Förslag till riksdagsbeslut

I den organiserade brottslighet som riktas mot välfärdssystemen utgör vinsterna från de olika brottsuppläggen ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem. Välfärdssystemen utgör ett nät av utbetalningssystem på kommunal och nationell nivå som hänger ihop och ofta är beroende av varandra. Tar man sig bara in i ett system öppnas dörrarna till andra genom att gapen mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas. Denna brottslighet är därför systemhotande. Vinsterna används inte sällan till att finansiera annan brottslighet, t.ex. narkotikahandel och utpressarverksamhet. Konflikter som upp­står om de olika ”affärsuppläggen” i den kriminella miljön leder till ett alltmer upp­trappat våld.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde flera åtgärder i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Sedan den 1 januari 2016 finns det sekretess­lättnader rörande informationsutbyte mellan myndigheter vid misstanke om grov brotts­lighet. Ett folkbokföringsbrott har införts, liksom möjligheten att kontrollera bosättning. Ett pilotprojekt i syfte att öka ordningen och redan i folkbokföringen har genomförts och flera berörda myndigheter har fått resurstillskott för att bekämpa välfärdsbrott och skatteundandragande liksom ett tydligt uppdrag att samarbeta kring dessa frågor. Beslut fattades om att inrätta en ny myndighet för att stärka arbetet med att minska felaktiga utbetalningar genom en systemövergripande kontroll. Dessutom föreslog den social­demokratiskt ledda regeringen stärkta åtgärder för att kontrollera ersättningar för sjuk­löne­kostnader och brottslighet inom lönegarantiområdet, en stärkt förmåga att stoppa oseriösa aktörer inom välfärdsområdet, en stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet, ett stärkt arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet och åtgärder för att motverka fusk på vägtransportområdet.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidgade också perspektivet på brotts­bekämpningen genom att lyfta fram kommunernas roll och möjligheter att bidra till att upptäcka och förhindra välfärdsbrott, i samverkan med andra myndigheter, bl a genom direktiven till utredningen om utökat informationsutbyte, Ds 2022:13, som presenterade sina förslag den 1 juli 2022. Utredningen föreslog att statliga och kommunala myndig­heter samt de som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen skulle ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än idag. Remisstiden för utredningen utgick i november 2022. Det är angeläget att riks­dagen skyndsamt får ta ställning till dessa förslag.

Riksdagen beslutade i bred enighet under våren 2023 att lagfästa kommunernas arbete med att förebygga brott. Av Ekobrottsmyndighetens remissvar på den utredning, SOU 2021:49, som låg till grund för regeringens proposition framgår tydligt önskemålet att det är önskvärt att tydliggöra att kommunernas ansvar också omfattar ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att kommunerna i sitt brottsförebyggande arbete också arbetar med frågor om fusk inom välfärden och annan ekonomisk brottslighet.

Ingela Nylund Watz (S)

Anna Vikström (S)