HB01FiU13: EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden

Finansutskottets betänkande 2023/24:FiU13

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom de ändringar regeringen föreslår i lagen om resolution, lagen om betaltjänster, lagen om elektroniska pengar och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

I propositionen behandlas frågor om det förtydligande i EU:s krishanteringsregelverk som gäller beräkningen av kravet i fråga om företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Det föreslås därför att ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk ska genomföras i svensk rätt.

Regeringen föreslår även att det i svensk rätt ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2023.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:4 EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:4 EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden.

I propositionen lämnar regeringen förslag till lagstiftning med anledning av EU:s kapitaltäckningsregelverks krav på kapital och organisation för finansiella företag.  Bakgrunden till förslaget är att Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om svensk rätt står i överensstämmelse med unionsrätten. Regeringen föreslår därför att det i svensk rätt ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

Beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder för globalt systemviktiga institut

I lagen (2015:1016) om resolution, som genomför EU:s krishanteringsdirektiv, finns bestämmelser om rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiella företag, framför allt banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut). Resolution innebär att Riksgäldskontoret (resolutionsmyndighet) får ta kontroll över ett finansiellt företag i kris för rekonstruktion eller avveckling om det behövs för att värna den finansiella stabiliteten. En central åtgärd vid tillämpning av lagen om resolution är nedskrivning eller konvertering av kapital och skulder (6 och 21 kap.). I detta syfte ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (4 kap.).

Vid tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder kategoriseras företagen i resolutionsenheter eller företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder (2 kap. 1 §). Resolutionsplanerna upprättas av resolutionsmyndigheterna, bl.a. Riksgäldskontoret.

En G-SII-enhet är en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande i ett land utanför EES (artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen). En G-SII-enhet kan också vara en resolutionsenhet.

I gränsöverskridande fall ska Riksgäldskontoret och utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (4 kap. 34–39 §§ lagen om resolution). För gränsöverskridande koncerner med minst två G-SII-enheter som är resolutionsenheter ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder beräknas på ett särskilt sätt (35 §, som genomför artikel 45h.2 i krishanteringsdirektivet).

Avsikten är att även G-SII-enheter hemmahörande i ett land utanför EES som är en del av ett globalt systemviktigt institut ska ingå i den beräkningen.

I nya regler i krishanteringsdirektivet (artiklarna 45d.4 och 45h.2) förtydligas hur G-SII-enheter hemmahörande i ett land utanför EES ska ingå i beräkningen av det gemensamt beslutet kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. För att genomföra de nya reglerna bör enligt regeringen motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet

Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om aktier i svenska aktiebolag uppfyller kraven på kärnprimärkapitalinstrument i EU:s kapitaltäckningsregelverk, eftersom en aktieägarminoritet – under vissa förutsättningar – kan begära att årsstämman beslutar om vinstutdelning. Om aktier inte får klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument finns det en överhängande risk att många svenska finansiella företag inte kommer att uppfylla kapitalkraven, vilket i förlängningen kan medföra att företagen inte heller uppfyller kraven för verksamhetstillstånd

För att förtydliga att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för de finansiella företag som omfattas av EU:s kapitaltäckningsregelverk, bör det i svensk rätt införas uttryckliga undantag för de aktuella företagen. Det ska därför enligt regeringen förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut eller sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalkraven enligt EU:s kapitaltäckningsregelverk.

Ikraftträdande

Ändringarna i EU:s krishanteringsdirektiv ska träda i kraft den 15 november 2023. Regeringen föreslår därför att lagändringarna bör därför träda i kraft den 15 november 2023.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag, av de skäl som anförs i propositionen.

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag