Förslag till riksdagsbeslut

Framgångsrikt företagande är avgörande för att Sverige ska ha arbetstillfällen och skatteintäkter att fördela till välfärden. Företagande och företagarnas villkor behöver ligga högt på agendan för att säkerställa Sveriges välfärd och ekonomi. Statistik från Nyföretagarcentrum i februari 2023 visar att trenden är negativ när det gäller nyföretagande.

Sverige ligger långt fram i jämställdhetsarbetet när det gäller de flesta arbets­marknadsfrågorna – utom när det kommer till kvinnor som driver företag. Bara var fjärde företagare är kvinna och så har det i princip sett ut sedan mitten av 1990-talet. Det innebär att Sverige har den tredje lägsta andelen kvinnor som driver företag inom EU. Att kvinnor i högre utsträckning väljer anställning i stället för att starta, driva och äga företag påverkar maktfördelningen i näringslivet. Det påverkar också löneutvecklingen och ekonomiska villkor. Kvinnors företagande är således en viktig jämställdhetsfråga.

Brist på information och myndigheters attityder till företagare pekas dock ofta ut som en anledning till att fler inte utnyttjar möjligheten att bli företagare. Regelverken är otydliga och många regelverk premierar anställning. Föräldraförsäkring, sjukförsäkring och a‑kassa är några viktiga regelverk som behöver uppdateras och på ett tydligare sätt inkludera företagare.

En annan viktig aspekt för ett blomstrande näringsliv är riskkapital. Tillgången på kapital är det som avgör huruvida en företagare kan investera, anställa och utveckla tillväxtstrategier. Därför är det bekymmersamt att vi år för år konstaterar att mindre än 1 procent av riskkapitalet går till de bolag som enbart har kvinnor som grundare. Det är dags att politiken ser problemet och vågar lyfta problematiken.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Tillväxtverket, Almi och andra berörda myndigheter bör få i uppgift att mäta och följa upp hur det går för kvinnors företagande i syfte att öka andelen kvinnor som startar och driver företag.

Därutöver bör regeringen verka för att banker och andra finansieringsinstitut får till uppgift att mäta och rapportera in statistik som rör utlåning och finansiering till företagare i syfte att följa upp kvinnors tillgång till riskkapital. Rapporteringen bör särskilt beröra de aktörer som omfattas av den svenska bankgarantin.

Helena Gellerman (L)