatten finns där, och jag uppskattar den. Man kan säkert utreda saker, men jag tror inte att det är där vi kommer att få svaret, utan jag tror att svaret kommer att finnas i den folkliga debatten och i att många engagerar sig. Klas Eklund har till exempel förutspått att frågan kommer att ta fart.

  Bara att jag får frågan är bevis på att debatten kommer att ta fart. Jag välkomnar debatten, men det är folket som måste avgöra. Det är ytterst en politisk fråga, och vi socialdemokrater väjer inga debatter utan tar oss an dem med glädje och entusiasm.

  (Applåder)

  2025-04-09 11:54:48

  

  Björn Wiechel

• Herr talman! Ett statligt förmögenhetsregister, som Socialdemokraterna kallar det, skulle vara detaljerat ända ned på individnivå även om det skulle vara avidentifierat. Då är frågan varför man vill ha ett sådant register ändå ned på individnivå. Det finns ju uppgifter i dag på aggregerad nivå, till exempel när det gäller hushållens skulder i relation till disponibel inkomst.

  Det här handlar därför inte om att Socialdemokraterna ställer sig på myndigheternas sida, utan det handlar som vanligt om att man har en annan agenda.

  Ytterst handlar det om att man vill hitta nya sätt att beskatta befolkningen på. Det är därför man vill veta exakt vilken inkomst alla har, exakt vilken bil man kör och exakt vilka övriga tillgångar som hushållen sitter på.

  För att man ska kunna införa exempelvis en förmögenhetsskatt måste man införa ett sådant här statligt register över alla medborgare i Sverige. Tycker man att det låter som en dålig utveckling är Sverigedemokraterna en garant för att det aldrig kommer att ske.

  2025-04-09 11:57:00

  

  Dennis Dioukarev

• Herr talman! Tack för frågan - det är en viktig diskussion!

  Utskottet var i Storbritannien i vintras och diskuterade bland annat finansiell stabilitet. Där var de väldigt förundrade över att vi liksom inte har någon koll på hur det ser ut, utifrån den finansiella stabiliteten.

  Behovet av att veta vilken politik som är bra för den finansiella stabiliteten och att kunna fatta väl avvägda beslut är en diskussion som vi har haft i Sverige under lång tid. Inte minst har vi haft den i diskussionen om ett amorteringskrav: Vad har egentligen hushållen för motståndskraft? Hur har den senaste kostnadskrisen slagit mot denna motståndskraft? Det vet vi inte, och forskarna ägnar sig därför åt gissningar.

  Många av de här aspekterna påkallar statistik. Det som har efterfrågats och det som flera myndigheter säger att de vill ha för att kunna göra bedömningar är, precis som i många andra länder, en anonymiserad statistik på individnivå som är helt safe när det gäller integritet och personuppgifter. Detta är vad de efterfrågar.

  För oss är den finansiella stabiliteten i fokus. Det är den vi är ute efter - för att vi ska kunna ta ett politiskt ansvar för att ytterst upprätthålla stabiliteten för medborgarna. Vi vet ju vad som händer om vi inte gör det. Jag tycker att det också är ett politiskt ansvar att se till att försörja sig med de vederbörliga fakta man behöver för att kunna fatta de här besluten, och då är det statistik det handlar om.

  Det som bekymrar mig är snarare oviljan - att man håller emot när det gäller den här statistiken. Vad ligger till grund för den oviljan, när det finns så många exempel i världen på att detta funkar och att man kan göra det på ett bra sätt?

  2025-04-09 11:58:16

  

  Björn Wiechel

• Herr talman! Tack, Dennis Dioukarev, för diskussionen!

  Den här typen av statistik har efterfrågats väldigt tydligt av många instanser eftersom den behövs för att vi ska kunna fatta goda beslut med avseende på den finansiella stabiliteten. Det är egentligen inte jättemycket svårare än så. Som socialdemokrater känner vi att vårt ansvar ytterst är att upprätthålla den finansiella stabiliteten. Vi måste ha koll på hur motståndskraften hos hushållen ser ut.

  Det jag dock har noterat är att det då börjar bubbla i delar av näringslivet. De tänker: Tänk om vi får reda på hur förmögenheterna faktiskt ser ut och det blir känt hur de är fördelade. De räds en allmän debatt om hur förmögenheterna i det här landet faktiskt är fördelade. Man kan fundera på varför man inom näringslivet är så rädd för en debatt om hur förmögenheterna i det här landet är fördelade.

  Jag tror att om man ska fundera på vem som har avsikter hit eller dit kan man fundera på vem det är som värjer sig för den här debatten och av vilken anledning, snarare än på varför någon driver på för att vi ska ha en fullgod statistik för att kunna upprätthålla den finansiella stabiliteten. Det är nog mitt medskick: Kolla vem som värjer sig för den här debatten och vad de har för skäl! Vårt skäl är att vilja upprätthålla den finansiella stabiliteten.

  (Applåder)

  2025-04-09 12:01:56

  

  Björn Wiechel

• Herr talman! Det som ligger till grund för den här oviljan från Sverigedemokraternas sida är att vi värnar medborgarnas integritetskänsliga uppgifter. Det är inte självklart för Sverigedemokraterna att servera politiker och myndigheter integritetskänslig information på ett silverfat bara för att detta efterfrågas. Som Björn Wiechel själv säger måste det alltid göras en politisk bedömning, och här gör Sverigedemokraterna bedömningen att riskerna överväger de eventuella fördelarna med ett förmögenhetsregister, just på grund av att det handlar om integritetskänslig information.

  Återigen: Det här handlar inte om att Socialdemokraterna ställer sig på myndigheternas och expertisens sida, utan det handlar om att hitta nya sätt att beskatta befolkningen på. Ett sådant här register skulle alltså innehålla information om vilka bilar och övriga tillgångar man har och vilken inkomst alla människor har. Det är ett sätt att på sikt kunna införa en förmögenhetsskatt.

  Björn Wiechel och andra nämnde också amorteringskravet och att vi inte vet hur det har påverkat hushållen. Jag vill hävda att vi vet det, i alla fall med avseende på pandemin, då ganska många experter trodde att vi skulle få en nedgång med ungefär 30 procent i svenska bostadspriser. Det fick vi inte. Relativt sett står sig svenska hushåll som har bostadslån bättre än vad många kanske trodde, i alla fall till en början.

  2025-04-09 12:00:24

  

  Dennis Dioukarev

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga avslag på motionerna och att vi lägger den skrivelse som betänkandet behandlar till handlingarna.

  I regeringens skrivelse beskriver man den verksamhet som Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna har bedrivit under 2023 och 2024. Man behandlar helt enkelt de frågor som rör den finansiella och monetära stabiliteten i dessa verksamheter, där Sverige ingår. Man belyser sådant som har varit av särskild vikt under 2023 och 2024.

  Betänkandet tar också upp motioner från allmänna motionstiden som handlar om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Det rör frågor om makrotillsyn, penningtvätt, konkurrens på finansmarknaden, bolån, bedrägerier, en hållbar finansmarknad, kontanter och mycket annat. Regeringen gör mycket arbete på de här områdena. Det är därför vi yrkar avslag på motionerna.

  En hel del av det som står i motionerna, både i resonemang och i förslag, är sådant som vi moderater och regeringen instämmer i. Men eftersom arbete redan pågår, eller i vissa delar redan genomförs, finner vi inga skäl att tillkännage för regeringen att man ska jobba med det. Man jobbar redan med det, helt enkelt.

  I morse trädde Trumps tullar i kraft. Cirka 60 länder har fått kraftigt höjda importtullar till USA. Sverige och övriga EU har fått höjda tullar på 20 procent. Kina vaknar upp till 104-procentiga tullar. Kina och flera andra länder också aviserat motåtgärder. Risken för en global lågkonjunktur har därmed kraftigt ökat. Fallande börser visar på detta och bekräftar den oron.

  Vi befinner oss i en mycket turbulent tid. Det borde inte vara så här. Det skulle inte behöva vara så här, för det finns inga vinnare på handelskrig. Men det är så här. Regeringen och vi i Sverige kommer att behöva hantera detta, och vi kommer att behöva ta oss igenom detta.

  Sveriges position mitt i allt detta är stark. Vi har starka offentliga finanser. Vi har under lång tid haft det, och vi har därför en låg statsskuld. När statsskulden för övriga länder i EU ligger på 80 procent i snitt är vår 32-34 procent. Vi har alltså möjlighet att agera vid behov.

  Vi har också välkapitaliserade och lönsamma banker. Det ska vi vara glada för i de här tiderna, för det betyder att de är motståndskraftiga. Regeringen har intensifierat marknadsbevakningen och för en tät dialog med berörda myndigheter och berörda aktörer, centrala marknadsaktörer. Man prövar löpande om det finns åtgärder som man behöver vidta. Man har beredskap om det kommer några negativa överraskningar på det här området.

  Vår nuvarande ordning för makrotillsyn i Sverige bygger på breda överenskommelser där Finansinspektionen spelar en mycket central roll. Att vi är överens i de frågorna är ytterligare en styrka i dessa tider av turbulens, där vi kan behöva hantera negativa överraskningar och saker vi inte kan förutse. Då är det av vikt och en trygghet att vi har regelverk som vi har bred samsyn kring.

  Målet är givetvis att minimera systemrisker och att eventuella saker som enskilda aktörer råkar ut för, som drabbar dem hårt, inte ska få spridningseffekter till den övriga ekonomin. Där har vi stor nytta av regelverken och av det arbete som den här regeringen och tidigare regeringar har bedrivit under lång tid.

  Jag skulle avslutningsvis vilja säga några ord om det arbete som pågår för att motverka penningtvätt och bedrägerier. Den här regeringen har fattat 14 000 beslut hitintills. Den regering som vi moderater leder får saker gjorda, steg för steg.

  Vi har en ny penningtvättslag på plats. Finansinspektionen har fått nya uppdrag för att stärka sin tillsyn av penningtvätten. Man har vidtagit åtgärder för att motverka missbruk i våra betalningssystem. De clearingföretag som förmedlar betalningar mellan banker har blivit skyldiga att övervaka betalningarna och att rapportera misstänkta betalningar till våra tillsynsmyndigheter och till bankerna. Vi har tillsatt en IDA-grupp, det vill säga att vi har ökat samordningen mellan de olika departementen i regeringen, som behöver styra och jobba tillsammans för att motverka den kriminella ekonomin, penningtvätt och bedrägerier och stärka tillsynen.

  Post- och telestyrelsen har fått nya uppdrag. Finansinspektionen har fått nya uppdrag. Bankerna har vidtagit och vidtar ett flertal åtgärder. I dag meddelade regeringen att man skickar ut ytterligare ett lagförslag på remiss. Det handlar om att övervaka hur e-legitimationer används, i syfte att motverka bedrägerier och penningtvätt.

  Det är för tidigt att säga vad resultatet av detta blir. Vi kan vara glada - jag gläds - över att det förra året, 2024, var första gången sedan 2020 som brottsvinsterna från bedrägerier minskade. De minskade med 16 procent, från 7,5 miljarder. Det är givetvis bra, men vi vet också att man i den här typen av verksamhet är duktig på att hitta nya sätt att tjäna pengar på hederliga, vanliga människors och företagares bekostnad. Detta i sig är alltså ingen garanti för att bedrägerierna kommer att fortsätta att minska framöver. Vi kommer att behöva arbeta vidare med frågan. Det gör också vår regering.

  Med de orden vill jag återigen yrka avslag på motionerna.

  (Applåder)

  2025-04-09 11:31:07

  

  Ida Drougge

• Herr talman! Ni från Socialdemokraterna lyfter ofta vikten av stabilitet och internationellt samarbete inte minst inom EU, vilket ledamoten även gjorde i talarstolen.

  Mot bakgrund av detta skulle jag vilja fråga hur ni ser på euron i dag. Vi står i ett läge där den svenska kronan försvagas och eurozonens institutioner, till exempel Europeiska centralbanken, spelar en allt viktigare roll för Europas finansiella stabilitet. Borde vi inte åtminstone utreda eurofrågan på nytt så att svenska folket får en uppdaterad bild av vad ett medlemskap skulle innebära i dag?

  2025-04-09 11:50:17

  

  Cecilia Rönn

• Herr talman! Finansmarknaderna har stor betydelse för ekonomins funktion - att pengar kan flyttas, att varor och tjänster kan säljas och köpas, att företag kan få kapital till att expandera och att småsparare kan få ta del av tillväxten.

  Sverige är ett framstående land här - med högt deltagande, tillit och transparens. Vi har också en stor finanssektor, vilket är bra för vårt näringsliv och vår konkurrenskraft. Därför är det viktigt med stabilitet på finansmarknaderna och att det finns tydliga regler som är rättvisa, så att förtjänsterna kommer medborgarna och landet som helhet till del.

  Herr talman! Just nu domineras nyheterna av det ytterst osäkra och allvarliga läge som vi har kastats in i. Först är det Putins krig, och nu skakas världen även av Trumps högerpopulism - politiskt och ekonomiskt. Här måste förstås Europa hålla ihop - för våra värderingar och för ekonomin. Det är av stort svenskt intresse. Det minskar dock inte ansvaret för att Sverige håller samman, får en bra politik och har motståndskraft att stå emot den här krisen - tvärtom. Ytterst handlar det om människors trygghet - om jobb, löner, sparande och pensioner.

  Men utgångsläget i landet är att människor kämpar med vardagsekonomin. Prisökningarna har ätit upp tio års reallöneökningar, och priserna fortsätter att vara höga. Att vanliga hushåll har fått otillräckliga och på viktiga områden obefintliga ekonomiska stöd från SD-regeringen har bidragit till att de svåra ekonomiska åren drar ut på tiden.

  SD-regeringen har till och med försämrat bostadsbidraget för dem som behöver det mest. Allt fler ensamstående vittnar om att de inte kan sätta tillräckligt med mat på bordet. Värst drabbas barnen, som utöver den materiella nöden även undandras sina idrotts- och fritidsaktiviteter.

  Detta och nedskärningarna i välfärden gör Kristersson och Åkesson för att i stället finansiera stora skattesänkningar för de välbärgade i landet. Lättnader och stimulanser riktas främst till förmögna men får betalas av vanligt folk genom tunnare plånböcker och sämre skola och sjukvård. Det är en orättvis politik som drar isär Sverige. Den är också dålig för tillväxten, och den frestar på den ekonomiska motståndskraften.

  Med en socialdemokratisk politik hade vi faktiskt inte varit i ett sådant här dåligt läge. Med oss hade vanliga hushåll och familjer fått mer i plånboken. Välfärden hade varit starkare. Och till skillnad från SD-regeringen, som när arbetslösheten stiger bakvänt nog väljer att skära ned i jobbåtgärderna, hade vi givetvis ökat insatserna för jobben. Vår tillväxtpolitik hade gynnat den ekonomiska tryggheten och motståndskraften i Sverige.

  Herr talman! Socialdemokraterna har i det här betänkandet förslag för att göra finansmarknaderna bättre och för att de i högre grad ska tjäna folkets intressen. Det handlar om att man ska kunna betala med kontanter för livsnödvändiga varor och om att hela kontanthanteringskedjan ska fungera. Det är viktigt av både likvärdighetsskäl och beredskapsskäl. Det handlar om att unga bostadsköpare ska ges möjlighet till ett startlån. Alla har nämligen inte rika föräldrar, och unga ska inte pressas att ta dyra och dåliga blancolån.

  Vi vill också förbättra konkurrensen på bankmarknaden. Under dyrtiderna har bankerna berikat sig på hushållen och lagt ytterligare sten på bördan. Det är otillständigt. Vi har därför föreslagit en bankskatt för att föra tillbaka en del av övervinsterna till hushållen och för att öka prispressen.

  Därutöver vill vi stärka konsumenternas ställning gentemot bankerna och göra det enklare och billigare att byta lån och att binda lånen på en längre tid. För att ytterligare öka konkurrensen på bank- och bolånemarknaden lägger vi fram förslag om att nyttja den statliga banken SBAB, ge den tydligare uppdrag och även möjlighet att tillhandahålla fler tjänster, som vanliga lönekonton. Det skulle stärka hushållens ekonomi och deras ställning gentemot bankerna. SBAB är ett viktigt verktyg.

  Ett annat problem på bankmarknaden är den bristande kapitalförsörjningen i Sverige. Utvecklingen med att lokala bankkontor lägger ned för med sig att människor utanför större städer inte får lån till bostäder och att företag inte kan låna, investera och växa. Sverige går så miste om en bredare tillväxt och dras isär.

  Servicekontoren kan användas av banker för att boka möten, träffa kunder och bibehålla närvaro. Flera banker har också varit positiva. Tyvärr ser vi nu hur regeringen nedmonterar den statliga servicen i landet och skär ned på antalet servicekontor - bort från kommunerna och längre ifrån medborgarna. Det är fel väg.

  Herr talman! Det finns ett område där Sverige sticker ut i dag, dessvärre på ett dåligt sätt. Det gäller penningtvätt, ekonomisk brottslighet och skatteflykt. Det är allvarligt. Jag vill därför lyfta två förslag som vi socialdemokrater driver.

  Det handlar dels om att det krävs en ordentlig översyn av de branscher där ekonomisk brottslighet och penningtvätt är särskilt framträdande - mycket viktigt. Det handlar dels om att skärpa straffen för penningtvätt och skattebrott. Vi har föreslagit att det ska införas ett särskilt straff för så kallade synnerligen grova brott när det kommer till ekonomisk brottslighet och penningtvätt för att stärka den avskräckande aspekten och förtydliga hur samhällsskadlig den kriminaliteten är.

  Herr talman! Under den här kostnadskrisen har det aktualiserats en diskussion om hur den finansiella motståndskraften egentligen ser ut hos hushållen. Bekymret är att vi inte vet, och skälet till det är att vi inte har statistik. Det finns dock en färdig utredning och förslag om att införa fullgod sådan statistik. Men SD-regeringen sätter stopp trots att våra myndigheter som är ansvariga för finansiell stabilitet efterfrågar den och trots att det är normalt med den statistiken i andra länder eftersom den behövs för att man ska kunna bedriva en avvägd politik.

  Sverige behöver få till statistik över individernas tillgångar och skulder utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts. Det är faktiskt vårt ansvar. Hur ser motståndskraften ut i det nya läge vi plötsligt befinner oss i? Det är inte rimligt att politiken famlar i blindo här.

  Herr talman! Avslutningsvis: Det skakar i världsekonomin och på finansmarknaderna. Oron sprids när vi känner av högerpopulismens verkningar. Det visar på behovet av finansiell stabilitet.

  Ytterst måste det dock till förbättringar i den reala ekonomin. Sverige behöver en ny riktning med en politik som skapar tillväxt och jobb, som ger vanligt folk högre löner, som stärker vår välfärd och som ökar vår sammanhållning. För detta krävs en ny regering.

  Jag vill med detta yrka bifall till reservationerna 6 och 13.

  (Applåder)

  2025-04-09 11:40:48

  

  Björn Wiechel

• Herr talman! Vi lever onekligen i en tid präglad av stor osäkerhet i omvärlden, med geopolitiska spänningar, krig i vårt närområde och ekonomiska omställningar som påverkar både hushåll och företag. När vi precis bekämpat inflationen och vunnit den kampen har vi i stället hamnat i ett tull- och handelskrig som påverkar Sverige, EU och hela världsekonomin. I sådana tider är finansiell stabilitet en grundläggande förutsättning för trygghet, tillit och stabilitet i hela samhället. Samtidigt är det glädjande att kunna konstatera att Sverige har ett stabilt finansiellt system och stark motståndskraft.

  Vi välkomnar att betänkandet behandlar förslag om bolånetak och amorteringskrav. Kristdemokraterna vill se en balans mellan finansiell stabilitet och hushållens, särskilt ungas och barnfamiljers, möjligheter att köpa en bostad. Politikens roll bör vara att främja ett tryggt ägande utan att driva på så att människor hamnar i skuldsättning. Kristdemokraterna har därför länge kämpat för att det förstärkta amorteringskravet ska bort. Det straffar människor mitt i livet som kämpar som allra hårdast med att bygga upp sina liv och sina familjer. Vi kommer att fortsätta att driva på för att det förstärkta amorteringskravet ska tas bort.

  Vi vill också understryka vikten av att värna kontanthanteringen i samhället. Kontanter är en nödvändig trygghet för många, särskilt äldre och personer som inte har full tillgång till digitala tjänster. Detta är särskilt viktigt i tider av kris eller som beredskap för att stärka motståndskraften i våra betalsystem. Därför behöver kontanter fortsatt vara tillgängliga i hela landet och kunna användas som betalningsmedel vid köp av vissa nödvändiga varor som mat, drivmedel och läkemedel.

  Herr talman! Överskuldsättning är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många människor och hushåll som är sårbara, inte minst när räntorna ökar snabbt, vilket vi har sett de senaste åren. Det är oftast familjer med små marginaler som drabbas först. Därför måste vi skapa bättre förutsättningar för stabila och ansvarsfulla lånemiljöer.

  Under de senaste åren har konsumtionskrediterna ökat snabbt, och privatpersoners skulder hos Kronofogden har ökat. Vid slutet av 2024 var 437 000 personer skuldsatta, och den totala skulden var 138 miljarder, en ökning med 16 procent på bara ett år. Det motsvarar en ökning med 52 miljoner om dagen. På tio år har skulderna nästan fördubblats.

  Detta är oroande och allvarligt, både för de drabbade individerna och familjerna och för samhället i stort. Utvecklingen är oroväckande, och därför behövs olika åtgärder för att stärka konsumentskyddet.

  Herr talman! Därför är det välkommet och angeläget att regeringen har presenterat ett flertal förslag för att stärka konsumentskyddet och motverka skuldsättningen.

  I september 2024 lämnade regeringen propositionen Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning, som bland annat syftar till att ränte- och kostnadstak ska gälla för fler konsumentkrediter. Samtidigt sänkte man räntetaket från 40 till 20 procentenheter utöver referensräntan.

  I januari 2025 lämnade regeringen en proposition om nya regler för ränteskillnadsersättning, som syftar till att stärka konsumentskyddet, öka konkurrensen på bolånemarknaden och minska hindren för konsumenter som har behov av att binda sina lån.

  I mars 2025 lämnade regeringen ytterligare en proposition om att konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, inte längre ska få lämna eller förmedla krediter utan att ansöka om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse. Även detta syftar till att skydda konsumenterna från överskuldsättning och till att motverka osund kreditgivning.

  I november 2024 tog regeringen emot en utredning där man tittat på makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning. Enligt utredningen är en gradvis justering av den nuvarande regleringen av bolånetak och amorteringskrav möjlig utan att riskerna för den finansiella stabiliteten ökar på ett oacceptabelt sätt. Dessa förslag bereds nu i Regeringskansliet.

  De största problemen med överskuldsättning finns inte på bolånesidan. I stället handlar det framför allt om blankolån och konsumtionskrediter, som ökat explosionsartat de senaste åren. Därför ser Kristdemokraterna positivt på skärpningar av blankokrediter. Samtidigt bör vi kunna lätta på det förstärkta amorteringskravet för att möjliggöra för fler familjer att äga sitt boende, som är en plats att kalla sitt hem och där man kan känna trygghet.

  Herr talman! Slutligen vill jag fokusera på ett annat viktigt område, nämligen bedrägerier. Att kriminella nätverk ger sig på samhällets mest utsatta måste tas på mycket större allvar. Vi har sett alarmerande rapporter om att kriminella på ett cyniskt och systematiskt sätt utnyttjar människors sårbarhet och ensamhet. Offren är i många fall äldre personer som blir av med sina livsbesparingar.

  I dag har vi en hög grad av digitalisering inom banksektorn. Det är bra, men digitaliseringen skapar också sårbarheter. Skyddet har inte riktigt hängt med, och det har uppstått en obalans. Mycket ansvar har förskjutits till kunden, som nu står för risken. Vi välkomnar därför att bankerna vidtar åtgärder för att motverka detta.

  Regeringen arbetar väldigt aktivt med att följa upp bankernas åtgärder och med att vidta olika åtgärder för att förebygga dessa bedrägerier. Kristdemokraterna vill låta se över huruvida bankernas ekonomiska ansvar borde skärpas om dessa åtgärder inte är tillräckliga för att bekämpa bedrägerierna. Att motverka organiserad brottslighet är en av Kristdemokraternas och regeringens mest prioriterade frågor. Bankbedrägerier, som drabbar utsatta människor i samhället, är en viktig del i detta arbete. Även värderingsmässigt är det riktigt att prioritera detta.

  (Applåder)

  2025-04-09 12:03:57

  

  Yusuf Aydin

• Herr talman! Det är inte alltid lätt att svara om man inte är jurist eller sitter i justitieutskottet; det har jag respekt för. Men detta berör också de finansmarknadsfrågor vi nu pratar om, och penningtvätt ingår i det vi har ansvar för att debattera. Det var därför jag ställde frågan.

  Vi ser flera fördelar med höjda straff. Förutom att det får de effekter jag nämnde tidigare ökar det polisens möjlighet att använda tvångsmedel. Sverige sticker ut när det gäller penningtvätt, och det är inte smickrande utan ytterst allvarligt.

  Socialdemokraterna har också föreslagit att det ska införas en maffialag så att Sverige får ett nytt sätt att angripa denna brottslighet och komma åt kollektiv, det vill säga kriminella organisationer. Det är ett nytt grepp i Sverige men ett viktigt grepp.

  Oavsett ledamotens tidigare svar, är ni för denna inriktning? Vill ni höja straffen? Ledamoten sa att Sverigedemokraterna generellt är för det. Men vill ni även höja straffen för ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt?

  2025-04-09 12:26:01

  

  Björn Wiechel

• Herr talman! Björn Wiechel kan upprepa sin fråga hur många gånger han vill, men han kommer att få samma svar från mig. Med all respekt för mina kollegor i justitieutskottet och i det fall dessa frågor har behandlats där vågar jag inte ge ett exakt svar på den fråga Björn Wiechel ställer.

  Formellt sett är Sverigedemokraterna ett parti som är för att höja straffen för diverse brottslighet, och här ingår även penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Principiellt ser jag inget problem med att höja straffen även för det, men jag vågar inte ge ett definitivt svar här och nu och ta gift på det svaret.

  2025-04-09 12:27:38

  

  Dennis Dioukarev

• Herr talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

  Debatten sker i en tid av ökad geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Vi ser en orolig omvärld, där protektionismens skuggor växer - senast genom USA:s president Donald Trumps agerande för att införa tullar i stor skala, vilket har orsakat stor osäkerhet på världens börser. Samtidigt pressas eurozonen av svag tillväxt och ökande skillnader mellan nord och syd.

  I denna verklighet behövs ett Sverige som står upp för öppenhet, ekonomiskt ansvarstagande och långsiktighet. Det är också vad Liberalernas och regeringens linje i betänkandet står för.

  Herr talman! Liberalerna ser finansiell stabilitet som ett grundfundament för ett fritt och öppet samhälle. Utan stabila banker, starka institutioner och fungerande kreditmarknader förlorar både företag och hushåll möjligheten att bygga sin framtid. Det är därför vi försvarar det internationella samarbetet med IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

  Vi ser att IMF har spelat en avgörande roll i att stabilisera ekonomier i kris, inte minst genom stödet till Ukraina. Världsbanksgruppens insatser för att bygga upp hållbara banksystem i låginkomstländer är ett annat exempel. Dessa insatser stärker inte bara finansiell stabilitet, utan de främjar också demokrati, jämställdhet och utveckling - just det som en liberal utrikespolitik och ekonomisk politik ska göra.

  Herr talman! När vissa krafter vill dra sig undan världen vill vi liberaler kliva fram. Därför välkomnar vi att Sverige har ökat sitt åtagande i IMF:s kvotsystem, trots att USA ännu inte har ratificerat ökningen. Det är viktigt att institutionerna har tillräckliga resurser för att agera, men lika viktigt är att dessa resurser används effektivt. Stöd ska ges till reforminriktade länder och alltid med ett tydligt mervärde jämfört med vad marknaden själv kan åstadkomma. Det är en liberal kärnprincip: begränsat offentligt risktagande, men strategiskt där det verkligen behövs för att hjälpa till.

  Herr talman! Finansiell stabilitet behövs inte bara i omvärlden utan även här hemma i Sverige. Därför diskuterar vi inom ramen för betänkandet även frågor som makrotillsyn och bolånemarknaden. I höstas presenterade Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder sitt betänkande, där den bland annat gav förslag om sänkt amorteringskrav och höjt bolånetak. Från Liberalernas sida följer vi noga arbetet som följer därefter.

  Amorteringskraven och bolånetaket har fungerat väl som verktyg för att säkra den finansiella stabiliteten, och det är rimligt att hushållens skuldsättning hålls i schack genom den typen av verktyg. Men vi behöver också en funktionell bostadsmarknad som främjar rörlighet och som alla kan ta ett kliv in på, oavsett bakgrund. Därför är det rätt att inte låsa fast sig vid förändringar innan det finns ett samlat underlag från den utredning som just nu pågår.

  Herr talman! Vår uppgift som liberaler är att inte fastna i symbolpolitik eller kortsiktiga lösningar. Finansiell stabilitet är inte bara siffror och regelverk, utan det är förtroende - förtroende för att staten har kontroll, förtroende för att långsiktiga spelregler gäller och förtroende för att pengar inte tappas bort i ineffektivitet eller slöseri.

  Det är just därför som vi liberaler inte bara värnar stabilitet utan också reformvilja. Vi vill fortsätta att förbättra tillsynen, bekämpa den finansiella brottsligheten och stärka konkurrensen på finansmarknaden. Vi vill att fler, inte färre, ska få möjlighet att växa.

  Herr talman! När vi blickar mot framtiden ser vi en värld där Sverige behöver vara mer globalt närvarande, inte mindre, där tillväxt skapas i samspel med omvärlden, inte i konfrontation, och där Sverige är ett föredöme i att bidra till och påverka de internationella institutioner som formar vår gemensamma ekonomiska framtid. I detta sammanhang behöver vi ställa frågan om inte Sverige borde ta steget in i eurosamarbetet. Det är verkligen på tiden.

  Sedan folkomröstningen 2003 har eurozonen utvecklats kraftigt, med gemensamma stabilitetsmekanismer, en starkare centralbank och ökad politisk samordning. Samtidigt har den svenska kronan blivit alltmer volatil och tappat i värde. Det påverkar hushållens köpkraft, företagens investeringar och hela Sveriges konkurrenskraft.

  För oss liberaler handlar eurofrågan inte om symbolpolitik utan om ekonomisk stabilitet, förutsägbarhet och europeisk integration. I en värld där riskerna ökar och valutafluktuationer snabbt slår mot våra ekonomiska villkor borde Sverige närma sig kärnan i EU, inte stå kvar vid sidan av.

  Vi anser därför att det är hög tid att uppdatera kunskapsläget, analysera för- och nackdelar med euron och låta svenska folket få en modern bild av vad ett svenskt euromedlemskap skulle innebära i dag. Vi behöver låta debatten ta form och låta de politiska partierna ta ställning.

  Att utreda frågan är inte att ta ställning, utan det är att visa ledarskap. Det hoppas jag att mina politiska kollegor från de andra partierna vågar göra. Även om Liberalerna har tagit tydlig ställning för att euron vore bra för Sverige vill vi att frågan ska utredas på ett konstruktivt sätt.

  (Applåder)

  2025-04-09 12:28:33

  

  Cecilia Rönn

• Herr talman! Vi har under de senaste åren genomlevt en situation i Sverige där framför allt matpriserna har stuckit iväg otroligt mycket. Det gör att människor måste kämpa varje dag för att över huvud taget kunna köpa mat till sina barn. Vi vet att var tredje ensamstående mamma inte äter sig mätt på grund av detta.

  Vi vet också att det här beror på att det råder en oligopolsituation när det gäller Livsmedelsföretagen, som styr 90 procent av livsmedelsmarknaden. Det är tydligt att det inte är några särskilda omständigheter i omvärlden som gör att priserna höjs, utan det beror framför allt på att företagen tar ut groteska vinster på det som de säljer. När livsmedelsföretagen får frågan om varför de gör det här och om de kan motivera varför det är rimligt att de ska ta ut de groteska vinsterna svarar de: Ja, men bankerna tar ju ut ännu högre vinster.

  Herr talman! I likhet med dagligvaruhandeln har bolånemarknaden bristande konkurrens. Sverige har en mycket hög koncentrationsgrad på bankmarknaden. Där kontrollerar de fyra storbankerna SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank runt 80 procent av marknaden, medan den statliga banken SBAB kontrollerar cirka 7 procent.

  De svenska storbankerna har en hög lönsamhet som står sig väl även i europeisk jämförelse. Detta är något som Riksbanken konstaterar. Lönsamheten drivs framför allt av räntenettot, som står för cirka två tredjedelar av de svenska storbankernas totala intäkter. I takt med Riksbankens höjningar av styrräntan har bankerna passat på att höja utlåningsräntorna mer. Samtidigt har de kunnat dämpa sina finansieringskostnader på skuldsidan genom att inte höja inlåningsräntorna till allmänheten i samma takt. Räntenettot har alltså kunnat öka genom att räntorna på bankernas tillgångar har ökat mer än räntorna på deras skulder.

  En kraftfullt bidragande orsak till hushållens kostnadsökningar har därmed varit de kraftigt höjda räntekostnaderna för hushållens bolån. Det statliga bolåneinstitutet SBAB har tidigare haft en tydlig roll på denna oligopolmarknad: att öka konkurrensen, till gagn för kunderna. Staten fastställde att SBAB skulle drivas affärsmässigt med ett för verksamheten rimligt avkastningskrav. År 2000 bestämdes att avkastningen på eget kapital över tid i genomsnitt skulle uppgå till den femåriga statsobligationsräntan plus 5 procentenheter.

  En fallande trend i bolånemarginalen mellan åren 2002 och 2011 kom också att spegla ett fallande vinstkrav på SBAB, då den femåriga statsobligationen föll. Detta är dock historia nu. Förändringen har inneburit höjda marginaler för bankerna. Bankmarknaden är en oligopolmarknad. Det är därmed i högsta grad motiverat för staten att äga en aktör som driver affärsmässig verksamhet för att främja konkurrensen. SBAB bör därför återfå sitt tidigare uppdrag och avkastningskrav.

  Med ett antagande att det skulle gå att pressa bolåneräntan med i genomsnitt 0,5 procentenheter skulle det innebära ungefär 20 000 kronor mer i hushållsbudgeten för ett hushåll med ett bolån på 4 miljoner kronor och minskade vinster för bankerna med cirka 25 miljarder kronor per år. Åtgärden skulle vara hur enkel som helst att genomföra med ett enkelt regeringsbeslut.

  Vi i Vänsterpartiet inser dock att det kan ta tid innan detta förslag får full effekt. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar sundare konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. I linje med vad som införts i flera europeiska länder föreslår därför Vänsterpartiet en tillfällig bankskatt. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2025-2027. Den kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår.

  I korthet är alltså Vänsterpartiets förslag följande.

  Att omedelbart ändra SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.

  Att sänka SBAB:s avkastningskrav till det som gällde 2012: femårig statsobligationsränta plus 5 procentenheter.

  Att tillsätta en utredning med uppdraget att se över om den risk SBAB:s utlåning innebär verkligen speglar långsiktig avkastning i linje med börsen eller om avkastningskravet ska sänkas ytterligare.

  Att införa en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.

  Jag yrkar bifall till reservation 13.

  (Applåder)

  2025-04-09 12:35:08

  

  Samuel Gonzalez Westling

• Herr talman! I dag debatterar vi finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Det är ämnen som kanske framstår som något abstrakta och svårdefinierade. Det är väl inte så att gemene man till vardags går och tänker på hur en betalningstransaktion går till eller vad bankernas kontracykliska kapitalbuffert är. Det är någonting som bara finns där i bakgrunden och som ska fungera.

  Kortfattat kan man säga att det finansiella systemets huvuduppgifter är att förmedla betalningar, omvandla sparande till finansiering och hantera olika slags risker. Det handlar om alltifrån traditionell försäkringsverksamhet till så kallade derivat, som används för att hantera ränte- och valutarisker.

  Vi behöver stabilitet i det finansiella systemet för att det ekonomiska hjulet ska snurra och för att ekonomin ska få förutsättningar att växa. Med oberoende centralbanker upprätthålls prisstabilitet. Med ordning och reda i ekonomin står Sverige starkt för att hantera de kriser landet möter. Med reglering och hårda kapitalkrav på bankerna rustar vi oss starka mot finansiell oro.

  Här har såväl Riksbanken som Finansinspektionen viktiga uppgifter för att förebygga finansiella kriser. Även regeringen och riksdagen har dock en viktig funktion i och med att de ansvarar för reglering av de finansiella företagen. Denna reglering sätter upp skyddsvallar och mekanismer som förhindrar att risker byggs upp i det finansiella systemet men sätter samtidigt inte upp onödiga hinder för privatpersoner och företag.

  Som vanligt handlar politik om att göra dessa avvägningar på ett balanserat och eftertänksamt sätt. Sverigedemokraternas politik på området utvecklas år för år. Vi har hela tiden öronen mot rälsen och lyssnar på såväl expertis som konsumenter för att snappa upp aktuella frågor där det finns behov av förändring. Utifrån denna faktabaserade approach, tillsammans med grundläggande sverigedemokratiska värderingar om att tillgängliggöra sparande och investeringar för fler, utformar vi vår politik på området.

  I praktiken har dessa värderingar tagit sig uttryck genom att vi genomfört många förbättringar och samtidigt skyddat konsumenter och privatpersoner - eller småsparare, om man så vill - mot aktiva försämringar. För ett par år sedan möjliggjorde vi flytträtt när det gäller pensionsförsäkringskapital. Pensionssparare var tidigare inlåsta i lösningar som de kanske inte var nöjda med. Vi har länge drivit på för en reformering av ränteskillnadsersättningen för att stärka svenskarnas makt gentemot bankerna och göra det enklare och billigare att byta bank om man är missnöjd med den ränta man får på sitt bolån. Tidigare i år kom också en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning.

  Tidöpartierna har sänkt skatten på sparande. Detta behandlas inte explicit här i dag, men det är ändå en angränsande fråga som förtjänar att lyftas upp. När det gäller investeringssparkonton var Sverigedemokraterna först ut med att motionera om att modernisera ISK-lagen så att även ISK-innehavare kan delta i så kallade särskilda börsnoteringar med mixade emissioner. Detta har nu genomförts.

  I sammanhanget bör det nämnas att den svenska ISK-modellen över huvud taget är en framgångshistoria som gjort att svenskarna kanske har det bästa systemet i världen för sparande i termer av enkelhet och transparens. Det är en modell som nu eventuellt är på väg att exporteras ut i Europa i och med EU:s arbete med att försöka få fler européer att investera sina sparmedel, som i dag i ganska stor utsträckning ligger sparade i madrassen.

  Sverigedemokraterna har fått igenom bättre villkor för personaloptioner. I klartext betyder detta att innovativa bolag, vilket det många gånger handlar om, ges bättre förutsättningar att attrahera och behålla nyckelkompetens i bolagets tidiga skede. Detta är något som länge har efterfrågats av branschen.

  Det har införts ett räntetak för att stoppa oseriösa konsumentkreditbolags jakt på människor i en ekonomiskt utsatt situation. Detta skärptes dessutom ytterligare alldeles nyligen. Det här föreslog Sverigedemokraterna redan 2016 i just detta betänkande.

  Vi fick en utredning om statligt gynnat bosparande på plats. Vi fick även en utredning om kontanter på plats, för att det ska vara enkelt att sätta in, ta ut och betala med sedlar och mynt för sådant som är livsnödvändigt, exempelvis mat och medicin. Detta har Sverigedemokraterna drivit på för under lång tid. När vi äntligen fick ett regeringsskifte och ett samarbete som tog dessa frågor på allvar tillsattes en utredning om kontanterna. Den är just nu ute på remiss.

  Herr talman! Att äga sitt eget hem är en dröm för många. För att det ska vara möjligt är det viktigt att onödiga hinder inte sätts upp. Hinder och restriktioner i gällande regelverk drabbar i dag framför allt unga vuxna men också nyutexaminerade, ensamstående och personer som inte har föräldrar som kan hjälpa till med en kontantinsats. Därför föreslår Sverigedemokraterna att det andra amorteringskravet tas bort. Det skulle ge unga vuxna bättre möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden och dessutom ge dem bättre möjlighet att flytta dit där jobben oftast finns. Vi utgår från att den utredning som lämnats över till finansmarknadsministern, om bland annat det andra amorteringskravet, resulterar i en proposition på riksdagens bord.

  Herr talman! Sverigedemokraternas politik på området följer en tydlig röd tråd. Det ska vara enkelt och billigt att spara. Det ska vara enkelt och billigt att byta bank. Unga vuxna ska ges en chans att äga sitt eget hem. Mer makt åt småsparare och konsumenter!

  Jag yrkar bifall till reservation 4.

  (Applåder)

  2025-04-09 12:12:29

  

  Dennis Dioukarev

• Herr talman! För Sverigedemokraternas del är det definitivt inte aktuellt med en utredning om ett euromedlemskap.

  I sådana här diskussioner är ofta ett bärande argument för Liberalerna och andra euroförespråkare att kronan har försvagats och att det är ett starkt skäl för ett euromedlemskap. Jag noterar dock att kronan på senare tid har stärkts, och det betyder i så fall med samma logik att stödet för ett euromedlemskap har försvagats.

  Kronan hjälper oss dessutom i ekonomiska kriser eftersom kronan då generellt försvagas, vilket är bra för exporterande bolag och svensk ekonomi.

  Ytterligare ett argument mot euromedlemskapet är teorin om optimala valutazoner. Den bärande tesen är att om Sverige inte kan bedriva en självständig penningpolitik kommer det att försvåra för svensk ekonomi, till exempel om ECB sätter en ränta som är betydligt högre än vad som är nödvändigt för Sverige - eller tvärtom.

  2025-04-09 12:20:37

  

  Dennis Dioukarev

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

  Det är jättebra att Sverigedemokraterna under senare år har fått en mer positiv hållning till Sveriges EU-medlemskap. I det säkerhetspolitiska och ekonomiska läge Sverige befinner sig i är det helt avgörande att vi är aktiva och pålitliga i det europeiska samarbetet, bland annat för vår finansiella stabilitet.

  Detta väcker en följdfråga: Eftersom Sverigedemokraterna ser ett ökat värde av EU-medlemskapet, är det då inte rimligt att ni också ser seriöst på hur Sverige ska förhålla sig till eurozonen? Den svenska kronan är en liten, volatil valuta som har tappat i värde över tid, och det är stor risk att vår oroliga omvärld påverkar Sveriges finansiella stabilitet än mer negativt.

  Givet det förändrade omvärldsläget och Sverigedemokraternas förflyttning i EU-frågan, är det inte dags att Sverige åtminstone utreder ett euromedlemskap så att vi fattar framtidsbeslut på grundval av dagens och inte gårdagens fakta?

  2025-04-09 12:19:19

  

  Cecilia Rönn

• Herr talman! Det finns ett antal olika utredningar, och det finns ett antal experter som har forskat på detta på universitetsnivå. Vi utgår från fakta i all vår politik, och här talar de fakta vi har på bordet tydligt emot ett euromedlemskap. Jag kommer inte ihåg namnet på den professor som nyligen diskuterade detta, men man har kunnat peka på att ett euromedlemskap inte skulle ha medfört några betydande fördelar för Sverige de senaste åren, snarare tvärtom.

  Svaret på varför vi inte vill se en utredning är helt enkelt att det skulle innebära ett slöseri med svenska skattemedel.

  2025-04-09 12:23:32

  

  Dennis Dioukarev

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

  För Liberalerna handlar det inte bara om ekonomiska argument, men de blir givetvis ännu mer aktuella när vi ser att den svenska kronan har försvagats successivt under drygt 20 år. Det handlar också om politiskt inflytande och gemenskap och om att sitta med vid bordet och påverka sådant som påverkar Sverige vare sig vi är med eller inte.

  Jag hör vad Sverigedemokraterna säger men undrar: Vad är ni rädda för att utredningen ska visa? Det jag efterfrågar är inte ett beslut om att snabbt införa euron utan att vi samlar in dagens fakta, analyserar förutsättningarna i ljuset av den värld vi nu lever i och låter svenska folket ta del av en uppdaterad bild av vad ett euromedlemskap skulle innebära.

  Att avfärda en utredning bara för att man redan har bestämt sig är inte att ta ansvar, utan det är att låsa in sig i gårdagens positioner, vilket särskilt förvånar mig med ett parti som säger sig ha ändrat sin syn på EU:s värde för Sverige.

  Låt mig ställa frågan igen mer konkret: Vad är det i en ny, saklig och bred euroutredning som det vore fel att titta på?

  2025-04-09 12:22:09

  

  Cecilia Rönn

• Herr talman! Sverigedemokraterna är ett parti som gärna höjer straff. Det har vi visat inte minst på det kriminalpolitiska området.

  Jag misstänker att denna fråga angränsar till justitieutskottet eftersom ekobrottslighet ofta ligger under både finansutskottet och justitieutskottet. Jag ska ärligt medge att jag inte vet vad mina kollegor i justitieutskottet har sagt i denna fråga om den har hanterats där. Jag kan dock ge ett generellt svar: Sverigedemokraterna är oftast för att höja straff, och det gäller även för ekonomisk brottslighet.

  2025-04-09 12:25:21

  

  Dennis Dioukarev

• Herr talman! Jag har en liten fundering i ett allvarligt ämne. Sverige har ett växande problem med ekonomisk brottslighet, skatteflykt och penningtvätt. Detta måste vi hejda. Det är viktigt inte minst för den finansiella stabiliteten.

  Socialdemokraterna har föreslagit ett införande av "synnerligen grovt brott" för ekonomisk brottslighet och penningtvätt samt höjda straff - detta för att både avskräcka och förtydliga hur samhällsfarligt detta är.

  Vill Sverigedemokraterna också ha det?

  2025-04-09 12:24:33

  

  Björn Wiechel

• Herr talman! Medan vi står här i kammaren och debatterar rasar ett tullkrig där ute som inte liknar någonting som vi sett sedan den djupa depressionens dagar, då president Hoovers Hawley-Smoot-lag drev det som var en djup ekonomisk kris till den värsta ekonomiska kollapsen under 1900-talet genom ett ras i den globala världshandeln.

  Ändå var tullnivåerna då lägre än de som Trump sätter på västvärlden nu. Hela vår del av den fria världen betalar just nu ett oerhört tungt pris för nationalismen och populismen, och redan nu står det klart att Trumps tulltsunami kommer att få allvarliga följer inte bara för amerikanska jobb - det är där det kommer att smärta mest - utan även för svenska jobb och för det finansiella systemet.

  Jag tycker att vi ska vara klarögda här, herr talman. Vårt finansiella system är nu under mycket hård prövning. Det gäller börser. Det gäller banker. Det gäller alla finansiella aktörer. Just nu vet vi inte var turbulensen kommer att slå till hårdast, men vi vet att saker och ting kommer att ske under de närmaste veckorna och månaderna.

  Jag tror att det är viktigt att vi inser här i kammaren och i svensk politik att första försvarslinjen för att värna de finansiella marknaderna är att värna svenska företag. Det är bara så vi kan trygga svensk tillväxt och svenska jobb just nu.

  Vi är väldigt bekymrade över att regeringen inte under de år man suttit vid makten har lyssnat när vi sagt att det inte går att öka kostnaderna för företagen, i synnerhet de små och växande företagen, och deras anställningar eller att över huvud taget öka deras bördor utan att det drabbar tillväxt och sysselsättning. Nu står vi i ingången till krisen - en ganska djup arbetslöshetskris med rekordartade siffror - innan tullarna ens har drabbat oss, med en tillväxt som är medioker och en återhämtning som har kommit av sig.

  Vi måste akut komma fram med åtgärder som stärker svenskt näringsliv, svenska företag och svenska jobb på ett fundamentalt och rejält sätt, inte bara lappa och laga. Det räcker inte att höja subventionsgraden i rot även om det säkert är positivt på sitt sätt.

  För att återgå till dagens ämne mer direkt: Hushållen är mycket pressade nu, även av den finansiella turbulensen. Många är oroliga, inte bara för sina jobb och sina räntor utan även för hur man ska klara betalningarna på sin bostad och framför allt hur man ska kunna köpa en bostad.

  Som flera talare varit inne på är det problematiskt att regeringen ännu inte lyckats ta bort det så kallade förstärkta amorteringskravet. Det är bra att det är planen. Det är bra att bolånetaket har höjts. Men det är bråttom nu, herr talman. De här åtgärderna fanns till för att bromsa en uppgång i bostadspriserna som inte längre finns. De fanns till för att värna sparande, som nu tyvärr ändå urholkas i rask takt för många hushåll som kanske känner behov av att spara mer.

  Därför vill vi i Centerpartiet inte bara avskaffa det förstärkta amorteringskravet, som vi länge har krävt. Vi vill pausa det vanliga amorteringskravet, som har funnits länge, för det är inte läge att fortsätta på den vägen. Vi måste lätta trycket på svenska hushåll.

  Unga vill sätta bo. Det har nämnts i debatten, och det är alldeles riktigt. Människor vill flytta dit där jobben finns men har inte råd eller kan inte få ihop till ett nytt boende, för banken ger inte den möjligheten.

  Därför vill jag yrka bifall till vår reservation - det är reservation 5 under punkt 3.

  Vi måste också öka konkurrensen mellan bankerna. Räntemarginalerna fortsätter att vara för höga, och möjligheterna att flytta lån är för små trots förändringar i ränteskillnadsersättningen. De är bra men inte tillräckliga.

  På makronivå måste regeringen nu ha högsta beredskap. Vi kan inte ha uttalanden av typen att det inte finns någon risk för finansiella krascher i ett sådant här läge från regeringens sida. Här ska man ha maximal beredskap. Man ska titta noga på den belånade kommersiella fastighetsmarknaden. Man ska titta noga på banksystemet och jobba tillsammans i Europa för att kunna hantera det.

  Det är extra viktigt nu när USA eller Trump på flera sätt håller på att underminera det internationella finansiella systemet med dollarn som reservvaluta och de internationella finansiella institutionerna att vi bygger starkt i Europa. Och när vi bygger starkt i Europa måste vi se till att bygga på den kloka sparandekultur vi byggt upp i Sverige, inte bara med ISK utan också med effektiva marknader så att vanliga människor kan spara inte bara i guld, som många gör runt omkring i världen, utan i aktier och till nytta för vårt näringsliv och vår utveckling.

  Vi i Centerpartiet vill också nämna det som nämnts av Yusuf Aydin och andra i den här debatten: att gängkriminaliteten är ett stort problem på finansiella marknader i dag.

  Som vi understrukit i våra förslag är bedrägeriepidemin, riktad framför allt mot äldre, i dag en större inkomstkälla än narkotika. Där bör regeringen göra mer. Jag tror att det är viktigt att vi, som Centerpartiet har föreslagit, får till ett slags ekokrim där vi samlar kompetensen och förstärker den i stället för att montera ned de myndigheter vi har på området - detta så att man kan ha en mycket effektivare och tätare dialog med bankerna så att de i sin tur tar större ansvar. I tider av finansiell oro blir värnandet av just de här frågorna ännu viktigare. Många oroar sig för vad som händer på börserna. Om inte bankerna i sin tur värnar sina kunder finns det tyvärr risk att de blir offer för bedrägerier.

  Herr talman! Viktigast av allt, vare sig det berör de finansiella marknaderna eller vår ekonomi i stort, är att vi i Sverige nu värnar svensk konkurrenskraft, svenska företag och svenska jobb i hela landet. Tiden är knapp innan den fulla kraften av de nationalistiska tullarna slår sönder mycket som vi i Sverige är beroende av och som vi har byggt upp under många år.

  2025-04-09 12:41:27

  

  Martin Ådahl

• Herr talman! Jag tackar för möjligheten att med kort varsel träda in i stället för Janine Alm Ericson. Jag ska börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation 22, så att jag inte glömmer bort det.

  Vi lever i en mycket turbulent tid. Väldigt mycket i vår omvärld skakar, och vi ser en ny världsordning träda fram. Det är en världsordning som inte längre handlar om det gemensamma bästa och det långsiktigt hållbara utan om det kortsiktiga egenintresse som en enskild president väljer att fokusera på.

  Vi ser konsekvenserna av en ny världsordning i Rysslands invasion av Ukraina. Vi ser det i hur omvärlden väljer att blunda för Israels krigsbrott i Gaza, och vi ser det i hur USA:s nyvalde president Donald Trump väljer att släppa lös ett tullkrig mot resten av världen.

  Det är djupa kriser parallellt. Det är en säkerhetspolitisk kris som kräver beredskap både militärt och civilt och en finanspolitisk kris som kommer att kräva en stark beredskap från regeringen och handla om möjligheten för oss att kunna betala med kontanter.

  Under dessa båda kriser har vi dessutom en klimatkris som fortsätter. Den har inte på något sätt tagit paus för att världsordningen nu står på huvudet. Det är en klimatkris som inte låter sig påverkas av att auktoritära ledare krokar arm och gör sitt bästa för att dela upp världen mellan sig i vad som mest liknar en återgång till 1700-talets feodala system. Klimatkrisen fortsätter att utsätta framför allt kvinnor och barn i stora delar av världen - delar av världen som samma auktoritära ledare nu drar in biståndet för.

  I en sådan kris måste vi klara att låta det finanspolitiska systemet fortsätta verka för en stabilitet också i klimatarbetet och miljöarbetet. Vi kommer nämligen inte att komma ur den säkerhetspolitiska krisen eller den finanspolitiska krisen och upptäcka att klimatkrisen har löst sig av sig själv. Vi kommer inte att upptäcka att de tipping points som vi nu närmar oss har passerats obemärkta. Tvärtom riskerar effekterna av klimatkrisen och naturkrisen att i stället spä på den säkerhetspolitiska krisen och den finanspolitiska krisen.

  Därför, herr talman, är det nödvändigt att också i dessa tider orka hålla fast vid finanspolitiska ramverk, taxonomi, hållbarhetsredovisningar och de krav som vi har möjlighet att ställa för att säkra att kapital går till de verksamheter som har möjlighet att hjälpa till att motverka denna klimatkris.

  Jag yrkar bifall till reservation 22.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 12.)

  2025-04-09 12:49:37

  

  Märta Stenevi