Förslag till riksdagsbeslut

Den nuvarande bränslebeskattningen bör avvecklas till förmån för en ny bränsle- och fordonsbeskattning som väger in fordonets bränsle, ålder och trängsel.

I dagsläget beskattas vägtrafikens negativa klimat- och miljöpåverkan samt väg­slitage huvudsakligen när bränslet tankas. Priset tas ut direkt vid bränslepumpen. En nackdel med detta system är att kostnaden blir olika för olika fordon beroende på var de tankar sin diesel. Det snedvrider särskilt konkurrensen för tung trafik där den som tankat diesel i ett annat land, där drivmedelspriset är lägre, får en lägre kör­kostnad per mil på de svenska vägarna. Ett ytterligare problem, som debatteras i Norge bl.a., är att fordons- och bränslebeskattningen kommer minska varefter fler personer väljer att köra med elfordon.

Med dagens moderna teknik kan vi skapa en modell som är avsevärt mer rättvis än dagens modell. Om varje fordon har en uppkoppling till ett digitalt trafikövervaknings­system kan man betala skatt månadsvis utifrån vilken zon fordonet har befunnit sig i. Fördelen med detta är att vi kan komma bort från dagens överbeskattning av lands­bygden samtidigt som vi kan få till en mer styrande beskattning i våra storstäder där trängseln samt miljöbelastningen är som störst. Vi kan också arbeta med olika typer av beskattning vid olika tider på dygnet vilket skulle skapa en större styrning via själva beskattningen. Vägtrafiken kommer således bli mer likvärdig flyget och järnvägen där de ”bästa” avgångstiderna har ett högre värde än de avgångar då resetrycket är lägre. Den användningsstyrda beskattningen har sin grund i gps-styrd teknik, som redan idag används av många företag som följer sina fordon via olika former av digitala system. När tekniken appliceras måste värnandet av förarens integritet beaktas.

Utöver det vi redan lyfter fram kan vi konstatera att Danmark är på väg att införa ett liknande system, att Tyskland redan använder sig av denna modell och att Norge håller på att titta på en liknande lösning. Det är därför viktigt att Sverige inte halkar efter i denna utveckling.

Utifrån ovanstående argument yrkar vi för att en utredning tillsätts för en ny modell av fordon- och bränslebeskattning som tar hänsyn till vilken miljöbelastning fordonets körande har i hela trafiksystemet. Den nya modellen bör ta hänsyn till stad och lands­bygd, trängsel, tid på dygnet samt fordonens miljöpåverkan. Beskattningsmodellen får heller inte leda till högre transportskatter och kan med fördel först införas inom de tunga godstransporterna och därefter utökas till att även omfatta personbilar.

Camilla Rinaldo Miller (KD)

Magnus Jacobsson (KD)