HB12220: Utredning om hantering av framtida prischocker

Svar på fråga 2023/24:220 av Mikael Damberg (S)
Utredning om hantering av framtida prischocker

Mikael Damberg har frågat finansministern på vilket sätt en sänkning av reduktionsplikten innebär att risken vid prischocker på bränslepriser överförs från hushåll och företag till staten.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I regeringens proposition Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel föreslås att kraven på minskade utsläpp i reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026. Vidare görs bedömningen att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027–2030. I propositionen redogörs för hur drivmedelspriserna förväntas sjunka som en följd av dessa förslag. Störst kommer effekten att bli på dieselpriset som förväntas sjunka kraftigt redan 2024, jämfört med priset 2023.

Regeringen har även gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera drivmedelsprisernas utveckling. I en första delrapportering av detta uppdrag från första november 2023, konstaterar myndigheten att det höga svenska dieselpriset till stor del beror på en hög inblandning av biodrivmedel genom den så kallade reduktionsplikten och att effekten av att sänka reduktionsplikten till 6 procent kan uppskattas till en sänkning av dagens prisnivå med omkring 5 kronor per liter diesel.

I sammanhanget vill jag även nämna att regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserade att skatten på vissa drivmedel ska sänkas från de nivåer som skulle ha gällt från årsskiftet. Detta för att motverka ökade pumppriser och för att mildra inflationens konsekvenser. Regeringen har därefter lämnat ett sådant förslag. Den offentligfinansiella effekten, dvs statens minskade inkomster som en följd av de ändrade skattesatserna, uppgår till 5,76 miljarder.

Stockholm den 15 november 2023

Ebba Busch