Förslag till riksdagsbeslut

Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Statskontoret	109 732	±0
1:2	Kammarkollegiet	164 511	±0
1:3	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter	25 350	±0
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443	±0
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	16 712 000	±0
1:6	Finanspolitiska rådet	11 704	−6 000
1:7	Konjunkturinstitutet	78 007	±0
1:8	Ekonomistyrningsverket	210 120	±0
1:9	Statistiska centralbyrån	624 174	±0
1:10	Bidragsfastigheter	365 000	±0
1:11	Finansinspektionen	808 217	10 000
1:12	Riksgäldskontoret	378 441	±0
1:13	Bokföringsnämnden	14 306	±0
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	110 452	±0
1:15	Statens servicecenter	945 404	±0
1:16	Finansmarknadsforskning	59 353	±0
1:17	Upphandlingsmyndigheten	99 917	±0
1:18	Utbetalningsmyndigheten	161 927	±0
99:1	Stockholmsinstitutet	±0	20 000
99:2	Klimatinvesteringsmyndigheten	±0	70 000
99:3	Avvisar regeringens generella besparing på statsförvaltningen	±0	1 120 000
99:4	Staten som arbetsgivare	±0	±0
Summa		20 881 058	1 214 000

Anslag 1:6 Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet är den myndighet som har satts att vaka över det finanspolitiska ramverket. Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Dessa variabler är dock i sig inte ensidigt tekniska utan i stor utsträckning beroende av antaganden om ekonomins funktionssätt. Rådet har i uppdrag att verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.

Sedan inrättandet 2007 har dock rådet inte bidragit till att bredda diskussionen om ramverket. Finanspolitiska rådet har i sin ekonomiska modell anslutit sig till den national­ekonomiska mittfåran, som exempelvis innebär en syn på finanspolitikens begränsade roll för den totala efterfrågan. Finansiella mål anses därmed inte stå i konflikt med reala.

Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiets slutsats är att Finanspolitiska rådet i sin nuvarande utformning saknar kompetens att föra en diskussion om den ekono­miska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Vänsterpartiet anser därför att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vänsterpartiet föreslår därför en minskning av anslaget med 6 miljoner kronor 2024, för att helt avveckla anslaget under 2025.

Anslag 1:11 Finansinspektionen

För att stärka Finansinspektionens arbete mot penningtvätt föreslår Vänsterpartiet en höjning av anslaget med 10 miljoner kronor 2024 och 20 miljoner kronor 2025 och 2026.

Nytt anslag: Stockholmsinstitutet

Som beskrivits ovan anser Vänsterpartiet att Finanspolitiska rådet bör avvecklas. Myndig­heten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vi föreslår ett inrättande av Stockholmsinstitutet för tvärvetenskaplig samhällsekonomisk forskning. Denna myndighet bör få i uppdrag att bidra till diskussionen om finans­politiken utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta innebär att analysen tar i beaktande såväl ekonomiska effekter som sociala och institutionella. Institutet ska på så sätt bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politiken, dess syfte, effektivitet och effekter på samhället i stort. För 2024 anslår Vänsterpartiet 20 miljoner kronor till det nya institutet.

Nytt anslag: Klimatinvesteringsmyndigheten (KLIMA)

I Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 lägger Vänsterpartiet förslag på ett stort klimatinvesteringsprogram. För att planera och koordinera investeringsprogrammet föreslår Vänsterpartiet att en ny myndighet tillskapas, en klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA), som ska se till så att investeringsprogrammet implementeras på ett effektivt sätt. För 2024 anslår Vänsterpartiet 70 miljoner kronor till den nya myndigheten.

Nytt anslag: Avvisa regeringens generella sparbeting

Regeringen genomför en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent, utöver den årliga besparing som redan finns. Det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myndigheternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är en förutsättning för medborgarnas förtroende. Men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar denna generella besparing. Vi har valt att göra det samlat genom detta nya anslag under UO2.

Nytt anslag: Staten som arbetsgivare

Vänsterpartiets förslag om höjda nivåer i flera delar av socialförsäkringen leder till ökade kostnader för staten som arbetsgivare. För ändamålet föreslår Vänsterpartiet att ett nytt anslag upprättas. Dess kostnader blir dock märkbara först 2025, varför inga medel avsätts för 2024.

Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)	Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)	Tony Haddou (V)
Isabell Mixter (V)	Vasiliki Tsouplaki (V)
Ali Esbati (V)