HB022556: Dagersättning för asylsökande
2023/24:2556
av Åsa Karlsson och Isak From (båda S)
Dagersättning för asylsökande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nivåerna på dagersättningen för asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
I Tidöavtalets skugga finns en verklighet för asylsökande som få av oss kan förstå. Kriget i Ukraina har visat hur människor måste fly för sina liv undan Putins våldsamma framfart. Dessa människor flyr till de närmaste länderna med hopp om att kunna överleva men som asylsökande i Sverige.
Idag betalar Migrationsverket ut en dagersättning under asylprocessen. Det biståndet förväntas räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och mediciner, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Dagersättningen ser olika ut beroende på om den sökande bor på ett boende där mat ingår eller inte.
Beloppen för de som bor på ett boende där mat ingår är
‒ 24 kr/dag för vuxna ensamstående
‒ 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
‒ 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år.
Beloppen för de som bor på ett boende där mat inte ingår är
‒ 71 kr/dag för vuxna ensamstående
‒ 61 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
‒ 37 kr/dag för barn som är 0–3 år
‒ 43 kr/dag för barn som är 4–10 år
‒ 50 kr/dag för barn som är 11–17 år.
Från och med tredje barnet halveras ersättningen.
Ersättningsnivån har varit densamma sedan 1994 medan priserna har ökat avsevärt sedan.
Med anledning av de prisökningar vi ser idag och den tid som gått sedan nivåerna på dagersättningen reviderades sist så är det rimligt att en översyn och revidering av dessa genomförs.
Sverige är ett land som har tagit stort ansvar för att erbjuda skydd för människor på flykt. Dessa humanitära insatser ska vi vara stolta över men vi måste även ge dessa människor en skälig levnadsstandard under asylprocessen, för att möjliggöra goda förutsättningar att etablera sig i samhället. Redan 2009 konstaterades det i en statlig offentlig utredning (SOU 2009:1) att nivåerna för dagersättningen ansågs låga och svåra att leva på. Enligt SCB:s konsumentprisindex steg levnadsomkostnaderna i Sverige med nästan 50 procent från 1994 till juni 2022, och vi ser en fortsatt ökning inte minst under de senaste åren.
En av Sveriges viktigaste uppgifter är att bryta segregationen och bygga ett jämlikt Sverige. Dock bidrar de låga dagersättningsnivåerna till att öka segregeringen och otryggheten, tvärtemot det jämlika, trygga samhälle som vi alla vill ha.
|
Åsa Karlsson (S) |
Isak From (S) |