Förslag till riksdagsbeslut

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst. Verksamhet ska bedrivas själv­ständigt och vara oberoende till staten men även andra maktsfärer i samhället. Tanken med public service är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden.

Public service-medier bidrar till kunniga och informerade medborgare. De åtnjuter dessutom ett jämförelsevis stort medborgerligt förtroende och kan inte anses vara parti­politiskt partiska. Det visar en forskningsöversikt som publicerats av Nordicom vid Göteborgs universitet sommaren 2022.

I forskningsöversikten ”Public service – en svensk kunskapsöversikt” redogör tio svenska forskare i journalistik och medievetenskap för det aktuella kunskapsläget kring public service i Sverige. En viktig slutsats är: ”Oberoende och starka public service-medier är viktiga för en välfungerande demokrati, det framkommer av den forskning som finns kring public service.”

I regeringens direktiv till public service-kommittén som ska ge förslag på vad public service-uppdraget ska innehålla och hur det ska regleras under nästa tillståndsperiod, 2026–2033.

Informationsutbudet i samhället har ökat lavinartat i takt med den snabba teknik­utvecklingen. Traditionellt tittande på tablå-tv och radiolyssnande minskar. Istället används appar, webben och sociala medier i allt större utsträckning.

Därför är det viktigt att public service, SVT, SR, och i viss mån UR har ett multi­medialt uppdrag.

Det är också av vikt att public service har en bred blandning av program, för att locka tittare och lyssnare. Skulle sändningarna enbart innehålla samhällsinformation och nyheter finns en betydande risk att antalet användare drastiskt minskar. Det finns även en påfallande risk att ett smalare programutbud skulle innebära att fler helt slutar konsumera public service och att nya generationer aldrig hittar det. Det vore djupt olyckligt.

Vi lever i en orolig tid och säkerhetsläget i Sverige skärps. Det sker en ökad sprid­ning av desinformation. Nu är det avgörande att stärka den digitala motståndskraften. Det är därför positivt att direktiven bland annat betonar public services arbete med medie- och informationskunnighet.

Forskningen, både svensk och internationell, visar att public service-medier inte utgör ett hot mot dagspressens digitala affärsmodeller.

Det är snarare tvärtom: ”Det verkar helt enkelt vara bra för den kommersiella medie­branschen att man har välfungerande och professionella public service-medier. Det blir en slags konkurrens mot toppen när det gäller innehållets kvalitet som gagnar medborg­arna”, skriver Maria Norbäck, docent i företagsekonomi vid Göteborgs universitet, i sin studie.

Utredningsdirektiven betonar vikten av ett starkt och oberoende public service och vilket demokratiskt värde det har för samhället. Det är bra och frågan är om det någon­sin tidigare varit viktigare än nu?

Därför måste vi säkerställa att svensk public service även i framtiden är en attraktiv aktör att räkna med.

Caroline Helmersson Olsson (S)
Fredrik Olovsson (S)	Hans Ekström (S)
Sofia Amloh (S)