Förslag till riksdagsbeslut

I budgetpropositionen för 2024 görs bedömningen att spelskatten bör höjas från 18 procent till 22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod. Svensk hästnäring skapar närmare 38 000 heltidsjobb och bidrar årligen med 6,5 miljarder till statskassan i form av skatt, varav spelskatten utgör 1,1 miljarder. Hästnäringen omsätter totalt över 32 miljarder per år. Spel på trav och galopp står för ungefär en tredjedel. Genom att Svensk Travsport och Svensk Galopp äger spelbolaget ATG så tryggas den långsiktiga utvecklingen för trav- och galoppsporten. Men även samhället i stort har nytta av de medel som finns i omlopp tack vare spelet hos ATG. De pengar som genereras till trav- och galoppsporten och övriga delar av hästnäringen skapar tio­tusentals heltidsjobb, vilket betyder att många människor i vårt land har möjlighet att jobba med det de älskar. För att inte tala om de miljarder i skatteintäkter som ATG och svensk hästnäring genererar till statskassan varje år.

Tack vare Sveriges cirka 360 000 hästar kan våra öppna landskap finnas kvar. Det gör att biologisk mångfald bevaras och att vi kan fortsätta att njuta av det svenska kulturlandskapet även i framtiden. ATG bidrar inte bara till trav- och galoppsport utan även till övrig hästsport, bland annat genom de pengar som via Svensk Travsport satsas i Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). ATG är även en av förbundssponsorerna för Svenska Ridsportförbundet. Om spelskatten nu skulle höjas finns stor risk för att mindre pengar skulle gå tillbaka till hästnäringen, varpå en av våra största sporter är i fara. En höjd spelskatt kommer att slå direkt med över 200 MSEK per år i mindre medel till hästnäringen från ATG.

En redan utsatt bransch som lider av lågkonjunkturen och höga priser på drivmedel, foder och gödsel får ytterligare sämre förutsättningar. Försvinner ytterligare 200 miljoner kronor riskerar flera hästföretag att behöva lägga ner och hela hästnäringen att minska när efterfrågan på tjänster i systemet sjunker. Och det snabbt. I dess förlängning hotas våra öppna landskap med ett levande jordbruk och god hästvälfärd.

Det finns goda förslag från branschen som kan medföra ökade skatteintäkter men fortsatt stöd till hästnäringen. Ett tänkbart exempel är att man skulle kunna bibehålla spelskatten på kommersiell vadhållning på nuvarande nivå, och samtidigt höja spel­skatten på kommersiellt onlinespel till 26 procent. Då marknaden för kommersiellt onlinespel (främst onlinecasino) är större än marknaden för kommersiell vadhållning kommer skatteuttaget bli större än i regeringens budgetproposition. Därtill är kommersiellt onlinespel den snabbast växande delen av spelmarknaden, vilket borgar för framtida tillväxt i skatteuttaget för staten.

Folkhälsan stärks och vi får en sundare spelmarknad. Kommersiellt onlinespel – onlinecasino framförallt, men också onlinepoker – innefattar de mest riskfyllda produkterna som ger högst risk för problemspelande enligt gängse forskning. En högre skatt på onlinecasino kommer att innebära mindre utrymme för marknadsföring och bonusar av denna produkt. En högre skatt på kommersiellt onlinespel kommer också att få aktörerna på spelmarknaden att lägga mer fokus och investeringar på de mindre risk­fyllda produkterna inom vadhållning men tack vare skatteskillnaden mer lönsamma produkter (vilket också är bra för folkhälsan).

Hästnäringen och idrottsrörelsen drabbas inte lika hårt. ATG kommer även i detta förslag att få en förhöjd spelskatt, men effekten blir 150 MSEK per år mindre, vilket innebär att hästnäringen kommer att klara sig betydligt bättre. Därutöver kommer spel­skatten på spel på humansport att förbli oförändrad, vilket borgar för fortsatt sponsring i nivå med idag från spelbolag. Därför är undertecknads förslag att regeringen bör se över möjligheten att differentiera spelskatten på kommersiell vadhållning från spelskatten på kommersiellt onlinespel, och att kommersiell vadhållning om möjligt bör beskattas lägre.

Alexandra Anstrell (M)