HB12232: Låtsasjobb

Svar på fråga 2023/24:232 av Teresa Carvalho (S)
Låtsasjobb

Teresa Carvalho har frågat mig om det finns, eller i närtid funnits, ”låtsasjobb” inom den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran, och om svaret på frågan är ja, om jag avser att klargöra exakt vilka faktorer det är som definierar dessa ”låtsasjobb”.

Regeringen arbetar för en effektivare jobbpolitik och bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Regeringen prioriterar effektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Det handlar bland annat om att använda befintliga arbetsplatsnära insatser, däribland subventionerade anställningar, för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete.

Subventionerade anställningar – rätt utformade – kan ha positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt om de riktas till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att säkerställa en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder och att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna.

De nu avskaffade extratjänsterna för arbetsgivare i offentlig sektor innebar att staten stod för hela arbetsgivarens lönekostnad upp till 20 000 kronor. Utöver detta bekostade staten ett bidrag för handledning. Till detta lade dåvarande regeringen dessutom 500 miljoner kronor årligen i statsbidrag till kommunerna för att anställa med extratjänster. Detta innebar en mycket hög kostnad per jobb utan någon egen risk för arbetsgivarna. Mer än 100 procent i subvention kan riskera att det i mindre utsträckning blir fråga om jobb som verkligen behöver utföras. Regeringen vill se en arbetsmarknadspolitisk insatsflora med färre och kostnadseffektiva insatser som leder till jobb. Extratjänster och yrkesintroduktionsanställningar har avskaffats. Samtidigt finns fortsatt subventionerade anställningar för Arbetsförmedlingen att använda som fyller olika behov. De handlar om de rättighetsbaserade nystartsjobben som har differentierade stödnivåer och introduktionsjobben, som är ett behovsprövat stöd för dem längst ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har också sett till att etableringsjobben kommer på plats, ett stöd som i normalfallet ska leda till tillsvidareanställning hos arbetsgivaren. Där ligger nu ett stort ansvar på parterna att se till att det sluts nödvändiga avtal för att etableringsjobben ska bli verklighet.

Fler av dem som står utanför behöver komma in på arbetsmarknaden samtidigt som det finns stora kompetensbehov både hos privata företag och i offentliga verksamheter. Här kan subventionerade anställningar spela en roll. Vi får samtidigt inte bortse från de risker som finns. Vi vet genom granskningar som har gjorts att det förekommer felaktiga utbetalningar från de här stöden. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.

Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2022 fått bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det handlar bland annat om utökad möjlighet att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och en mer effektiv behandling av personuppgifter.

Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller fusk och felaktiga utbetalningar och utfallet av subventionerade anställningar för en effektivare jobbpolitik.

Stockholm den 15 november 2023

Johan Pehrson