Dokument hb12690
Svar på fråga 2023/24:690 Barns rätt till sjukvård
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2023/24:690 av Ulrika Westerlund (MP)
Barns rätt till sjukvård
Ulrika Westerlund har frågat mig om vilka generella initiativ jag är beredd att ta med anledning av det hon beskriver om att det finns vissa situationer där barn som vistats länge i Sverige inte har rätt till hälso- och sjukvård på samma premisser som andra barn och att det tycks utgöra ett glapp i lagstiftningen.
Frågan är ställd mot bakgrund av ett enskilt fall som det har rapporterats om i media. Jag har inte möjlighet att kommentera enskilda fall. Jag kan dock konstatera att det är svårt att dra några generella slutsatser om hur en situation så som den beskrivna hade kunnat uppstå, utan att ha mer konkret information exempelvis om på vilken grund familjen hade ansökt om uppehållstillstånd.
Patientsäkerheten för barn och vuxna och skyddet för barns rättigheter är viktiga frågor för regeringen. Om tillgången till vård för barn i Sverige kan generellt följande sägas. Av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) följer bl.a. att regionen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom regionen. En person som beviljas uppehållstillstånd i Sverige som gäller för längre tid än ett år kan, om övriga förutsättningar enligt folkbokföringslagen (1991:481) är uppfyllda, folkbokföras, och träffas därmed av regionens skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Därutöver ska regionerna även vid behov erbjuda omedelbar vård till den som vistas i regionen utan att vara bosatt där.
En person som beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska göra en anmälan om folkbokföring till Skatteverket. Enligt folkbokföringslagen gäller ett beslut om folkbokföring fr.o.m. den dag en anmälan om folkbokföring lämnades in.
För att en person ska avregistreras från folkbokföringen krävs att personen anmäler flytt från Sverige eller att det framkommer att personen inte har sitt egentliga hemvist i Sverige eller har registrerats under falsk identitet.
Enligt gällande regelverk ska en region erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vård i samma omfattning som den som är bosatt i regionen. Även asylsökande barn och barn med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, som alltså omfattas av massflyktsdirektivet, har enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. rätt till vård i samma omfattning som den som är bosatt i Sverige. Gränsdragningen mellan den lagen och hälso- och sjukvårdslagen kan komma att ses över av Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) i samband med att gränsdragningen mellan lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och andra regelverk ses över (dir. 2021:71).
Mot den bakgrunden kan jag inte se annat än att det generellt finns ett gott skydd för barns tillgång till hälso- och sjukvård i olika situationer. Utan att ha tillgång till mer information om omständigheterna kan jag inte dra några generella slutsatser om vilka delar i nuvarande regelverk som kan ge upphov till den typ av situation som beskrivs i den fråga som Ulrika Westerlund har ställt till mig.
Stockholm den 13 mars 2024
Acko Ankarberg Johansson