Fastighetsrätt

Debatt i text

• Herr talman! När jag var liten hade jag en ynnest som få skolbarn numera har. Jag kunde själv gå till och från skolan. Det var bara några hundra meter mellan skolan och mitt barndomshem, och promenadvägen var pastoral. Den gick över kyrkogården, förbi kantorns, kyrkvaktmästarens och prästens hus för att sedan passera en ekdunge och därefter en grusväg hem förbi grannens fårhage.

  I ekdungen låg en stor rektangulärt huggen sten, och i den satt en stolpe av järn. Det var fastighetsgränsen mellan två gårdar. Den hade legat där så länge som någon kunde minnas. Jag var redan som barn fascinerad av denna järnstolpe och vad den innebar. Jag måste erkänna, herr talman, att fascinationen inte har avtagit.

  Nu har kantorn flyttat, kyrkvaktmästaren har gått bort och prästgården är såld och inte längre prästboställe. Men järnstolpen sitter envist kvar i sitt stenblock, likt kung Arturs Excalibur som drevs in i stenen av Merlin.

  Herr talman! Ämnet för dagens debatt är fastighetsrätt, och järnstolpen i stenblocket förkroppsligar vad fastighetsrätten i grunden handlar om: äganderätten eller nyttjanderätten till en fastighet, lägenhet eller lokal.

  Den myndighet som ansvarar för fastighetsindelningen i Sverige är Lantmäteriet. Det är en myndighet som än i dag slår ned stolpar i marken för att definiera fastighetsgränser, detta eftersom verksamheten ännu inte är helt digitaliserad.

  Att ansvara för fastighetsindelningen är ett extremt viktigt uppdrag i samhällsplaneringen. Tyvärr har dock samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen i många delar sprungit förbi myndighetens arbetssätt och regelverk.

  TV4 har i en rad reportage sedan årsskiftet uppmärksammat problem med Lantmäteriet. Det handlar om långa handläggningstider och orimliga avgifter som enskilda tvingas betala. Senast i går kunde tv-kanalen rapportera om en familj utanför Norrtälje där en granntvist och oklara besked från Lantmäteriet gällande en bortglömd stig nu resulterat i över 1,5 miljoner kronor i förrättningsavgifter.

  Men kritiken handlar inte bara om enskilda fall i medierna, herr talman. I en revisionsrapport från 2022 konstaterade Riksrevisionen att de statliga insatserna inom fastighetsbildningen inte varit tillräckligt effektiva. Riksrevisionen konstaterade att handläggningstiderna är långa, att möjligheterna att rekrytera fler lantmätare inte är tillräckliga för att minska handläggningstiderna och att avgifterna på myndigheten har stigit i orimligt hög takt. Riksrevisionen konstaterade därför att det förelåg ett stort reformbehov för lantmäteriverksamheten i Sverige.

  Trots att problemen kring Lantmäteriet i Sverige varit tilltagande under flera år har tidigare regeringar inte tagit ansvar i frågan. Det framgår med all tydlighet om man läser Riksrevisionens kritik.

  Herr talman! Den moderatledda regeringen driver nu ett omfattande arbete för att reformera fastighetsindelningen och Lantmäteriet i Sverige.

  I maj 2023 beslutade regeringen att genom tilläggsdirektiv ge den särskilda utredaren kring kommunala förköp i uppdrag att också lämna förslag på författningsändringar för att möjliggöra fastighetsöverlåtelser genom elektroniska överlåtelsehandlingar, detta för att bland annat underlätta fastighetsregistreringsprocessen hos Lantmäteriet.

  I november 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare ska undersöka förutsättningarna för ett system där fastighetsgränser i första hand bestäms med digitala koordinater och lämna förslag på hur ett sådant system kan införas. Syftet är att genom förbättrad tillgång till korrekt digital information om fastighetsgränser stärka rättssäkerheten och öka effektiviteten vid fastighetsbildning, exploatering och andra verksamheter kopplade till fastigheter.

  Förra våren tillsattes en utredning som ska se över lantmäterimyndigheternas organisering, inklusive att möjliggöra för fler kommunala lantmäterier. Syftet är att förbättra myndigheternas förutsättningar att bedriva en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet.

  Regeringen har också skärpt regleringsbreven för Lantmäteriet vad gäller den interna kontrollen och styrningen, bland annat efter höstens avslöjande om att sekretessbelagd information gått att ladda ned från myndighetens digitala arkiv utan att vederbörlig sekretessprövning har skett. Detta är ett problem som kvarstått under flera år, trots att myndighetsledningen enligt Expressens uppgifter varnades redan 2018.

  Regeringen har även aviserat att en oberoende utredare ska gå till botten med det som har hänt och se över hur arbetet kan stärkas ytterligare hos Lantmäteriet.

  Herr talman! När vi moderater förra mandatperioden satt i opposition lyfte vi vid flera tillfällen att Lantmäteriet inte var en fungerande myndighet, bland annat i interpellationsdebatter i den här kammaren och i samband med motsvarande motionsbetänkande som det vi nu debatterar. Dåvarande bostadsministrar och företrädare för regeringspartierna ville förminska problemen och menade att om myndigheten bara blev lite mer digitaliserad skulle alla problem lösa sig.

  Så blev det inte, herr talman, vilket höstens händelser med all tydlighet visat.

  Jag är därför glad att jag nu kan redovisa att regeringen agerar för att modernisera, effektivisera och på riktigt digitalisera såväl fastighetsbildningen som fastighetsregistret. Det skapar både bättre fungerande myndigheter och en bättre samhällsbyggnadsprocess, och det stärker rättssäkerheten och servicen för enskilda medborgare.

  Herr talman! Järnpinnen i stenen där i ekdungen står kvar. Men arbetet för att effektivisera lantmäteriverksamheten pågår nu för fullt.

  Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Adam Reuterskiöld (M).

  2025-02-13 12:57:54

  

  David Josefsson

• Herr talman! Även om debatten inte förs i Malmö kommunfullmäktige är Malmö en del av Sverige.

  (MALCOLM MOMODOU JALLOW (V): Tack!)

  Jag förväntar mig att man även kan diskutera Malmö i talarstolarna.

  Ja, vi vill att fler ska äga sin egen bostad, även Malmöbor. Därför kämpar vi för att man ska ha bospar. Därför kämpar vi också för att man ska ha startlån. Varför vill vi då detta? Jo, vi tror att du långsiktigt faktiskt tjänar på det rent ekonomiskt som person. Det är då du själv som får ta del av värdeutvecklingen, inte en annan fastighetsägare. När du lyckas betala av en del av ditt lån får du sänkta kostnader - inte höjda kostnader som en fastighetsägare ålägger dig. Du får en tryggare tillvaro. Du har din egen täppa. Du bestämmer själv hur du hanterar det.

  Vi tror att detta är bra för den enskilde svensk som har möjlighet till det. Vi vill göra så att fler kan ta det steget - genom bospar, genom startlån och på andra sätt. Om det genomförs tror vi att det faktiskt kommer att finnas hyresrätter som blir lediga för människor som vill bo i sådana. Det kanske inte är så att vi bara ska bygga hyresrätter. Om vi bygger småhus och bostadsrätter kommer hyresrätter att bli lediga för dem som vill bo där och som inte vill äga sin egen bostad. Ja, det finns människor som inte vill det. De vill ha service. De vill att någon kommer och städar deras trappa och klipper deras gräsmatta. De vill ha den möjligheten, och då ska de kunna ha det så i Sverige. Det är ett fritt val. Men vi kan inte utestänga människor från en möjlighet att bo ekonomiskt, ekologiskt och socialt bäst genom att säga: Nej, du har inga pengar på banken, så du kan inte göra någonting. Vi måste i stället underlätta för dem. Det är vår politik.

  Kommunen är inte bäst på att sköta ditt boende. Det är du själv som är det. Det är kristdemokratisk politik.

  2025-02-13 13:36:22

  

  Larry Söder

• Herr talman! Tillåt mig som ordförande för civilutskottet att börja mitt anförande med att säga några ord om den fruktansvärda massaker och terror som ägde rum i Örebro förra veckan.

  Mina tankar går till offren för denna fruktansvärda tragedi och deras nära och kära samt hela Örebro. Det är en ofattbar sorg och smärta som drabbar oss alla i Sverige i dag, men framför allt de familjer som förlorat sina älskade. Många med invandrarbakgrund är oroliga och rädda, som vi har hört, efter attentatet i Örebro. Jag och många med mig tar deras rädsla på allvar. Vi förstår den, och många av oss delar den.

  Inga ord kan fullt ut beskriva förlusten. Men vi står tillsammans i sorg, i solidaritet och i vår kamp för ett samhälle där rasism, hat, hot och våld aldrig får segra. Vi måste hedra offren genom att fortsätta arbeta mot rasism och för rättvisa, trygghet och sammanhållning.

  Låt mig nu gå till betänkandet, Fastighetsrätt.

  Herr talman! Sverige fortsätter präglas av bostadsbrist och orättvisor, och allt fler människor stöts bort från både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden.

  Bostadsbyggandet ligger fortfarande på samma oroväckande låga nivåer, och arbetslösheten är fortsatt rekordhög. Fattigdom och ojämlikhet fortsätter öka, och i spåren av regeringens politik blir det allt svårare för hushåll med låga inkomster att ta sig in på bostadsmarknaden. Och för dem som redan har en bostad blir det allt svårare att behålla den.

  Herr talman! De fattigaste hushållen bor i hyresrätter, och när fastighetsägarna år efter år tillåts höja hyrorna på ett helt orimligt sätt har allt färre råd med det mest grundläggande i livet: mat och hem. De senaste två åren har boendekostnaderna ökat med 26 procent, samtidigt som livsmedelspriserna ökat med 25 procent. Människor går på knäna men klarar det ändå inte längre.

  Resultatet levererades häromdagen, i form av Kronofogdens senaste statistik: Under 2024 genomförde Kronofogden totalt 3 042 vräkningar. Antalet genomförda vräkningar har därmed ökat med 10 procent på ett år och med hela 21 procent sedan 2022. Dessa 3 042 vräkningar resulterade under 2024 i att 711 barn förlorade ett hem. Det är 37 barn fler än förra året, eller en 5-procentig ökning.

  Allt detta är siffror. Men det handlar förstås inte om siffror och procentsatser. Det handlar om riktiga barn, vars liv nu förstörts.

  Herr talman! Det finns inga frågetecken om varför det är så här. Förklaringen är kort och gott att allt färre hushåll har råd att betala sin hyra. Det är den absolut vanligaste orsaken till vräkning, enligt Kronofogden.

  Det stora frågetecknet är i stället: Varför gör inte politiken något? Varför låter man detta ske år efter år? Det är ju politiken som är nyckeln till allas rätt till en egen bostad.

  Herr talman! En av många viktiga pusselbitar i att lösa dagens bostadsbrist är markpolitiken. Genom den har kommunen ett kraftfullt verktyg att påverka förutsättningarna för nyproduktion av bostäder.

  För många kommuner kan det vara kortsiktigt lockande att göra sig av med mark och sälja till högstbjudande, men långsiktigt är det fördelaktigt att kommunerna har kontroll över så mycket mark som möjligt. I kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja att planlägga riskerar bostadsbyggandet att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt. Tillgången till mark, priset på mark och villkor för markanvisningar är därför viktiga faktorer för den kommunala utvecklingen och för att möta behovet av bostäder. Men det är också en förutsättning för att genomföra andra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder.

  Herr talman! Vänsterpartiet anser därför att utgångspunkten för kommunernas markpolitik ska vara att avstå från att sälja mark på det sätt som sker i dag. I stället bör man i större utsträckning än i dag välja att upplåta marken med tomträtt.

  Herr talman! Efter att den borgerliga regeringen avskaffade förköpslagen 2010 har kommunernas möjligheter att förvärva attraktiv byggmark minskat. Lagen innebar i korthet att en kommun hade förköpsrätt till en fastighet vid en överlåtelse som uppfyllde de kriterier som lagen uppställde. Lagen var ett viktigt redskap för kommunernas fysiska planering och ett stöd för fler exploateringsavtal.

  I dagens betänkande behandlas ett flertal motioner som på ett eller annat sätt vill se en ny förköpslag införas. Syftet är att förbättra kommunernas möjligheter att planera för fler bostäder, att säkra samhällsviktiga fastigheter och att stärka kommunernas verktyg i kampen mot den ständigt ökande bostadssegregationen. Regeringens svar på motionerna är snarare god dag yxskaft, och sedan hänvisar man till utredningsbetänkandet Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner från förra året.

  I betänkandet föreslås bland annat att en statlig förköpslag som ger staten förköpsrätt vid köp av fastigheter för försvaret införs och att en kommunal förköpslag som ger kommunerna förköpsrätt vid förvärv av fastigheter för att motverka organiserad brottslighet införs.

  Utredningen innehåller dock inga som helst svar på det som motionärerna, inklusive jag själv, efterfrågar, nämligen en kommunal förköpslag som kan bidra till ett ökat bostadsbyggande. Anledningen är att regeringen ändrade direktiven till utredningen som initierades av den förra regeringen. Man tog helt enkelt bort den del av direktivet som syftade till att minska bostadsbristen.

  Herr talman! Det är märkligt att denna regering i allt vad den gör tycks arbeta för att öka bostadsbristen snarare än minska den. Jag undrar vad drivkraften är. Vill man inte att människor ska ha en egen bostad? Är man rädd för att värdet ska sjunka på den egna köpta bostaden om det byggs för mycket? Vad är motivet?

  Herr talman! Bostadsbristen har länge drivit upp priserna på mark. Det har fått till följd att byggherrar som får tillgång till planlagd mark av kommunen, naturligtvis i syfte att bygga på den, ändå har låtit bli att bygga. I stället har man avvaktat i hopp om att markpriserna ska fortsätta att stiga så att avkastningen blir ännu högre. Att på det sättet hålla på byggbar mark innebär alltså att den inte bebyggs, trots de enorma behov som finns i dag. Jag anser att det är helt oacceptabelt att byggherrarnas fördröjning och vinstupplägg tillåts styra bostadsutbudet, samtidigt som det råder stor bostadsbrist i delar av landet. Det är inte acceptabelt.

  Byggrättsutredningen från 2017 fick i uppdrag att se över kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk. Bakgrunden till uppdraget var det stora behovet av att snabbt få fram bostäder. Det behovet kvarstår än i dag. Det var också ett av motiven för den förra regeringen när den tillsatte en utredning som nu utmynnar i något helt annat; när den nuvarande regeringen har fått sätta tänderna i den. När betänkandet Ett snabbare bostadsbyggande presenterades 2018 innehöll den ett antal konkreta förslag för en ökad bostadsförsörjning. Bland annat föreslogs att Boverket skulle få i uppdrag att utreda frågan om införande av en kommunal förköpslag som underlättar bostadsbyggandet i kommunerna. Boverket skulle utreda en modern förköpslag, som också skulle komma till rätta med de problem som fanns i den tidigare lagen. Vänsterpartiet står bakom detta, och jag anser att utredningens förslag ska genomföras. För att ge kommunerna ett skarpare verktyg att öka byggtakten bör alltså regeringen omgående ge ett uppdrag till Boverket och därefter återkomma med ett förslag till en ny förköpslag som kan bidra till att öka byggandet.

  Jag yrkar bifall till reservation 9.

  2025-02-13 13:04:52

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! Det var ett i vanlig ordning intressant inslag från Vänsterpartiet, som har gjort anspråk på att sitta i en kommande regering. Kanske är det Malcolm Momodou Jallow som är den tänkta bostadsministern. Socialdemokraterna brukar ju ge posten som bostadsminister till ett mindre parti i koalitionen.

  Det är för mig ganska skrämmande att höra inlägg om att man vill ha inte bara möjlighet till förköp utan också, som framgår av reservationerna, förbud för stora markägare att köpa mer mark, och man vill ha tvångsförsäljningar av arrenderad mark. En hopslagning av allt det som oppositionen i dag föreslår skulle jag se som ett direkt dråpslag mot äganderätten.

  Det jag särskilt vill fråga Malcolm Momodou Jallow om, och som är anledningen till att jag begärde replik, är hans syn på tomträttsavgälder. Han pläderar ju för att tomträtter ska användas i större utsträckning. Men vi har under de senaste åren, och även långt tidigare, sett stora problem med tomträttsavgälder. De värderas vart tionde år, vilket innebär att de som innehar tomträtter får enorma ökningar av tomträttsavgälden. Hur vill man lösa detta om man inte vill stödja Sverigedemokraternas reservation? I reservationen föreslås en översyn av systemet och införande av friköpsrätt. Vi vill även ha ett mer modest system som kan lägga ett tak på hur höga höjningarna kan bli med en mer normal utveckling så att det inte blir en fördubbling av värdet vart tionde år - och ibland mer än så.

  2025-02-13 13:16:07

  

  Mikael Eskilandersson

• Herr talman! Malcolm Momodou Jallow lyssnade över huvud taget inte på vad jag sa i mitt anförande. Jag pratade om tomträttsavgälden i Malmö stad, där Malcolm Momodou Jallow suttit i fullmäktige. Mellan 2018 och 2022 ökade man dessa intäkter till kommunen med 40 miljoner kronor - 30 procent. Vi vet vilka som betalar detta. Det är medborgarna i Malmö stad. De kanske blir tvungna att sälja sin bostadsrätt för att de inte har råd att betala Malmö stads ökning.

  Jag kan se att vi behöver bygga fler bostäder. Men jag är inte säker på att det är Malmö stad som är bäst på att förvalta människors pengar. Det tror jag att den enskilde är. Höjer man tomträttsavgälden med 30 procent har man gjort sig en otjänst, för de människorna kommer inte att kunna göra någonting annat. De har inte råd med någonting annat. De människorna måste hitta sig en hyresrätt i stället - som inte finns, för man höjer inte hyrorna tillräckligt mycket för att kunna finansiera en ny fastighet.

  Svara på detta, Malcolm Momodou Jallow! Varför höjer Malmö stad tomträttsavgälden med 30 procent under fyra år? Sedan förväntar man sig att någon annan vill bygga någon fastighet där. Jag tror inte att Malmö stad ska äga någon mark över huvud taget. Det kanske är bättre att marknaden gör det.

  (TALMANNEN: Jag skulle vilja påminna om att denna debatt inte försiggår i Malmö kommunfullmäktige.)

  2025-02-13 13:32:31

  

  Larry Söder

• Herr talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande 8 Fastighetsrätt, ett så kallat samlingsbetänkande där motionsförslag som berör fastighetsrätt hanteras.

  Jag vill påstå att man i betänkandet kan se en mycket tydlig uppdelning mellan förslagen som kommer från Sverigedemokraterna och förslagen som kommer från oppositionen. Medan Sverigedemokraternas reservationer framför allt handlar om att stärka äganderätten, förbättra för fastighetsägare och öka det privata ägandet visar oppositionen varför det är så svårt för riksdagens partier att göra gemensam sak på bostadsområdet, då de i sina reservationer vill gå i rakt motsatt riktning.

  Vänsterpartiet vill motverka för hög koncentration av markägande och tvinga privata markägare att sälja delar av sin mark till arrendatorer. De talar också om ett direkt förbud för större aktörer att förvärva lantbruksfastigheter för att fastigheterna ska vara "små och medelstora".

  En medelstor fastighet i Sverige ligger på mellan 40 och 50 hektar. Det är inte lätt att vara bonde om man ska följa Vänsterpartiets politik. Jag rekommenderar alla att läsa deras reservationer i det här betänkandet för att se vad deras politik faktiskt vill.

  Miljöpartiet vill frigöra fastigheter med öde bostadshus till försäljning, och Socialdemokraterna vill att kommunerna ska ha tillbaka den tidigare hårt kritiserade förköpslagen, där fastigheter kunde köpas godtyckligt av kommunerna vid ägarbyte.

  Det var något som verkligen försvårade generationsbyten att en tänkt överföring av fastigheten till nästa generation plötsligt utnyttjades som ett sätt för kommunen att komma över billig mark eller billiga fastigheter. Detta vill man alltså göra från Socialdemokraternas sida i ett läge när fler än var tredje jordbrukare är över 65 år och behovet av föryngring är enormt. Då vill man försvåra att föra vidare fastigheten inom släkten.

  Jag har väldigt svårt att se att något av de förslag som oppositionen i dag lyfter fram är något som vi faktiskt vill komma överens om eller diskutera närmare. Det som David Josefsson från Moderaterna och Larry Söder från Kristdemokraterna lyfte fram var snarare den väg för fastighetsrätten som jag önskar.

  Till de förslag som lyfts fram tidigare här i dag vill jag föra SD:s förslag från våra kommittémotioner, som också hanteras här i dag. Även om vi Sverigedemokrater till skillnad från Socialdemokraterna har många förslag på förändringar inom fastighetsrättsområdet och flera reservationer att prata om kommer jag att lyfta fram en fråga särskilt.

  Sverige har ett system för vad man kallar tomträttsavgälder. Systemet med tomträtter har under många år skapat förutsättningar för människor att bo och leva på en plats utan att behöva köpa och äga marken. Det är i grunden ett system som gör det lättare att få kalkylen att gå ihop, framför allt där marken är dyr. I stället för att köpa tomten får husägaren en rätt till tomten, en så kallad tomträtt. Därigenom sänks kostnaden initialt. I stället utgår en sorts hyra av marken över tid, en avgäld.

  I 13 kap. 10 § jordabalken står: "Avgälden skall utgå med oförändrat belopp". Det står också att den ska göra det under en period av minst tio år. Detta ställer dock till det. Även om tanken med lagstiftningen har varit att förhindra plötsliga höjningar har det visat sig att lagen inte alls ger ett särskilt bra skydd för husägaren när tomtpriset har stigit och blivit mycket högre än någon har kunnat förutspå.

  Vi står inför en verklighet där marktaxeringsvärden stiger och har stigit mycket kraftigt. Tomträttsavgälder har därmed kunnat höjas mycket kraftigt, vilket har drabbat husägarna oavsett om det gäller en bostadsrätt eller en privat villa.

  Exemplen på orimliga förändringar där värdet har mer än fördubblats från en värdering till en annan är tyvärr många. Som ett exempel kan nämnas den bostadsrättsförening i Stockholmsområdet som fick se sitt tomtvärde förändras från 5,6 miljoner till 12,2 miljoner kronor år 2019. Det är alltså mer än en fördubbling som plötsligt ska införas, och plötsligt ska man betala hyra enligt den.

  Utvecklingen av tomternas värde i attraktiva lägen är omöjlig att förutspå för den som köper en bostadsrätt eller en villa. För den enskilda bostadsägaren leder detta till en oro som motverkar hela tanken bakom tomträtten.

  När möjligheten till friköp dessutom är begränsad och oförutsägbarheten stor skapas en otrygghet som gör att tomträtten snarast blivit en svartepetter som man inte gärna vill bli sittande med.

  Samtidigt finns det positiva aspekter med tomträtten. Systemet med tomträtter har bidragit till att betydligt fler hushåll har fått den ekonomiska möjligheten att köpa ett eget hem, om än på någon annans tomt. Tomträtten har minskat kostnaderna initialt och gjort det ägda boendet möjligt för fler. Den har ibland till och med varit en förutsättning för att bostäder ska kunna byggas och säljas på dyra tomter.

  Att helt avskaffa tomträtten är alltså enligt oss sverigedemokrater att gå lite för långt. Nyckeln är i stället att modernisera regelverket och göra det mer transparent och förutsägbart för såväl kommuner som enskilda boende.

  Tomträtts- och arrendeutredningen presenterade sitt förslag 2012, och det bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Förslaget ger dock inte de förutsättningar och förändringar som vi sverigedemokrater efterfrågar. Vi anser att det i stället behövs en ny översyn av tomträttssystemet, som tar sikte på dagens utmaningar och boendebehov. Den tidigare utredningen saknade också helt förslag på en tydlig friköpsrätt för tomträttsinnehavaren, något som borde vara en självklarhet där kommunen och det allmänna är ägare.

  Sverigedemokraterna vill ha ett nytt regelverk, och det är därför vi vill ha en ny utredning och översyn av området. I en sådan översyn vill vi framför allt se tre saker.

  Vi vill se en ny beräkningsmodell för tomträttsavgälder som bättre speglar dagens ekonomiska verklighet och som gör att man undviker dessa alltför plötsliga avgiftshöjningar vart tionde år.

  Vi vill se ett takbelopp på antingen hela avgälden eller på de ökningar som sker för att säkerställa att inga orimliga kostnader plötsligt uppstår för hushållen.

  Vi vill ha en tydlig friköpsrätt med en rimlig prissättning, så att den som vill äga sin mark får en verklig möjlighet att göra det. Det ska då också finnas en fungerande hyrköpsmodell för en mer rimlig värdeöverflyttning över tid.

  Dessa åtgärder kommer att skapa ökad trygghet för landets husägare och bidra till ett bostadssystem som inspirerar till långsiktiga investeringar och stabilitet på bostadsmarknaden.

  Vi sverigedemokrater ser gärna att kommunerna redan nu är behjälpliga med att ta fram och genomföra hyrköpsmodeller, då det är möjligt att ha sådana för tomträtter. På så sätt kan ägandet av hus och mark kopplas samman. Samtidigt bevarar vi ett system som för många är en förutsättning för att kunna bo och bygga i områden med höga markpriser.

  Avslutningsvis, herr talman: Vi sverigedemokrater står bakom alla våra reservationer, men för att korta ned tiden vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1 - den reservation som tar upp den viktiga frågan om tomträtter.

  (Applåder)

  (forts. § 11)

  2025-02-13 13:45:13

  

  Mikael Eskilandersson

• Herr talman! Jag tackar för frågan.

  Jag vet inte om Mikael Eskilandersson lyssnade på mitt anförande. Huvuddelen av anförandet handlade om förköpslagen. Vi vet att mark är en viktig del av samhällsutvecklingen. För att kunna bygga behövs mark.

  Jag har suttit i kommunfullmäktige för Malmö, och vid varje möte sålde vi mark till privata markägare. Trots att befolkningen ökade och det fanns stora behov av att bygga bostäder och skolor sålde vi mark vid varje möte i kommunfullmäktige till privata ägare. De lovade att bygga, men de byggde inte.

  Varför bygger de inte? Jo, därför att ju mer bostadsbristen ökar, desto högre blir priset på mark. Då vill man ha mark som spekulationsobjekt, för att kunna tjäna pengar. Jag tror att det är viktigare att diskutera den frågan.

  Mikael Eskilandersson stöder just det privata ägandet så pass mycket att allmännyttan inte kommer att spela någon roll. Ni är med och styr det här landet. Vi har bostadsbrist, men ändå säljer vi mark till privata ägare som håller kvar marken för att driva upp priserna, för att tjäna pengar i stället för att bygga. Jag diskuterar gärna den frågan. Huvuddelen av mitt anförande handlade om just det.

  2025-02-13 13:18:16

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! Det gläder mig att vi pratar om Malmö. Det är inte ofta vi fokuserar på andra städer än Stockholm, så det är bra.

  Herr talman! Jag ställde en väldigt enkel fråga, men jag har inte hört något svar. Larry Söder och hans parti pratar hela tiden om att människor ska äga sina bostäder. Han började sitt anförande med att säga att sju av tio vill äga. Då säger jag till Larry Söder: Människor är fattigare i dag än de varit på länge. Barnfamiljer blir vräkta från sina hem för att de har en skuld på 60 kronor som de inte kan betala. De hinner inte i kapp. När det är vinter kan människor inte köpa kläder till sina barn. Matpriserna har gått upp. De har inte råd att köpa mat.

  Då står Larry Söder och säger till just de familjerna: Ni ska köpa en bostad! Ni ska köpa en villa! De har inte ens råd att betala sin hyra som det är i dag, men Larry Söder tycker att de ska köpa en bostad. Det är marknaden som Larry Söder står för. Jag kan tala om vad marknaden har gjort. Ni står för en marknadsfundamentalism som bara gynnar de rika, Larry Söder. Ni genomför skattesänkningar för de rikaste i det här landet. De rikaste ska få mer pengar. Samtidigt som ni ger mer pengar till de rika genom skattesänkningar tar ni bort bidrag. Ni tar bort bostadsbidrag som går till barnfamiljer. Hur kan ni tycka att det är rimligt? Ni ger 700 spänn till barnfamiljer för att de ska kunna klara att betala sin hyra. Men så tar ni bort det. Ni fasar ut det, men ni ger flera tusen till rika människor som har råd, till miljardärer. Det funkar inte, men det är sådant marknadstänket är. Ni har en politik som är kapitalistisk och gynnar de rika, ofta på bekostnad av de fattiga.

  Återigen: Hur ska de här fattiga människorna ha råd att köpa en bostad?

  2025-02-13 13:34:08

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Fru talman! I höstas gjorde Riksrevision en genomlysning av hur bostadsbidraget lever upp till sina två riksdagsbundna mål: det familjepolitiska och det bostadspolitiska. När jag läste rapporten blev jag först konfunderad. Riksrevisionen slog fast att det familjepolitiska målet uppnås. Det är en bild som går stick i stäv med den verklighet som möter oss i hela landet, en verklighet där allt fler får allt svårare att klara sitt uppehälle på en heltidslön. Men så läste jag vidare och insåg varför Riksrevisionen kommit till denna slutsats. Eftersom politiken under lång tid har svikit barnfamiljer med låga inkomster har de själva tvingats lösa situationen, och de har gjort det genom att flytta till allt mindre bostäder. När pengarna inte längre räcker till mat kommer en ensamstående mamma inte att sluta betala hyran, men hon kommer att söka sig till ett billigare boende, vilket för det mesta också innebär en mindre bostad. Bostadsbidraget misslyckas alltså fullständigt att nå det bostadspolitiska målet om goda bostäder när familjer med låga inkomster tränger ihop sig i på tok för små bostäder för att klara sitt uppehälle.

  Fru talman! Vi kommer att debattera bostadspolitik senare under våren. Men jag kan redan konstatera att efter de tio år som har gått sedan jag började arbeta med bostadspolitik för första gången, då som kommunalråd i Malmö, är fokus fortfarande huvudsakligen på byggande och inte på betalningsförmåga. Under dessa tio år har det byggts hundratusentals nya bostäder. Men betalningsförmågan hos hushåll med låga inkomster har inte ökat, och därmed har situationen för dessa grupper inte förbättrats, snarare tvärtom. Jag ser fram emot att fortsätta denna diskussion längre fram. Men låt oss nu avsluta den debatt om fastighetsrätt som vi pausade före frågestunden.

  Fru talman! Om den gröna omställningen i de norra länen ska bidra till starka samhällen krävs ett aktivt arbete för nya bostäder. Förutom de nya bostäder som behöver byggas behöver också det dolda bostadsutbudet aktiveras. På många platser i landet finns det bostadshus som står öde och förfaller trots att det finns potentiella bostadsköpare eller hyresgäster. I en del av fallen beror det på att fastighetsägaren köpt fastigheten för att bruka marken eller skogen utan att ha intresse för de hus som finns på ägorna och att de dessutom drar sig för den process en fastighetsombildning kan innebära. Komplicerade regler och ett oförutsägbart utfall gör att många fastighetsägare i stället låter bostäderna förfalla när de inte själva har användning för dem.

  Miljöpartiet anser att regeringen bör tillsätta en utredning som ska se över reglerna i fastighetsbildningslagen vad gäller utformningen av kombinations, jordbruks- och skogsbruksfastigheter i syfte att skapa ökade möjligheter att frigöra mindre fastigheter med bostadshus till försäljning.

  Därmed yrkar jag bifall till reservation 4 i betänkandet.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 19 februari.)

  2025-02-13 15:36:26

  

  Märta Stenevi

• Herr talman! Jag vet inte om Malcolm Momodou Jallow missförstod min fråga, men jag hörde inte något egentligt svar på hur Vänsterpartiet ser på tomträttssystemet som det ser ut i dag. Jag undrar också varför man inte stöder Sverigedemokraternas reservation. Varför stöder man inte en översyn av hur tomträttsavgälderna fungerar, så att vi kan få en ny beräkningsmodell och takbelopp för hur höga avgälderna eller höjningarna kan bli?

  Detta drabbar också allmännyttan, i den mån de har byggt på tomträtt. Om man nu vill utveckla systemet med att bygga på tomträtter borde man vara intresserad av att få tomträttssystemet att fungera mer smidigt och mindre problematiskt. Som det är nu ser vi exempel på bostadsrättsföreningar som får en ökning av värdet från 5 miljoner till kanske 10-12 miljoner i ett slag, från ett år till ett annat. Plötsligt får de en helt annan beräkningsgrund och dubblad hyra eller mer än så.

  Man oroar sig för att människor har svårt att betala hyran. Men det är de som bor på tomträtt som är väldigt utsatta för plötslig, stor höjning. Den begränsning som finns i lagstiftningen, som säger att värdet ska sättas vart tionde år och gälla i tio år framöver, ger den negativa effekten att det vart tionde år blir en fördubbling av grundvärdet och plötsligt en fördubbling av hyran de kommande tio åren. Det är i princip omöjligt att förbereda sig för det som tomträttshavare. Ingen kan förutsäga hur utvecklingen ska se ut över tid. I så fall hade få gått med på att skriva under dessa tomträttsavtal från början.

  2025-02-13 13:20:13

  

  Mikael Eskilandersson

• Herr talman! Jag tror att Mikael Eskilandersson vet varför Vänsterpartiet inte stöder Sverigedemokraternas förslag. Vi är inte en del av Tidölaget. Sverigedemokraternas politik bygger på en ideologi som är rena motsatsen till det jag och Vänsterpartiet står för.

  När det gäller just den fråga som Mikael Eskilandersson pratar om vill han veta vilken politik vi har och var vi står. Vi har motioner. Dem kan Mikael Eskilandersson läsa för att få reda på var vi står i frågan.

  Men varför vi inte stöder SD:s politik tror jag är allmänt känt. Ett antirasistiskt parti kan inte stödja ett rasistiskt partis förslag. Det går inte. Vi driver våra frågor och de förslag som vi lägger fram och stöder dem. Men vi kan aldrig vara på samma sida som Sverigedemokraterna. Det går inte. Om Sverigedemokraterna och Mikael Eskilandersson vill veta var vi står i frågan får de helt enkelt gå in och läsa vår politik.

  Det som jag tycker är viktigt i den här debatten är att bostadsbyggandet i kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja för att planlägga riskerar att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt, som jag sa i mitt anförande. Tillgången till mark, priset på mark och villkoren för markanvisningar är därför viktiga faktorer för den kommunala utvecklingen och för möjligheten att möta behovet av bostäder. Men det är också förutsättningar för att genomföra andra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder.

  Enligt oss ska utgångspunkten för kommunernas markpolitik vara att avstå från att sälja mark så som man gör i dag. I stället bör man i större utsträckning än i dag välja att upplåta marken med tomträtt. Det är vår politik och något som vi driver.

  2025-02-13 13:22:15

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! Den här debatten skulle egentligen Denis Begic ha deltagit i för Socialdemokraternas del. Denis Begic, som är från Örebro, har dock valt att i stället närvara vid en begravning med anledning av det hemska som hände i Örebro förra veckan. Detta är givetvis helt rätt och rimligt. Därför ersätter jag honom i debatten.

  Jag vill börja med att påminna om vad debatten handlar om. Väldigt mycket av det som har sagts av tidigare talare har absolut varit intressant och stimulerande, men det har handlat ganska lite om det faktiska ärendet.

  Vi socialdemokrater anser att en rimlig grundprincip är att samhället ska äga och ha kontroll över samhällsviktiga byggnader och områden. Det kan handla om fängelser, kommunhus, sjukhus med mera.

  Därutöver finns det behov av ett offentligt ägande med hänsyn till säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Det behövs därför en modern förköpslag som ger kommuner, regioner och staten möjligheter att agera för vårt gemensammas bästa.

  Den tidigare förköpslagen upphörde 2010. Det fanns brister i den lagen. Vi socialdemokrater ville därför göra nödvändiga ändringar i lagen i enlighet med de förslag som Boverket och flera remissinstanser hade lämnat. Men den moderatledda alliansregeringen valde i stället att helt avskaffa lagen.

  Sedan dess har det funnits många situationer då en förköpslag hade behövts. År 2022 tillsatte därför den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning med uppdrag att lämna förslag till en ny och modern förköpslag. Det valde den nuvarande Tidöregeringen att gå in och ändra. Man gav nya direktiv där man helt tog bort de kommunala förköpsgrunder som fanns i det ursprungliga direktivet. Man förlängde också utredningstiden. Resultatet av det är att vi har förlorat både det kommunala perspektivet och värdefull tid i en fråga som många har vittnat om är angelägen att lösa för att få en ny lag på plats.

  Utredningen överlämnade i maj 2024 betänkandet Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner (SOU 2024:38). I betänkandet föreslår utredningen en statlig och en kommunal förköpslag.

  De föreslagna lagarna ska ge staten förköpsrätt för förvärv av fastigheter för försvaret, och kommunerna får förköpsrätt för förvärv av fastigheter för att motverka organiserad brottslighet.

  För att samhällsviktiga fastigheter ska kunna säkras anser vi socialdemokrater att en modern reglering av förköp vid fastighetstransaktioner behöver vara utformad så att såväl kommuner och regioner som staten får möjlighet att förvärva nyckelfastigheter och därmed säkra strategiskt viktiga samhälls- och försvarsintressen.

  Enligt vår mening bör regeringen skyndsamt lämna förslag till en ny lagreglering om förköpsrätt med en sådan inriktning. Jag yrkar därför bifall till reservation 8.

  I det här betänkandet ingår också ett antal motioner och förslag kopplade till Lantmäteriet och dess verksamhet. Även här har flera talare före mig talat om hur viktigt det är att man har ett fungerande lantmäteri. Man behöver få ned handläggningstiderna och digitalisera och effektivisera den här myndigheten.

  Jag noterar dock att ingen av de tidigare talarna har tagit upp de problem som Lantmäteriet har just nu, alltså de mest akuta bekymren för Lantmäteriet och för alla som är beroende av Lantmäteriets tjänster.

  I mars förra året fick nuvarande regering information om att det fanns säkerhetsbrister i Lantmäteriets tjänster som innebar att obehöriga kunde plocka ut säkerhetsklassad information direkt ur de digitala registren. Det fick till följd att man nödstängde de digitala registren i maj. Men regeringens respons på det här var initialt absolut ingenting.

  Först efter en ganska omfattande mediegranskning av detta under hösten valde man att sent under hösten entlediga gd:n för Lantmäteriet. Det är så här långt i princip den enda åtgärd som regeringen har vidtagit trots att de nedstängda digitala registren medför stora konsekvenser för samhällsbyggnad och samhällsutveckling. Går man in på Lantmäteriets hemsida kan man konstatera att där i dag ligger över 10 000 förfrågningar i kö - och regeringen och ansvarig minister gör i princip ingenting.

  Det är klart att det är lätt att instämma i att det behöver göras mycket kopplat till Lantmäteriet och dess effektivitet. Men man kommer inte att kunna göra någonting av det man har talat om här i talarstolen tidigare i dag om man inte först löser den akuta situationen.

  Jag hoppas och tror att vi snart får besked om huruvida Lantmäteriet får de pengar som man har äskat för att kunna anställa ett stort antal ytterligare medarbetare för att manuellt hantera de tjänster som tidigare hanterades digitalt och att vi får se att vi har en regering och en minister som tar sitt ansvar i den här mycket viktiga frågan.

  (Applåder)

  2025-02-13 13:38:33

  

  Jennie Nilsson

• Herr talman! Vi debatterar nu en fråga som påverkar väldigt många i Sverige: rätten till vår egendom och äganderättens betydelse i samhället.

  Fastighetsrätten är en grundpelare i ett tryggt och väl fungerande samhälle. För oss kristdemokrater är det självklart att denna rätt ska värnas och respekteras. Vi ser äganderätten som en central del av friheten och tryggheten i vårt land. När människor äger sin mark eller sin bostad skapas stabilitet, långsiktighet och ansvarstagande. Därför motsätter vi oss förslag som försvagar eller hotar den enskildes rätt att äga och bruka sin egendom.

  När äganderätten försvagas kan det leda till minskade investeringar i fastigheter, jordbruk och näringsliv eller för den delen i medborgares fastigheter. Företag och privatpersoner tvekar att utveckla sin egendom om de inte kan vara säkra på att få behålla frukterna av sin investering. Det hämmar både tillväxt och innovation och skapar oro bland medborgarna.

  Samtidigt anser vi att fastighetsrätten måste balanseras med ett ansvar gentemot samhället. Markanvändning ska ske på ett hållbart sätt, och staten ska inte i onödan lägga sig i hur privatpersoner eller företag förvaltar sin egendom.

  Vi vill stärka möjligheterna för fler att äga sin bostad. Sju av tio vill äga sin egen bostad och skapa en frihet och stabilitet i sin vardag som andra boendeformer inte kan skapa. Genom att förenkla byggregler, sänka kostnader för byggnationer och skapa fler småhusområden kan vi ge fler människor chansen att bygga sin framtid på en trygg grund.

  En viktig del i detta är lantmäteriets verksamhet med avstyckning av tomter och liknande. Detta måste fungera på ett effektivt sätt och till kostnader som inte hämmar människor att använda lantmäteriets tjänster. Som vi alla vet är det kanske inte riktigt som vi önskar i dag. Handläggningstiderna är långa, kostnaderna är dyra och uppräkningen för kostnaderna är stor. Givetvis är ingen av oss glad över det.

  Jag tror ändå att digitalisering är en del av lösningen på detta. Regeringen jobbar med digitaliseringen. Men man behöver också effektivisera och reformera verksamheten för att det ska bli så effektivt och bra som möjligt.

  Kristdemokraterna står för en politik där fastighetsrätten respekteras, där frihet och ansvar går hand i hand och där den som äger sitt hem också får behålla makten över hemmet. Det är så vi bygger ett tryggt, stabilt och hållbart samhälle.

  Kristdemokraterna är kritiska till systemet med tomträtt och anser att det skapar osäkerhet för privatpersoner. Eftersom tomträttsavgälden höjs med jämna mellanrum, ofta kraftigt, skapas en ekonomisk osäkerhet för hushållen. Detta kan leda till plötsligt ökade boendekostnader.

  Vi kristdemokrater kan sympatisera med SD:s motion om en översyn av tomträttssystemet, med syfte att det borde bli mer förutsägbart när det gäller kostnadsökningar men även rätten att köpa loss själva tomträtten. Vi tror att tomträtten kan vara ett bra instrument i framtiden om den reformeras, men inte som den är i dag.

  Kristdemokraterna vill underlätta på alla sätt för att främja äganderätt och anser att det är ekonomiskt, ekologiskt och socialt bäst för den enskilde. Men tomträtten kan vara ett bra komplement om man moderniserar förutsättningarna, så att det blir mer förutsägbart och så att utköp är reglerat.

  Det är alltid spännande att komma in i debatten lite senare, särskilt efter Vänsterpartiet. Jag uppfattade det som att Vänsterpartiet sa i talarstolen att fastighetsägarna tillåts höja hyrorna till orimliga priser för hyrestagarna.

  Såvitt jag vet har vi ett system i Sverige där Hyresgästföreningen i princip är den som förhandlar med fastighetsägarna om hyrorna. Jag kan dock hålla med Vänsterpartiet om en sak; hyrorna är sådana att vi inte får nya hyresrätter i Sverige. Det finns inga fastighetsägare som kan bygga nya hyresrätter i dag, på grund av att de inte kan finansiera verksamheten med de hyror som faktiskt sätts.

  Sedan uppfattade jag att Vänsterpartiet sa på det här sättet: Långsiktigt är det bäst att kommunerna äger så mycket mark som möjligt och avstår från att sälja mark. Egentligen blir man ganska konfunderad - varför skulle det vara bäst? Är inte fastighetsägarna och byggbranschen bäst på att bygga fastigheter? Kommunerna ska väl se till att det blir bostäder?

  Men lite senare i anförandet förstod jag att det var tomträtter ledamoten var ute efter; man ska kunna tjäna pengar på hyresgästerna. Mellan 2018 och 2022 ökade tomträttsintäkterna för Malmö kommun med 40 miljoner - 30 procent. Jag tror inte att det går att hitta så många privata fastighetsägare som lyckades skramla ihop 30 procents höjning på de fyra åren när det gäller hyresintäkter.

  Jag är inte så säker på att kommunerna alltid är de bästa hyresvärdarna. Jag tror att även den privata marknaden klarar av detta. Jag tror också att man ska låta marknaden vara marknad. Kommunen är bäst på att sköta skola, vård och omsorg, inte bostäder.

  2025-02-13 13:24:35

  

  Larry Söder

• Herr talman! Vi ska låta marknaden vara marknad, säger Larry Söder. Men vi vet vart marknadsfundamentalismen har lett det här landet. Vi har inga bostäder till folk. Det råder trångboddhet. Pensionärer kan inte ens betala sina hyror. Det är kaos på grund av marknaden, som Larry Söder står här och pratar om som om den vore det bästa. Marknaden löser inte detta. Man brukar säga att galenskap är att fortsätta göra samma sak och förvänta sig något annorlunda resultat. Det blir inte annorlunda. Marknaden löser inte problemet. Sverige är på alla fronter betydligt sämre i dag än det varit på länge. Fattigdomen ökar, Larry. Hushållens ekonomi är i botten. Förra veckan kom Kronofogden med sin rapport och sa att vi aldrig haft så många skuldsatta i det här landet som i dag. De skuldsatta i Sverige är fler än invånarna i min kommun, Malmö. Ändå säger Larry Söder att marknaden är det vi ska fokusera på.

  Larry Söder nämnde också att man arbetar för att främja äganderätten och för att fler ska äga bostäder - när folk blir vräkta för att de inte ens har råd att betala en räkning på 60 kronor. År 2024 skedde 3 042 vräkningar. Hur ska de människor som inte ens har råd att köpa mat kunna köpa en lägenhet eller villa som kostar flera miljoner? Jag vill bara förstå det.

  2025-02-13 13:30:49

  

  Malcolm Momodou Jallow