Planering och byggande

Debatt i text

• Herr talman! Jag inledde mitt anförande med att säga att vi skulle få se en opposition som svartmålar läget i Sverige. Det var innan jag hade hört Vänsterpartiets ledamot, som levde upp till alla förväntningar.

  Jag skulle vilja fråga ledamoten något. Jag delar oron för att hushåll med små marginaler har det tufft i dagens Sverige. Jag håller helt med om den bilden, men då förstår jag inte varför Vänsterpartiet inte rasar mot sina partivänner i huvudstadsregionen. Där har man höjt både kommunalskatten och regionskatten, vilket gör att de hushåll som har minst marginaler har fått mindre pengar kvar i plånboken. Skattehöjningar är alltid låginkomsttagarnas värsta fiende. Min fråga är: Varför har ledamoten inte rasat mot Region Stockholm och Stockholms stad, som har chockhöjt skatten, vilket har drabbat hushållen med minst marginaler mest? Det var den ena frågan.

  Den andra frågan är: Varför tycker Vänsterpartiet inte att det är bra med rotavdrag? Jag kan berätta att redan ett par timmar efter det att nyheten var ute ringde det en entreprenör till mig som sa: Det här är helt fantastiskt. Det har redan ringt kunder som har frågat om offerter tack vare rotavdraget.

  Jag fick även ett mejl från en golvfirma i Bollnäs som tackade för att rotavdraget kommer nu. De menade att det är ett sätt att hålla deras medarbetare sysselsatta under lågkonjunkturen. Jag förstår inte varför Vänsterpartiet är emot att golvläggaren i Bollnäs ska få behålla sitt jobb samtidigt som pensionärer som behöver hjälp att byta golv kan få lite lägre skatt tack vare rotavdraget.

  Min fråga till Malcolm Momodou Jallow är: Varför rasar ledamoten inte mot skattehöjarna i Stockholm, som har gjort att hushåll med låg inkomst har fått mindre pengar kvar i plånboken att köpa mat för?

  2025-04-02 10:45:41

  

  Lars Beckman

• Herr talman! Herr talmannen tog ordet ur munnen på mig. Vi befinner oss i Sveriges riksdags kammare, och jag representerar just Sveriges riksdag, inte Stockholms kommun.

  Jag kan tala om något för Lars Beckman. Det är ett hån mot alla de människor - alla ensamstående föräldrar - som i dag inte kan äta sig mätta när man står här och säger att man på område efter område gör Sverige bättre.

  Det är ett hån mot alla pensionärer som räknar kronor och ören för att kunna betala sin hyra och ha råd att leva ett värdigt liv efter att ha jobbat hela sitt liv när Lars Beckman står här och säger till dem att man på område efter område gör Sverige bättre.

  Det är ett hån mot alla de 437 000 privatpersoner som kämpar med lån som de inte kan betala och de barnfamiljer som blir vräkta från sina hem - två barn varje dag - att man säger till dem att man på område efter område gör Sverige bättre.

  Det är ett hån att man står här och fnissar och skrattar åt alla människor som kämpar varenda dag för att överleva i det Sverige som vi i dag befinner oss i. Jag och Vänsterpartiet står på deras sida.

  Den andra frågan, som handlar om rotbidrag, är väldigt märklig. Jag träffade Byggnads och deras medlemmar. De tycker att det är ett hån att lägga de här pengarna på rotbidrag i stället för att satsa för att man ska bygga.

  Golvläggaren i Bollnäs som Lars Beckman pratar om kan inte lägga golv, för det byggs inga bostäder. För att kunna lägga golv måste det finnas förutsättningar att bygga bostäder. Om det inte byggs några bostäder kan den här personen aldrig lägga golv. Det är ett hån, återigen.

  2025-04-02 10:47:59

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! Tillåt mig att börja mitt anförande med att önska alla muslimer eid mubarak. Under ramadan har man fastat en hel månad, reflekterat och bett om rättvisa och fred i världen.

  Herr talman! Nu debatterar vi planering och byggande, men vi ser varken planering eller byggande i Sverige. När Vänsterpartiet pratar om bostadspolitik, planering och byggande pratar vi inte bara om att bygga hus utan om att bygga ett samhälle. Men dagens samhälle, där vissa har råd att bo medan andra inte har någonstans att ta vägen, är ett samhälle i kris. Därför tänker jag börja mitt anförande med att konstatera att regeringen har skapat kris på område efter område - i motsats till vad vi precis har hört från moderaten Lars Beckman.

  Efter bara ett par år med denna regering har vi fått ett annat Sverige. Planering och byggande för en bättre framtid har för länge sedan hamnat i skymundan. I stället har klimatet hårdnat månad för månad. Ett ensidigt fokus på repressiv politik har ökat klyftorna i samhället. Rasism, utanförskap och fattigdom har ökat. Detta är sådant som få i denna kammare eller på Rosenbad känner av eller förstår. Samtidigt som den repressiva politiken slår obarmhärtigt mot samhällets mest utsatta gynnas de mest priviligierade. Genom sänkta skatter och höjda bidrag till meningslösa köksrenoveringar är det de rika som är vinnarna i dagens Sverige.

  Herr talman! En nysläppt rapport från Majblomman, Rädda Barnen, Hyresgästföreningen och Röda Korset visar att 30 procent av ensamstående föräldrar med en inkomst under 30 000 kronor i månaden har svårt att äta sig mätta i dagens Sverige. Lika många har haft svårt att betala sitt boende de senaste sex månaderna, och 44 procent av hyresgästerna har tvingats låna pengar för att betala hyra, el eller mat. Detta är alltså dagens Sverige. Område efter område är i kris.

  Herr talman! Kronofogden levererar lika deprimerande siffror. På bara två år har vräkningarna ökat med 21 procent. Samtidigt fortsätter skulderna hos Kronofogden att öka på ett helt okontrollerbart sätt. I dag har 437 000 privatpersoner skulder hos Kronofogden. Sammanlagt uppgår skulderna till ofattbara 138 miljarder kronor, och varje dag ökar de med 50 miljoner. Sedan regeringen tillträdde har skuldsättningen bland privatpersoner ökat med 37 procent. Det är en minst sagt skrämmande utveckling som regeringen pratar lite eller ingenting alls om. På område efter område har Sverige blivit betydligt sämre.

  Herr talman! Regeringen kan börja med att höja bostadsbidraget och stoppa barnvräkningarna. I ett läge där hushållens ekonomi pressas av höga räntor, skenande hyror och matpriser som bara fortsätter att stiga behöver vi en politik som värnar allas rätt till det mest grundläggande: tak över huvudet och mat i magen. Men i stället fasar regeringen ut det tillfälliga bostadsbidraget, och allt fler barn vräks från sina hem varje år. Regeringen motiverar utfasningen av bostadsbidraget med att den ekonomiska utvecklingen har vänt och att behovet av stödet därför har minskat. Men det är en motivering som ligger långt från sanningen, för många har inte ens mat att äta.

  Regeringens politik är inte bara oansvarig; den är farlig. När hushållen saknar pengar till så grundläggande saker som mat och hyra och när människor vräks från sina hem ökar risken för social oro och kriminalitet, alltså precis det regeringen påstår sig vilja bekämpa med sin repressiva politik.

  Herr talman! Dagens bostadsmarknad liknar alltmer en marknad för lyxprodukter och investeringsobjekt. Den som vågar påstå att en bostad är en grundläggande mänsklig rättighet blir närmast utskrattad och kallad bakåtsträvare. När Vänsterpartiet ansåg att Sverige även fortsättningsvis skulle bygga studentbostäder som ger personer med funktionsnedsättningar samma rättigheter som alla andra och samma möjligheter att leva sina liv på ett värdigt sätt kallade Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson det hånfullt för ideologiska låsningar och principrytteri. När vi pratar om mänskliga rättigheter för alla skrattar man hånfullt och säger att det är bakåtsträvande och principrytteri. Sådant är samhällsklimatet i dagens Sverige. Den som pratar om mänskliga rättigheter eller nämner ord som solidaritet och rättvisa blir numera hånad och kallad bakåtsträvare.

  Detta kommer från ett parti som påstår sig vila på kristna värderingar. Men handlar kristna värderingar verkligen om att fnissa åt funktionshindrades rättigheter eller barns rätt till ett eget hem? Det vägrar jag tro.

  Herr talman! Den så kallade bostadsmarknaden är numera bara en enda stor bostadskollaps. Det är kris, i alla fall för den som inte har mycket pengar. Kollapsen är ett resultat av decennier av avregleringar och privatiseringar, trots att marknaden gång på gång har visat att den inte klarar av att lösa bostadsbristen. Men kollapsen fortsätter att mötas av passivitet från regeringen. Det enda man orkar med är småhuspolitik och bidrag till de rika - bidrag som dessutom ingen annan än regeringen tror på. Inte ens riksdagens egen granskande myndighet Riksrevisionen tror på rotbidragen. Alla dessa miljarder som satsas på meningslösa ombyggnader av kök skulle i stället kunna bidra till ett ökat bostadsbyggande, för bostadsbyggande skapar på riktigt arbetstillfällen i byggbranschen. Dessutom gynnar resultatet av detta hela samhället, inte bara ministrarnas egen ekonomi när de vill byta kök.

  Herr talman! Målet borde vara en statlig bostadspolitik där planering och byggande bidrar till en jämlik och hållbar samhällsutveckling både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Men vi är långt därifrån. I dagens betänkande hade regeringen en chans att visa ledarskap, att ta ansvar för planering och byggande och för framtiden och att visa att man verkligen vill förändra och förbättra. Men den chansen tog man inte. I stället uppvisas en handfallenhet inför den sorgliga verklighet som drabbar allt fler varje dag: bostadsbrist, vräkta barn, bostadssegregation, ojämlikhet och fattigdom. Dessutom finns ett enormt behov av klimatomställning. Det är detta vi har fått med denna regering. På område efter område har Sverige blivit sämre.

  Vänsterpartiet har lagt fram många konkreta förslag som visar att det går att göra annorlunda och att det finns politisk vilja att förändra situationen till det bättre, framför allt för de svagaste i samhället. Om andra partier tycker att det är principrytteri att värna rättvisa, solidaritet och mänskliga rättigheter får det vara så.

  Herr talman! Vänsterpartiet vill att regeringen tar fasta på Byggrättsutredningens förslag. Det handlar om att förenkla regelverket utan att tumma på rättssäkerheten, miljön eller det demokratiska inflytandet. Det går att bygga snabbare och bättre, men det kräver att man är villig att göra plan- och bygglagens stelbenta strukturer mer ändamålsenliga, utan att välja vinstintresse över människors behov eller rättigheter. Regeringen avvisade utredningen men presenterade inte själv några förslag för att till exempel öka antalet byggrätter.

  Vänsterpartiet vill också att kommunerna får bättre verktyg för att styra över vilken typ av bostäder som faktiskt byggs. Det måste bli möjligt att i detalj- och översiktsplaner föreskriva upplåtelseform, till exempel att man i vissa områden kräver hyresrätter i stället för att marknaden ska bygga ännu fler bostadsrätter som bara de rika har råd att köpa.

  Detta är helt enkelt avgörande för att kunna bryta segregationen, bygga jämlika städer och ge alla människor möjlighet till ett tryggt och stabilt boende. Vi ska bygga bostäder utifrån behov - bostäder som människor har råd med. Regeringen avfärdar dock, helt omotiverat, även detta förslag.

  Herr talman! Samtidigt tvekar man inte lägga tid och pengar på detaljplaner för småhus. I går höjde regeringen stödnivån för kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbyggande. Man vill inte göra samma sak när det gäller andra typer av byggande, framför allt inte av hyresrätter. Regeringens prioriteringar är som vanligt tydliga, men deras romantiska dröm om så kallade Sverigehus kommer inte att lösa någon bostadskris.

  Herr talman! Bygg- och fastighetssektorn står för en mycket stor del av energianvändningen och miljöpåverkan i samhället. Det går därför inte att prata om bostäder, planering och byggande utan att även prata om den gröna omställningen. Den byggda miljöns energianvändning måste helt enkelt minska, och staten måste ta ledningen i detta arbete. Men Sveriges regering vägrar att ta sin del av ansvaret. Trots att vi befinner oss i en brinnande planetär kris fortsätter regeringen med sin klimatfientliga politik.

  Det har gått så långt att Naturskyddsföreningen och Miljöjuristerna har anmält regeringen och vill att EU-kommissionen ska granska Sveriges nationella energi- och klimatplan. Om EU-kommissionen skulle bedöma att planen bryter mot EU:s lagstiftning riskerar Sverige böter.

  Herr talman! Kan vi verkligen inte bättre än så här? Utan en stark regering med en vilja att minska klimatförändringarna kommer det att fortsätta utför. Utan en stark regering kommer det heller inte att byggas miljövänliga hyresrätter som vanliga människor har råd att bo i.

  Vänsterpartiet anser att det redan i detaljplanen ska vara möjligt att ställa krav på energieffektivitet, typ av uppvärmning med mera. Det skulle ge bättre förutsättningar för ett mer hållbart byggande. Vi vill ändra plan- och bygglagen så att detta blir möjligt. Men regeringen blundar även här. Hur kan man tala om klimatambitioner samtidigt som man vägrar att ge kommunerna fler verktyg för att bygga klimatsmart? Det är obegripligt.

  Vänsterpartiet vill också att renovering och energieffektivisering av det befintliga flerbostadsbeståndet på allvar ska sätta igång. Mer än någonsin behövs det statliga styrmedel för energieffektivisering av flerbostadshus. Det skulle innebära en enorm skillnad för hela samhället. Men inte heller det förslaget får stöd från vår klimatfientliga regering.

  Herr talman! Vänsterpartiet vill se en förstärkning av den regionala fysiska planeringen. Sverige är ett land med olika förutsättningar. Att tro att samma lösningar fungerar i Kiruna som i Malmö är naivt. Vi behöver en regional planering som tar hänsyn till infrastruktur, arbetsmarknad, service och klimat - en regional fysisk planeringsnivå som har en mer styrande och bindande påverkan på den kommunala planläggningen. Det här borde vara en självklarhet med är det inte för regeringen. Här saknas både överblick, strategi och framförhållning.

  En seriös regering borde fokusera på att alla kommuner ska ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen - för alla invånare, oavsett inkomst. Även de rika kommunerna måste ta detta ansvar, men det gör de inte i dag. Större press måste sättas på samtliga kommuner att se till att det byggs fler billiga hyresrätter och bostäder för vanligt folk. I detta har staten en enormt viktig roll att spela.

  Vänsterpartiet vill att regeringen snabbar på införandet av regional planering i Sveriges regioner. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 17 i betänkandet.

  Avslutningsvis, herr talman, vet Vänsterpartiet att det finns en annan väg. Vi vill att staten tar tillbaka sin roll som garant för bostadsförsörjningen. Vi vill att det offentliga tar ledningen i byggandet. Vi vill se nya investeringar för att bygga bostäder som människor har råd med, men det ska inte vara bostäder av dålig standard utan bostäder av hög kvalitet, med klimat- och energihänsyn, med blandade upplåtelseformer och med människan i centrum. Såväl trädgårdsstäder som större bostadsområden spelar en viktig roll i framtidens planering.

  Som jag sa inledningsvis bygger vi inte bara hus utan samhällen, och ett samhälle där bara vissa har råd att bo är inte något att sträva efter. Ett samhälle där människor med funktionsnedsättning utesluts, där unga tvingas bo kvar hemma mot sin vilja, där äldre inte kan hitta anpassade bostäder eller bostäder de har råd att bo i och där människor tvingas flytta gång på gång för att hyrorna blir för höga är inte ett samhälle i balans. Det är ett samhälle i kris. Det är där vi befinner oss i dag, med denna inkompetenta regering.

  Vi kräver politisk handling. Vi kräver en bostadspolitik som utgår från människors behov, inte marknadens logik. Och vi kräver att regeringen tar sitt ansvar, nu.

  2025-04-02 10:28:51

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! Jag tycker att det är väldigt olämpligt av en riksdagsledamot från Moderaterna, Lars Beckman, att stå här och säga att Byggnads är en del av Socialdemokraterna.

  (LARS BECKMAN (M): Men de är ju det.)

  Alla medlemmar inom Byggnads kämpar varenda dag. De som går till arbetet är oroliga för sina arbeten. Många av dem har fått sparken och kämpar i dag för att försörja sina familjer. Att stå här och säga att de är socialdemokrater är inte okej.

  Jag hoppas att varenda medlem i Byggnads hör vad Moderaterna står för och vad Moderaterna säger om deras oro: Den är ingenting. De är medlemmar i Socialdemokraterna, så det är helt okej.

  Jag tar det på allvar. Jag tycker att de är svenska medborgare precis som alla andra, och jag är här för att driva en politik som gör deras liv bättre och skapar sysselsättning så att de ska kunna arbeta.

  Över 2 000 byggföretag har gått i konkurs, Lars Beckman. Över 2 000! Vi har en arbetslöshet på över 10 procent. Över 600 000 människor är arbetslösa. Många av dem kommer från Byggnads, och Lars Beckman står här och säger att det är okej; de är socialdemokrater.

  Det kan jag som vänsterpartist aldrig acceptera. Jag gör varenda sak jag kan göra med mitt parti för att skapa sysselsättning för de människorna. Jag bedriver en politik som handlar om att investera för att bygga bostäder så att de här 2 000 företagen ska kunna återgå i arbete och anställa alla de människor som har förlorat sina inkomster och nu funderar på att ändra bana och utbilda sig till något annat, vilket kommer att leda till att kompetens som är väldigt viktig för samhällsbyggandet går förlorad. Jag tar det på allvar. Att Lars Beckman och Moderaterna inte tar det på allvar får ni stå för. Det visar också att ni inte bryr er. Det är därför hela samhället är i kaos i dag.

  2025-04-02 10:51:13

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! I mitt anförande nämnde jag att Larry Söder hade svarat på en artikel jag hade skrivit om regeringens förslag att ta bort tillgänglighetskravet för studentbostäder. Jag tycker att förslaget är olyckligt. Människor med funktionsnedsättning har samma rättigheter som alla andra att kunna utbilda sig och leva värdigt i Sverige.

  När man lade fram förslaget menade bygg- och fastighetsbranschens företrädare att regellättnaderna förväntades kunna öka byggandet av studentbostäder och minska produktionskostnaderna. På den andra sidan finns bland annat Sveriges förenade studentkårer, Institutet för mänskliga rättigheter, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Hyresgästföreningen och samtliga funktionshindersorganisationer.

  Just i dag hålls funktionsrättsriksdagen, så det är väldigt många från dessa organisationer som befinner sig riksdagen i dag. Detta är alltså ett väldigt lämpligt ämne att diskutera.

  Larry Söders svar på oron hos mig, Vänsterpartiet och alla de organisationer jag nämnde var att det är principrytteri och att vi är bakåtsträvare när vi säger att vi måste respektera mänskliga rättigheter och att människor med funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar som alla andra i samhället att ta del av den utbildning vi har i Sverige och ha en bostad där man trivs, i enlighet med FN-konventionen och de funktionsrättskonventioner som vi har skrivit under.

  Varför säger Larry Söder så?

  2025-04-02 10:59:43

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! Sverige har i spåren av en dysfunktionell bostadsmarknad och kraftigt höjda räntor sett ett lågt bostadsbyggande de senaste åren. Nu har räntorna minskat en del, men kalkylerna går fortfarande inte ihop utifrån att det i dag kostar att låna pengar när det tidigare var praktiskt taget gratis.

  Bostadsbristen gör att unga vuxna i allt högre grad tvingas till ofrivilligt boende hos sina föräldrar. Samtidigt har många seniorer vars villa blivit för stor svårt att hitta en ersättningsbostad.

  Vi fokuserar inte på att hitta en variant som tilltalar äldre i både form, storlek och kostnad. För att få till bättre fungerande flyttkedjor har ett naturligt fokus varit att se över åtgärder som framför allt uppmuntrar till en större andel småhus i bostadsbeståndet - detta då cirka 1 miljon hushåll vill flytta från lägenhet till småhus men i dagsläget inte kan göra det.

  Vi vill se fler småhus och ägarlägenheter. Sverige har under lång tid haft en ensidig byggpolitik som gynnat hyresrätter och stora bostadskomplex. Vi vet att många drömmer om att äga sitt boende för att investera i sin framtid och skapa trygghet för sin familj. Därför vill vi underlätta byggandet av småhus och införa reformer som gör det enklare för fler att köpa sin bostad, exempelvis genom sänkta krav på kontantinsats och mer flexibla amorteringsregler.

  Regeringen har tillsatt en småhuskommissionär som ska se på hindren, tala med kommuner och aktörer och i slutändan komma med förbättringsförslag så att vi i Sverige kan bygga mer av det människor önskar: ett eget ägt boende.

  Vi vill också minska byråkratin och de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att det i vissa kommuner tar flera år att få godkänt för ett byggprojekt. Vi måste sätta en tydlig tidsgräns för myndigheters handläggning och begränsa möjligheten till ständiga överklaganden som enbart syftar till att försena bostadsbyggandet. Ett sätt är att tydliggöra att kommunerna från början ska redovisa vad de förväntar sig så att den som önskar bygga vet förutsättningarna. I dag kan det liknas vid en å. Ån blir längre och längre, och det känns som om man som bostadsbyggare aldrig kommer till slutet av ån.

  Jag anser att kommunerna har kommit lindrigt undan i form av att det är de som har planmonopol. Det är där de längre handläggningstiderna är men även de stigande kostnaderna för bygglov.

  Bygg i Tids ledtidsindex för 2024 noterar generellt ingen förbättring jämfört med förra årets mätning. Ledtiderna har ökat från 4,5 till 4,7 år från start av detaljplanearbete till startbesked - trots färre ärenden att hantera. De totala ledtiderna för detaljplaner och bygglov i urvalet av kommuner ligger på mellan 3,1 och 6,5 år med ett viktat genomsnitt på 4,7 år, vilket kan jämföras med 4,5 år i förra mätningen 2023.

  Är det inte ett tecken som heter duga på att vi måste kräva mer av våra kommuner när det gäller ledtider att dessa ökar i en tid då antalet ansökningar minskar kraftigt eller är på en betydligt lägre nivå än tidigare?

  Vi som riksdag bör fundera på om vi inte ska ha större fokus på att underlätta för kommunerna att få ned ledtiderna i processerna. Det kostar både tid, kraft och pengar, men framför allt är effektiviteten i att bygga nya bostäder avgörande i kortare processer.

  I ljuset av detta är det befriande att regeringen har goda förslag på flexiblare regler för att bygga studentbostäder - regler som innebär att man kan bygga cirka 20 procent fler studentbostäder på samma yta och därmed till en billigare kostnad. Kostnaden för en bostad är ansträngande för en student, och det är en viktig faktor att hålla nere hyran så långt det går.

  Detsamma gäller lagrådsremissen om regelverk för bygglov, där man gör 41 stycken lättnader. Förslagen innebär att antalet åtgärder som kan utföras utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser utökas i syfte att både skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma över hur den egna fastigheten ska utvecklas. Dessa regelförenklingar kommer att innebära att bygglovsavdelningarna i våra kommuner kommer att få markant färre ärenden att hantera, vilket borde innebära att de kan koncentrera sig på rena nybyggnationer och därmed öka takten på byggnationen i Sverige.

  Jag tycker att vi har en regering som visar att reformer är vägen framåt för att få en mer funktionell bostadsmarknad där det byggs utifrån människors behov och som fungerar mer som en marknad där människor kan göra val utifrån sin situation.

  Vi i utskottet har fått besök av bostadsministern två gånger, då han har redovisat de åtgärder som gjorts och görs. Tyvärr har de utskottsmötena dragit ut på tiden för att det varit så mycket att redovisa, vilket naggat i kanten på möjligheten att föra dialog om förslagen. Men jag tror att det framöver finns tid för både och.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

  2025-04-02 10:53:28

  

  Larry Söder

• Herr talman! Nu var det så att ledamoten Malcolm Momodou Jallow i sitt anförande tog upp att hushållen har fått lägre inkomster. Då är det naturligt att jag frågar om skattehöjningar gör att man får mer pengar i plånboken.

  När det gäller rotavdraget, som inte är ett bidrag, har vi helt olika uppfattningar. Jag har noterat att Byggnads inte välkomnade rotavdraget. Det beror nog på att de är en del av det socialdemokratiska maskineriet, för när man pratar med medlemmarna - de som jobbar i byggbranschen i Gävle, Bollnäs, och Hudiksvall, både företagare och anställda - säger de såklart att de vill ha kvar jobbet.

  När konjunkturen vänder är det oerhört viktigt att det finns kvar medarbetare i byggbranschen. Vi vet att man ska bygga upp Ukraina, och då kommer väldigt många människor som i dag kanske är här från Polen och jobbar att gå till det. Men jag noterar att Vänsterpartiet är emot rotavdraget.

  I ledamotens anförande tyckte jag ändå att det fanns en liten ljusning. Det lät som att Vänsterpartiet skulle stödja de 41 regelförenklingar som vi kommer att göra i plan- och bygglagen. Det får Vänsterpartiet gärna förtydliga. Står ni bakom regeringens ambitioner att flytta makt från stat och kommun till enskilda?

  2025-04-02 10:50:03

  

  Lars Beckman

• Herr talman! I dag kommer civilutskottet att debattera CU14 Planering och byggande. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.

  Även på detta område är Tidöpartierna samlade och jobbar tillsammans dygnet runt för att förbättra byggandet i Sverige. Mot det står en splittrad opposition som egentligen inte har så mycket gemensamt.

  Nu tar regeringen tag i de strukturproblem som är roten till problemen på bostadsmarknaden. När andra politiker talar om bostadsbrist som ett problem missar de egentligen målet, för bostadsbristen är ett symtom på en sjuk underliggande bostadsmarknad. Regelkrångel, brist på byggbar mark och långa ledtider sätter käppar i hjulet för en fungerande bostadsproduktion.

  Herr talman! Vi i Tidöpartierna vill flytta makt från stat och kommun till den enskilde. Därför gör vi nu en stor omdaning av plan- och bygglagen, med över 41 regelförenklingar som träder i kraft i höst, så att husägare kan bygga fler och större attefallshus. När bostadsministern var i civilutskottet pratade han om att upp till 40 procent av alla bygglov kommer att försvinna; det är ju närmast en revolution.

  På område efter område förbättrar vi Sverige.

  Vi vill också ta bort möjligheten för aktivister att överklaga alla planer i Sverige. Vi har gett ett tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen, som ska utreda hur man ska kunna minska mängden överklaganden så att endast den som verkligen berörs av en sakfråga får överklaga. Vi är inte heller främmande för att införa en liten avgift för överklagan. Det har vi gjort när det gäller Allmänna reklamationsnämnden, vilket har gett mycket bra resultat - numera kan Allmänna reklamationsnämnden ägna sig åt de rätta ärendena.

  Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

  Jag går vidare till studentbostäder. I framtiden kommer studenterna att kunna få en billigare bostad. Vi kommer att ändra tillgänglighetskraven så att 20 procent av studentbostäderna ska vara anpassade. I dag, herr talman, är situationen närmast sådan att det finns badrum och små sovalkover. Det vill vi ändra på. Vi vill att studenterna ska kunna få studentrum och toaletter. Det kommer dock inte att vara någon fara för den som har en funktionsnedsättning, för i varje korridor kommer det att finnas en anpassad toalett. Förhoppningsvis kan byggbolagen i framtiden också göra så att de anpassade studentrummen är på bottenplan, vilket skulle göra att man inte behöver använda hiss om det börjar brinna.

  På område efter område, herr talman, förbättrar vi Sverige.

  I dag finns det flera kreditrestriktioner för att minska överbelåningen och öka amorteringen för bostadsrätter och småhus. Intentionerna var goda, men effekten har blivit att många stängs ute från det ägda boendet. Vi vill göra det lättare för unga att köpa sin första bostad. Vi har en färdig utredning som ser över bolånetaket och amorteringskravet och som föreslår startlån för förstagångsköpare. Förhoppningsvis kommer våra förslag att kunna skickas ut på remiss till sommaren. Tidöpartierna tycker att det skulle vara önskvärt att till exempel en polis i Stockholm och en sjuksköterska i 30-årsåldern med två små barn - två viktiga samhällsbärare - kan äga sitt boende. Det är så de vill bo.

  Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

  Även strandskyddet är på väg att reformeras. I dag finns det många exempel på strandskyddets helt ologiska konsekvenser. Decimeterdjupa vattenhinder på golfbanor har stoppat villabyggen, och när inspektörerna dyker upp får man hålla tummarna för att det inte har regnat så att det rinner vatten i den lilla bäcken. Genom att vattendrag smalare än två meter och sjöar under ett hektar undantas blir det enklare att leva och bo, framför allt på landsbygden. Regeringen håller på att utreda ytterligare förenklingar för att göra det lättare för fler att bo nära vattnet samtidigt som de skyddsvärda vattenlinjerna skyddas.

  Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

  Vi kommer i år att höja rotavdraget från 30 till 50 procent. Det kommer alltså att bli billigare att renovera sin bostad. Till dig som ser den här debatten vill jag säga att du kan använda rotavdraget från och med nu, bara du får fakturan efter den 12 maj.

  Jag blev lite förvånad när Socialdemokraterna gick ut och närmast rasade mot förbättringar av rotavdraget. Det är förvånande, för om det är någonting som är bra för byggnadsarbetarna är det att vi höjer rotavdraget. Det är bra för fastighetsägarna och för byggbranschen. Det har varit en svår lågkonjunktur, herr talman, och det är viktigt att värna om att varje person som jobbar i byggbranschen finns kvar där så att det finns medarbetare när högkonjunkturen väl kommer.

  Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

  När det gäller va-frågor följer regeringen och Tidöpartierna utvecklingen noga. Vår ambition har varit att kommuner ska sluta att tvångsansluta hushåll, men vi ser att detta fortsätter. Därför får vi väl överväga om det behövs andra resurser.

  I vårbudgeten tillför vi resurser till Norrlandsfonden för att underlätta byggande i norr, vilket ju är värdefullt.

  På område efter område förbättrar vi Sverige, herr talman.

  Medan regeringen och Tidöpartierna är eniga och jobbar dygnet runt för att förbättra byggmarknaden i Sverige går det inte att se någon röd tråd i oppositionens politik. Jag tror att det är viktigt för väljarna när de funderar på hur de ska rösta i nästa val. Vill de ha Tidöpartierna, som jobbar tillsammans för att förbättra för människor, eller en röd opposition?

  Avslutningsvis, herr talman, jobbar Tidöpartierna alltså dygnet runt för att förbättra Sverige. Mot det står en splittrad opposition. Jag yrkar som sagt bifall till förslaget i betänkandet.

  2025-04-02 10:22:30

  

  Lars Beckman

• Herr talman! Man ska också vara ärlig och säga varför kommunerna har plan- och byggmonopol. Det vore djupt olyckligt om vi här i kammaren fattade beslut om enskilda projekt runt om i vårt avlånga land. Det finns ett skäl till varför det är så.

  Centerpartiet och jag har varit kritiska till de höga avgifterna i bygglovsprocesserna. Men man ska också vara ärlig och säga att även det har sina skäl. När kommunerna har ansvaret och de inte får tillräckligt med statsbidrag använder de den typen av intäktskällor för att finansiera sin verksamhet. Rätt eller fel, men det finns skäl till varför det är så.

  Det vi här i riksdagen kan göra är att ge dem ramverket. Jag är glad att det efter snart tre år äntligen ska komma en proposition som faktiskt berör ramverksfrågorna, det vill säga det som kommunerna har att förhålla sig till.

  Jag är också glad att den strandskyddsutredning som Centerpartiet jobbade fram under den förra mandatperioden äntligen ska läggas fram, vilket ska möjliggöra för kommunerna att bevilja undantag. Samtidigt kan jag konstatera, utan att höja tonläget, att förutom de delar som var klara redan förra mandatperioden har det inte hänt något på bostadspolitikens område. Jag vill gärna höra från Larry Söder, som representerar Kristdemokraterna, varför man skjuter ifrån sig ansvaret.

  2025-04-02 11:12:17

  

  Alireza Akhondi

• Herr talman! Om man fortfarande svävar i villfarelsen om att det inte händer något på bostadsområdet vill jag påminna om att bostadsministern har besökt utskottet två gånger. Första gången tog han en timme på sig att redovisa de förslag som fanns i pipeline och de som har genomförts. Vid det senaste tillfället tog han en halvtimme för att redovisa vad som är på gång.

  Jag menar att det händer ganska mycket på bostadsområdet. Sedan kan man alltid tycka att det ska hända mer saker, men jag vill nog påstå att det är verkstad. Om man tittar lite objektivt ser man att det händer saker. Sedan har jag all förståelse för att man i opposition vill att det ska hända mer.

  Jag är tydlig med att vi inte vill ta bort planmonopolet från kommunerna. Det är självklart att det ska ligga där, men vi tycker, precis som framkommer i en del motioner, att regional och fysisk planering ska prövas på fler ställen, precis som sker i Halland. Jag tror att det sätter press på kommunerna att samarbeta mer och att ta fram en mer övergripande planering.

  Precis som Centerpartiets representant säger kommer strandskyddet att underlätta för kommunerna att planera. Jag tror inte att utredningen kommer att gå så långt som jag skulle önska, det vill säga att strandskyddet faktiskt försvinner och att kommunerna själva får bestämma vilka områden som ska lyda under strandskyddet - länsstyrelsen tas bort helt och hållet. Det skulle vara bäst för att kunna planera bostadsbyggandet på ett bra och effektivt sätt. Men så långt kommer man nog inte i den frågan - tyvärr.

  Jag tror att vi underskattar kommunernas möjligheter att påverka ledtider och avgifter. Bygglovstaxan ska inte vara en inkomstkälla för annan verksamhet, utan den ska bara finnas för planering och byggande. Jag menar därför att kommunernas fullmäktigeledamöter borde se över avgiften för att veta att den används på ett riktigt sätt.

  2025-04-02 11:14:23

  

  Larry Söder

• Herr talman! Ledamoten frågar mig först och främst: Om man inför en regel, ska man då ta bort två? Jag tycker att det är ett korkat förslag. Finns det två regler som inte behövs och inte längre fyller sitt syfte ska man ta bort dem, oavsett om nya regler införs. Men bara för att man inför en regel ska inte två andra bra regler tas bort, utan man måste naturligtvis alltid titta på vad som är syftet med en regel. Finns den till för att jävlas med folk? Jag tror inte det. Ursäkta att jag svor! Om man inför en ny regel som kan ersätta två andra är det rimligt att ta bort dem. Men man måste ju titta på det. Att generellt säga "inför vi en regel tar vi bort en annan" är ju rent kvasiintellektuellt.

  När det gäller bygglov: Att man tar bort anmälningsplikten för exempelvis komplementbostadshus är för det första en chimär; det finns fortfarande ett antal anmälningsplikter kvar om man exempelvis ska bygga ett komplementbostadshus. För det andra förs hela risken över på den enskilda fastighetsägaren. Om man bygger in ett fel i sitt hus kommer man att få göra om det och ta hela den ekonomiska smällen själv. Det är den stora kritiken från exempelvis villaägarna, som är de som borde vara mest berörda av den här förändringen. Jag tycker att man ska titta på remissyttrandena och fundera lite grann över detta.

  Vad beträffar frågan om ett minskat antal ärenden avseende anmälningar och bygglov kan jag säga att tillsynen i stället kommer att öka dramatiskt, vilket drabbar skattebetalarna i respektive kommun. Ni har inte varit så jätteduktiga från regeringens sida på att tillföra medel till kommunerna för att ta hand om de ökade kostnaderna. Vi får väl se var det landar.

  2025-04-02 11:29:48

  

  Leif Nysmed

• Jag får stillsamt påminna ledamoten Momodou Jallow om förbudet mot rekvisita i riksdagen, att visa upp artiklar och annat.

  2025-04-02 11:08:11

  

  Kenneth G Forslund

• Herr talman! Det här var väl ett skolexempel på hur Socialdemokraterna bedriver bostadspolitik. Man pratar om regelförenklingar och att det ska bli enklare att bygga. Man ska ta bort så många regler som möjligt. Min fråga till Leif Nysmed är: Hur många regler tog ni bort under åtta år i regeringsställning? Om du kan redovisa den siffran, om den nu över huvud taget finns, skulle jag vara tacksam. Det är lätt att klaga på någon annan och säga att den ska göra någonting. Men när sedan regeringen kommer fram med regelförenklingar och faktiskt tar bort grejer från bygglovsavdelningarna - upp till 40 procent, en siffra som Leif Nysmed inte attackerade - vad gör då Socialdemokraterna? Jo, då är man inte med på att göra de regelförenklingarna.

  Jag kan konstatera att Socialdemokraterna bara vill göra regelförenklingar som innebär att man inte behöver göra någon avvägning mellan olika intressen, eftersom ingen ska bli irriterad. Ingenting annat ska hända. Det betyder att inga regelförenklingar kommer att ske när en socialdemokrat sitter som bostadsminister. Det kanske är tur att det var en miljöpartist som var bostadsminister i förra regeringen. Då händer det kanske lite grann.

  Majoriteten i den här kammaren måste driva bostadspolitiken framåt. Socialdemokraterna pratar väldigt mycket om samförstånd och att vi ska hitta regelförenklingar. Men när ett förslag kommer är det ingenting som är bra nog. Jag hade önskat att Leif Nysmed sagt: "De här förslagen i bygglovsdelen är bra, de här kan vi tänka på och de här kommer vi att säga emot." Men det gör han inte. Socialdemokraterna ratar hela konceptet, vilket är väldigt tråkigt. Så bedriver en samarbetsvillig opposition inte politik. Jag undrar hur Leif Nysmed tänker sig att ett samarbete skulle fungera mellan regering och opposition om man gjorde på det sättet varenda gång något förslag kommer fram.

  2025-04-02 11:31:41

  

  Larry Söder

• Herr talman! Ledamoten raljerar lite grann över att jag ifrågasätter just den del av Bygglovsutredningens betänkande som kritiseras hårt av i stort sett samtliga remissinstanser. Jag tycker att man borde fundera på varför alla är emot förslaget och ta till sig det. Det är därför vi har remissrundor.

  Larry Söder frågar hur många regler vi har tagit bort. För det första står detta att läsa i själva utlåtandet. Jag tror att det var 16 propositioner som vi genomförde under förra mandatperioden. Hur många propositioner har ni lagt fram, Larry Söder? De går att räkna på ena handen, kan jag säga dig. Det har gått snart tre år. Ni har ett år på er om ni ska komma upp i hälften.

  För det andra var det vi som tillsatte Bygglovsutredningen, vars förslag ni har dragit på i tre års tid. Jag väntar på att vi sent omsider ska få en proposition på bordet. Då ska vi titta på vilka delar som vi tycker är genomförbara. Det finns faktiskt en hel del bra synpunkter från Lagrådet som jag tycker att vi borde titta närmare på. Men i just den här delen handlar det om att helt och hållet ta bort anmälan och lägga all risk på den enskilda villaägaren, som får ta den ekonomiska smällen.

  Är det ett stort problem? Ja, det är ett stort problem. I tidningen Altinget kan du läsa en text av Annie Östlund, förtroendevald för Centerpartiet. Hon pekar på att man vid 68 procent av alla anmälningar för Attefallshus som gjordes 2023 nekades startbesked på grund av att anmälningarna innehöll fel. Det tyder på att det finns en mening med att man lämnar in någonting till kommunen som hjälper en att göra rätt från början. Det är ju alltid bättre att åtgärda ett fel innan det görs. Nästa gång är det den enskilda personen som får ta den ekonomiska smällen. Det lär inte vara Larry Söder som tar den.

  2025-04-02 11:33:49

  

  Leif Nysmed

• Jag påminner om att debatten handlar om civilutskottets betänkande Planering och byggande och att vi inte befinner oss i fullmäktige i vare sig Region Stockholm eller Stockholms kommun.

  2025-04-02 10:47:50

  

  Andreas Norlén

• Herr talman! Det här är inte en allmänpolitisk debatt om bostadspolitiken. Om så hade varit fallet hade jag fokuserat väldigt mycket på finansieringsfrågor i stort, för om inte just den frågan adresseras blir det inga bostäder - inte ens med politisk välvilja.

  Vi debatterar i dag civilutskottets betänkande Planering och byggande. Det är väldigt intressanta frågor i stort. Det handlar om en översyn av plan- och bygglagen, om regionplanering, buller, återbruk och bygglov och naturligtvis om klimatanpassning, som är en viktig del när det kommer till klimatfrågorna i stort.

  De här frågorna och det här betänkandet hamnar ändå lite i skymundan givet den utredning och den proposition som är utlovade om fler bygglovsbefriade åtgärder. Vi ser fram emot att debattera betänkandet om detta och likaså det betänkande som kommer om regelförändringar för studentbostäder. Det här är två propositioner som vi har sett fram emot av de få propositioner som den här regeringen de facto har levererat.

  Innan jag går in på vad Centerpartiet vill i de här frågorna vill jag yrka bifall till reservation 30 i betänkandet. Vi står naturligtvis bakom alla våra yrkanden, men vi vill ju inte sitta här och rösta i 20-30 timmar.

  När jag lyssnade på min vänsterpartistiske kollega lät det som om himlen hade ramlat ned och att det inte fanns någon som hade tak över huvudet. Jag vill ändå påminna att vi har ungefär 2 miljoner hyresrätter i det här landet. Vi har också 1,2 miljoner bostadsrätter och 3,2 miljoner fastigheter, varav 2,5 miljoner småhus i form av villor och radhus. Det är alltså rätt många som ändå har tak över huvudet. Sedan får man lägga detta i den sociologiska kontexten att vi i Sverige som ett individualistiskt samhälle har för vana att bo ensamma, vilket påverkar behov och efterfrågan på ett annat sätt än i andra länder.

  Man kan ändå konstatera att det har varit tre förlorade år, som min socialdemokratiske kollega sa. Vi pratade före debatten om att det är ganska synd att takten i det departement som styrs av Kristdemokraterna är så pass låg. Det finns rätt många frågor som den här kammaren skulle kunna fatta beslut om i bred enighet om det bara kom några propositioner.

  Vi skulle kunna ta itu med främjande av innovativt byggande. Vi skulle kunna hantera strandskyddsfrågorna på ett bra sätt. Det som jag rabblar upp nu är Centerpartiets förslag. Varför räknas halva Sveriges som riksintresse? Den frågan tror jag att Larry Söder och Kristdemokraterna skulle vara beredda att ta i hand på. Vi skulle kunna ta upp frågan om ännu fler bygglovsbefriade åtgärder än de 41 som är utlovade och diskutera det när det kommer ett sådant förslag.

  Det var en försvarspolitisk debatt här i kammaren före denna, där det talades om totalförsvaret. Skyddande av åkermark ingår i vårt utskotts ansvarsområde. Det skulle vi kunna prata om; det handlar om livsmedelsförsörjningen som en del av totalförsvaret. Det finns alltså rätt mycket som vi skulle kunna hantera om vi ville.

  Det bekymmersamma är den oroliga omvärld som vi lever i. Vi har en herre på andra sidan Atlanten som har fått för sig en hel del saker på sistone. Vi får se vad som kommer nu i kväll klockan 22. Man kan kanske undra vad det har med den här debatten att göra. Jo, bostadssektorn står för 10 procent av Sveriges bnp och är en väldigt viktig del av vårt samhälle. Det är klart att de beslut som fattas någon annanstans påverkar oss och våra möjligheter att hantera de här frågorna långsiktigt.

  Det viktiga med just detta betänkande handlar om det som ganska tydligt konstateras: Det här är väldigt långa processer. För att kunna hantera långa processer behöver marknaden och alla aktörer, både de offentliga och de privata, långsiktiga spelregler.

  Jag fick en fråga från en journalist om vilka frågor kring bostadspolitiken som borde debatteras i Almedalen i år. Då svarade jag att det handlar om hur vi ser till att få långsiktighet i bostadspolitikens område, i synnerhet när det kommer till planering och byggande, givet den oroliga omvärld som vi lever i.

  Från början till slut tar det nio år, sägs det, från att man börjar planera tills man har en färdig bostad. Det är betydligt längre än de mandatperioder på fyra år som den här kammaren har att förhålla sig till. Nu tappade vi den här mandatperioden. Det tycker jag är ganska synd, för vi hade en möjlighet att adressera för samhället viktiga frågor.

  Jag måste ändå ge Malcolm Momodou Jallow rätt i att det finns många som kämpar där ute med att få ihop en vardag. När räntorna stack iväg påverkade det väldigt många, liksom när inflationen stack iväg. Vi missade chansen att adressera bostadspolitikens utmaningar när företag efter företag föll och väldigt många i den här sektorn förlorade sina arbeten.

  Vi i Centerpartiet sträckte ut handen. Tidögänget ville dock inte ta emot vår utsträckta hand, vilket jag beklagar. Jag vill ändå rikta mig till mina kollegor i utskottet: Än är det inte för sent! Det finns rätt många färdiga utredningar på departementet som man skulle kunna snabbprocessa och lägga på riksdagens bord så att en bred majoritet kan ge de förutsättningar som krävs för att vi ska få fler bostäder på plats.

  2025-04-02 11:51:40

  

  Alireza Akhondi

• Herr talman! Att vara ledamot i Sveriges riksdag ger mig rätten och skyldigheten att svara på debattartiklar som jag inte tycker om. Jag vill gärna få lägga fram mina synpunkter på dem.

  Jag vill nog påstå att det inte någonstans i regeringens förslag sägs att vi inte vill att man ska kunna utbilda sig som funktionshindrad. Vi vill att de ska ha samma möjligheter som alla andra. Däremot motsätter vi oss att 100 procent av studentbostäderna ska vara anpassade efter att alla ska kunna bo i dem. Vi tycker att det räcker med 20 procent. Det betyder att man också kan bygga fler studentbostäder.

  Poängen från regeringen är att vi har för lite studentbostäder i Sverige. De är också för dyra att bygga. Vill man göra förändringar innebär det att några blir glada och att några blir ledsna. Vi anser att det är viktigt för studenterna att de kan betala en bostad och komma åt en bostad i den stad där de ska studera. Om vi inte löser det är det kris för Sverige som nation, eftersom vi är en kunskapsnation.

  Vi måste se till att studenterna kan komma till den utbildning de vill, alldeles oavsett vilket funktionshinder de har eller om de inte har något funktionshinder. Vi menar att vi gör det på det här sättet. Vi ser till att 20 procent av studentbostäderna är anpassade medan 80 procent inte är det. I dag är det 1-2 procent av dem som använder studentbostäder som behöver anpassade bostäder. Vi har alltså god marginal för att kunna klara av det behov som finns.

  För en enskild kan det bli problem - det kan jag också se. Men jag tror att man kan lösa det på varje ort. Jag är övertygad om att detta är bra för Sverige och bra för studenterna.

  2025-04-02 11:01:51

  

  Larry Söder

• Herr talman! Det gläder mig att höra Larry Söder säga att det kan bli problem för en enskild. Då börjar han förstå problematiken.

  Jag kan återigen nämna de organisationer som sagt att detta är fel, att det går emot FN-konventionen och att det kommer att påverka väldigt många människor: Sveriges förenade studentkårer, Institutet för mänskliga rättigheter, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Hyresgästföreningen och samtliga funktionshindersorganisationer.

  Vad är sannolikheten att alla dessa organisationer har fel och Larry Söder, Kristdemokraterna och Tidöpartierna rätt? Det finns ingenting som pekar på att ni har rätt och alla dessa experter fel.

  Detta kommer att påverka väldigt många människor. När Larry Söder kallar mig bakåtsträvare och säger att Vänsterpartiet ägnar sig åt principrytteri är det ett hån mot alla dessa människor.

  Som jag sa: Den som vågar påstå att bostaden är en grundläggande mänsklig rättighet blir närmast utskrattad och kallad bakåtsträvare. För mig som vänsterpartist kommer bostaden att förbli en mänsklig rättighet, oavsett vad den andra sidan säger. Som vänsterpartist kommer jag att sträva och kämpa varje dag för alla som bor i landet, oavsett om man har någon funktionsnedsättning, en annan bakgrund eller vad det nu kan vara, eller om man är fattig eller rik. Jag ska kämpa för att vi ska bygga ett samhälle som har plats för alla och skapa jämlika förutsättningar så att alla får de förutsättningar de behöver för att bli de bästa de kan bli.

  Det kan bero på att jag själv inte är normen i Sverige. Ändå står jag här i Sveriges riksdag. Det är alla andra som har kämpat för att skapa den vägen till mig som gör detta möjligt. Jag vill jobba för att alla andra ska få samma möjlighet som jag har fått till ett bättre och värdigt liv.

  2025-04-02 11:03:52

  

  Malcolm Momodou Jallow

• Herr talman! Jag håller med om mycket av det som Leif Nysmed från Socialdemokraterna sa i sitt anförande. Jag kan kanske mest hålla med om att när man gör förändringar är det alltid en avvägning mellan olika intressen. Bostadspolitik fungerar lite på det sättet; vi har lite olika ingångar och syn på hur det ska bli. Men det är inte bara vi i denna kammare som har synpunkter, utan det har även organisationer och företag ute i Sverige.

  Jag noterade att Leif Nysmed var inne på förenklingar och att alla egentligen tjänar på regelförenklingar som gör att det går att bygga fortare. Min fråga till Leif Nysmed är om man kan tänka sig att när en regel tillkommer ska två tas bort. Det används i företagssammanhang. Kan det göras i byggsammanhang också? På det sättet kan vi själva ta på oss rollen att minska antalet regler.

  Leif Nysmed var också inne på lagrådsremissen om förändrade regler för bygglov, som skulle innebära den största förändringen av de reglerna sedan 2014. Den som var bostadsminister då var kristdemokrat. Vi kan väl säga att jag som kristdemokrat vill hedra den historiken genom att vilja göra en stor förändring även den här mandatperioden.

  Bedömningen är att antalet ärenden hos bygglovsavdelningarna på kommunerna skulle minska med uppemot 40 procent.

  Mina frågor till Leif Nysmed är: Är inte det en regelförenkling? Kan man tänka sig att det ger skillnad i processerna, så att man faktiskt får fram bostäder på kortare tid?

  2025-04-02 11:27:41

  

  Larry Söder

• Herr talman! Tack så mycket, Alireza Akhondi, för anförandet, som var brett till sin natur. Så brukar det vara med Alireza Akhondis anföranden.

  Jag fastnade för att vi i alla fall har en gemensam bild av att ledtiderna är alldeles för långa och att man måste få ned dem på ett eller annat sätt. Jag noterade också att ledamoten i sitt anförande nuddade vid strandskyddet, något som är på gång framöver, både i form av en proposition och kanske som en del där man går vidare och tittar djupare på hur man kan se över strandskyddet som helhet.

  I ett av replikskiftena pratade jag om att man kanske helt skulle lämna hanteringen av strandskyddet till kommunerna. Kan Centerpartiet tänka sig att gå så långt i de delarna?

  När det gäller regelförenklingar noterade jag att den nya lagrådsremissen var med i anförandet. Det handlar alltså om 41 förenklingar som skulle innebära, tror jag, att uppemot 40 procent av ärendena till en bygglovsavdelning kommer att försvinna. Jag vill nog påstå att detta kommer att möjliggöra kortare ledtider.

  Har Centerpartiet ungefär samma bild av detta, det vill säga att en del av ledtidsproblematiken är att man har så pass mycket att göra på bygglovsavdelningarna att det är strukturella problem med att få igenom alla ärenden? Det är både högt och lågt, det vill säga båda ganska stora projekt och små projekt, och där får de små projekten ge vika för de större. Det hade varit bättre om man kunde jämna till det på något sätt.

  2025-04-02 12:00:09

  

  Larry Söder

• Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet Planering och byggande.

  Tänk er ett Sverige där familjer, oavsett inkomst och var de bor, får möjlighet att bygga sitt eget småhus, bo där och rota sig. Det är en plats där man hälsar på grannarna över staketet, där man ser sina barn springa runt och leka i den egna trädgården och där man själv alldeles röd i ansiktet springer ut i endast morgonrocken för att jaga bort skatorna från jordgubbslandet. Småhus är enligt mig inte bara en boendeform utan också en symbol för så mycket mer än så. Bara detta är ju egentligen skäl till att bygga fler småhus, men den allra viktigaste anledningen är trots allt att drömmen för en stor andel av svenskarna just är att få bo i ett småhus.

  Men tyvärr stannar det alltför ofta blott vid en önskedröm för många. De som vill köpa i dag har det betydligt svårare än för enbart tio år sedan. Det blir allt svårare att få in en fot på bostadsmarknaden. Politiken levererar helt enkelt inte efter hur folk vill bo.

  Vid 1800-talets slut bildades egnahemsrörelsen, en folkrörelse med målet att ge arbetarklassen ett eget boende, liksom idén om trädgårdsstaden, som med sin småskaliga, blandade bebyggelse blev en sorts motrörelse till det som då betraktades som den mörka och osunda 1800-talsstaden.

  Jag tror inte att det var en tillfällighet att Elias Sehlstedt under denna period skrev följande visa, som jag ska erkänna att jag själv inte hade hört innan jag nyligen fick den skickad till mig:

  Litet bo jag sätta vill:Gård med trädgårdstäppa till,Liten åker till att grafvaVill jag uppå landet hafva:Huset utan vank och brist -Fyra rum och förstu'qvist.

  I dag, över hundra år senare, är denna visa fortfarande lika aktuell. Vi behöver enträget fortsätta arbetet med att få till en ny, modern egnahemsrörelse för att möjliggöra för fler att få drömboendet att bli verklighet.

  Herr talman! Den svenska bostadsmarknaden befinner sig fortsatt i kris. Investeringskalkylerna håller inte på grund av de senaste årens stigande räntor, ökade materialkostnader och därmed minskade lönsamhet. Detta minskar investeringsviljan för såväl nya hyresbostäder som bostadsrätter och småhus. Slutkunder, både köpare och hyresgäster, har helt enkelt fått det svårare att ha råd med nya bostäder.

  På längre sikt får detta såklart allvarliga följder. När nyproduktionen bromsar in är det främst bostäder i attraktiva lägen för starka grupper som fortsätter att byggas. Det är tyvärr de hushåll som redan står längst ifrån bostadsmarknaden som drabbas hårdast. Deras möjligheter att hitta en trygg plats att kalla sitt hem krymper ytterligare.

  Samtidigt måste vi också lära oss konsten att snabbt gå mot mer hållbara, smarta och energieffektiva byggnader utan att för den delen förstöra de sociala och kulturella värden som har byggts upp under årtionden. När vi renoverar eller anpassar vårt befintliga bestånd måste både klimatpåverkan och vårt gemensamma kulturarv vägas in.

  Herr talman! I dag står till exempel många kontor och butikslokaler tomma. Ser man till människors förändrade köpbeteenden, där man köper mer och mer produkter på nätet, och hur pandemin i grunden förändrade hur vi arbetar och vad vi förväntar oss av vår arbetsmiljö, kommer säkert dessa vakanser öka än mer i framtiden.

  Men ibland kan det komma något gott ur det onda. Ur ett resurs- och klimatperspektiv är det effektivt att till exempel konvertera kontor och butikslokaler till bostäder. Det handlar om att man kan nyttja stommar och material som redan finns på plats. Det bidrar då inte till ökat klimatavtryck men ger samma nytta. En annan fördel är att man inte tar någon ny mark i anspråk. Ett ytterligare skäl är att det allt som oftast redan finns infrastruktur på plats i form av service och kollektivtrafik runt de befintliga byggnaderna.

  Ändrad användning av lokaler löser såklart inte det bostadsbehov som finns. Det måste man vara ärlig med att säga. Men det vore dumt att kasta bort den potential som redan finns i vårt befintliga fastighetsbestånd. För att skapa fler bostäder på kort sikt har regeringen fattat ett beslut om en stimulans till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandling av lokaler till bostäder. Det är bra. Men det arbetet behöver utvecklas ytterligare för att ge ett bättre utfall.

  Herr talman! Drömmer du om att bygga nytt, eller möjligtvis någon annan här i salen? Då är det kanske viktigare än någonsin att vara på god fot med dem som bor i området. Möjligheten att sätta stopp för någon annans byggplaner har nämligen kanske aldrig varit större än vad den än nu. Detta uppmärksammades nyligen i en ledartext i min lokaltidning hemma.

  Man tog upp ett särskilt ärende där en invändning om förekomsten av fladdermöss eller någon annan fridlyst art i ett exploateringsområde räckte för att fördröja, fördyra och i värsta fall stoppa ett projekt. Denna dom från Mark- och miljööverdomstolen kommenterades av juristen Lisa Kylenfelt. Hon förklarade att den som söker förhandsbesked numera helt enkelt kan tvingas att betala för en utredning när någon påstår att en fridlyst art kan finnas i området, även om det i sig är vagt.

  För både privatpersoner och företag höjer det tröskeln ytterligare vid nybyggnation. Vägen från första ansökan till en faktisk byggstart riskerar att bli både dyrare, längre och mer osäker. Inte minst kan det få fler byggprojekt att gå i stöpet redan i planeringsfasen.

  Det man studsar till på är inte själva möjligheten till att kunna överklaga - det är tvärtom något som måste finnas för att man ska kunna skydda hotade arter - utan det är den markanta obalans som redogörs för i ärendet.

  Det handlar helt enkelt om att den som vill stoppa ett projekt i princip bara behöver hänvisa till att en fridlyst art har observerats. Däremot krävs det en omfattande utredning av den som vill bygga för att bevisa motsatsen.

  Nu när även vaga påståenden kan tvinga fram dyra och tidskrävande utredningar för att skydda en art ökar det tyvärr risken för att verktyget används i helt andra syften, och därmed kanske urholkar förtroendet för miljöarbetet i stort.

  Bostadsprojekt är i grunden ofta konfliktfyllda i många fall. För den som vill sätta käppar i hjulen finns nu en enklare metod, oavsett om det faktiskt finns skyddsvärda arter på platsen eller inte.

  Nu gäller det att vi försöker att hitta lösningar där vi har en balans i denna process och ser till att skydda våra fridlysta arter samtidigt som det inte används som ett verktyg enbart för att motarbeta människor vid en byggnation.

  2025-04-02 11:35:54

  

  Patrik Karlson

• Herr talman! Efter att ha hört det förra replikskiftet kan jag börja med att beklaga att detta blev en studentpolitisk debatt. Vi debatterar faktiskt något helt annat i dag. Det kommer ett betänkande längre fram där dessa viktiga frågor får sin tid i rampljuset.

  Ledamoten Larry Söder ägnade ungefär 70 procent av sitt anförande åt att direkt och indirekt kritisera kommunerna för de brister och utmaningar som finns när det kommer till bostadsbyggande. Det finns säkert brister och utmaningar, men samtidigt är det, menar jag, att ta den lätta vägen att hänvisa till en kommission utan några mandat som ska redovisa någonting som ingen vet i januari 2027 och hävda att just den kommissionen är lösningen på de problem vi har.

  Om man vill utöka andelen småhus måste man komma ihåg att det inte är staten som bygger småhusen. Det är inte heller kommunerna som bygger småhusen, utan det är människor som bygger dem. Vi vet att det ytterst handlar om finansiering.

  Jag skulle vilja höra varför den här debatten har vinklats åt att kritisera kommunerna när det är regeringen som de facto lyser med sin frånvaro på politikområdet.

  2025-04-02 11:08:11

  

  Alireza Akhondi

• Herr talman! I dag debatterar vi i kammaren planering och byggande. Bostadspolitiken berör flera områden i vårt samhälle. När vi jobbar med de bostadspolitiska frågorna har vi möjlighet att påverka och skapa förutsättningar för utveckling och förbättring på många håll och inte bara när det gäller att bygga hus.

  Herr talman! Här har vi till exempel planeringsprocessen. Där menar vi att det brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektivet behöver tas med redan i planeringsfasen. Det gäller att där ha samråd och diskussioner tillsammans med polisen och andra erfarna instanser.

  Det handlar om att i ett tidigt stadium få med alla bitar för att skapa förutsättningar för att de områden och bostadsmiljöer som tillkommer från början har med sig brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.

  Vi behöver också jobba vidare med det kommunala stödet för att områdesplanera på ett sådant sätt att vi kan skapa förutsättningar för tryggare bostadsområden, något som det i dag finns ett stort behov av i Sverige.

  Vi har flera utsatta områden. Vi vill se till att skapa förutsättningar för att färre utsatta områden ska finnas i landet och att inga nya tillkommer. Här behövs det en nationell handlingsplan som kommunerna kan använda som stöd i detta arbete.

  I det samarbete som Sverigedemokraterna har med Tidöpartierna har vi också med en leverans av ett lagförslag för att stärka tryggheten i den bebyggda miljön genom områdessamverkan. Det är ett lagförslag som jag ser fram emot att regeringen kan lägga fram här i kammaren för att skapa förutsättningar för att kunna samverka för att skapa trygga bostadsområden.

  Herr talman! Detta är några av de delar som är oerhört viktiga på det bostadspolitiska området och som rör tryggheten för våra medborgare ute i samhället.

  Vidare menar Sverigedemokraterna att vi behöver arbeta med medborgarinflytande vid gestaltning av offentlig konst och nybyggnation. Det skulle kunna skapa förutsättningar för att undvika att tjänstemän, arkitekter och politiker använder sina egna subjektiva bedömningar av vad som är vackra områden och bostäder.

  Vi vill möjliggöra för fler medborgare att kunna vara med i processen. Vi tror också att en sådan process kan skapa förutsättningar för att få färre överklaganden och bättre processer i bostadsbyggandet.

  Vi behöver också utreda införandet av ett kommunalt arkitekturprogram där vi kan skapa förutsättningar för arkitektonisk kvalitet och estetik. Det skulle vara ett mellansteg mellan plansystemets översiktsplan och detaljplan, alternativ mellan översiktsplaneprocessen detaljplaneprocessen.

  Det är återigen en del av det som jag tror kan skapa förutsättningar för att få färre överklaganden, en bättre förståelse och en involvering av medborgarna i processen för att bygga nya bostäder och bostadsmiljöer.

  Vi behöver stärka den kulturmiljökompetens som finns ute i kommunerna genom att införa en kulturell planering. Det sätter fokus på platsens kulturella och historiska perspektiv för att motverka storskalig och likriktad nybyggnation.

  Vi vill se till att bevara de kulturmiljöer och de historiska delar i kommunerna som är viktiga för att skapa en nationell identitet men också en lokal identitet. När man bygger i de områdena behöver det finnas bättre förutsättningar för kulturmiljökompetensen.

  Vi behöver arbeta med en kartläggning för att undvika att vi river historiska byggnader och förstör kulturmiljöer. Kommunen har en avgörande roll i att bevara dessa områden. Där skulle det kunna behövas ett stöd. Vi vill se en utredning för att möjliggöra bättre förutsättningar för ett sådant stöd. Vi behöver också ha sanktioner mot exploatörer som bortser från känsliga kulturmiljöer för att se till att kulturmiljöer inte förstörs vid nybyggnation.

  Planering och byggande är ett omfattande område. Det berör både stat, region och kommun. Alla dessa delar samspelar med varandra för att skapa förutsättningar för att nya bostäder byggs. I slutänden ligger planeringsansvaret på kommunerna. Sverigedemokraterna menar att man behöver arbeta mer med handläggningsfrågorna för att få en effektivare hantering av tillstånd och bostadsbyggande. Man behöver också arbeta med överklagandeprocesserna för att snabba upp bostadsplaneringen.

  Vi tycker från Sverigedemokraternas sida att man ska införa en regional planering i hela Sverige. I dag använder man sig av detta i Skåne, Stockholms och Hallands län. Vi menar att man skulle behöva gå vidare med den processen och införa detta i hela Sverige för att staten, regioner och kommuner gemensamt ska kunna planera för bostadsbyggande, infrastruktur och kollektivtrafik på ett bättre sätt.

  När det gäller regelförenklingar och bättre förutsättningar att planera för bostadsbyggande har det till exempel införts ett stöd för detaljplaner för småhusbebyggelse. Vi har också fortsatt arbetet med regelförenklingar och snabbare processer. Den kommande propositionen om ett nytt bygglovsförfarande är en del av den stora omläggning av politiken som behövs. Regeringen kan i dag kan presentera och genomföra en rad förändringar för att skapa bra förutsättningar för planerande och byggande i Sverige.

  Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 10.

  2025-04-02 11:44:15

  

  Roger Hedlund

• Herr talman! Jag tycker ändå att planering av studentbostäder faktiskt hamnar i detta område, och därför tycker jag att debatten är helt okej på den punkten.

  När det gäller kommunernas ansvar kommer de undan lite lätt. Vi fattar beslut om plan- och bygglagen, och det finns andra regler för kommunerna att hantera. Vidare har vi de facto ett planmonopol i Sverige. Det är kommunerna som planerar byggnationerna i kommunerna, och det är de som till största delen hanterar ledtiderna för planförfarandet. Det är också kommunerna som sätter avgifterna, vilka är olika vida i olika kommuner. Det finns undersökningar som visar att avgiften för ett bygglov på precis samma hus och samma tomtstorlek kan variera från 10 000 till 74 000 kronor. Jag tycker inte att det är rimligt eftersom det är fråga om samma tjänst i alla kommuner, och då måste jag kunna adressera frågan. Det gör jag i den debatt jag tycker det är rimligt att ta upp frågan.

  Jag tycker att kommunerna har ett större ansvar än vad vi ibland ger dem, och den frågan ska vi debattera. Precis som Centerpartiets representant säger har vi på nationell nivå ett ansvar att underlätta så mycket som möjligt.

  Jag tog i mitt anförande upp frågan om att på 41 områden ta bort en del krav på bygglov, och det skulle underlätta för kommunerna att ta hand om de riktiga nybyggnationsärendena. På det sättet kan vi hjälpa kommunerna, men de kan inte undkomma ansvaret för det de är satta att göra.

  2025-04-02 11:10:14

  

  Larry Söder

• Herr talman! Bland det finaste som finns i Sverige är att man får säga vad man tycker. Det gäller även en riksdagsman från Kristdemokraterna som svarar på en debattartikel från Vänsterpartiet. Det gäller även funktionshindersrörelsen. Det gäller vilken organisation som helst i Sverige. Alla får uttrycka sin åsikt.

  Vi har alla vår bild av världen. Vi har alla våra ingångar i olika frågor. Jag har aldrig eftersträvat att det ska finnas bara ett rätt och ett fel. Det kan vara så att allt inte är svart eller vitt. Ibland finns möjligheterna någonstans mitt emellan, och det är det vi har sett.

  Alla blir inte glada över de förslag som kommer från regeringen. Jag tror dock att detta är bra för Sverige och bra för studenterna. Vi får billigare studentbostäder. Vi kan bygga fler studentbostäder. Alla kan också hantera och få en studentbostad eftersom vi sätter gränsen vid 20 procent. I dag är det 2 procent som använder anpassad studentbostad. Jag kan inte se att vi behöver sätta den högre än 20 procent. Jag tror att det är viktigare att studentbostäder finns, att de blir billigare för studenterna och att vi kan fortsätta som kunskapsnation.

  Och det viktigaste av allt: Vi har en yttrandefrihet och demokrati i Sverige som innebär att jag som riksdagsledamot får svara på en debattartikel.

  (Applåder)

  2025-04-02 11:06:06

  

  Larry Söder

• Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkande CU14.

  Planering och byggande, som är det betänkandet handlar om, är grundläggande för hur vårt samhälle ska se ut i framtiden. Men alltför ofta ligger enskildheter till grund för diskussionen om hur vårt samhälle ska utvecklas och byggas. Alltför ofta är också problemet någon annans, och alltför ofta förs diskussionerna med utgångspunkt i någon form av ställningskrig mellan olika aktörer och intressen. Det duger inte!

  Planering och byggande är mycket viktigare än så! Plan- och bygglagen är en form av samordning mellan alla intressenter inom samhällsbyggandet. Ordning och reda ska vägas samman med kraven på snabba processer med minimalt krångel. För att åstadkomma detta krävs en förståelse för varandras ingångar i de olika planeringsprocesserna.

  Översyn av regelverket är ett ständigt pågående arbete. Förenklingar som kan möjliggöra snabbare processer är bra både för den enskilde och för samhället. Men det är också viktigt att ta i beaktande behovet av ordning och reda i planeringsstadiet för att kunna bygga ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

  Lagar och regler är skapade för att se till att det inte byggs in felaktigheter och brister i samhället. Utifrån dessa principer har vi socialdemokrater arbetat i både regeringsställning och opposition för att ständigt utveckla regelverket för planering och byggande. Regler som inte kan motiveras ska tas bort, och processer som kan ske snabbare ska naturligtvis bedrivas utifrån den premissen. Men reglerna och processerna ska också säkerställa att vårt framtida Sverige inte blir ett fuskbygge. Samtidigt är det viktigt att påpeka, framför allt för den SD-ledda regeringen, att regelförenklingar inte är något allena saliggörande för bostadsbyggandet. Ingen kan bo i en regelförenkling.

  Bostadsbristen är något som måste byggas bort. Och då krävs det bostadspolitik som gör det möjligt för vanligt folk att ha råd med en bostad. Regeringen har med SD:s stöd ofta understrukit att regelförenklingar är det viktigaste bostadspolitiska initiativet man avser att fortsätta jobba med. Det råder politisk enighet om att försöka formulera så enkla regler som möjligt. Men det har, som väntat, visat sig vara lättare sagt än gjort.

  Regeringen kommer troligen under våren, sent omsider, med proposition om ett nytt regelverk för bygglov. Med tanke på bostadsministerns stora ord om strukturella förändringar som ska lösa bostadsbyggandet har en hel del i det liggande förslaget mött stark kritik från i stort sett alla remissinstanser, alltifrån Villaägarna och Bostadsrätterna till Boverket, Sveriges Arkitekter med flera.

  Om bostadsministerns avsikt är att fel och brister i bostadsbyggandet ska åtgärdas i efterhand, genom tillsyn, i stället för att man löser det innan de görs kommer vi att få en het debatt här i kammaren under våren.

  Under våren kommer vi även att debattera regeringens förslag om sämre studentbostäder, som flera har varit inne på. Trängre studentbostäder med försämrad tillgänglighet är inte förbättringar. Det finns andra, bättre förslag för att få till 10 000 nya hyres- eller studentlägenheter utan att bygga sämre lägenheter. Vi återkommer till det när den debatten ska tas.

  Vad gäller bostadsbyggandet har regeringen misslyckats totalt. Byggande av endast 28 000 nya bostäder påbörjades förra året. Det är knappt hälften av de 52 000 bostäder som behöver byggas årligen. Som en tydlig konsekvens av detta har nära 5 000 företag inom byggsektorn gått i konkurs under den här mandatperioden. Under 2024 skedde det största antalet konkurser sedan 1993.

  Byggarbetslösheten har nått över 10 procent, vilket andra ledamöter har nämnt tidigare. Bara sedan september förra året fram till februari hade antalet arbetslösa i Byggnads akassa ökat med 2 500. I Byggnads akassa är alltså totalt över 14 000 arbetslösa i dag. Det är naturligtvis fler som är arbetslösa utöver det. Inte alla är med i akassan. Det är skrämmande siffror.

  Inte ens regeringens satsning på ökat småhusbyggande har gett något synbart resultat, troligtvis för att den var felriktad och för att summan var försumbar. Endast 5 500 nya småhus började byggas under 2024. Det är rekordlåga siffror, som liknar 90-talskrisens bottennoteringar.

  Nej, den SD-ledda regeringens politik duger inte. Enligt den mest positiva prognosen jag har läst kommer bostadsbyggandet upp i 40 000 bostäder tidigast 2027. Det är fortfarande långt under det årliga behovet av 52 000 nya bostäder årligen. Man kan inte vara annat än starkt kritisk till detta misslyckande.

  Herr talman! Många detaljplaner överklagas runt om i Sverige. Förutom att byggandet fördröjs kan de långa tiderna av väntan i slutänden också påverka bostadspriserna. Problemet är naturligtvis inte att människor överklagar. Det är en rättighet i en demokrati att ha möjlighet att påvisa problem och att få sin sak prövad. Och en ordentlig bedömning av detaljplaner ska göras. Problemet är att det inte finns tidsgränser för hur lång tid ett överklagande kan få ta.

  Trots att förändringar har gjorts för att korta processtiderna tar överklaganden fortsatt alltför lång tid. Vi socialdemokrater anser att det bör sättas tidsgränser. Bland annat borde det finnas en gräns för delgivning, det vill säga för hur lång tid det ska få ta innan man kan hämta ut ett beslut.

  Det finns även tydliga exempel på att kommunerna fått vänta så pass länge på ett regeringsbeslut i ett överklagandeärende att hela processen i stort har fått tas om. Det är väldigt oansvarigt av den sittande regeringen. Det behövs begränsningar. Det är helt uppenbart.

  Vidare kan en begränsad rätt till överklagan säkerställas genom exempelvis en snävare krets av sakägare, begränsade möjligheter att överklaga bygglov då de stämmer överens med detaljplanen och begränsade möjligheter att överklaga vidare till högre instanser.

  Allt detta måste självklart vägas mot kraven på rättssäkerhet och enskildas rätt att invända mot fattade beslut. Vi socialdemokrater ser därför behov av en översyn av frågeställningarna med ett tydligt fokus på att begränsa möjligheterna till överklaganden, för att underlätta för en hållbar samhällsutveckling.

  Herr talman! Jag har haft ganska höga förväntningar på den här debatten om planering och byggande under hela mandatperioden. Jag tror att det finns en samsyn i många frågor. Jag tittar speciellt på Larry, vars anförande jag uppskattade. Du lyfte upp frågor som jag också lyfter upp här.

  Vi har, på uppmaning av flera aktörer i byggsektorn, föreslagit blocköverskridande samtal för att skapa långsiktiga förutsättningar för planerande och byggande. Detta har dock bestämt avvisats av regeringen och SD. Regeringen har varit och är väldigt nöjd med sitt arbete. Man har talat om en rivstart av bostadspolitiken, men den har snarare lett till en tvärnit i nybyggnationen. Få, om inga, tecken syns på en återhämtning av bostadsbyggandet.

  Branschens parter, bostadsutvecklare med flera talar om ett behov av att kickstarta bostadsbyggandet genom ekonomiska incitament av olika slag. Men väldigt lite av detta genomförs. Man pratar om eventuella lättnader vad gäller bolånetak och andra delar. Men vi har inte ens sett att det har gått ut en remiss. Eventuellt i sommar har det sagts. När kommer förslaget på bordet?

  Jag vill blicka tillbaka ett par år till då vi debatterade samma ämnen. Då sa Jakob Olofsgård från Liberalerna: Vi vilar på hanen, och när inflationen går ned behöver vi vara beredda.

  Nu har inflationen gått ned. Hur många år till ska vi behöva vänta medan regeringen vilar på hanen? Mer än halva mandatperioden har gått. När vi tittar i regeringens propositionslista, alltså på de faktiska förslag som ligger på vårt bord och ska diskuteras, kan vi konstatera att det snart är tre förlorade år.

  Herr talman! Jag vill avslutningsvis understryka att bostadsbristen är något som måste byggas bort. Men det krävs bostäder som vanligt folk kan efterfråga. Bostadsbyggandet har kollapsat, och enligt många bedömare lär det bli sju svåra år. Detta påpekades redan för ett par år sedan, men faktum kvarstår.

  Ett ökat bostadsbyggande handlar om finansieringsfrågan. Den lyser med sin frånvaro. Det krävs alltså fler åtgärder än bara regelförenklingar. Och med den här SD-ledda regeringens strukturella förändringar riskerar det svenska folkhemmet att bli ett fuskbygge.

  Jag vill återigen yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

  (Applåder)

  2025-04-02 11:16:45

  

  Leif Nysmed

• Herr talman! Jag blir också glad om det blir 35 procent. Jag tänker inte bråka om 5 procent hit eller dit.

  Ett av de förslag som jag har lyft fram med bostadsministern Andreas Carlson är inglasning av balkonger, och jag visade hur knepigt det kan vara. Två lägenheter bredvid varandra i samma fastighet kan få olika svar beroende på något som inte har med saken att göra. Det finns alltså sådant som man skulle kunna förtydliga ytterligare för att få ned antalet frågor.

  Jag fick frågan internt från någon lokal centerpartist som var orolig över konsekvenserna och för att man skulle behöva åtgärda saker i efterhand. Mitt svar är att man någonstans får tro på den enskilde och den enskildes vilja att göra rätt från början. Ibland behöver man dock vägledning, och det är den avvägningen som Larry Söder så klokt lyfter fram. Jag har inte sett slutprodukten, och det är därför svårt att här och nu säga om regeringen har lyckats med konststycket att få till en avvägning som kan förena olika intressen på ett lämpligt sätt.

  När det kommer till övriga förslag på vad man skulle kunna hitta på har vi i olika debatter diskuterat att det, givet konjunkturläget, är finansieringsfrågor i stort som behöver adresseras. Dessa frågor adresseras dock inte i det här betänkandet.

  2025-04-02 12:06:29

  

  Alireza Akhondi

• Herr talman! I planeringen av vårt samhälles fysiska miljöer möts det privata och det kollektiva. När vi bygger våra städer och våra orter bygger vi för oss som ska bo och verka där nu. Samtidigt påverkar vi vilka val våra barn och barnbarn ska kunna göra i framtiden.

  Herr talman! Klimatförändringarna är ju inte längre bara ett hot i framtiden utan också en realitet i vår vardag. Översvämningar och värmeböljor orsakar stora skador på tillgångar och människor. I takt med att extremväder slår till allt oftare behöver våra samhällen klimatanpassas för att möta den pågående utvecklingen.

  Herr talman! Vi pratar ofta om målkonflikter av olika slag i kammaren. Senare i vår ska vi debattera såväl bygglov och funktionsrätt som bostadspolitik här. När vi gör det spår jag att vi kommer att både prata om konflikter och målkonflikter och kanske också ha en del konflikter. Men i dag vill jag prata om synergier.

  Jag vill prata om de stora nyttor vi får när vi skyddar natur och planerar städer och samhällen för att ge plats åt naturen. När vi planerar för gröna ytor i bebyggda områden skyddar vi inte bara djur och insekter. Med fler och större parker skapar vi yta för rekreation och rörelse för barn och unga. När vi skyddar de stora träden och planerar för att många fler träd ska kunna växa sig stora skyddar vi samtidigt våra äldre från värmeböljor. När vi låter fler ytor vara bevuxna med växter i stället för att täcka dem med sten och asfalt skyddar vi också våra hem från översvämningar. När vi som enskilda låter gräsmattan ligga kvar i stället för att lägga sten skyddar vi dessutom grannens källare.

  Herr talman! Mer natur i bebyggda områden är en fantastisk möjlighet. Miljöpartiet har en lång rad förslag för att skapa och skydda mer natur i våra städer och i våra bebyggda samhällen. I dag vill jag därför yrka bifall till reservation 12 i betänkandet.

  Europas nya naturrestaureringslag trädde i kraft i augusti 2024. Lagen innehåller krav på att sätta in restaureringsåtgärder för viktiga livsmiljöer, vilket också innebär att städernas gröna ytor upprätthålls och stärks. Nationella restaureringsplaner kommer att behöva tas fram, men arbetet kommer även att behöva utföras på lokal nivå. Redan i dag arbetar många kommuner med stärkt skydd av befintlig värdefull natur genom bildandet av naturreservat och biotopskydd men också med åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden och klimatanpassa städer med hjälp av naturen.

  Att skydda befintlig värdefull natur är givetvis enklare än att anlägga nya naturvärden. Det är just därför det är av stor vikt att alla kommuner arbetar långsiktigt med att skydda mer av befintliga naturvärden. Samtidigt behöver kommunerna ta ett större grepp om hur naturen i städerna på bästa sätt ska kunna bidra med de ekosystemtjänster vi så väl behöver nu och i framtiden. I vissa fall gäller det här på mycket begränsad yta.

  När planering sker av klimatanpassningsåtgärder som omhändertagande av vatten vid skyfall och skuggning och temperatursänkning på skolgårdar eller vid äldreboenden behöver samtidigt rekreationsvärden och förstärkning av den biologiska mångfalden omfattas. I många fall kan de här värdena stärkas genom samma åtgärd om bara planering och samordning sker på rätt sätt från början. Vi anser därför att kommunerna behöver få i uppdrag att ta fram en samlad planering för hur man ska arbeta med ekosystemtjänster, klimatanpassning, stärkt biologisk mångfald och rekreativa värden och hur dessa ska kunna samordnas genom en god och framåtsyftande planering för stärkt natur i den bebyggda miljön.

  Samtidigt som man planerar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster behövs planering för att knyta in de rekreativa värden som gör att människor trivs och vill vistas i naturmiljön. Naturen ska finnas nära och tillgänglig i människors vardag. Stadsodlingar är ett bra exempel på sätt att engagera medborgare i att bidra till arbetet med att stärka naturvärden och biologisk mångfald. Det är också ett engagemang som stärker gemenskapen i området och som kan bidra till lokal matproduktion - om än i liten skala. Ibland kallar man det ätbara parker. Det är ett fint uttryck, tycker jag. Vi anser att regeringen skulle behöva undersöka hur lokala initiativ för stadsodling kan stärkas och stöttas bättre från nationellt håll.

  När tidigare oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse eller annan infrastruktur kommer naturvärden och rekreationsvärden att på ett mycket bättre sätt behöva kompenseras än vad som sker i dag. Vi tycker att lagstiftningen behöver anpassas efter detta. Vi vill också att grönytefaktorn blir ett krav vid all nybyggnation. Det är ett verktyg som används av allt fler kommuner och som innebär att krav ställs på vilken andel ekosystemtjänster eller naturvärden som ska ställas på ett nytt exploateringsprojekt. Boverket behöver få i uppdrag att ta fram ett grundkrav för grönytefaktorn och anvisningar för hur man ska arbeta med detta, så att det blir tydligt och förutsägbart.

  Herr talman! Det stöd som tidigare fanns att söka för gröna städer behöver vidareutvecklas för att städerna ska kunna få ytterligare stöd och hjälp i arbetet med att bibehålla och stärka urbana ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. Genom dessa åtgärder och genom att hålla blicken fäst på framtiden kan vi skapa mer hållbara, hälsosamma och attraktiva städer för framtida generationer samtidigt som vi uppnår våra miljömål här och nu.

  Det är mycket i politiken som handlar om målkonflikter och svåra kompromisser. Vi behöver hantera de frågorna. Men allt handlar inte om det. Att skydda mer natur och att tillföra fler grönytor i bebyggda miljöer innebär nytta och glädje för oss alla.

  Herr talman! Vi står inför så många hot i vår omvärld. Den här kammaren har att hantera de hoten och hur vi ska möta dem, och det gör vi dag efter dag. Men det är en ynnest att som ledamot i Sveriges riksdag för en liten stund i den här kammaren få tala om någonting som gör gott för oss alla: mer natur, till gagn för oss alla. Jag yrkar bifall till reservation 12.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 17.)

  2025-04-02 12:08:48

  

  Märta Stenevi

• Herr talman! Tack till Larry Söder för frågan!

  Skälet till att det blir ganska breda diskussioner är att våra strukturer är upplagda på det sättet. Det har funnits en brist på propositioner, vilket gör att de få tillfällen som vi har till vårt förfogande på gott och ont tenderar att springa iväg och bre ut sig. Jag hade också gärna diskuterat varje enskild fråga för sig, för jag tycker att frågorna förtjänar det.

  När det kommer till strandskyddsfrågan, vilket var en väldigt konkret fråga, är jag väldigt glad att det här äntligen blir av. Förra mandatperioden fanns det partier här i kammaren som inte tyckte att detta var tillräckligt långtgående. Vi argumenterade då för att släppa igenom det som fanns och jobba med resten senare, vilket ni äntligen gör.

  Om jag ska teckna firma för Centerpartiet i ett replikskifte kan jag säga att vi generellt har utgångspunkten att man ska fatta beslut så nära människor som möjligt. Skulle jag därför ställas vid skampålen och behöva svara på Larry Söders fråga skulle jag säga att det är rimligt att de besluten fattas i kommunen. För mig låter det ganska rimligt givet var vi står ideologiskt.

  När det kommer till ledtiderna får vi se om det blir 41 förslag. Det har ju varit ganska mycket kritik, något som också Leif Nysmed var inne på. Det är jättebra att man tar tag i de här frågorna, men det är inte lösningen på allt, Larry Söder, utan det finns andra delar som också behöver adresseras för att fler barn ska bli till.

  2025-04-02 12:02:18

  

  Alireza Akhondi

• Herr talman! Jag tänkte att det var bostäder och inte barn som skulle bli till!

  Jag tycker att många av de 41 förslagen är ganska bra. Många av diskussionerna utgår från fel fakta, menar jag. Attefallshusen kom till 2014 när Stefan Attefall var bostadsminister, och tanken var då att det bara skulle vara en anmälningsplikt. Sedan har kommunerna gjort det till någonting helt annat, det vill säga att man ska ha bygglov. Men det var alltså inte avsikten.

  Då kan vi antingen göra det krångligare för människor att bygga ett attefallshus och ha ett bygglovsförfarande på regelrätt sätt, eller så går vi andra vägen, det vill säga göra det bygglovsbefriat, vilket vi tycker är rätt väg att gå. Det var andemeningen med attefallshuset, och då borde det också vara så.

  Jag är inte förvånad över att det finns människor, både organisationer och privatpersoner, som har kritik gällande det, men detta var andemeningen med attefallshusen från början, och jag tycker att det vore bra om man hedrar det.

  Sedan finns det många delar där man går ganska långt. Det handlar om ombyggnationer, fasader och så vidare som kommunen inte får hantera utan som läggs på den enskilda individen, vilket jag tycker är bra. Jag inser att kommunerna inte tycker att det är bra, men det är också en avvägning som man måste göra.

  All politik handlar om avvägningar. Man måste välja väg. Om man inte vill göra det ska man inte göra något, och jag menar att det här visar vilken väg man vill gå.

  Jag är väldigt intresserad av att höra hur Centerpartiet har tänkt göra regelförenklingar som inte finns med här men som skulle få ned bygglovsavdelningens arbete på ett mer konkret sätt, om man nu inte tror att detta kommer att innebära 40 procent färre ärenden. Jag är glad om det blir 35 procent färre!

  2025-04-02 12:04:23

  

  Larry Söder