Sverige betalar årligen ut stora summor pengar i bidrag till diverse olika organisationer och föreningar, både i Sverige i direkt stöd och utomlands genom biståndet. Mycket av den verksamhet som därigenom bedrivs i allt från trossamfund till idrottsföreningar hade tvingats kraftigt omprioritera sin verksamhet om detta stöd skulle utebli. Likväl är det viktigt att ständigt se över vilka som tar del av stödet, och hur stödet används, för att garantera att skattebetalarnas pengar hanteras på ett varsamt och ansvarsfullt sätt.

Staten skapar också uppdrag genom vissa medel man delar ut, exempelvis för att be­driva upplysnings- och informationskampanjer gentemot allmänheten på vissa områden. Det är i det stora hela helt i sin ordning, och ska om det bedöms vara ett effektivt sätt för staten att förmedla information på vara fullt möjligt.

Delar av de pengar som det offentliga betalar ut till föreningar och organisationer används dock även till att genom lobbying och påtryckningskampanjer försöka påverka riksdagen och andra relevanta offentliga beslutsfattare. Detta skapar en osund ruljangs på skattepengar där anslag betalas ut från staten till en aktör och som sedan används för att påverka samma stat att fortsätta stödja den egna verksamheten ekonomiskt.

Staten bör därför sätta upp regler i samband med när stöd betalas ut, likt man gör i Storbritannien, som förbjuder offentliga medel till att användas för lobbning mot offent­liga beslutsfattare. Detta för att säkerställa ansvarsfull hantering av skattebetalarnas pengar, och undvika situationer av ömsesidigt beroende mellan lobbande organisationer och politiker.

Hur ideella föreningar, företag och organisationer använder sina privata medel och på annat håll än från det offentliga insamlade medel, ska självfallet inte begränsas av staten, utan ska även fortsatt få spenderas så som medlemmar, ägare och aktiva finner lämpligt.

Jesper Skalberg Karlsson (M)