HA01TU15: Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn

Trafikutskottets betänkande 2022/23:TU15

Sammanfattning

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakt­ta­g­elser och rekom­mendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transport­styrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Vidare anger regeringen vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Utskot­tet välkomnar Riks­revi­sionens rapport och noterar att regeringen delvis instäm­mer i de iakt­tag­elser och rekommendationer som framkommer i rappor­ten.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till hand­ling­arna och avslår motionsyrkandet med hänvisning till pågående arbete.

I betänk­an­det finns en reservation (SD).

Behandlade förslag

Skrivelse 2022/23:68 Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn.

Ett yrkande i en följdmotion.

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn

Reservation

Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rap­port om Transportstyrelsens tillsyn (skr. 2022/23:68) och ett yrkande i en följd­mo­tion som har väckts med anledning av skrivelsen. I bilagan finns en för­teckning över behandlade förslag.

Den 1 december 2022 informerade riksrevisor Helena Lindberg, Riks­re­vi­sionen, med medarbetare utskottet om de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Transport­styrelsens tillsyn – styrning och prioritering (RiR 2022:24).

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat Transportstyrelsens tillsyn. Granskningen redo­vi­sades i november 2022 i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering (RiR 2022:24).

Utgångspunkten för Riksrevisionens granskning är att Transportstyrelsens till­synsuppdrag är viktigt för ett väl fungerande transportsystem. Gransk­ning­ens övergripande revisionsfråga är om regeringens och Transport­styr­elsens styr­ning leder till en effektiv tillsynsverksamhet.

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

Riksrevisionen konstaterar att Transportstyrelsens verksamhet är komplex och svår­styrd. Tillsynen består av omkring 100 tillsynsområden med olika syf­ten, förutsättningar och regelverk. Transportstyrelsen har hanterat denna kom­p­lex­itet genom en decentraliserad styrmodell. Riksrevisionen bedömer att denna decentraliserade styrning har både fördelar och nackdelar. En fördel är att beslut fattas nära den faktiska verk­samheten. Till nackdelarna hör att det sak­nas en övergripande styrning av till­synsverksamheten och att tillsynen ofta ned­prioriteras till förmån för andra verksamhetsområden, såsom tillstånds­giv­ning och registerhållning. Riks­revisionen gör bedömningen att Transport­styrel­sens övergripande styrning av till­synsverksamheten påverkas negativt av att det i stor utsträckning saknas cen­tralt satta mål, mätetal och utvärdering av till­synsverksamheten.

Riksrevisionen noterar att Transportstyrelsen i budgetunderlagen från 2020 och 2021 beskriver tillsynen som eftersatt och framför önskemål om höjda avgifts­anslag, delvis med hänvisning till den eftersatta tillsynen. Gransk­ningen visar dock att Transportstyrelsen inte har lyckats för­bruka hela sitt avgifts­anslag under dessa år, vilket Riks­revisionen menar också väntas ske 2022. Vidare har Transportstyrelsen inom några av de tillsynsområden som myndigheten beskrivit som eftersatta tagit in mer avgifter än vad tillsynen kostat. Enligt Riksrevisionen tyder detta på att det inte har funnits några eko­no­miska hinder för Transportstyrelsen att bedriva mer tillsyn och på en bris­tande ekonomisk styrning. Riksrevisionen gör därtill bedömningen att Trans­port­styr­elsen inte kan säkerställa att myndigheten prioriterar tillsyn där risk­erna är som störst och där störst effekt kan åstadkommas.

Omfattningen av tillsynsverksamheten inom Transportstyrelsen har enligt Riksrevisionen också påverkats av den expansion av typgodkännandeverk­samheten som skett i och med Storbritanniens utträde ur EU. Riksrevisionen menar att typgodkännandeverksamheten har bedrivits på bekostnad av annan verk­samhet; bl.a. har tillsynen inom vägtrafikområdet påverkats nega­tivt.

När det gäller regeringen gör Riksrevisionen bedöm­ningen att regeringen inte i till­räck­lig omfattning har styrt och följt upp Trans­portstyrelsens till­syns­verk­samhet. Riksrevisionen framhåller att Transportstyrelsens externa rap­por­t­ering av till­synen är knapphändig och att regeringen därför saknar indika­torer och mätbara mål för uppföljning. Riksrevisionen noterar att när Trans­port­styrelsen i årsredovisningar och budgetunderlag beskrivit till­synen som eftersatt har regeringen inte begärt in kompletterande underlag om omfatt­ningen och konsekvenserna av den eftersatta tillsynen. Därtill har regeringen inte upp­märksammat att Transport­styr­elsen inte redovisat resultatet av sin till­syn som myndigheten årligen ska göra enligt sin instruktion. Riksrevi­sionen kon­sta­te­rar att trots att Transportstyrelsen inte har genomfört denna redo­vis­ning har regeringen inte begärt att få in den.

Med utgångspunkt i myndighetens iakttagelser rekommenderar Riksrevi­sionen regeringen att

–      klargöra vilka rapporteringskrav som ska gälla för Transportstyrelsen

–      överväga om Transportstyrelsen bör få disponera intäkterna för typgod­kän­n­andeverksamheten.

Därtill rekommenderar Riksrevisionen Transportstyrelsen att

–      inleda ett regelbundet myndighetsövergripande analytiskt arbete för att avgöra inom vilka tillsynsområden de största behoven av tillsyn finns och var tillsynen kan ge mest nytta; arbetet bör utgöra ett underlag för Trans­portstyrelsens verksamhetsplanering och övergripande styrning

–      införa mål för tillsynsverksamheten och tillhörande mätetal som verk­sam­heten kan utvärderas mot.

Regeringens bedömning

Regeringen anför i skrivelsen att den välkomnar Riksrevisionens granskning. Reger­ingen instämmer i Riksrevisionens bedömning att Transportstyrelsens till­synsuppdrag är viktigt för ett väl fungerande transportsystem.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om den begräns­ade övergripande styrningen och bristande uppföljningen av tillsyns­verksamheten inom Transportstyrelsen. Det är enligt regeringen viktigt att det finns en systematisk och myndighetsövergripande uppföljning och analys inom myndigheten för att säkerställa att tillsynsverksamheten i sin helhet bedrivs ändamålsenligt. Vidare instämmer regeringen i Riksrevisionens bedöm­ning att Tranportstyrelsen inte kan säkerställa att myndigheten prio­rite­rar tillsyn där riskerna är som störst och där störst effekt kan åstadkommas. För att Transportstyrelsen ska kunna säkerställa att resursfördelningen sker uti­från var resurserna behövs mest anser regeringen att myndigheten också behöver följa upp tillsynen så att den genomförs där den gör mest nytta. Regeringen instäm­mer även i Riksrevisionens beskrivning att Transport­styrelsen saknar en struk­tur för uppföljning, analys och prioritering av tillsyns­verk­samheten och att det måste ske förbättringar i detta avseende. Regeringen menar dock att det bör vara myndigheten som avgör hur denna verksamhet i detalj ska utformas.

Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens bedömning att det finns brister i den ekonomiska styrningen inom Transportstyrelsen. Regeringen anger att det är bekymmersamt att Transportstyrelsen inte har kunnat förbruka tilldelade medel på avgiftsanslaget, trots att myndigheten beskrivit tillsynen som eftersatt och framfört önskemål om höjda anslag, bl.a. med hän­visning till den eftersatta tillsynen. Samtidigt konstaterar regeringen att Riks­revisionens granskning omfattar ett begränsat antal år och att den ekono­miska styrningen inom myndigheten under dessa år förhål­lit sig till särskilda omstän­dig­heter. Det gäller bl.a. den omprioritering av medel som myndigheten gjorde för att kunna inleda arbetet med att utveckla ett nytt vägtrafikregister. Reger­ingen menar att dessa omständigheter till viss del förklarar den diskre­pans som har funnits mellan tilldelade medel och de senaste årens utfall. Reger­ingen gör dock bedömningen att dessa omständig­heter inte fullt ut kan förklara de brister i den ekonomiska styrningen av till­synen som Riks­revisionen har redogjort för. Regeringen bedömer att det därför finns skäl att stärka den ekonomiska styrningen inom Transport­styrelsen.

Regeringen anser inte att Transportstyrelsen bör få disponera avgiftsin­täk­terna från typgodkännandeverksamheten. Som skäl anger regeringen bl.a. att dess utgångspunkt är att statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redo­visas brutto för att statens budget ska utgöra ett gott underlag för riks­da­gens beslut.

Regeringens åtgärder

Regeringen konstaterar att Transportstyrelsen har påbörjat ett arbete för att på en myndighetsövergripande nivå systematiskt analysera och prioritera tillsyns­arbetet. Detta arbete utgör en del av myndighetens beslutade verksamhetsplan för 2023–2025. Regeringen anger vidare att det också sedan tidigare pågår ett arbete på myndigheten med att ta fram mer ändamålsenliga mått och mätetal för att bättre kunna följa upp tillsynsverksamheten. Regeringen förutsätter att myndigheten vidtar de åtgärder som krävs för att utveckla tillsynsarbetet inom myndigheten och att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer omhän­der­tas i detta arbete. Regeringen framhåller att den avser att noggrant följa myndighetens utvecklingsarbete i denna del. Vidare anför regeringen att den i mars 2023 gav Transportstyrelsen i upp­drag att redo­visa myndighetens arbete för att på en myndighetsövergripande nivå stärka uppföljning, analys och prioritering av tillsynen. I uppdraget ingår att utveckla myndighetens redo­visning av tillsynsverksamheten i årsredo­vis­ningen och budgetunderlaget. Upp­draget ska redovisas senast den 30 novem­ber 2023.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser när det gäller Trans­portstyrelsens interna styrning i praktiken inte är begränsade till enbart till­syns­verksamheten utan berör central styrning och uppföljning generellt inom myndigheten. Regeringen anser att den centrala styrningen och uppfölj­ningen inom Transportstyrelsen behöver stärkas. Sedan 2018 har regeringen årligen i Transportstyrelsens regleringsbrev gett myndigheten i uppdrag att redo­visa hur arbetet med att säkerställa den centrala styrningen och processen för intern styrning och kontroll framskrider. Redovisningen av uppdraget om cen­tral styrning och processen för intern styrning och kontroll i reg­lerings­bre­vet för innevarande budgetår ska redovisas i anslutning till myndighetens års­redo­visning för 2023. Regeringen anger att den inte utesluter möjligheten att vidta ytter­li­gare åtgärder om så skulle behövas.

Regeringen framhåller att den genom resursförstärkningar har gett Trans­port­styrelsen förutsättningar att stärka tillsynsverksamheten. Transport­styr­el­sen tillfördes ytterligare resurser efter förslag i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22, bet. 2021/22:TU1, rskr. 2021/22:98) för att myn­d­igheten skulle kunna genom­föra en ambi­tionshöjning av den avgifts­finan­sierade tillsynen. Därutöver tillfördes ytterligare medel efter för­slag i bud­get­propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22, bet. 2022/23:TU1, rskr. 2022/23:86) för att stärka verksamheten inom regel­givning och skatte­finansierad tillsyn på transportområdet.

Slutligen klargör regeringen att den förutsätter att Trans­port­styrelsen i fort­sättningen redovisar resultatet av sin tillsyn av statlig verk­samhet i enlig­het med det krav som finns i förordningen (2008:1300) med instruktion för Trans­port­styrel­sen.

I och med skrivelsen anser regeringen att granskningsrapporten är slut­be­handlad.

Motionen

Mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Transportstyrelsens tillsyn menar Thomas Morell m.fl. (SD) i kommitté­­motion 2022/23:2355 att myndigheten inte fullgör sitt uppdrag när det gäller till­syns­verk­sam­heten. För att komma till rätta med detta menar motionärerna att regeringen bör genom­föra en extern myn­dig­­hets­över­syn i syfte att renodla verksamheten till det som är myn­dig­hetens kärnuppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det välkomnar Riksrevisionens gransk­nings­rapport om Transportstyrelsens tillsyn. Riksrevisionens övergrip­ande slutsats är att det finns brister i regeringens och Transportstyrelsens styr­ning som har påverkat tillsynen negativt. Utskottet noterar att Riksrevi­sionen rekommenderar regeringen att bl.a. klargöra vilka rapporteringskrav som ska gälla för Transportstyrelsen. Vidare noterar utskottet att regeringen i huvud­sak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om brister i styrning och uppfölj­ning av tillsyns­verksamheten inom Trans­port­styrelsen. Utskottet anser att Trans­portstyrelsens till­synsupp­drag är viktigt för ett väl fungerande transportsystem och delar regeringens bedöm­ningar med anledning av revisionsrap­porten. Där­till anser utskottet att reger­ingens åtgärder är väl avvägda.

När det gäller motionsyrkandet om en extern myndighetsöversyn av Trans­port­styrelsen vill utskottet framhålla det uppdrag regeringen mot bakgrund av Riks­revisionens granskning gett Transportstyrelsen att redovisa sitt arbete för att på en myndighetsövergripande nivå stärka uppföljning, analys och prio­ri­tering av tillsynen. Utskottet noterar att uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2023. Utskottet vill även påminna om det arbete myndigheten där­utöver påbörjat för att på en myndighetsövergripande nivå systematiskt ana­ly­sera och priori­tera tillsyns­arbetet. Utskottet instämmer här i vad reger­ingen anför om att den förutsätter att Transport­styrelsen vidtar de åtgärder som krävs för att utveckla tillsynsarbetet inom myndig­heten och att Riksrevi­sio­n­ens iakt­tagelser och rekommendationer omhän­d­er­tas i detta arbete. Utskottet delar också regeringens bedömning att den centrala styrningen och upp­följ­ningen inom Transportstyrelsen behö­ver stärkas. Denna bedömning åter­speglas även i myndighetens reglerings­brev, där regeringen gett Transport­styr­elsen i upp­drag att i sin årsredovisning för 2023 redo­visa hur arbetet med att säker­ställa den centrala styrningen och pro­ces­sen för intern styr­ning och kon­troll fram­skrider. Det är där­med utskottets uppfattning att det pågående arbetet inte bör föregås av ett tillkännagivande av riksdagen i linje med vad som före­slås i det aktuella motions­yrkandet. Utskottet förutsätter att reger­ingen följer utveck­lingen på områ­det och att regeringen vid behov vidtar de åtgärder som den anser vara lämp­liga.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet före­slår vidare att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2022/23:68 till handling­arna.

Reservation

Ställningstagande

Vi välkomnar Riksrevisionens gransk­nings­rapport om Transportstyrelsens till­syn. Vi kan konstatera att ett av Transportstyrelsens huvudsakliga uppdrag är att utforma regler och följa upp att de följs genom bl.a. tillsyn. Riksre­vi­sionen har i sin granskning av myn­digheten kommit fram till att det finns bris­ter i Transportstyrelsens interna styrning, vilket har påverkat tillsyns­verk­sam­heten negativt. Vidare framkommer det att Tranport­styrelsen inte kun­nat säkerställa att tillsynen prioriterats där riskerna är som störst och där störst effekt kan åstadkommas. Riks­re­vi­sionen gör även bedöm­ningen att reger­ingen inte i tillräcklig omfattning har styrt och följt upp Trans­port­styrel­sens tillsyns­verk­samhet. Vi kan därutöver notera att antalet anställda på myn­dig­heten de två senaste valperioderna ökat med ca 13 procent och att myndig­heten trots detta inte klarat av att på ett fullgott sätt sköta en av sina kärnupp­gifter, dvs. tillsynsverksamheten.

Det är vår uppfattning att när en myndighet som Trans­portstyrelsen missköt­er sitt upp­drag på det sätt som Riks­revisionen kon­sta­terar i sin rapport behö­ver det leda till konse­kvenser. Reger­ingens åtgärder kan då vid en första anblick anses vara lovvärda, men vi menar att det inte räcker med att ge samma myndighet som misskött sin tillsyns­verk­samh­et i uppdrag att bara stärka sin uppföljning, analys och prio­ri­tering av denna tillsyn. För att komma till rätta med de framkomna problemen behö­vs i stället mer genom­gripande åtgärder. Mot bakgrund av det anförda anser vi därför att det bör genom­föras en extern myn­dig­hets­översyn med syftet att dels ren­odla verk­sam­heten till det som är myn­dig­het­ens kärnuppgift, dels kraftigt min­ska stabs‑, lednings- och overhead­kost­nad­erna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag