För att Sverige ska leva upp till Parisavtalet har riksdagen beslutat om etappmål för minskning av Sveriges klimatpåverkan. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå dessa mål behöver ett ambitiöst arbete bedrivas på energiområdet. Stora delar av den tunga industrin i Sverige är i färd med att ställa om för att minska klimatpåverkan av industrins processer. Vi har också en transportsektor som kommer att elektrifieras i en hög utsträckning. Kort sagt står vi inför en utmaning på energiområdet för att möta de behov som finns av elektrifiering.

För att möta dessa behov kommer vi behöva satsa stort på en massiv utbyggnad av förnybar energi som t ex havsbaserad vindkraft. Vi kommer också behöva satsa stort på energieffektivisering, för varje oanvänd kWh är den bästa kWh:n. Men utöver detta behöver vi öka flexibiliteten i vårt energisystem. Flexibilitet kan vara många olika saker som att t ex använda mer respektive mindre energi, beroende på hur tillgången på energi ser ut eller om kapaciteten i nätet varierar. Denna motion syftar till att använda till­gänglig kapacitet på ett så optimalt sätt som möjligt genom att ge möjlighet att ställa krav på den anläggning som vill öka sitt abonnemang eller är en ny anslutning till elnätet.

Idag är det så att nätägaren är skyldig att ansluta den anläggning/kund som begär detta. Ofta begär kunder anslutning till ett abonnemang som utgörs av topplast­timmarna. Låt oss säga att nätägaren har 7 MW tillgängligt i sitt nät men en anslutning på 10 MW innebär en utbyggnad/förstärkning av nätet som kan ta något år i värsta fall. Nätägaren kan idag inte ställa krav på att kunden t ex optimerar sin användning så att 7 MW räcker och att annan resurs kan användas för topplasttimmarna som t ex egen produktion i bästa fall kombinerat med ett energilager. Om kunden skulle ha kunskap om att ett lägre uttag skulle vara möjligt att tillgodose snabbt om det kombineras med ett antal åtgärder från kundens sida så får vi ett optimalt utnyttjande av nätets kapacitet.

Marielle Lahti (MP)	Nicklas Attefjord (MP)
Daniel Helldén (MP)	Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)