Att Sverige är ett någorlunda sekulärt land är något att vara stolt över. Att lagstiftningen, rättstillämpningen och staten är skilda från religion är en förutsättning för ett hållbart demokratiskt system. Trots att de flesta skulle identifiera Sverige som ett av världens mest sekulära länder var det inte förrän år 2000 som regeringen slutade utse Svenska kyrkans biskopar, och så sent som år 2008 upphörde Svea hovrätt med rättegångs­gudstjänst.

Vi ska stå upp för religionsfriheten; varje individs rätt att tro och rätt att inte tro är grundläggande i en demokrati. Men för att säkra religionsfriheten så bör svenska staten sluta finansiera utvalda trossamfund. Med 100 miljoner om året blir staten en stor finan­siär av religiös verksamhet. Det innebär att skatten som bör gå till vårt gemensamma – skola, rättsväsende, vård och omsorg, försvar osv. – istället går till vuxna människors religionsutövande. Det rimliga i ett sekulärt land är att religion finansieras privat och inte av var och en som betalar skatt. Att Svenska kyrkan dessutom får ta ut sina med­lemsavgifter, så kallad kyrkoavgift, via Skatteverket vittnar om en osund relation mellan stat och religion. Det är dags att skilja religion från stat, på riktigt.

Noria Manouchi (M)