Idag är det inte helt klart hur många utlandssvenskar som finns, men enligt de beräk­ningar som gjorts av intresseorganisationen Svenskar i Världen handlar det om ungefär 660 000 personer, d.v.s. cirka sju procent av den totala befolkningen. Trenden pekar dessutom åt att allt fler utvandrar från Sverige (år 2018 utvandrade 46 981 personer från Sverige) och idag skulle den samlade diasporan nästan motsvara invånartalen i Göteborg och Norrköping tillsammans. Övriga norden samt Storbritannien och USA toppar listan över utvandringsländer, men den samlade diasporan är rent generellt väldigt delad då svenska medborgare valt att bosätta sig över i stort sett hela världen.

Ända fram till valet 1994 tillhörde utlandssvenskarna en särskild röstlängd med ett specifikt valdistrikt i varje riksdagsvalkrets. I vallagen 1997 ändrades det till att utlands­svenskar fördes till det valdistrikt där de senast var folkbokförda och denna bestämmelse finns kvar även i den senaste vallagen från 2005.

Till följd av utlandssvenskars svårigheter att på samma sätt som andra vara delaktiga i det svenska samhället, är valdeltagandet bland utlandssvenskar förhållandevis lågt. Vad som framkommit är också ett missnöje bland vissa utlandssvenskar, då de känner sig exkluderade i de svenska valen, som i stor utsträckning fokuserar på inrikesfrågor som inte berör dem. Ett antal länder har valt system för särskild representation för utlandsboende, vilket stimulerat medborgarna att bli mer delaktiga i den demokratiska processen. Mot bakgrund av detta bör regeringen verka för att utlandssvenskarna får en egen riksdagsvalkrets.

Markus Wiechel (SD)

Lars Andersson (SD)