Förslag till riksdagsbeslut

Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Skogsstyrelsen	545 123	314 000
1:2	Insatser för skogsbruket	594 373	997 000
1:3	Statens veterinärmedicinska anstalt	191 847	1 809
1:4	Bidrag till veterinär fältverksamhet	124 496	30 000
1:5	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	9 933	5 000
1:6	Bekämpning av smittsamma djursjukdomar	133 349	50 000
1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	67 778	5 000
1:8	Statens jordbruksverk	744 465	77 000
1:9	Bekämpning av växtskadegörare	15 000	±0
1:10	Gårdsstöd m.m.	9 640 894	±0
1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	159 000	8 000
1:12	Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027	2 800 000	900 000
1:13	Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027	1 913 900	±0
1:14	Livsmedelsverket	388 770	209 000
1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	166 160	15 000
1:16	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	46 913	±0
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 553 187	±0
1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 108 862	±0
1:19	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	29 830	±0
1:20	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	24 116	±0
1:21	Åtgärder på fjällägenheter	1 529	±0
1:22	Främjande av rennäringen m.m.	135 915	72 000
1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	2 240 063	11 173
1:24	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning	738 664	±0
1:25	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1 177	±0
1:26	Slakterikontroll	179 837	±0
1:27	Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet	58 000	204 000
1:28	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027	164 000	±0
1:29	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027	196 000	±0
99:1	Vattenåtgärder och investering i va	±0	350 000
99:2	Stöd till kommunsektorn för ekologiska livsmedel	±0	200 000
Summa		23 973 181	3 448 982

Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näring­arna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris, det sker ett över­utnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna.

Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av bas­livsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystem­tjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in.

Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk

Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med mark­ägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Ett sådant arbete är nödvändigt för att klara kraven i bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, rättsutvecklingen på miljöområdet samt det övergripande målet att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, enligt FN:s globala naturavtal som Sverige undertecknade i Montreal 2022.

Omställningsstöd för hyggesfria skogsbruksmetoder

Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärsmodeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna. Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder, och lägga 200 miljoner för ändamålet på anslag 1:2 för 2024.

Ökad rådgivning för klimatanpassning och hyggesfria skogsbruksmetoder

Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimat­förändringarnas effekter och förbättra återväxten. Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Vi vill avsätta 100 miljoner kronor 2024 inom ramen för anslag 1:1 för ändamålet.

Uppföljning av biologisk mångfald i hela skogslandskapet

Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genom­förs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskapsplanering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas. Befintliga natur­värden i en mängd skyddade områden behöver bevaras och stärkas genom utökad skötsel, annars riskerar dessa att gå förlorade. Även Skogsstyrelsens tillsyningsarbete behöver utökas för att säkra att värdefulla skogar bevaras, och inte avverkas.

Miljöpartiet vill öronmärka totalt 115 miljoner för dessa områden under 2024, fördelat på 30 miljoner inom ramen för anslag 1:1, och 85 miljoner på anslag 1:2. Under kommande tre år vill Miljöpartiet totalt satsa 615 miljoner för dessa arbetsområden, fördelat på både anslag 1:1 och 1:2.

Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare

De kvarvarande resterna naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen, men även för andra skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt mycket pengar i budgeten. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka. Även skötselåtgärder är mycket eftersatta, och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel behöver öka.

Miljöpartiet vill därför öronmärka 100 miljoner inom anslag 1:1 för arbete med områdesskydd och 600 miljoner på anslag 1:2 för ersättningar till markägare och skydd av skog. Totalt avsätter Miljöpartiet 700 miljoner för ersättningar till markägare och skydd av skog under 2024.

Skogens sociala värden och bevarande av tätortsnära skog

Skogsområden kan ha många olika värden utöver höga naturvärden. I närheten av tätorter är naturområden extra viktiga för många människor, på grund av läget och att det är snabbt och enkelt att ta sig ut. Inte minst ur ett barnperspektiv är det viktigt att tätortsnära skogar med flera bevarandevärden än naturvärden, kartläggs, skyddas eller undantas traditionella kalhyggesmetoder. Miljöpartiet vill att alla barn ska ha nära till ett naturområde. Skonsamma, hyggesfria skogsbruksmetoder med hög naturhänsyn kan i vissa fall vara ett alternativ i sådana här områden. Miljöpartiet vill avsätta 30 miljoner kronor under 2024 inom ramen för anslag 1:2 för att kartlägga och bevara tätortsnära skogar med höga sociala och kulturella värden.

Klimatanpassning inom rennäringen

Sametinget behöver förstärkta medel för att möjliggöra framtagande av handlingsplaner för klimatanpassning av rennäringen. Miljöpartiet vill förstärka anslag 1:22 Främjande av rennäringen med 72 miljoner för 2024.

EU:s gröna giv och miljömål

Resurser behöver avsättas för att analysera rättsutvecklingen på miljöområdet samt analysera och anpassa svensk lagstiftning efter den rättsutveckling som sker på EU-nivå inom klimat, natur och miljö. Miljöpartiet vill avsätta 30 miljoner för ändamålet 2024 inom anslag 1:1.

Naturnära jobb

Tidigare års satsningar på gröna jobb i skogen har varit framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen och för att skapa jobb i landsbygd och sänka tröskeln för ett nytt jobb för exempelvis nyanlända.

Miljöpartiet vill lägga tillbaka de budgetmedel som regeringen tagit bort, och satsa totalt 126 miljoner på naturnära jobb under 2024, fördelat på 14 miljoner inom ramen för anslag 1:1 och 112 miljoner på anslag 1:2.

Ett levande lantbruk i hela landet

Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har – i en redan ansträngd situation – lett till ett än mer allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster.

Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. Sammanlagt vill Miljöpartiet öka den nationella medfinansieringen till jordbruket med 1 miljard mer än regeringen för 2024, på anslag 1:12. Vi vill öronmärka 400 miljoner för det nationella stödet till norrländska jordbrukare inom ramen för anslag 1:17.

Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder

Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämp­ningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner per år inom ramen för anslag 1:12. Vi vill också öka satsningarna för att främja ekologiska bruknings­metoder med ytterligare 15 miljoner för ändamålet inom ramen för anslag 1:15.

Ökade satsningar på klimatanpassningsåtgärder inom jordbruket

Klimatförändringarna leder till att vi kommer att drabbas av längre perioder med ihållande torka eller regn. Jordbrukets vattenförsörjning är helt central för att upprätt­hålla produktionen. Förebyggande åtgärder mot nya väderextremer kan exempelvis handla om möjligheter till bevattning av grödor och vatten till betande djur, eller fungerande dränering. Klimatanpassningsåtgärder kan vara mycket kostsamma för en liten lantbrukare och processen för att genomföra dem upplevs av många som komplicerad och tidskrävande. Utmaningarna kan ofta vara större för mindre lantbruk än för större. Lantbruket behöver goda förutsättningar i hela landet, inte bara i de bördiga slättbygderna utan också mindre jordbruk i Norrland och i skogs- och mellan­bygd – landsändar där förutsättningarna för jordbruk ofta är svårare. I tider av kris och tilltagande klimatförändring ökar behovet av ett levande jordbruk i hela landet än mer. De små och medelstora jordbruken är mycket viktiga för den svenska livsmedels­produktionen och behövs för att upprätthålla försörjningsförmågan i hela landet. De är viktiga för livsmedelssystemets motståndskraft, för krisberedskapen, och de utgör en viktig pusselbit i en livskraftig landsbygd.

Ökade stödnivåer för investeringar i klimatanpassningsåtgärder och klimatanpassningsrådgivare

Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande klimatanpassningsåtgärder. Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vattenråd­givare finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Miljöpartiet vill avsätta 30 miljoner inom ramen för anslag 1:12 för ökade nivåer i investeringsstödet och 100 miljoner på samma anslag för rådgivning om klimatanpassningsåtgärder.

Ökade satsningar på odling av proteingrödor och frukt och grönsaker

Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. I det svåra ekonomiska läget behövs även kapacitet för fortsatta stöd till djurhållning, för att undvika att lantbruk läggs ned. Miljöpartiet vill därför öka satsningarna på grönsaks- och trädgårdsodling med 30 miljoner per år, inom ramen för anslag 1:12, och med 50 miljoner för protein­grödor inom ramen för anslag 1:12.

Småskalig, lokal livsmedelsförädling

Nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, utgör en viktig motor och pusselbit i arbetet för en levande landsbygd, stärkt lokal förädling och livs­kraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag i hela landet. Det är viktigt att Eldrimner får ett varaktigt och långsiktigt stöd för sin verksamhet, och bör tilldelas 30 miljoner kronor per år inom ramen för anslag 1:15.

Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder

Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to Fork, samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade sats­ningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlings­metoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till olika typer av miljö­åtgärder för stärkt biologisk mångfald.

För att garantera en långsiktig finansiering av Artdatabanken vid SLU vill vi se ett nytt anslagsvillkor som garanterar en tillräcklig finansiering av Artdatabanken inom anslag 1:23, med drygt 100 miljoner kr per år. Ett särskilt stöd för vallodling bör införas. Miljöpartiet vill satsa 200 miljoner per år inom ramen för anslag 1:12. Stödet till blommande fältkanter vill vi öka med 40 miljoner per år, inom ramen för anslag 1:12.

Full kostnadstäckning för naturbetesmarker och ökad rådgivning

Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att nå miljömålen för kulturlandskapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas, och för att bibehålla och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivning och hjälp till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd, och för den starka kulturella traditionen. Miljöpartiet vill satsa totalt 200 miljoner för ökade stödnivåer samt stärkt rådgivning till markägare, inom ramen för anslag 1:12.

Främja vattenbruket

Vattenbruk, d.v.s. odling av djur och växter i vatten, har stor potential som framtida livsmedelskälla och kan bidra till en stärkt nationell försörjningsförmåga. Sverige har också goda förutsättningar för ett ökat vattenbruk, då vattenbruk i ökande utsträckning skulle kunna vara en näringsgren som diversifierar verksamheten i lantbruksföretag, och därmed öka motståndskraften. Utöver de medel som finns inom utgiftsområde 23 för stöd till fiske och vattenbruk, vill Miljöpartiet att vattenbruket främjas av Havs- och vattenmyndigheten, inom ramen för den satsning Miljöpartiet vill göra på myndigheten inom utgiftsområde 20.

Säkra ekomålet inom offentlig upphandling av livsmedel

Offentliga upphandlare står för en stor del av konsumtionen av ekologiska och krav­märkta svenska livsmedel, och utgör därför en viktig källa till stabila inkomster för Sveriges ekologiska producenter. Tyvärr ser vi att ett ökande antal kommuner överger sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offentliga upphandlingen, och många är oroade över att behöva göra det framöver, till följd av det höjda kostnadsläget och den ansträngda ekonomin. Därmed är även det nationella målet om 60 procent ekologisk upphandling till 2030 i fara. För att möjliggöra för kommuner och regioner att hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att stödja svensk ekologisk produktion bör kommunerna ges möjlighet till ökade ekonomiska resurser. Vi vill avsätta 200 miljoner för detta under 2024.

Ökad satsning mot matsvinn

Matsvinn utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, negativ miljöbelastning och slöseri med resurser. Globalt räknar man att 8–10 procent av alla utsläpp kan härledas till matsvinn. Livsmedelsverket ansvarar för arbetet mot matsvinn, men anslaget har legat stilla på 6 miljoner per år under många år. Miljöpartiet vill tredubbla anslaget och satsar 12 miljoner mer än regeringen inom ramen för anslag 1:14.

En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen

Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. Det behövs en långsiktig, nationell strategi för hantering av vattenresursen, och den politiska styrningen av vattenför­sörjningen måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Samverkan och katastrofberedskapen på lokal nivå måste öka. Det behövs satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika för­oreningskällor. Arbetet med att reglera blandningar av gifter i miljön, den så kallade cocktaileffekten, måste skyndas på, likaså arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot bra alternativ.

Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel

Miljöpartiet vill genomföra en satsning för ökad beredskap för olika typer av sam­hällskriser med inriktning på livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Satsningen inbegriper investeringsprogram för stärkt dricksvattenförsörjning där medel kan sökas för ökad lagerhållning, ökad redundans, installation av reservkraft, robusthöjande åtgärder för ökad kommunal och regional försörjningsförmåga med mera. Vi vill följa Livsmedelsverkets äskande om 404 miljoner på anslag 1:27 för denna satsning år 2024. Miljöpartiet vill även stärka Livsmedelsverkets anslag 1:14 för stärkt beredskap och nya uppgifter på dricksvattenområdet som en råvattendatabas och en satsning på kontinu­erliga analyser av skadliga ämnen som PFAS i livsmedel. Miljöpartiet vill förstärka anslag 1:14 med 209 miljoner mer än regeringen för 2024. I satsningen ingår en förstärkning av arbetet mot matsvinn och hållbar livsmedelskonsumtion.

Vi vill även stärka anslag 1:8 Statens jordbruksverk med 77 miljoner mer än reger­ingen för 2024. Dessa ökade medel kan möjliggöra finansiering av arbete med civilt försvar och beredskap, ökade hot som zoonoser och djursjukdomar som salmonella.

Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och vattenåtgärder

Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket omfattande. Många kommuner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs för att klara utmaningarna, utan statligt stöd kommer att vara nödvändigt. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Vi vill avsätta 350 miljoner per år för statlig medfinansiering för investeringar i rent dricksvatten samt investeringar och reinvesteringar i va-nätet.

Högre ersättningsnivåer till djurhållare som drabbas av rovdjursangrepp

Ersättningsnivåerna till lantbrukare och djurhållare som drabbas av rovdjursangrepp behöver öka. Miljöpartiet vill satsa 5 miljoner mer än regeringen på anslag 1:7 för 2024.

En bättre djurvälfärd

Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi har länge drivit frågan om att förbjuda minkfarmer och införa ett omställ­ningsstöd för minkfarmare. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kyckling­uppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nu­varande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut.

Inför en djurvälfärdsersättning för ökat bete

Vi vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete, som stöttar lantbrukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse, och röra sig fritt i sina naturliga gångarter.

Miljöpartiet vill satsa 50 miljoner inom ramen för anslag 1:12 för en djurvälfärds­ersättning för ökat bete.

Skatt på överanvändning av antibiotika inom djurhållningen

Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten, men de miss­gynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djur­hållning och låg antibiotikaanvändning bör premieras.

Miljöpartiet vill även satsa 5 miljoner mer än regeringen på anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.

Satsning på veterinärer och smittsamma djursjukdomar som svinpest

Sverige har idag ett skriande behov av veterinärer. Miljöpartiet vill därför satsa 30 miljoner mer än regeringen på anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för att satsa på distriktsveterinärerna. Utan tillräckligt många veterinärer är det i praktiken omöjligt att upprätthålla ett starkt djurskydd. Satsningen är i linje med det behov Jordbruksverket ser och myndighetens äskande för en utökad satsning. Vi ser också ett behov av en utökad satsning på att bekämpa smittsamma djursjukdomar, som utöver att orsaka stort lidande för djuren även orsakar mycket höga kostnader för samhället, som afrikansk svinpest. Miljöpartiet vill satsa 50 miljoner mer än regeringen på anslag 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar.

Satsning på djurfri forskning

Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Det är angeläget att kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine), får fortsatt och stärkt finansiering via Jordbruksverkets ramanslag 1:8.

Emma Nohrén (MP)
Daniel Helldén (MP)	Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)	Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)