HA01SkU13: Skatteförfarande

Skatteutskottets betänkande 2022/23:SkU13

Skatteförfarande

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2022/23 som rör frågor om skatteförfarande. Samtliga yrkanden handlar om tillkännagivanden till regeringen. I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bl.a. om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, för­senings­avgifter, minskad skatte­administration för företag samt skatteavtal.

I betänkandet finns 23 reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Synliga skatter och avgifter

Skatte- och avgiftskontroll m.m.

Offentlig land-för-land-rapportering

Deklaration

Förseningsavgifter

Skatteavtal

F-skatt och näringsverksamhet

Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m.

Betalning av skatt vid delårsboende

Ersättning för kostnader i skattemål

Personalliggare

Certifierade kassaregister

Övriga frågor om förfarande

Reservationer

1.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (SD)

2.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)

3.Skatte- och avgiftskontroll m.m., punkt 2 (V)

4.Skatte- och avgiftskontroll m.m., punkt 2 (C)

5.Offentlig land-för-land-rapportering, punkt 3 (V, MP)

6.Deklaration, punkt 4 (SD)

7.Skatteavtal, punkt 6 (SD)

8.Skatteavtal, punkt 6 (C)

9.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 7 (S)

10.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 7 (V)

11.Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m., punkt 8 (SD)

12.Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m., punkt 8 (C)

13.Betalning av skatt vid delårsboende, punkt 9 (C)

14.Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 10 (SD)

15.Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 10 (C)

16.Personalliggare, punkt 11 (SD)

17.Personalliggare, punkt 11 (V)

18.Personalliggare, punkt 11 (C)

19.Certifierade kassaregister, punkt 12 (SD)

20.Certifierade kassaregister, punkt 12 (C)

21.Övriga frågor om förfarande, punkt 13 (S)

22.Övriga frågor om förfarande, punkt 13 (SD)

23.Övriga frågor om förfarande, punkt 13 (C)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Synliga skatter och avgifter

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:528 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:559 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–4,

2022/23:582 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2022/23:770 av Anna af Sillén (M),

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 25,

2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

2022/23:1205 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

2022/23:1207 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1492 av Bo Broman (SD) och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4.

 

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

2.	Skatte- och avgiftskontroll m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:359 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17,

2022/23:1908 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 5–7.

 

Reservation 3 (V)

Reservation 4 (C)

3.	Offentlig land-för-land-rapportering

Riksdagen avslår motion

2022/23:2169 av Marielle Lahti m.fl. (MP).

 

Reservation 5 (V, MP)

4.	Deklaration

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3 och

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 33.

 

Reservation 6 (SD)

5.	Förseningsavgifter

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:433 av Erik Ottoson (M),

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4,

2022/23:892 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:1087 av Jan Ericson (M).

 

6.	Skatteavtal

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 38 och

2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6.

 

Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (C)

7.	F-skatt och näringsverksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:485 av Mattias Ottosson m.fl. (S),

2022/23:1033 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),

2022/23:1069 av Alexandra Anstrell (M),

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 6–8 och 34 samt

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9.

 

Reservation 9 (S)

Reservation 10 (V)

8.	Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 29 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 11, 16 och 21.

 

Reservation 11 (SD)

Reservation 12 (C)

9.	Betalning av skatt vid delårsboende

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:717 av Lina Nordquist (L),

2022/23:792 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 30 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 19.

 

Reservation 13 (C)

10.	Ersättning för kostnader i skattemål

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 31 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17.

 

Reservation 14 (SD)

Reservation 15 (C)

11.	Personalliggare

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9,

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31,

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 26,

2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3,

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 16,

2022/23:1935 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8.

 

Reservation 16 (SD)

Reservation 17 (V)

Reservation 18 (C)

12.	Certifierade kassaregister

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 5 och 6,

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16,

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22.

 

Reservation 19 (SD)

Reservation 20 (C)

13.	Övriga frågor om förfarande

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:999 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 34,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18,

2022/23:1938 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.

 

Reservation 21 (S)

Reservation 22 (SD)

Reservation 23 (C)

Stockholm den 21 mars 2023

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Bo Broman (SD), Cecilia Rönn (L), Crister Carlsson (M), Peder Björk (S), Helena Vilhelmsson (C) och Marielle Lahti (MP).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden hösten 2022 som rör skatteförfarande. Samtliga motioner innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen. I många fall har motsvarande förslag behandlats under förra riksmötet i betänkande 2021/22:SkU17 Skatteförfarande och folkbokföring.

Motions­yrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.

Utskottets överväganden

Synliga skatter och avgifter

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 25 anförs att regeringen bör överväga att öka skattetransparensen på lönebesked och konsumentkvitton.

I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4 anförs att den allmänna löneavgiften bör separeras från arbetsgivaravgiften och definieras som en egen skattesats för att tydliggöra vilka skatter som företagen betalar. I motion 2022/23:528 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att regeringen ser över hur det kan förtydligas vilka skatter, vilken moms och vilka avgifter som betalas på lön och köpta varor.

I motion 2022/23:559 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–4 föreslås att regeringen ser över möjligheten att tydligare redovisa mervärdesskatt för konsumenter, socialavgifter i arbetstagares inkomst­deklaration och socialavgifter på lönebesked samt att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetalad skatt fördelats på olika utgiftsområden.

I motion 2022/23:582 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) anförs att regeringen bör överväga behovet av ändringar i skatteförfarande­lagen om att arbetsgivar­deklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.

I motion 2022/23:770 av Anna af Sillén (M) föreslås att regeringen ser över hur transparensen när det gäller skatter kan öka.

I motion 2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD) anförs att staten och det allmänna bör redovisa arbetsgivaravgifter på lönebesked.

I motion 2022/23:1205 av Marie Louise Hänel Sandström (M) föreslås att regeringen ser över hur osynliga skatter kan synliggöras.

I motion 2022/23:1207 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör överväga om det tydligt ska framgå av deklarationen vad skattepengarna gått till samt om dettydligt ska framgå av deklarationen vilka totala skatter som man har betalat, inklusive arbetsgivaravgift och schablon för konsumtions­skatter.

I motion 2022/23:1492 av Bo Broman (SD) anförs att det bör vara obligatoriskt att alltid redovisa samtliga skatteuttag i anslutning till varje transaktion för att öka skattetransparensen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har flera gånger, senast i betänkande 2021/22:SkU17 Skatteförfarande och folkbokföring, ställt sig bakom principen att uttaget av skatt och avgifter bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet ser därför positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang. Utskottet delar även motionärernas synpunkt att skattebetalarna bör vara välinformerade om vad skatterna används till.

I sammanhanget kan det också påpekas att det inte finns något som hindrar att arbetsgivare i t.ex. lönebesked ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden. Det finns heller inte något som hindrar att företag synliggör moms och punktskatter i sina prisuppgifter.

Även om utskottet följaktligen anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda skatte­betalaren är utskottet inte berett att gå så långt att det tillstyrker att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna denna information till sina anställda eller kunder. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar.

När det gäller definitionen av skatt och avgift är gränsdragningen klar rent teoretiskt. I praktiken är gränsen dock mer flytande, och detta beror på att lagstiftaren inte varit konsekvent i terminologin. Begreppen skatt och avgift har ingen rättslig betydelse så länge den aktuella pålagan har beslutats enligt regeringsformens normgivningsregler. Oklarheten kring begreppen har snarare en moralisk betydelse eftersom skatter och avgifter är betungande ingrepp i den enskildes ekonomi och medborgaren ska veta vad det är han eller hon betalar för. Utskottet anser att skattesystemet i stort fungerar väl och ser därför inte något behov av ett tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna begärt.

Utskottet avstyrker motionerna.

Skatte- och avgiftskontroll m.m.

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17 föreslås att företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet.

I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 5–7 anförs att lagstiftningen om hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra regelverk om förtida inbetalning. Motionärerna anser att regeringen bör göra en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar samt tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden. Regeringen bör även ge Skatteverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadmini­strationen.

I motion 2022/23:359 yrkande 6 av Niels Paarup-Petersen (C) anförs att om en person som får pengar från Försäkringskassan ertappas med svarta intäkter agerar Skatteverket för att få pengarna åter först när deklarationen lämnas in. Motionären föreslår att Skatteverket inte ska invänta deklarationen innan det ageras mot svartjobb och fusk gentemot Försäkringskassan.

I motion 2022/23:1908 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anförs att regeringen bör se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft.

Bakgrund

Skatteverkets regleringsbrev för 2023

Skatteverket har i sitt regleringsbrev för 2023 som mål att skillnaden mellan de teoretiskt riktiga och de fastställda beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatteverket ska vart fjärde år bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Nästa bedömning ska lämnas i årsredovisningen för 2025. Skatteverket ska redovisa resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömning av skattefelet.

Skatteverket ska redovisa hur uppgifter från det automatiska informations­utbytet har använts och resultatet av genomförda åtgärder.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration har ersatt de årliga uppgifter som tidigare lämnades i en kontrolluppgift. Uppgifter om utbetalda ersätt­ningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalnings­mottagare, lämnas nu löpande till Skatteverket månadsvis i en arbets­givardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Arbetsgivare ska månadsvis redovisa hur mycket lön och skatteavdrag som har betalats till varje anställd. Tidigare betalade arbetsgivare in skatteavdrag och arbetsgivar­avgifter som en klumpsumma där ingen krona var kopplad till en specifik anställd.

Reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå ger möjlighet till en snabbare kontroll och att lämna information vidare till andra myndigheter (t.ex. Försäkringskassan) utan att behöva invänta de årliga avstämningarna vid deklarationstillfället, vilket kan få till följd att t.ex. bidragsbrott kan upptäckas snabbare.

Införandet skedde i två steg. Från den1 juli 2018 gällde det företag som är skyldiga att föra personalliggare, som t.ex. i byggbranschen, och har fler än 15 anställda. För övriga företag, oavsett bransch och antal anställda, började reglerna gälla den 1 januari 2019.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Skatteverket har i sitt regleringsbrev fått uppdraget att vart fjärde år bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Vidare ska Skatteverket redovisa hur uppgifter från det automatiska informations­utbytet har använts och resultatet av genomförda åtgärder.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslag om att avskaffa preliminärskatt för företagen eller att utreda hanteringen av preliminärskatt i syfte att ändra på regelverk om förtida inbetalning för företagen.

Utskottet konstaterar att reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå ger möjlighet till en snabbare kontroll och att lämna information vidare till andra myndigheter utan att behöva invänta de årliga avstämningarna vid deklarationstillfället.

Utskottet kan också konstatera att Skatteverket har lyckats med att utveckla sin verksamhet utifrån målgruppernas behov, något som bekräftas av medborgarna då Skatteverket regelmässigt toppat olika förtroenderankningar av svenska myndigheter. Framgångarna bygger både på en förändrad organisation och på tjänsteutveckling, med e-deklarationen som ett konkret exempel. Därutöver har Skatteverket också lyckats bra med att kommunicera nyttan med sina tjänster.

Utskottet förutsätter att regeringen ser till att skattesystemet ut­vecklas i takt med den internationella och digitala ekonomin så att Sveriges konkurrenskraft kan bevaras.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motioner i detta avsnitt.

Offentlig land-för-land-rapportering

Motionen

I kommittémotion 2022/23:2169 av Marielle Lahti m.fl. (MP) anförs att skatteflykt kan motarbetas med transparens, och en offentlig land-för-land-rapportering skulle göra det obligatoriskt för storföretag att öppet redovisa vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i varje land där de är aktiva. Sverige måste därför se till att en gång för alla förverkliga förslaget om offentlig land-för-land-rapportering och ställa tydliga krav på multinationella företag, enligt motionärerna.

Bakgrund

Regeringen har i regleringsbrevet för 2023 gett Skatteverket i uppdrag att utifrån sin kontrollverksamhet redovisa om det finns några kategorier av transaktioner med listade jurisdiktioner i EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner som typiskt sett inte verkar ha några affärsmässiga motiv utan huvud­sakligen har ett skatteundandragande syfte. Skatteverket får också i uppdrag att analysera om dessa kategorier av skattedrivna transaktioner kan ha koppling till problem med något av de tre kriterierna för listning, dvs. skattetransparens, rättvis beskattning och avsaknad av åtagande för att genomföra åtgärder mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting, skatte­erosion och vinstförflyttning).

Skatteverket ska även, utöver redovisningen och analysen, särskilt granska transaktioner som involverar de jurisdiktioner som är listade på förteckningen. När det gäller granskningen bör den ske årligen och omfatta transaktioner som involverar jurisdiktioner som är listade i förteckningen vid ingången av varje år. Vidare bör Skatteverket redogöra för vilken betydelse den aktuella förteckningen, med beaktande av rådets slutsatser, kommer att ha inom ramen för kontroll och riskhantering. Uppdraget ska redovisas i års­redovisningarna för 2023, 2024, 2025 och slutredovisas i årsredovisningen för 2026.

Utskottets ställningstagande

Det mer övergripande arbetet med att stärka rättssäkerheten för enskilda och det internationella samarbetet mot skatteflykt och skattefusk har utvecklats starkt under senare år. Det internationella arbetet med att stärka arbetet mot skatteflykt och skattefusk pågår inom FN, OECD och EU, och Sverige deltar aktivt i detta arbete. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen inte behöver rikta något tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår och avstyrker motionen.

Deklaration

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 33 anförs att regeringen bör överväga en förenklad digital deklaration för företag.

I motion 2022/23:504 av Marcus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3 föreslås att regeringen utreder om man kan införa en bok­föringshjälp till småföretagare, ser över en förenklad deklarations­process för småföretagare och ser över möjligheten till en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket.

Bakgrund

Skatteverkets utredning

Skatteverket undersökte i enlighet med uppdraget i regleringsbrevet för 2013 möjligheten att tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem som förenklar överföring av data och elektronisk information för de minsta företagen. Skatteverket konstaterade efter sin förstudie att marknaden är bäst lämpad att utveckla sådana redovisningssystem (dnr Fi2013/3926). Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2014 att Skatteverket för en dialog med program­varuföretagen om att integrera redovisning och deklaration i billiga och enkla programvaror. Vidare undersökte Skatteverket under 2013 möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan företagets dator och Skatteverkets it-system (dnr Fi2013/3926). En stor del av uppgifterna som företag lämnar till Skatteverket lämnas redan via filöverföring och elektroniska tjänster, men dessa går att utveckla vidare både för att förenkla för företagen och för att förbättra kvaliteten på de uppgifter som lämnas in till myndigheten. Skatteverket identifierade i förstudie­rapporten ett antal förslag till åtgärder som myndigheten arbetar vidare med utifrån förhållningssättet att uppgiftslämnandet måste anpassas till olika företags behov och förutsättningar.

Budgetpropositionen för 2023

I budgetpropositionen för 2023 konstaterade regeringen att användningen av digitala tjänster fortsatte att öka 2021, vilket kan ses som en indikator på att förutsättningarna att göra rätt har förbättrats. Ett exempel var att digitala deklarationer från företag ökade till följd av möjligheten med filöverföring direkt från t.ex. en bokföringsbyrå. Indikatorer för felutrymme och resultatet från enkätfrågor om upplevd risk för upptäckt visade på en fördelaktig utveckling främst för företag.

Utskottets ställningstagande

Skatteverket har tidigare fått i uppdrag att undersöka en enklare hantering av bokföring, deklaration och kommunikation för småföretagare och om man kan införa en enkel bokföringstjänst på Skatteverkets webbplats. I den rapport som Skatteverket lämnade då bedömdes att den bästa lösningen var att låta marknaden utveckla bokförings­programmen och i stället ha en dialog med programvaruföretagen för att se till att redovisningen och deklarationen integreras i billiga och enkla program. Utskottet finner vidare att Skatteverket kontinuerligt arbetar med utveckling och med att införa ny teknik när så är möjligt för att förenkla.

Skatteverkets huvuduppgifter är att ta in skatter, sköta folkbokföring, äktenskapsregistret och fastighetstaxering, registrera bouppteckningar, vara borgenär åt staten och utreda skattebrott. Syftet med deklarationen är bl.a. att få in underlag för att kunna utföra detta arbete. Att utöka Skatteverkets uppgifter och att ytterligare komplicera deklarationen med fler områden är inte en inriktning som utskottet önskar. Något tillkännagivande med de angivna inriktningarna är därför inte nödvändigt. Utskottet avstyrker motionerna.

Förseningsavgifter

 

Motionerna

I motion 2022/23:433 av Erik Ottoson (M) föreslås att regeringen ser över avgiften för försenad inbetalning av trängselavgift.

I motion 2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4 föreslås att regeringen utreder om huruvida företagare som lämnat in felaktiga eller försenade uppgifter enbart ska beläggas med en administrativ avgift om felet inte begåtts uppsåtligt eller för egen vinnings skull.

I motion 2022/23:892 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör sänka påminnelseavgiften för obetald trängselskatt och att tilläggsavgift endast bör tas ut i de fall påminnelseavgiften inte har betalats av fordonsägaren.

I motion 2022/23:1087 av Jan Ericson (M) anförs att man bör se över förseningsavgiften vid mindre skattebetalningar.

Bakgrund

Skatteverkets förseningsavgifter

Reglerna om Skatteverkets rätt att ta ut förseningsavgifter finns i 48 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Förseningsavgift ska tas ut om den som ska lämna skattedeklaration, inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning inte har gjort det i rätt tid. Om den uppgiftsskyldige har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid men har lämnat bristfälliga uppgifter ska Skatteverket också ta ut en förseningsavgift.

Förseningsavgiftens storlek beror på om det är en inkomstdeklaration eller en särskild uppgift som har lämnats för sent eller inte alls. Förseningsavgiftens storlek för en inkomstdeklaration beror även på vem som är uppgiftsskyldig. Skatteverket kan ta ut två eller tre förseningsavgifter för en inkomstdeklaration eller särskild uppgift som lämnas mer än tre respektive fem månader för sent eller inte alls.

En person kan helt eller delvis befrias från förseningsavgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp, t.ex. om förseningen berott på ålder, hälsa eller liknande förhållanden.

Tilläggsavgift för trängselskatt

I 14 § lagen (2004:629) om trängselskatt anges att om trängselskatt inte betalas i rätt tid ska en särskild avgift (tilläggsavgift) påföras den skattskyldige med 500 kronor. Tilläggsavgift får påföras en skattskyldig högst en gång per bil och kalendermånad. Tilläggsavgift och obetald trängselskatt ska betalas senast 30 dagar efter dagen för beslutet om tilläggsavgift. Bestämmelserna om tilläggsavgift har ändrats några gånger. Fram till den 1 augusti 2008 skulle trängselskatten betalas per dygn och utan uppmaning. Under försöksperioden den 3 januari–31 juli 2006 togs tilläggsavgiften ut med 500 kronor per kalenderdygn. Mellan den 1 augusti 2007 och den 1 juli 2008 var tilläggs­avgiften 200 kronor per kalenderdygn, dock högst 2 000 kronor per bil och kalendermånad. Fram till den 1 juli 2008 påfördes en expeditionsavgift om 70 kronor i samband med påminnelse vid utebliven betalning av trängselskatten. Om trängselskatten ändå inte betalades påfördes tilläggsav­giften. Expeditionsavgiften infördes för att kostnaden för att skicka en uppmaning om att betala inte skulle bäras av systemet utan av den som inte betalat skatten i tid. I och med att systemet med månatliga faktureringar infördes, med en underrättelse om vilket belopp som ska betalas, ansågs det inte längre finnas något behov av en påminnelse innan tilläggsavgiften om 500 kronor per månad lades till. Expeditionsavgiften togs därför bort (prop. 2007/08:52 s. 19 f.). I betänkandet Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) har 2011 års vägtullsutredning analyserat utformningen av påminnelse- och sanktionsavgifter vid utebliven betalning.

Utskottets ställningstagande

Det finns i dag inga indikationer på att regelverket för förseningsavgifter eller tilläggsavgifter är i behov av de förändringar som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionerna. 

Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.

Skatteavtal

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 38 anförs att regeringen bör överväga att förstärka arbetet med de bilaterala skatteavtalen för svensk exportindustri och ställa krav på att utvecklingsländer ökar sin självständighet i fråga om den egna beskattningskapaciteten.

I kommittémotion 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 anförs att pendlare de senaste åren gång på gång har fått nya besked om deras skattetillhörighet och även varit i risk för dubbelbeskattning. Enligt motio­närerna behövs en översyn av avtal kring beskattning och socialförsäkring mellan Sverige och de övriga nordiska länderna. Regeringen bör dessutom snarast vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera förekomsten av dubbelbeskattning.

Bakgrund

Skatteavtal

När två stater utövar sin rätt att beskatta samma skattesubjekt för en och samma inkomst och den slutliga skatten därmed överstiger den skatt som tas ut på sådan inkomst i den stat som har den högsta skattenivån kan man säga att internationell dubbelbeskattning uppkommer. En sådan dubbelbeskattning kan lindras eller undanröjas genom ensidiga åtgärder, t.ex. genom bestämmelser om rätt till avdrag för utländsk skatt eller bestämmelser om avräkning av utländsk skatt.

Internationell dubbelbeskattning kan även undvikas genom skatteavtal. Ett skatteavtal är ett folkrättsligt avtal som ingåtts mellan Sverige och en annan stat (eller jurisdiktion). Ett skatteavtal är ett viktigt medel för att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Att undvika dubbelbeskattning med hjälp av avtal är oftast mer effektivt än att enbart tillämpa interna regler. I avtalet finns gemensamma definitioner, och avtalet är anpassat så att det ska fungera i förhållande till de aktuella skattelagstiftningarna.

Det nordiska skatteavtalet

Det nordiska skatteavtalet undertecknades den 23 september 1996. Det trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas sedan den 1 januari 1998. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Den 4 april 2008 undertecknades ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet. Genom protokollet ändrades bl.a. avtalets regler om beskattning av utdelning, kapitalvinster, inkomst av arbete som utförs ombord på flygplan och pensioner.

Riksdagen antog en ändring i lagen om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna som tillämpas sedan den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:146, bet. 2007/08:SkU31, rskr. 2007/08:239). Ändringen innebar när det gäller beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt de avtalsslutande staternas sociallagstiftning en övergång från undantagandemetoden (exempt) till avräkningsmetoden (credit). Enligt de tidigare reglerna fick sådana utbetalningar enligt huvudregeln endast beskattas i källstaten, dvs. i den stat som utbetalningen görs ifrån. Enligt den nya lydelsen av bestämmelsen skulle utbetalningar även beskattas i hemviststaten, som då ska medge avräkning för den skatt som betalats i källstaten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att lösa förekommande gränshinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan de nordiska länderna och även mellan andra länder.

Sverige ingår varje år ett stort antal internationella överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. De förekommer under flera olika benämningar, t.ex. traktater, konventioner, protokoll, skatte­avtal och informationsutbytesavtal.

När det gäller det nordiska skatteavtalet är gränshinderarbetet en viktig del av regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet. Arbetet drivs av Gränshinderrådet som inledde sin verksamhet i januari 2014 och är ett organ som skapats i syfte att befrämja den fria rörligheten inom Norden för enskilda personer och för företag. Uppdragsgivare är regeringarna i de nordiska länderna. Gränshinderarbetet har tre fokusområden: att undanröja existerande gränshinder, att förebygga att nya gränshinder uppstår och att informera om gällande lagar och regler. I och med Gränshinderrådets förnyade mandat fr.o.m. 2018 är det kvantitativa målet att undanröja åtta till tolv gränshinder per år inom arbetsmarknads-, social-, utbildnings- och näringslivsområdena. Utskottet kan därmed konstatera att det pågår ett fortlöpande arbete med att lösa sådana gränshinder som motionärerna tar upp. Det pågår också ett kontinuerligt arbete inom Regeringskansliet med internationella överens­kommelser och med att uppdatera dessa.

Utskottet finner inte skäl att aktualisera en översyn av det nordiska skatteavtalet utöver de arbeten och diskussioner som redan pågår och inte heller att göra något tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna i övrigt anför. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena i detta avsnitt.

F-skatt och näringsverksamhet

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9 anförs att Skatteverket bör få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt kunna följa upp dem som har godkänts för F-skatt. I vissa fall bör godkännande för F-skatt därför kunna tidsbegränsas, högre krav på skötsamhet bör kunna ställas och myndigheten bör få utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk, enligt motionärerna.

I kommittémotion 2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 6–8 och 34 anförs att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. För att begränsa fusk bör enligt motionärerna en tidsbegränsad F-skatt införas. Det bör dessutom införas ett krav på att även underentreprenörer ska ha giltig F-skatt för att rotavdrag ska betalas ut och det bör ställas krav på F-skatt vid egenanställning.

I motion 2022/23:485 av Mattias Ottosson m.fl. (S) föreslås att reglerna vid F-skatt ses över så att de inte missbrukas av oseriösa arbetsgivare.

I motion 2022/23:1033 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) föreslås att reglerna för F-skatt ses över i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden.

I motion 2022/23:1069 av Alexandra Anstrell (M) föreslås att regeringen ser över hur hästnäringens betydelse för Sverige kan klargöras och att den ofta innefattar små företagare. Problemet idag är att inom hästnäringen ofta tolkas som en hobbyverksamhet fast det är en näringsverksamhet.

Bakgrund

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Verksamheten ska alltså kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdrags­tagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdrags­tagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.

Den uttryckliga bestämmelsen om hur bedömningen av en verksamhets självständighet ska göras infördes den 1 januari 2009 och syftar till att göra det möjligt för fler att få F-skatt (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18, rskr. 2008/09:113).

I praxis har den s.k. avbytardomen (RÅ 2001 ref. 25) lett till att fler sökande anses bedriva näringsverksamhet. Domen bidrog till att man övergav synen att vissa yrkeskategorier alltid anses som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har i stället fått en mer avgörande betydelse vid bedömningen av om näringsverksamhet bedrivs eller inte.

F-skatt

Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. Detta gäller emellertid inte om

1. det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas
2. ansökan bara grundar sig på en delägares intäkter från ett svenskt handelsbolag eller
3. den sökande de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt, inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig, inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller särskild uppgift eller har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning, har näringsförbud eller är försatt i konkurs.

 

Om det finns särskilda skäl får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots hindren under punkt 3. Ett godkännande för F-skatt gäller tills vidare. Skatteverket förtydligade redan i ett ställningstagande 2008 (Skatteverket 2008-12-11, dnr 131 751308-08/111) hur en ansökan om F-skatt bör bedömas efter de förändringar som genomfördes den 1 januari 2009 för att göra det möjligt för fler att få F-skatt. I ställningstagandet klargörs att exempelvis följande kategorier kan anses bedriva näringsverksamhet:

•       Den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag (kortare än två månader) till flera olika uppdragsgivare i syfte att ersätta ordinarie anställda till följd av tillfälliga behov av arbetskraft, t.ex. på grund av sjukfrånvaro eller arbetstoppar, kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det framgår att det är uppdragstagarens avsikt att bedriva uthyrningsverk­samheten som näringsverksamhet. Detta gäller även om förmedlingen av uppdragstagaren sker via ett bemanningsföretag.

•       En säljare som arbetar på provisionsbasis och som har sitt tjänsteställe i bostaden eller i egen lokal kan anses bedriva näringsverksamhet eftersom han eller hon inte är inordnad i verksamheten.

•       Dagbarnvårdare som tar hand om andras barn (regelmässigt tre barn eller fler) kan anses uppfylla kraven på näringsverksamhet om tillsynen sker i egen regi.

•       Konsulter, t.ex. ekonomi- eller it-konsulter, som påbörjar sin närings­verksamhet med bara enstaka kunder och där den tidigare arbetsgivaren är en av kunderna kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det handlar om avgränsade uppdrag.

Däremot kan, enligt Skatteverkets ställningstagande, även efter förändringen den 1 januari 2009 följande verksamheter inte anses uppfylla kraven på näringsverksamhet:

•       En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda även om parterna kommit överens om att uppdragstagaren ska utföra arbetet som näringsidkare. Det kan exempelvis gälla lärarvikarier, vikarierande sjukvårdspersonal eller chaufförer som ställer sin arbetskraft till förfogande till en och samma uppdragsgivare för en längre tid (två månader eller mer).

•       En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för kortare uppdrag om det sker till endast enstaka uppdragsgivare.

•       En barnflicka eller au pair som arbetar åt en familj och utför merparten av arbetet i familjens bostad.

Gränsdragning mellan näringsverksamhet och hobby

Frågor som rör gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet alltid ska göras. Bedömningen är många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet och bransch, huvudsakligen för verksamheter som kan bedrivas såväl privat som inom en näringsverksamhet.

Rent allmänt kan följande generella punkter påverka bedömningen:

•       att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt

•       att det finns en affärsplan, ekonomiska kalkyler eller liknande

•       att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets

•       att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs)

•       att en särskild lokal finns för verksamheten

•       att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för näringsverksamhet.

 

När verksamheten är pågående kan, förutom ovanstående omständigheter, exempelvis även följande punkter påverka bedömningen:

•       att det finns kunder (andra än närstående)

•       att det finns inkomster.

Bevisbördan vad gäller lönsam­het och vinstsyfte ligger på den som bedriver verksamheten. En bedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall ska göras utifrån alla de förutsättningar som finns i den enskilda verksamheten. Som exempel kan nämnas att en förlustbringande hästverksamhet enligt nuvarande praxis sällan betraktas som näringsverksamhet, och avdrags­förbudet för privata levnadskostnader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna. Till det kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen.

Pågående arbete

En utredning (dir. 2017:108) tillsattes för att se över F-skattesystemet och analysera effekterna i vissa avseenden av bestämmelsernas utformning och tillämpning. Syftet med översynen var bl.a. att bekämpa skattefusk och skatteundandragande.

Utredningen presenterade i juni 2019 sitt slutbetänkande F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31). Utredningen ansåg att F-skattesystemet i huvudsak är ett väl fungerande system. Det finns emellertid anledning att överväga ändringar av bestämmelserna i skatteförfarandelagen i olika avseenden. Det handlar om ändringar i syfte att ge företagen bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor genom åtgärder som motverkar skattefusk och skatteundandraganden. Förbättrade möjligheter att kontrollera att endast de som bedriver näringsverksamhet är godkända för F-skatt kan också motverka att skyddsregler för arbetstagare kringgås. I översynen har utredningen även identifierat ett behov av författningsändringar i 9 kap. SFL i syfte att göra regelverket tydligare och mer överskådligt.

Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Skatteverket är den myndighet som ska avgöra de gränsdragningsfrågor som kan uppstå när det gäller bedömning av om näringsverksamhet bedrivs enligt 13 kap. 1 § IL eller inte. Verksamheten ska kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Skatteverket arbetar för en enhetlighet i beskattningen och rättssäkerhet utifrån omständigheterna i varje enskilt fall för medborgarna.

F-skattsedel ska tilldelas den som avser att bedriva näringsverksamhet. Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. Att förebygga och avslöja ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet är en prioriterad fråga bl.a. för Skatteverket. Skatteverket ska fortlöpande redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande samt vilka effekter Skatteverkets åtgärder har fått. Utskottet anser vidare att Skatteverket har stora möjligheter att bedöma i vilken utsträckning innehav av F-skattsedel kan främja kriminell verksamhet och om några regelförändringar för godkännande respektive återkallelse av F-skatt skulle vara ett verksamt medel för att bekämpa sådan brottslighet. Utskottet utgår från att Skatteverket i så fall rapporterar detta till regeringen.

F-skatteutredningen lämnade under 2019 sitt slutbetänkande F‑skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31). Utredningen har analyserat om utformningen av bestämmelserna om godkännande för F-skatt i 9 kap. SFL gör det möjligt att missbruka F-skattesystemet för att undgå skatter eller avgifter och om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets uppföljning av företag som är godkända för F-skatt. Utredningen har i de delar där det bedömts lämpligt föreslagit författningsändringar. Ärendet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regerings­kansliet. Utskottet anser inte att det arbete som pågår inom Regeringskansliet ska föregripas.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motioner i detta avsnitt.

Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m.

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 anförs att många företagare upplever att regelverken om skatt för fåmansbolag och mervärdesbeskattning skulle behöva förenklas. Det är enligt motionärerna viktigt att vi har en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder.

I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 29 föreslås att regeringen borde överväga att se över hur rättssäkerheten i skatte­rättsliga processer kan förbättras.

I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 11, 16 och 21 anförs att regeringen bör ta fram förslag på ny lagstiftning när det gäller företrädaransvaret som bl.a. måste ta sikte på särskilt klandervärda fall, ett utökande av rådrumsregeln och ett större utrymme att tillämpa befrielse­reglerna. Det finns också alltför många exempel på att företagare kommer i kläm som en konsekvens av Skatteverkets administrativa rutiner, tolkningar och omtolkningar av lagar och regler. Man bör därför enligt motionärerna stärka rättssäkerheten för företagare. Dessutom bör det genomföras en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatte­verket.

Bakgrund

Gällande rätt

Skatteverket ska se till att ärenden som hanteras inom myndigheten blir utredda i den omfattning som ärendet kräver (23 § förvaltningslagen [2017:900], förkortad FL). Myndigheten har ett ansvar för att utredningen hos myndigheten är så fullständig som möjligt. Bestämmelsen om utrednings­ansvaret är tillämplig på alla förvaltningsärenden. Bestämmelsen finns även i annan lagstiftning, exempelvis skatteförfarandelagen (40 kap. 1 § SFL) men benämns där som utredningsskyldigheten.

Som beslutsmyndighet har Skatteverket det yttersta ansvaret för att underlaget i ärendet är sådant att det leder till ett materiellt riktigt beslut. Att ärendena hos Skatteverket blir tillräckligt utredda är en fråga om att fatta ett korrekt beslut utifrån den materiella lagstiftning som är tillämplig. Utredningen ska klarlägga om omständigheterna i det enskilda ärendet är sådana att kriterierna i den materiella lagstiftningen är uppfyllda.

När det gäller utredningsåtgärder, särskilt sådana som är ingripande mot den enskilde, ska Skatteverket beakta ett antal rättsprinciper: propor­tionalitets­principen, officialprincipen, legalitetsprincipen och objektivitets­principen.

Om ett ärende inleds av en enskild ligger mycket av ansvaret för utredningen av naturliga skäl på den enskilde och han eller hon ska medverka så långt som möjligt genom att lämna in den utredning som åberopas (23 § andra stycket FL). Skatteverket har dock även i detta fall ett utredningsansvar och ska, om det behövs, verka för att parten förtydligar eller kompletterar de uppgifter som lämnats i ärendet. Verket kan göra detta genom att t.ex. ställa frågor och påpeka brister till den enskilde (23 § tredje stycket FL).

I praktiken styrs alltså Skatteverkets utredningsinsatser av vilken typ av ärende det gäller, av hur bevisbördan fördelar sig i ärendet och av vilken styrka bevisningen ska ha.

I vissa ärenden är det domstolen som fattar ett första eller slutgiltigt beslut. Det gäller t.ex. företrädaransvar, bevissäkring och betalningssäkring. I dessa fall är det alltså domstolen som är den beslutande myndigheten och som ansvarar för att målet blir tillräckligt utrett (8 § förvaltningsprocesslagen [1971:291], förkortad FPL), dvs. så utrett som dess natur kräver. Men domstolens utredningsansvar befriar inte Skatteverket från att utreda frågan som ansökande myndighet. Dessa mål är tvåpartsprocesser och parterna kommer i praktiken att själva få stå för den huvudsakliga utredningen. Detta innebär också att domstolen vid behov kan anvisa parterna att komplettera utredningen. Vidare får domstolen avvisa överflödig bevisning.

Domstolars oberoende

Domstolarnas och domarnas oberoende framgår framför allt av 11 kap. 1–5 §§ regeringsformen. Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Tanken är också att domaren ska vara självständig och oberoende i sitt dömande, fri från yttre påverkan. En oavhängig och opartisk domstol utgör en garanti för rättssäkerhet och ett skydd mot korruption. Oberoendet gäller både internt – i förhållande till domstols­chefen och andra anställda i domstolen – och externt – i förhållande till andra statsorgan.

Skatteverkets utredningsskyldighet

Skatteverket ska enligt skatteförfarandelagen se till att ärendena blir tillräckligt utredda (40 kap. 1 § SFL). Bestämmelsen är tillämplig på alla ärenden enligt SFL. Utöver egentliga beskattningsärenden omfattas också exempelvis ärenden om registrering av skattskyldiga, godkännande för F‑skatt, sanktionsavgifter och ersättningsärenden. Syftet med en utredning är att klarlägga de faktiska förhållandena som är relevanta för ärendet. I regeringsformen är det föreskrivet att domstolar och förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § RF). Utredningen ska alltså göras objektivt och inte bara inriktas mot omständigheter som är till fördel för det allmänna.

Åtgärder för att förbättra skatteprocessen i stora och komplicerade mål – ökad samsyn mellan inblandade parter

I syfte att analysera och vid behov föreslå åtgärder för de eventuella brister som finns i hanteringen av skattemål bildades i juni 2018 en arbetsgrupp med domare från olika förvaltningsdomstolar, advokater och representanter från Skatteverket. Arbetsgruppen identifierade ett antal förbättringsområden och föreslog i en rapport ett antal åtgärder. Listan över åtgärder som kan vidtas innehåller förslag i stort och smått.

Företrädaransvar

När det gäller ansvaret för skulder som uppkommer i en verksamhet är utgångspunkten, i fråga om aktiebolag och andra juridiska personer, att ansvaret endast ligger på den juridiska personen och att krav inte kan riktas mot dess ledning. Vissa undantag från detta föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551). De undantag från ansvarsfriheten som föreskrivs där gäller alla slags skulder.

Vid sidan om detta finns det i 59 kap. 12–21 §§ SFL bestämmelser om ett skatterättsligt företrädaransvar för en juridisk persons skatte- och avgiftsskulder (företrädaransvar). Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften. Företrädare är vanligtvis den eller de personer som sitter i styrelsen. Även den som utan att vara legal företrädare har haft ett bestämmande inflytande i den juridiska personen kan vara företrädare. Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt när skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats. Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten. En företrädare som har betalat skatt eller avgift på grund av företrädaransvar har vidare rätt att kräva den juridiska personen på beloppet. De juridiska personer som berörs är främst aktiebolag men även ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser, konkursbon och utländska juridiska personer som ska betala skatt i Sverige.

Förvaltningsrätten beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skatteverket. Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om företrädaransvar om företrädaren begär det. För ett personligt betalningsansvar krävs dock att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse anses aldrig uppsåtlig eller grovt oaktsam om det senast på förfallodagen vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Sådana åtgärder kan vara en konkursansökan, en ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs. Om det finns särskilda skäl kan företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.

Om det kan antas vara till fördel för det allmänna får Skatteverket bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift (63 kap. 23 § SFL) om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av någon annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Ett anstånd anses vara till fördel för det allmänna om det främjar utsikterna för att skatten eller avgiften kommer att betalas. Anståndet ska alltså framstå som ett bättre alternativ än att låta fordringen gå till indrivning.

Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret

Regeringen beslutade den 1 november 2019 att utse en särskild utredare som ska se över vissa frågor om det skatterättsliga företrädaransvaret. Bakgrunden till utredningen är att riksdagen i två tillkännagivanden har begärt att regeringen ska se över reglerna om företrädaransvar och överväga om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten samt förbättra villkoren för företagare och företagande. Syftet med utredningen var att ta fram ett beslutsunderlag för eventuella regeländringar och andra åtgärder på området. I uppdraget ingick att se över vissa frågor om det skatterättsliga företrädaransvaret och att särskilt överväga om det finns behov av att ändra bestämmelserna om de subjektiva rekvisiten, uppsåt och grov oaktsamhet, om befrielse från betalningsskyldighet och om överenskommelser om betalningsskyldighet. Dessutom skulle utredningen överväga om det finns behov av att ändra reglerna om anstånd som är till fördel för det allmänna. En central uppgift för utredningen var att säkerställa att företag som på sikt kan antas ha överlevnadsmöjligheter inte avvecklas i onödan på grund av risken att företrädaren annars blir betalningsskyldig. Samtidigt är strävan att bevara reglernas preventiva effekt och att systemet inte underlättar för företag som är på obestånd att fortsätta verksamheten med risk för att skatteskulderna ökar kraftigt. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande Det skatterättsliga före­trädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60) i oktober 2020.

Utskottets ställningstagande

Både myndigheter och domstolar ska följa den lagstiftning och de rättsprinciper som finns på respektive område. De ska se till att ärenden och mål blir tillräckligt utredda och att rättsprinciper som t.ex. proportionalitets­principen, officialprincipen, legalitetsprincipen och objek­tivitets­principen följs.

Ytterligare en aspekt är vikten av domstolarnas och domarnas oberoende som anges i framför allt 11 kap. 1–5 §§ regeringsformen. Tanken är att domaren ska vara självständig och oberoende i sitt dömande, fri från yttre påverkan. En oavhängig och opartisk domstol utgör en garanti för rättssäkerhet och ett skydd mot korruption. Oberoendet gäller både internt – i förhållande till domstolschefen och andra anställda i domstolen – och externt – i förhållande till andra statsorgan.

Utskottet anser att det är viktigt att de principer som är kärnan i rätts­säkerhetsbegreppet, såsom förutsebarhet, legalitet, likabehandling, effektiva rättsmedel och domstolsförhandling inom skälig tid, är en del av skatte­lagstiftningen och respekteras av myndigheter och domstolar. Något skäl att ifrågasätta Skatteverkets eller domstolarnas oberoende eller skyldighet att vara objektiva i sin hantering av ärenden och mål har inte framkommit. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och den offentliga debatten på detta område och gör de ändringar i lagstiftningen som skulle kunna behövas om brister eller möjlighet till förbättringar trots allt upptäcks någonstans i rättskedjan.

Utredningen om det skatterättsliga företrädaransvaret lämnade i slutet av 2020 sitt slutbetänkande. Utredningen tillsattes som ett svar på riksdagens tillkännagivanden om problematiken med företrädaransvaret. Utredningen har i sitt slutbetänkande lämnat tre förslag till ändringar i lagstiftningen. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att göra ytterligare uttalanden i denna fråga eller att föregripa det pågående arbetet inom Regerings­kansliet.

Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna och avstyrker samtliga motions­yrkanden i detta avsnitt.

Betalning av skatt vid delårsboende

Motionerna

I partimotion 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 30 föreslås att regeringen ser över hur utmaningar hos kommuner med en stor andel icke folkbokförda deltidsboende kan mötas. Motionärerna konstaterar att skatt­skrivningen utgår från folkbokföringen den 1 november varje år och anför att det inte är någon modern bestämmelse. Enligt motionärerna är det därför inte uppenbart varför en sådan ordning ska upprätthållas, särskilt med tanke på att inkomstskatter principiellt ska vara synkroniserade med beskattningsår. Samma förslag lämnas i kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 19.

I motion 2022/23:717 av Lina Nordquist (L) föreslås att möjligheterna till delårsskatt ses över.

I motion 2022/23:792 av Johan Hultberg (M) föreslås att regeringen ser över om det skulle vara möjligt att vara folkbokförd och skattskyldig i mer än en kommun.

Bakgrund

Hemortskommun

Hemortskommun är enligt 65 kap. 3 § andra stycket IL och 3 kap. 10 § första stycket SFL den kommun där personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. Definitionen i inkomstskattelagen avgör vilken skattesats för kommunal inkomstskatt som är tillämplig. Definitionen i skatteförfarandelagen får betydelse för att fastställa tillämplig skattetabell för preliminär skatt. En fysisk person betalar den skattesats från den kommun (hemortskommun) som personen var folkbokförd i den 1 november föregående år. En person som flyttar mitt under året kommer  att betala sin nya kommuns skattesats fr.o.m. den 1 januari kommande år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att debiteringen av kommunal skatt bör variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner. En sådan ordning skulle bidra till ett ökat uppgiftslämnande och framstår som näst intill omöjlig att kontrollera. Ett eventuellt behov av en justering av kommunernas och regionernas skatte­underlag bör kunna tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom det kommunala utjämningssystemet. Utskottet anser inte heller att definitionen av hemortskommun enligt skatteförfandelagen behöver förändras på det sätt som några motionärer föreslår.

Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Ersättning för kostnader i skattemål

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 31 anförs att regeringen borde överväga att se över regelverket för skattemål så att ersättning kan betalas ut för rättegångskostnader tillfälligt fram till det att dom har förkunnats.

I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17 anförs att man bör se över ersättningen för processkostnader i skattemål.

Bakgrund

Gällande rätt

Kostnaderna för Skatteverket och domstolarna bärs av staten. Huvudregeln är att den skattskyldige ska stå för sina egna kostnader i skatteförfarandet och skatteprocessen. Enskilda kan få ersättning enligt 15 § förvaltnings-processlagen (1971:291) för resa och uppehälle i samband med muntliga förhandlingar i förvaltningsdomstol. Möjligheten att få ersättning för kostnader för ombud, biträden eller utredningar i skattemål regleras i 43 kap. SFL.

Den skatteskyldige har rätt till ersättning för skäliga kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål i den mån sökandens yrkanden bifallits helt eller delvis, om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning. Ombud eller biträden har inte rätt till ersättning.

Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheten att lämna deklaration, lämna föreskrivna uppgifter eller genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldighet samt för kontroll av uppgiftsskyldighet. Ersättningen kan i vissa fall minskas, t.ex. om sökanden varit försumlig eller gjort att ärendet eller målet blivit mer omfattande än nödvändigt. Ansökan om ersättning för kostnader ska göras i samband med att domstolen avgör målet. Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning, eller ställande av säkerhet får enligt 68 kap. 2 § SFL inte betalas ut förrän beslutet har fått laga kraft mot Skatteverket.

Rättspraxis

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) uttalade i dom 2019 ref. 16 bl.a. följande om vad som är skälig ersättning för kostnader i ärenden eller mål om skatt. Den s.k. skälighetsbedömningen vid rätt till ersättning för ombudskostnader avser såväl behovet av hjälp i sig som kostnadernas storlek. Vad som utgör skälig ersättning för dessa kostnader ska i sin tur bestämmas utifrån skälig tidsåtgång och skälig timkostnad. Det ska först avgöras om åtgärderna som vidtagits behövts för att ta till vara den enskildes rätt. Det är den enskilde som har bevisbördan för att så är fallet. Därefter ska det bedömas om den tid som har lagts ned på respektive åtgärd framstår som rimlig. När det gäller timkostnaden konstaterar HFD att om timkostnaden inte överstiger marknads­priset saknas skäl att sätta ned yrkad ersättning med hänvisning till att den överstiger rättshjälpstaxan. Den marknadsmässiga timkostnaden kan således komma att understiga eller överstiga rättshjälpstaxan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. En viktig aspekt för att genomföra ovannämnda bedömning är det underlag skattebetalaren lämnar in. Underlag för att avgöra vad som utgör skälig ersättning bör enligt HFD bestå av en kostnadsspecifikation som innehåller uppgifter om arbetsåtgärder som utförts, vem som har utfört dem, hur lång tid varje åtgärd har tagit och vilken timkostnaden är. Saknas ett sådant specificerat underlag måste i stället en sammantagen skälighetsbedömning av hela det utförda arbetet göras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att ersättningsreglerna i skattemål behöver utredas med den inriktning som motionärerna föreslår och avstyrker motionsyrkandena i detta avsnitt.

Personalliggare

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6

anförs att man bör utvärdera systemet med personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen

I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 26

anförs att regeringen borde utreda systemet för personalliggare och hur effektivt det är när det gäller att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna vara så liten som möjligt.

I kommittémotion 2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 16 anförs att krav på elektroniska personalliggare bör införas för företag som utför byggtjänster med rotavdrag.

I kommittémotion 2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31 anförs att man bör motverka arbetsplatskriminalitet inom byggsektorn.

I kommittémotion 2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3 föreslås att regeringen ser över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och möjligheten att undanta ägaren och hans eller hennes familj från kravet på att skriva in sig i personalliggaren.

I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8 anförs att regeringen bör återkomma med förslag på undantag och förenklingar i systemet med personalliggare i sin helhet.

I motion 2022/23:1935 av Sten Bergheden (M) anförs att man bör göra en översyn av och, om det är möjligt, slopa kravet på personalliggare i mindre företag.

I motion 2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9 föreslås att kraven på att skriva in familj i personalliggare avskaffas.

Bakgrund

Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher (2006:575) trädde i kraft den 1 januari 2007 och innebar ett krav på att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranschen. Därefter har det även införts krav på personalliggare i tvätteribranschen. Syftet med reformen var att motverka förekomsten av svart arbetskraft.

Den 1 januari 2016 infördes en skyldighet att föra personalliggare även för byggbranschen, och sedan den 1 juli 2018 gäller denna skyldighet även för kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet.

Den som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet, bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård ska föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikations­uppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identi­fikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.

Sedan den 1 juli 2018 gäller också att kraven på registrering i personal­liggaren har ändrats och utvidgats i fråga om vilka personer som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid s.k. blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av en skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten. Dessutom genomfördes en generell utvidgning av reglerna om personalliggare, nämligen att nödvändiga identifikationsuppgifter för enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar löpande ska dokumenteras i personalliggaren i de fall det finns en skyldighet att föra en sådan.

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina skyldigheter. Kontrollbesök får bara göras i verksamhetslokaler eller på byggarbetsplatser. Kontrollbesök på en byggarbetsplats får dock inte göras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration ersatte de årliga uppgifter som tidigare lämnades i en kontrolluppgift. Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, lämnas nu löpande till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Arbetsgivare ska månadsvis redovisa hur mycket lön och skatteavdrag som har betalats till varje anställd. Tidigare betalade arbetsgivare in skatteavdrag och arbets­givaravgifter som en klumpsumma där ingen krona var kopplad till en specifik anställd.

Införandet skedde i två steg. Från och med den 1 juli 2018 gällde det företag som är skyldiga att föra personalliggare, som t.ex. i byggbranschen, och har fler än 15 anställda. För övriga företag oavsett bransch och antal anställda, började reglerna gälla den 1 januari 2019.

Utvärderingar av personalliggarsystemet

Skatteutskottet noterade i sin utvärdering av personalliggarsystemet (2018/19RFR:4) att det finns mycket olika bilder av systemet med personalliggare och att det varierar mellan olika aktörer. Enligt utskottet kan en del av förklaringen till att synen på systemet är så olika vara att förhållandena skiljer sig åt mellan branscherna och att dessa skillnader påverkar förutsättningarna för att systemet ska fungera.

Skatteverket gjorde under 2019 en effektutvärdering av personal­liggarsystemet, av vilken det bl.a. framgår att Skatteverkets möjlighet till fysiska besök hos olika verksamheter är ett viktigt inslag för verkets möjlighet att arbeta mot förekomsten av svartarbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottets utgångspunkt är att ett regelverk ska vara enkelt att tillämpa i praktiken och den skatterättsligt administrativa bördan bör vara så liten som möjligt. Personalliggare är ett av flera verktyg, liksom arbetsgivaravgifter på individnivå, för att motverka förekomsten av svartarbete. Syftet med personal­liggare är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden.

Lagarna om personalliggare och reglerna om arbetsgivardeklarationer på individnivå förstärker varandra och främjar båda sund konkurrens. Skatte­verkets kontroll av personalliggarna underlättas genom att de nu i realtid kan se hur många anställda företaget redovisat i deklarationerna respektive i personalliggarna.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och utvärderar införandet av personalliggare i de nya branscherna. Utskottet förutsätter också att regeringen fortsätter diskussionen om eventuella ändringar och förbätt­ringar i systemet för personalliggare bl.a. med Skatteverket och intresse­organisationer för att på så sätt få till en lagstiftning som är i takt med tiden och som utnyttjar de möjligheter som digitaliseringen i samhället kan bidra med för att förenkla för företagen.

Utskottet finner inte skäl att i nuläget förespråka några av de förändringar i systemet som framförs i motionerna.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag.

Certifierade kassaregister

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12 anförs att man bör göra en översyn av marknadsknallarnas förutsättningar när det gäller kravet på kassaregister. Regeringen bör enligt motionärerna ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln för att göra det möjligt för marknadsknallar att bedriva verksamhet även utan tillgång till el och datatrafik samt under svåra väderförhållanden. Liknande motionsyrkanden återkommer i kommittémotionerna 2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och 2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8.

I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22 föreslås att regeringen genomför en översyn och utvärdering av kassaregister­lagen.

I motion 2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 5 och 6 föreslås en översyn för en rättvisare hantering av kassaregister vid torghandel samt vid fäbodverksamhet.

Bakgrund

Certifierade kassaregister

Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste sedan den 1 januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Definitionen av kassaregister är bred och omfattar kassaapparater, kassaterminaler, kassasystem och liknande apparatur för registrering av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort (39 kap. 2 § SFL). Som kontant betalning räknas även betalning med kontokort. Undantag gäller bl.a. för taxiresor, distans- och hemförsäljning, försäljning av varor eller tjänster mot betalning i automat och automatspel. Vidare är lagen inte tillämplig för den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning.

Av lagens förarbeten (prop. 2006/07:105) framgår att obetydlig omfattning avser två olika situationer. Den första situationen rör de allra minsta företagen med låg omsättning. Att företag med låg omsättning är undantagna från regleringen motiverades främst med att det ansågs tveksamt om de kostnader som krav på ett certifierat kassaregister för med sig skulle stå i rimlig proportion till den samhälleliga vinsten i form av förbättrad skattekontroll i fråga om de allra minsta företagen. Den andra situationen rör företag där kontant försäljning endast förekommer i rena undantagsfall.

Ett förtydligande gjordes i skatteförfarandelagen som innebär att det sedan den 1 januari 2012 vid bedömningen av om det är fråga om försäljning i obetydlig omfattning särskilt ska beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra prisbasbelopp under ett beskattningsår (prop. 2013/14:22, bet. 2013/14:SkU14, rskr. 2013/14:94).

Skatteverket får göra oannonserade kontrollbesök och får ta ut en kontroll­avgift på 10 000 kronor om kassaregister saknas, inte uppfyller föreskrifternas krav eller inte är anmält i tid eller om uppgifterna i kassaregistret inte sparas, belopp inte slås in eller kunden inte får något kvitto. Om företaget begår en ny överträdelse inom ett år är avgiften 20 000 kronor. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.

Torg- och marknadshandel

Det generella undantaget i skatteförfarandelagen från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandel slopades den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:129, bet. 2012/13:SkU32, rskr. 2012/13:241). Samtidigt fick Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall bevilja undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister. Undantaget från skyldigheter som gäller kassaregister utvid­gades till att avse även andra orsaker än tekniska då en viss skyldighet kan anses vara oskälig.

I samband med utvidgningen till torg- och marknadshandel anförde regeringen att det underlag som Skatteverket presenterat tyder på att lagstiftningen om kassaregister har varit framgångsrik och att fler företag konkurrerar på lika villkor. Den tekniska utvecklingen medför att det inte längre är orimligt att även torg- och marknadshandlare omfattas av kravet på kassaregister.

Den 1 maj 2017 ändrades reglerna, och en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige ska inte längre vara undantagen från skyldigheten att använda ett certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Näringsidkaren kan i stället använda ett kassaregister som har prövats enligt bestämmelserna i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om prövningen visar att registret uppfyller likvärdiga krav.

Utvärdering av kassaregisterlagstiftningen

Skatteverket publicerade den 6 april 2022 en utvärderingsrapport om kassaregisterlagstiftningen. En viktig slutsats från analyserna i rapporten är att kravet på kassaregister är svårt att utvärdera. Vid liknande reformer i framtiden finns anledning att fundera över hur lagstiftningen ska genomföras och kanske även hur den ska utformas. En annan viktig slutsats internt för Skatteverket är att urvalen till kassaregisterbesök bör ses över. Ett skäl är att urvalsförfarandet gör det svårt att mäta effekten av besöken. Ett annat skäl är att resultaten, i den mån effekten kan mätas, inte visar tecken på en långsiktig positiv effekt av besöken. Det finns snarare indikationer på en negativ effekt. En sista slutsats är att analysen har visat hur dataskyddsreglerna begränsar möjligheterna att göra dataanalyser med hjälp av Skatteverkets register. Gallringsreglerna, som gör det omöjligt att använda historiska data längre tillbaka i tiden, har varit ett konkret hinder för att få fram kunskap om kassaregisterkravets övergripande effekt på regelefterlevnaden. Skatteverket är därför positivt till att regeringen har tillsatt en utredning om en översyn av Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogde­myndighetens registerförfattningar (dir. 2021:104).

Utskottets ställningstagande

Kassaregisterlagen infördes för att motverka skatteundandragande och för att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från oseriösa företagare. På så sätt skyddas även seriösa företagare som bedriver verksamhet som är en del av kulturarvet. Bestämmelsernas syfte är dock inte i första hand att bevara vårt kulturarv även om det i sig är något som är viktigt.

Det är Skatteverkets uppgift att göra bedömningen av i vilka enskilda fall en skyldighet som gäller kassaregister är oskälig och när undantag ska medges. Förutom möjligheten att medge undantag i enskilda fall får Skatteverket med stöd av 39 kap. 10 § SFL meddela generella föreskrifter om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister. Regleringen i skatteförfarandelagen ger alltså möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i situationer då skyldigheterna inte är möjliga att uppfylla.

Utskottet förutsätter att Skatteverket, som hanterar det praktiska arbetet med kassaregister, utvärderar och meddelar regeringen om man ser behov av förändrad lagstiftning. Vidare förutsätter utskottet att regeringen kontinuerligt följer upp och utvärderar gällande lagstiftning och den rapport som Skatteverket nyligen presenterade och vid behov genomför de förändringar som behövs för att reglerna om kassaregister ska fungera på bästa sätt. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.

Övriga frågor om förfarande

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 anförs att systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas. Regelverket bör vara flexibelt och enkelt samtidigt som systemet regleras så att det förhindrar felaktiga utbetalningar och missbruk samt ökar möjligheterna att lagföra misstänkta brott.

I kommittémotion 2022/23:999 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10 föreslås att regeringen utreder hur delningsekonomin kan främjas samt hur det kan ställas krav på plattformar som handhar uthyrningstjänster att redovisa intäkter och betala in skatter för sina användare.

I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund yrkande 34 anförs att regeringen borde överväga att utreda skattevillkoren för delningsekonomin.

I kommittémotion 2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18 föreslås att regeringen tar fram förslag på hur skatteanstånd som beviljats under coronakrisen kan återbetalas över en längre tid och på hur likvärdiga villkor med andra EU-länder säkerställs.

I motion 2022/23:1938 av Sten Bergheden (M) anförs att ett tillväga­gångssätt där både mindre tillgångar och skulder behålls på skattekontot sparar tid, administration och kostnader. Skulder liksom tillgångar som understiger 100 kronor bör därför fortsättningsvis redovisas på skattekontot men inte betalas in eller ut. Denna möjlighet till rättvisa skattekonton bör ses över.

Bakgrund och gällande rätt

Anstånd med inbetalning av skatter och avgifter

Införandet av skatteförfarandelagen innebar att reglerna om anstånd med att betala skatter eller avgifter gjordes mer generösa och enklare att tillämpa. En tidigare uppdelning i omprövnings- och befrielseanstånd med olika högt ställda krav togs bort, och den mer generösa anståndsmöjligheten vid överklagande och omprövning gjordes allmänt tillämplig. Syftet med förändringen var bl.a. att Skatteverket skulle ha möjlighet att bevilja anstånd i de fall då en skattskyldig ansökt om ackord och det finns skäl som talar för att en ackordsuppgörelse kan komma till stånd. Fördelen för den skattskyldige med ett anstånd i stället för ett enkelt uppskov med indrivningsåtgärder är skillnaden i kostnadsränta.

Anstånd med betalning av skatt regleras i 63 kap. SFL. Enligt reglerna ska anstånd alltid kunna medges om det är tveksamt hur mycket skatt eller avgift den skattskyldige kommer att behöva betala; detta gäller oberoende av om den skattskyldige begärt omprövning eller överklagat eller om frågan om skattenedsättning uppkommit på annat sätt. Bestämmelserna syftar till att ge den skattskyldige anstånd om det är tveksamt hur stort skattebeloppet slutligen kommer att bli. Anstånd ska ges om det är minst lika sannolikt att skatten kommer att sättas ned som att den kommer att kvarstå. Anstånd ska även ges i de fall det väger över något i fråga om sannolikheten att skatten inte ska sättas ned.

Vid ett uppskov tas den höga kostnadsräntan ut, och vid anstånd används den s.k. basräntan. Mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll fick verket vidare möjlighet att bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3, rskr. 2011/12:28).

Tillfälliga anstånd

Den 30 mars 2020 återinfördes möjligheten att få anstånd med inbetalning av skatter och avgifter för att dämpa tillfälliga likviditetsproblem i företag som i grunden är sunda och livskraftiga. Enligt regeringen är anstånd med inbetalning av skatter och avgifter ett effektivt och ändamålsenligt sätt att lindra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och de åtgärder som satts in för att minska smittspridningen. Med hänsyn till den allvarliga ekonomiska situation som delar av det svenska näringslivet fortfarande befinner sig i och andra delar befaras hamna i, bedömer regeringen att det finns anledning att överväga ytterligare extraordinära åtgärder. Regeringen framhåller att det likviditetsstöd som de tillfälliga anstånden innebär har utnyttjats i mycket hög utsträckning.

Regeringen föreslog ytterligare förlängning av anståndstiden med inbetalning av skatt med som längst 24 månader i proposition 2021/22:113 Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser. Finansutskottet ansåg att även om omsättningen nu i många fall går upp till de nivåer som rådde före pandemin kan det ta lång tid innan ett företag kan betala skatt och samtidigt betala av anståndsskatten. En ytterligare utökad anståndstid ger Sveriges näringsliv mer långsiktighet. Utskottet föreslog därför med stöd av sin initiativrätt att anståndstiden skulle utökas från 24 till 36 månader. Riksdagen beslutade i enlighet med finansutskottets förslag den 24 februari 2022. Bestämmelserna trädde i kraft den 7 mars 2022.

Regeringen har i proposition 2022/23:52 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser föreslagit att anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, dels mervärdesskatt vars redovisningsperiod är en kalendermånad får beviljas för högst tolv redovisningsperioder vardera. Anstånd med inbetalning av mervärdesskatt vars redovisningsperiod är ett kalenderkvartal får beviljas för högst fyra redovisningsperioder. Anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt vars redovisningsperiod är en kalendermånad eller ett kalenderkvartal får beviljas även för redovisnings­perioder som infaller under april–juni 2022. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för sådana skatter och avgifter senareläggs till den 12 september 2023.

Underskott på skattekonto

Den första helgen varje månad gör Skatteverket en avstämning av skattekontot. Om det uppstått ett underskott kan den skattskyldige få en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav. En enskild person får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 100 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Det går ut ett betalningskrav om underskottet är 2 000 kronor eller mer. Om betalningskrav gått ut och det fortfarande finns ett underskott på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Skatteverket ska betala tillbaka överskott på skattekontot efter en beräkning av slutlig skatt (64 kap. 2 § första stycket 2 a SFL). Beloppet ska återbetalas utan att kontohavaren begär det och under förutsättning att det inte finns hinder mot återbetalning. Belopp som understiger 100 kronor står kvar på skattekontot och intäktsränta beräknas (64 kap. 4 § 1 SFL).

Korttidsarbete

Korttidsarbete innebär att en arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Kostnaderna för korttidsarbete fördelas mellan staten, arbetsgivaren och arbetstagaren och stödet förmedlas av Skatteverket. Stöd vid korttidsarbete kan lämnas genom två system. Det första görs tillgängligt genom föreskrifter vid en synnerligen djup lågkonjunktur. Det andra är ett permanent stöd för de arbetsgivare som har behov av att införa korttidsarbete och som uppfyller förutsättningarna för stöd. Stöd vid korttidsarbete ska beskattas som näringsbidrag.

Från den 1 april 2022 hanterar Skatteverket stödet vid korttidsarbete och stödet söks via en e-tjänst på skatteverket.se.

Regeringen beslutade den 23 september 2021 att tillsätta en kommitté med uppdrag att dels utvärdera betydelsen av stödet vid korttidsarbete för att lindra effekterna av pandemin, dels att se över regelverket. Kommitténs uppdrag bestod av att bl.a.

•       utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pandemin för näringsliv, sysselsättning och samhällsekonomin

•       analysera och ta ställning till om det i fortsättningen ska finnas två parallella system för stöd vid korttidsarbete

•       analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt

•       analysera om bestämmelserna om ersättning för kompetensinsatser är ändamålsenligt utformade

•       se över bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd

•       analysera behovet av förändrad och förstärkt reglering för att förhindra felaktiga utbetalningar och missbruk samt för att öka möjligheterna att lagföra misstänkta brott

•       se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser och om det bedöms lämpligt lämna förslag på sådana bestämmelser

•       lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen publicerade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65), som bereds i Regeringskansliet.

Delningsekonomin

Det finns ingen vedertagen definition av vad som ingår i begreppet delnings­ekonomi. Begreppet delningsekonomi är brett och plattformarna finns inom flera olika branscher. Begreppet delningsekonomi används ibland synonymt med de överlappande begreppen gigekonomi och plattforms­ekonomi.

Delningsekonomi innebär olika arrangemang för att hyra, dela eller låna saker i stället för att själv äga dem. Även olika möjligheter att ta del av tjänster, byta och ge bort saker räknas in i begreppet. Ett annat namn för företeelsen är gemensam konsumtion (från engelskans collaborative consumption), som fokuserar på att dessa arrangemang kan möjliggöra för fler personer att konsumera en vara än om de var och en skulle köpa den.

Begreppet delningsekonomi används framför allt på de tillfällen när internet och annan informationsteknologi används för att möjliggöra delningen, bytet, hyran eller liknande.

Skatteverket fick i sitt regleringsbrev för 2016 i uppdrag att beskriva delningsekonomin och dess påverkan på skattesystemet och skatteintäkterna över tid. Skatteverket fick i uppdrag att kartlägga delningsekonomin, dess aktörer och de rättsliga relationerna mellan dessa i skattehänseende. Skatteverket lämnade sin slutrapport om delningsekonomin till Finansdepartementet den 31 oktober 2016.

Skatteverket fick även under 2019 ett särskilt uppdrag att förbättra information och service till köpare och säljare inom delningsekonomin. I uppdraget ingick bl.a. att Skatteverket skulle förenkla administrationen och undersöka hur digitalt och administrativt stöd för delningsekonomin kunde utvecklas.

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets arbete med delningsekonomin (RiR 2021:16). Myndigheten anför bl.a. att den växande delningsekonomin i flera avseenden är svår att passa in i de regelverk för skatter som finns i dag, och man noterar att flera initiativ har tagits från myndigheter på olika nivåer för att undersöka både i vilken utsträckning delningsekonomin kräver nya regelverk och hur sådana skulle kunna utformas.

Europeiska rådet har antagit ett direktiv som innehåller krav på att medlemsstaterna inför ett gemensamt rapporteringssystem för inkomster från delningsplattformar. I det nya systemet kommer digitala plattformar att vara skyldiga att lämna uppgifter om utförares inkomster från försäljning av varor och tjänster via plattformarna. Informationen från plattformarna kommer att delas automatiskt mellan medlemsländernas skattemyndigheter och användas för beskattning av verksamhet som förmedlas via plattformarna. Hur kraven i EU:s direktiv kommer att genomföras i svensk lagstiftning har ännu inte meddelats av regeringen.

I mars 2021 antogs ändringar i Europeiska unionens direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (ändringen brukar benämnas DAC 7). Genom DAC 7 utvidgas bestämmelserna om rappor­terings­plikt till att också gälla för digitala plattformar. I korthet innebär reglerna att digitala plattformar ska rapportera de säljare som är anknutna till plattformen och vilken inkomst de har, oavsett om plattformen hör hemma inom EU eller inte. Rapporteringen kan ske till ett lands skattemyndighet och den myndigheten är därefter skyldig att dela informationen med övriga medlemsstater i den utsträckning det behövs. Systemet ska i stort fungera på motsvarande sätt som reglerna om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (Common Reporting Standard, CRS).

Regeringen lämnade i proposition 2022/23:6 Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar i huvudsak de förslag som behövs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Enligt förslaget ska svenska plattformsoperatörer lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Uppgifterna ska lämnas om både säljare som har sin hemvist i den medlemsstat där uppgifterna ska rapporteras och säljare som har sin hemvist i andra medlemsstater. Om en operatör i ett land utanför EU bedriver en verksamhet med viss anknytning till EU måste den registrera sig i en medlemsstat (t.ex. Sverige) i EU och lämna uppgifter till den behöriga myndigheten i det landet.

Utöver direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning genomförs även OECD:s motsvarande modellregler. De ska tillämpas vid informationsutbyte mellan Sverige och tredjeländer om samma typ av upp­gifter enligt ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster som erhållits genom digitala plattformar.

I Sverige ska plattformsoperatörerna lämna uppgifter om alla rappor­terings­­pliktiga säljare, dvs. sådana som har sin hemvist i Sverige, en annan medlemsstat i EU eller ett tredjeland. Uppgifterna ska sedan överföras av Skatteverket till andra medlemsstater och tredjeländer med vilka det finns ett gällande avtal om sådant utbyte. I direktivet finns vidare bestämmelser som syftar till att ytterligare förbättra det redan väl fungerande administrativa samarbetet på direktskatteområdet mellan medlemsstater. Exempelvis införs en ny form av revision som kan utföras gemensamt mellan myndigheter i olika medlemsstater, s.k. gemen­samma revisioner.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna om gemensamma revisioner träder dock i kraft först den 1 januari 2024.

Skatteutskottet tillstyrkte förslaget och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2022/23:SkU3, rskr. 2022/23:39).

Delningsekonomin och egenföretagande

Regeringen tillsatte i december 2019 en särskild utredare (dir. 2019:102 Förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagare) för att utreda möjligheterna till generella förenklingar för enskilda näringsidkare i syfte att göra det mindre komplicerat att starta och driva företag och samtidigt göra det enklare för företagaren att göra rätt. När det gäller delningsekonomin framhålls det i direktivet att en analys av möjligheten till enklare schablo­niserade beskattningsregler ska presenteras. Mot bakgrund av delnings­ekonomin och digitaliseringen i övrigt ger detta en större möjlighet för enskilda att träda in på marknaden. Det är allt fler som utan tidigare erfarenhet träder in på en marknad och på så sätt blir egenföretagare, vilket ställer ytterligare krav på att reglerna för de minsta företagen är enkla att förstå och tillämpa utan onödigt stora administrativa kostnader. Regelförenkling kan samtidigt vara ett sätt att underlätta och främja egenföretagande generellt. Skatteverket har tidigare uttalat att det inom delningsekonomin är svårt för aktörerna att göra rätt eftersom skattereglerna i flera situationer uppfattas som komplicerade att använda för den typ av transaktioner som kännetecknar delningsekonomin. Vidare är sådana transaktioner svårare för Skatteverket att kontrollera än transaktioner inom den traditionella ekonomin. En anledning till det är att dessa affärsmodeller i allt högre utsträckning leder till person-till-person-transaktioner. De beskrivna kontrollsvårigheterna kan i förlängningen innebära ett hot mot skattebasen.

Utredningen lämnade sitt slutbetänkande Mikroföretagarkonto –schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen (SOU 2021:55) den 1 juli 2021. Utredningen har haft i uppdrag att se över beskattningen av enskilda näringsidkare. Syftet med översynen var att göra det mindre komplicerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och samtidigt underlätta för den skattskyldige att göra rätt och undvika oavsiktliga fel. Betänkandet har remissbehandlats.

Utskottets ställningstagande

Stödet vid korttidsarbete har varit en viktig åtgärd för att lindra effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19 för näringsliv, sysselsättning och samhällsekonomi. Kommittén om stöd vid korttidsarbete har nyligen sett över stödet ur olika aspekter och dess betänkande bereds för närvarande i Regerings­kansliet. Utskottet anser inte att denna beredning bör föregripas. Därmed är utskottet inte berett att tillstyrka motion 2022/23:2062 yrkande 1.

Utskottet konstaterar att svenska företag i dag möter betydligt högre energi­priser än tidigare och välkomnar regeringen förslag till en utökning av möjligheterna för företag att få skatteuppehåll under en period av tillfällig svårighet och likviditetsbrist. Med förslaget som lämnats i en extra ändrings­budget för 2023 får företag ännu större möjligheter till likviditetsstöd genom anstånd med skatte- och avgiftsbetalningar. Utskottet anser därför inte att möjligheterna till tillfälliga anstånd i nuläget behöver förändras eller utredas på det sätt som föreslagits i motion 2022/23:1121 yrkande 18. Motions­yrkandet avstyrks därför. 

Det finns i dag inga indikationer på att skattekontosystemet är i behov av den förändring som föreslås i motion 2022/23:1938. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionen som avstyrks.

Mot bakgrund av de positiva effekter som delningsekonomin kan medföra på olika områden är det viktigt att öka legitimiteten, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten på detta område. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle det medföra att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna. Utskottet kan konstatera att det pågår ett kontinuerligt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Skatteverket arbetar kontinuerligt med enhetlig­heten i beskattningen och rättssäkerheten för medborgarna. Detta gäller även inom delningsekonomin som inte får bli en möjlighet till skatteundandragande på grund av otydliga regler. Regeringen har också tillsatt en utredning som särskilt inriktat sig på enskilda näringsidkare och möjlighet till schabloniserad inkomst­beskattning för de minsta företagen. Aktörer som är verksamma inom delningsekonomin lyftes särskilt fram i direktiven som en målgrupp som skulle kunna dra nytta av en modell för schablonbeskattning. Utredningen har haft i uppdrag att se över beskattningen av enskilda näringsidkare. Syftet med översynen är att göra det mindre komplicerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och samtidigt underlätta för den skattskyldige att göra rätt och undvika oavsiktliga fel. Utredningen har lämnat sitt betänkande som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att kontinuerligt arbeta med att se över och förbättra förutsätt­ningarna för alla typer av nya verksamheter med anledning av utvecklingen inom delningsekonomin.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:999 yrkandena 9 och 10 samt 2022/23:1062 yrkande 34.

Reservationer

 

1.	Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 25 och

avslår motionerna

2022/23:528 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:559 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–4,

2022/23:582 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2022/23:770 av Anna af Sillén (M),

2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

2022/23:1205 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

2022/23:1207 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1492 av Bo Broman (SD) och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

I den årliga redovisningen av skatteutgifter framställs inte syftet med skatteutgifterna och vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Dessutom presenteras bl.a. låga räntor som en del i skatteutgifter när skattesatsen för schablonbeskattat sparande har samma procentuella skattesats som kapital­vinstbeskattat sparande. Det ger en sakligt sett felaktig bild, även om de låga räntorna innebär lägre skatt på de schablonmässiga sparandena. Därför förespråkar vi tydligare syftesbeskrivning och kostnadseffekt samt en mer rättvisande redovisning. Redovisningen av skatteutgifter är en jämförelse mellan faktiska skattesatser och respektive normalskattesats. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifter finns och vilka problem de avser bekämpa i samhällsekonomin. Den har även ett pedagogiskt syfte att visa hur beskattningen av olika skattebaser ser ut i förhållande till varandra. Redovisningen av skatteutgifterna lämnar också utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Detta är utgångspunkten, men vi menar att redovisningen kan förbättras i fråga om samhällsekonomiska effekter i synnerhet när det gäller skattesubventionerade anställningar, men även för inkomst- och mervärdesbeskattning. De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, hur mycket och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis, inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in på det årliga slutskattebeskedet, i form av diagram och pedagogisk förklaring. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta när det gäller punkt­skatternas del av slutpriset.

 

 

2.	Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4 och

avslår motionerna

2022/23:528 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:559 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–4,

2022/23:582 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2022/23:770 av Anna af Sillén (M),

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 25,

2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

2022/23:1205 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

2022/23:1207 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:1492 av Bo Broman (SD).

 

 

Ställningstagande

Ju större andel människor som jobbar, desto bättre blir den offentliga ekonomin. Skatteintäkterna ökar av att fler människor jobbar och betalar skatt samtidigt som kostnaden för bidragen minskas. För att minska utanförskapet och öka resurserna till välfärden måste fler jobb skapas. Eftersom sänkt skatt skapar bättre förutsättningar för jobb och företagande är ett sänkt skattetryck en viktig del i att långsiktigt kunna stärka välfärden. Sänkta arbetsgivaravgifter är här en viktig del för att skapa utrymme för företag att anställa fler och skapa mer livskraftiga och konkurrenskraftiga företag. Det ska vara förståeligt för såväl företag som privatpersoner vilka skatter de betalar. Skattesystemet ska vara så enkelt och transparent som möjligt. Jag vill därför att arbetsgivar­avgiften synliggörs genom att den allmänna löneavgiften tas bort från arbetsgivaravgiften. Genom att göra den till en egen skattesats tydliggörs de skatter som företagen betalar.

 

 

3.	Skatte- och avgiftskontroll m.m., punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motionerna

2022/23:359 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,

2022/23:1908 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 5–7.

 

 

Ställningstagande

I dag ställs det krav på att företag som utför arbeten i Sverige som berättigar till rotavdrag ska ha F-skatt. Detta krav gäller dock inte de under­entreprenörer som ofta anlitas för att utföra själva arbetet med rottjänster. Detta skapar utrymme för missbruk och fusk. Vi anser att reglerna bör ändras så att det ställs krav på att även underentreprenörer ska ha giltig F-skatt för att rotavdrag ska utbetalas. Det är ett förslag som även företrädare för Byggnads har lyft upp. För att motverka skatteflykt och öka transparensen presenterade EU-kommissionen 2016 ett förslag om s.k. land-för-land-rapportering, vilket börjar få gehör i EU. Förslaget innebär att multinationella företag offentligt måste redovisa i vilka länder de bedriver ekonomisk verksamhet, vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i respektive land de är verksamma. Men trots att förslaget skulle ge både EU och medlems­länderna kraftfulla verktyg att bekämpa skatteflykt har det i flera år blockerats av flera medlemsländer, inklusive Sverige. Skatteflykt kan motarbetas med transparens och därför har både civilsamhället och medborgare drivit på för en offentlig land-för-land-rapportering. Det skulle göra det obligatoriskt för storföretag att öppet redovisa vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i varje land där de är aktiva. Sverige måste därför se till att en gång för alla förverkliga förslaget om offentlig land-för-land-rapportering och ställa tydliga krav på multinationella företag. Företag ska inte heller kunna undgå rapportering genom godtycklig hänvisning till företagshemligheter. Sverige ska inte låta multinationella företag slippa undan sitt ansvar – alla måste bidra till sin beskärda del av samhällsbygget.

 

 

 

4.	Skatte- och avgiftskontroll m.m., punkt 2 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 5–7 samt

avslår motionerna

2022/23:359 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17 och

2022/23:1908 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Sverige har i dag en modell med preliminärskatt för företag, både för aktiebolag och enskilda firmor som bl.a. innebär att nystartade företag under det första året måste uppge en förväntad vinst, redan innan man börjat tjäna pengar. Det är självklart en svår gissning när verksamheten inte kommit igång, och många företagare gissar fel eftersom intäkterna och utgifterna kan fördelas väldigt olika över året. Problemen med preliminärskatt uppmärksammades särskilt under coronakrisen. En del i krispaketen som riktades till de företag som drabbats ekonomiskt under krisen var möjligheten att ändra redan betald preliminärskatt. När ett företag visste att den slutliga skatten skulle bli lägre eller högre än den preliminära skatten kunde summan justeras. Det är en bakvänd princip att man ska behöva betala skatt innan man tjänat några pengar. Preliminärskatten gör att företagaren tvingas betala skatt ur en redan beskattad egen ficka, det hämmar likviditeten i bolaget och minskar utrymmet för investeringar. Jag vill se över systemet så att företag inte ska behöva betala skatt i förskott. En politik för jobb och tillväxt går hand i hand med en politik för företagande och entreprenörskap. Skatteverket bör därför ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen, med särskilt beaktande av förutsättningarna för mindre företag och ideella föreningar.

 

 

5.	Offentlig land-för-land-rapportering, punkt 3 (V, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2169 av Marielle Lahti m.fl. (MP).

 

 

Ställningstagande

Utvecklingsländer förlorar årligen ca 1 700 miljarder kronor till följd av skatteflykt. Detta är mer än världens sammanlagda bistånd. I Sverige ligger denna siffra på 23 miljarder kronor och motsvarande siffra inom EU uppskattas till 650 miljarder kronor. Det är viktigare än någonsin att få bukt med skatteplaneringen när världen är i skriande behov av investeringar i såväl sjukvård, klimatan­passningsåtgärder som åtgärder för ekonomisk återhämtning. Skatteflykten är möjlig framför allt genom två saker: 1) Regeringar konkurrerar med varandra med låga skatter för att locka storföretag att etablera sig i landet. I dag saknas en miniminivå för hur mycket företag ska betala i skatt och vissa länders affärsidé är att underlätta skatteflykt. 2) Förflyttningen av vinster mellan länder underlättas av brist på insyn.

I dag finns det inga krav på att företag öppet ska redovisa i vilka länder de gör sina vinster och hur mycket de betalar i skatt. Skatteflykten kan motarbetas med transparens och därför har både civilsamhället och medborgare drivit på för en offentlig land-för-land-rapportering. Det skulle göra det obligatoriskt för storföretag att öppet redovisa vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i varje land där de är aktiva. Sverige måste därför se till att en gång för alla förverkliga förslaget om offentlig land-för-land-rapportering och ställa tydliga krav på multinationella företag. Företag ska inte heller kunna undgå rapportering genom godtycklig hänvisning till företagshemligheter. Sverige ska inte låta multinationella företag slippa undan sitt ansvar – alla måste bidra till sin beskärda del av samhällsbygget.

 

 

6.	Deklaration, punkt 4 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2 och

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 33 och

avslår motion

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 3.

 

 

Ställningstagande

Många företagare är fullt fokuserade på att utveckla, marknadsföra och utföra sitt företags erbjudande till sina kunder. Enskild firma är en lämplig form för ensamföretagare, men med bolagsformen kommer en hel del administrativa sysslor som tar tid i anspråk från kärnverksamheten i företaget. Därför vill vi se att Skatteverket erbjuder förnyade, förenklade och automatiserade digitala tjänster för enskilda företagares redovisning och deklaration av skatter.

 

 

7.	Skatteavtal, punkt 6 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 38 och

avslår motion

2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Skatteavtal tecknas multilateralt eller bilateralt. Löpande har Sverige tecknat skatteavtal med många länder, och OECD har tagit fram multilaterala skatteavtal för skatteundandragande som Sverige är delaktigt i. De internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process som innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen göra en översyn av de skatteavtal som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns av förnyelse. Sverige har i flera decennier arbetat med att genomföra av globala partnerskap i syfte att stärka utvecklingsländers skattekapacitet. Sverige har lagt resurser på att bygga upp utvecklingsländers möjligheter att beskatta den egna ekonomin. När det nu gått en tid kan det vara lämpligt att utvärdera hur arbetet med skattekapacitet har utvecklats. Vilka länder är i dag självständiga med en fungerande marknadsekonomi och egen offentlig sektor som finansieras av skatter som landet självt klarar av att driva in? Med utgångspunkt i detta behöver Sverige i framtiden lägga en större vikt vid förhandlingar om internationella skatteavtal med utvecklingsländer i syfte att undvika dubbelbeskattning där vi tydligare ställer krav på en viss standard på skattemyndighetens funktionsduglighet i fråga om indrivande av skatter för att avtalet ska undertecknas. Sveriges politik för skatteavtal behöver både stärka exportindustrins konkurrenskraft och ställa krav på att utvecklingsländer ökar sin självständighet i fråga om den egna beskattningskapaciteten.

 

 

8.	Skatteavtal, punkt 6 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och

avslår motion

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 38.

 

 

Ställningstagande

För att människor fullt ut ska kunna dra nytta av den fria rörligheten inom Norden är det centralt att transporter och kommunikationer fungerar på ett tillfredsställande sätt. Rörlighet förutsätter även transparens och förutsäg­barhet. De senaste åren har pendlare gång på gång fått nya besked om deras skattetillhörighet och även riskerat dubbelbeskattning. Det har även inneburit en skattechock på hundratusentals kronor för vissa som inte har gjort annat än att jobba och betala skatt som man ska, men som råkat bo och jobba på olika sidor av en gräns. Samtidigt kvarstår problemet att inbetalningar till socialförsäkringssystem i ett land överförs till utbetalningar i ett annat. Exempel på dubbelbeskattning kan exempelvis handla om människor som bor i Sverige och har avsatt pensionspengar genom sitt företag i Danmark. Skatteverket anser att dessa pengar ska beskattas det år som pengarna betalats in, medan Danmarks motsvarande myndighet anser att skatt ska betalas när pengarna tas ut. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna trots att det uttryckligt inte är tillåtet. En översyn av avtal kring beskattning och socialförsäkring mellan Sverige och de övriga nordiska länderna behövs. Regeringen bör dessutom snarast vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera förekomsten av dubbelbeskattning.

 

 

9.	F-skatt och näringsverksamhet, punkt 7 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:485 av Mattias Ottosson m.fl. (S),

2022/23:1033 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) och

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9,

bifaller delvis motion

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 6–8 och 34 samt

avslår motion

2022/23:1069 av Alexandra Anstrell (M).

 

 

Ställningstagande

Inom flera branscher vittnas det om att allt fler arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden tvingas att starta eget för att få arbete, trots att de jobbar på ett enda företag och utför samma arbetsuppgifter som en vanlig anställd, och detta gör att arbetsgivaren kommer undan en mängd skyldigheter, bl.a. sociala avgifter och skatteinbetalningar. Dessa får i stället den ofrivilliga egenföretagaren eller F‑skattsedelsinnehavaren stå för. Med en F-skattsedel kan du ta uppdrag där du fakturerar uppdragsgivaren istället för att bli anställd och få lön. Det innebär också att du själv ansvarar för försäkringar, sociala avgifter och allt annat som normalt sett ligger på en arbetsgivare. Det innebär också att arbetsgivaren inte längre behöver tänka speciellt mycket på LAS, MBL och många andra lagar och regler – med andra ord många av de saker som gör svensk arbetsmarknad stark. F-skattereglerna har utretts och missbruksmöjligheterna ska stoppas. Skatteverket bör få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt kunna följa upp dem som har godkänts för F-skatt. I vissa fall bör godkännande för F-skatt därför kunna tidsbegränsas, högre krav på skötsamhet bör kunna ställas och myndigheten bör få utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk.

 

 

10.	F-skatt och näringsverksamhet, punkt 7 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 6–8 och 34,

bifaller delvis motionerna

2022/23:485 av Mattias Ottosson m.fl. (S),

2022/23:1033 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) och

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9 och

avslår motion

2022/23:1069 av Alexandra Anstrell (M).

 

 

Ställningstagande

Sedan F-skattesystemet infördes 1993 har reglerna ändrats flera gånger. Systemet har med tiden blivit alltmer generöst. De senaste förändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009 då näringsbegreppet utvidgades i syfte att fler skulle beviljas F-skatt. Förändringarna innebär att det numera kan vara tillräckligt att en egenföretagare har en enda uppdragsgivare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara egenföretagarens tidigare arbetsgivare, vilket medför flera problem. Enligt en rapport från LO blir det allt vanligare att anställda sägs upp och erbjuds att utföra samma arbete som egenföretagare. Därmed kan arbetsgivaren sänka sina arbetskrafts­kostnader och undgå sitt arbetsgivaransvar. Fenomenet är vanligast inom bygg- och transportsektorn samt bland dem som arbetar tillfälligt i Sverige. Det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett rimligt formulerat, uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka arbetsgivarens arbetskraftskostnader. Det kan dock uppkomma speciella fall där endast en uppdragsgivare ska kunna godkännas. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Detta bör gälla de uppdrags­tagare som debiterar under en viss summa i skatt.

 

 

11.	Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m., punkt 8 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 29 och

avslår motion

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 11, 16 och 21.

 

 

Ställningstagande

Rättssäkerheten i skattebrottsmål och företagare i skattetillägg har ibland en tendens att inte vara fullgod. Det kan drabba enskilda näringsidkare på ett orimligt sätt. Ur ett perspektiv om rättsstatens förtroende är det viktigt att hitta vägar för att sådana situationer inte ska behöva uppstå, vilket handlar om gränsdragning i lagstiftningen. De villkor som gäller ska också uppfattas som legitima av medborgare och företagare. Vi vill tillsätta en utredning för att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare.

 

 

12.	Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m., punkt 8 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 11, 16 och 21 samt

avslår motionerna

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 29.

 

 

Ställningstagande

Tyvärr finns det allt för många exempel på företagare och enskilda som kommer i kläm på grund av Skatteverkets administrativa rutiner, tolkningar och omtolkningar av lagar och regler, liksom av rättspraxis och svårbegriplig lagstiftning. Detta kan få stora oväntade konsekvenser såväl för företagens ekonomi som för den privata ekonomin. Exempelvis är både företrädaransvaret och regelverken när det gäller personligt betalningsansvar i skatteförfarandelagen och aktiebolagslagen regleringar som dels riskerar att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter, dels riskerar att företag väljer rekonstruktion eller konkurs för tidigt. De tillfälliga förändringar som infördes i samband med pandemin är ett bra första steg för att gå vidare med ny mer ändamålsenlig och rättssäker lagstiftning – en utredning om företrädaransvar som presenterades i november 2020 behöver därför nu, kompletterat med förenklingsförslag från remissinstanserna, resultera i konkreta lagstiftningsförslag.

Domstolarna är en garant för rättssäkerheten. Ett dynamiskt näringsliv förutsätter att lagstiftningen och tillämpande myndigheter hela tiden ligger i framkant. För att förbättra bevisprövningarna och få till stånd tydligare utfall från domstolar har en arbetsgrupp med representanter från förvaltnings­domstolarna, Skatteverket och Advokatsamfundet tillsatts på frivilligt initiativ. Det är ett initiativ som måste följas upp genom att regeringen ser över hur rättssäkerheten kan stärkas i skattemål. Domstolsverket har själva understrukit vikten av tillräckliga resurser för ett effektivt rättsväsende.

För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag innebär all komplicerad och tidskrävande skatteadministration en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket som större företag, men med mindre resurser. Därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt, men tyvärr är exemplen många där företag eller organisationer drabbas av orimliga konsekvenser av skattelagstiftningen och skatteprocesser.

 

 

13.	Betalning av skatt vid delårsboende, punkt 9 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 30 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2022/23:717 av Lina Nordquist (L) och

2022/23:792 av Johan Hultberg (M) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Vissa kommuner möter en utmaning med en hög andel säsongsanställda eller en hög andel deltidsboende som inte betalar inkomstskatt i kommunen. Det är en reell utmaning som måste tas på allvar. Att skattskrivningen utgår från folkbokföringen den 1 november varje år är inte någon modern bestämmelse. Det är inte uppenbart varför en sådan ordning ska upprätthållas, i synnerhet med tanke på att inkomstskatter principiellt ska vara synk­roniserade med beskattningsår.

 

 

14.	Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 10 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 31 och

avslår motion

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17.

 

 

Ställningstagande

I samband med skattemål får företag vanligen betala rättegångskostnader för de skattemål de är delaktiga i. Detta kan vara betungande och ibland förödande för ett helt företag, och följden kan bli att anställda förlorar sina arbeten. Företaget blir skyldigt att betala in beloppet initialt i väntan på dom. Vi menar att regelverket behöver ses över så att ersättning kan betalas för dessa rättegångskostnader under en tillfällig tidsperiod till dess att 28 dom förkunnats, eller omvänt att rättegångskostnaderna betalas in efter att dom blivit klarlagd. En utredning får i uppdrag att ta fram ett väl avvägt förslag om ersättningens storlek och lämplig tidslängd samt hur utformningen ska göras för att systemet inte ska kunna missbrukas.

 

 

15.	Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 10 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motion

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 31.

 

 

Ställningstagande

Processkostnaden är en faktor som inte minst små företag behöver väga in. Full ersättning för rättegångskostnader i skattemål när den enskilde vunnit bifall till sin överklagan sker i stort sett aldrig. Företagare kan inte anses vara jämbördiga med Skatteverket; enskilda företagare ska inte behöva avstå en överklagan för att en kostnadskalkyl visar att det i slutändan inte är värt processen.

 

 

16.	Personalliggare, punkt 11 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 26 och

avslår motionerna

2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9,

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31,

2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3,

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 16,

2022/23:1935 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8.

 

 

Ställningstagande

Personalliggaren infördes för att motverka illegal arbetskraft, men också som verktyg mot lönedumpning. Den har införts i många branscher såsom bygg, fordonsservice, frisör, kropps- och skönhetsvård, livsmedel och tobaks­grossister, restaurang och tvätteri. Alla som arbetar i dessa lokaler ska registreras när de kommer och när de lämnar. Skatteverket gör oannonserade kontroller. De kontrollavgifter som Skatteverket kan kräva vid upptäckt av felaktigheter i personalliggaren, uppfattas som stelbenta och tar ofta inte hänsyn till ofrivilliga fel eller uppsåtliga fel. Många i de olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid i anspråk. Små och medelstora företag som lyckas växa skapar de allra flesta nya arbetstillfällena i Sverige i dag, och en sund politik måste utgå från att möjliggöra tillväxt i dessa företag. Vi behöver därför utreda systemet och hur effektivt det är för att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna vara så liten som möjligt.

 

 

17.	Personalliggare, punkt 11 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 16 och

avslår motionerna

2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9,

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31,

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 26,

2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3,

2022/23:1935 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8.

 

 

Ställningstagande

Det finns i dag krav på elektroniska personalliggare på byggarbetsplatser. Från detta krav är den småskaliga byggverksamheten, såsom rotföretag, undantagen. Byggmarknadskommissionen föreslår att det införs krav på att elektroniska personalliggare används vid en byggtjänst för vilken man ansöker om rotavdrag. Jag och mitt parti anser att det är ett bra förslag. Krav på elektroniska personalliggare bör införas för företag som utför byggtjänster med rotavdrag.

 

 

18.	Personalliggare, punkt 11 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31,

2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8 och

avslår motionerna

2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9,

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 26,

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 16 och

2022/23:1935 av Sten Bergheden (M).

 

 

Ställningstagande

Ett regelverk som är särskilt problematiskt för många företag, exempelvis besöksnäring och lantbruksföretag, är systemet med personalliggare. Från och med 2018 måste alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Systemet har redan utvärderats vid flera tillfällen och nu är det dags för förändring. Regeringen behöver återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras både för att förenkla för företagen men också i syfte att minska antalet som träffas av systemet. I ett första steg behöver utvidgningen från 2018 slopas. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system.

 

 

19.	Certifierade kassaregister, punkt 12 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 5 och 6 samt

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22.

 

 

Ställningstagande

Vi ser i dag att antalet marknadsknallar blir allt färre och att återväxten är dålig. Många uppger att det blivit för krångligt och har valt att avveckla sina verksamheter. Ett exempel på sådana krångliga regelverk är kravet på kassaregister som inte alltid är möjligt att leva upp till på det sätt som regelverket föreskriver med den utrustning som finns att tillgå på marknaden. Regeringen bör därför ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln i syfte att göra det möjligt för marknadsknallar att kunna bedriva verksamhet även utan tillgång till el och datatrafik samt under svåra väderförhållanden. Inte minst för att våra stora och välkända marknader har en mycket positiv inverkan på vår turist- och besöksnäring.

 

 

20.	Certifierade kassaregister, punkt 12 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22 och

avslår motionerna

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 5 och 6,

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8.

 

 

Ställningstagande

Regeringen behöver göra en översyn och utvärdering av kassaregisterlagen.

 

 

 

21.	Övriga frågor om förfarande, punkt 13 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår motionerna

2022/23:999 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 34,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18 och

2022/23:1938 av Sten Bergheden (M).

 

 

Ställningstagande

Sverige går mot en lågkonjunktur och såväl arbetstillfällen som näringslivets innovationsförmåga står på spel. Detta ställer krav på prioritering och satsningar med stor potential. Om lågkonjunkturen blir långvarig med ökat antal varsel och en växande arbetslöshet är det av stor betydelse att det system för korttidsarbete som den socialdemokratiska regeringen införde under förra mandatperioden nu finns på plats, till skillnad från under lågkonjunkturen 2008–2009. Därmed kan jobb med potential och goda förutsättningar skyddas från utslagning, och människor kan behålla sina anställningar. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas. Regelverket bör vara flexibelt och enkelt samtidigt som systemet regleras så att det förhindrar felaktiga utbetalningar och missbruk samt ökar möjligheterna att lagföra misstänkta brott.

 

 

22.	Övriga frågor om förfarande, punkt 13 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:999 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10 samt

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 34 och

avslår motionerna

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18,

2022/23:1938 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Delningsekonomin är ett faktum i dag som inte var känt för bara något decennium sedan. Den digitala utvecklingen i samhället har möjliggjort en ny form av handel och utbyten som tidigare inte togs i beaktande när skattesystemen utformades. Det kan därför finnas hål i lagstiftningen som möjliggör att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Ibland kan också regelverket som berör delningssituationer uppfattas som att det har bristfällig anpassning efter de nya förutsättningarna. För att möta utvecklingen behöver en utredning ta fasta på hur skattereglerna för delningsekonomin ska kunna förbättras med ledord som förtydligande och förenkling.

 

 

23.	Övriga frågor om förfarande, punkt 13 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18 och

avslår motionerna

2022/23:999 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 34,

2022/23:1938 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

När coronapandemin svepte in över Sverige utgjordes en av de första större krisåtgärderna av möjligheten för företag till omfattande skatteanstånd. Detta var en avgörande del i att bidra till likviditetsförstärkningar ute i företagen. Det behöver finnas en tydlighet med regelverk för hur återbetalning ska ske. Det är en omöjlighet för många företag att betala tillbaka hela anståndet i en klumpsumma. Även om det skulle finnas möjlighet skulle det för de allra flesta utgöra en enorm likviditetsansträngning i ett läge när det är dags för återstart efter pandemin. Risken är uppenbar att ett stupstocksscenario skulle medföra en konkursvåg av i grunden livskraftiga företag. Reglerna för återbetalning av skatteanstånd skiljer sig också åt mellan olika EU-länder. Olika villkor kan utgöra en risk för sämre konkurrensvillkor för svenska företag. Jag och mitt parti vill därför att regeringen återkommer med förslag på hur avbetalningen ska gå till samt att den utformas på ett sätt som säkerställer likvärdiga villkor med andra EU-länder.

 

 

 

 

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kraven på personalliggare för familj och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:359 av Niels Paarup-Petersen (C):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket inte ska invänta deklarationen innan det ageras mot svartjobb och fusk gentemot Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:433 av Erik Ottoson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avgiften för försenad inbetalning av trängselavgift och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:485 av Mattias Ottosson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna vid F-skatt så att de inte missbrukas av oseriösa arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av bokföringshjälp till småföretagare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en förenklad deklarationsprocess för småföretagare och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om företagare som lämnat in felaktiga eller försenade uppgifter enbart ska beläggas med administrativ avgift om felet inte begåtts uppsåtligt eller för egen vinnings skull, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn för en rättvisare hantering av kassaregister vid torghandel och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en rättvisare hantering av kassaregister vid fäbodverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:528 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det kan förtydligas vilka skatter, moms och avgifter som betalas på lön och köpta varor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:559 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tydligare redovisa mervärdesskatt för konsumenter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att redovisa socialavgifter i arbetstagares inkomstdeklaration och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att redovisa socialavgifter på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetalad skatt fördelats på olika utgiftsområden och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:582 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ändringar i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:717 av Lina Nordquist (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till delårsskatt och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:770 av Anna af Sillén (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur transparensen gällande skatter kan öka och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:792 av Johan Hultberg (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ifall det skulle vara möjligt att vara folkbokförd och skattskyldig i mer än en kommun och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:892 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka påminnelseavgiften för obetald trängselskatt och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilläggsavgift endast bör tas ut i de fall påminnelseavgift inte har betalats av fordonsägaren och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C):

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka arbetsplatskriminalitet inom byggsektorn och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera systemet med personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:999 av Martin Kinnunen m.fl. (SD):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur delningsekonomin kan främjas och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det kan ställas krav på plattformar som handhar uthyrningstjänster att redovisa intäkter och betala in skatter för sina användare och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD):

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att öka skattetransparensen på lönebesked och konsumentkvitton och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda systemet för personalliggare med dess effektivitet när det gäller att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över regelverket för skattemål så att rättegångskostnader betalas in efter att dom blivit klarlagd och tillkännager detta för regeringen.

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en förenklad digital deklaration för företag och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda skattevillkoren för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att förstärka arbetet med de bilaterala skatteavtalen för svensk exportindustri och för motpartsländers beskattningskapacitet och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1033 av Johanna Haraldsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1069 av Alexandra Anstrell (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur hästnäringens betydelse för Sverige kan klargöras och om att den ofta innefattar små företagare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:1087 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förseningsavgiften vid mindre skattebetalningar och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten och det allmänna bör redovisa löneskatter (s.k. arbetsgivaravgifter) på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att eliminera förekomsten av dubbelbeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på hur skatteanstånd som beviljats under coronakrisen kan återbetalas över en längre tid och på hur likvärdiga villkor med andra EU-länder säkerställs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och att undanta ägaren och dennes familj från kravet på att skriva in sig i personalliggaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:1205 av Marie-Louise Hänel Sandström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur osynliga skatter kan synliggöras och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1207 av Josefin Malmqvist (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vad skattepengarna gått till och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vilka totala skatter som du betalat, inklusive arbetsgivaravgift och schablon för konsumtionsskatter, och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsad F-skatt och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett krav på att även underentreprenörer ska ha giltig F-skatt för att rotavdrag ska utbetalas och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på elektroniska personalliggare bör införas för företag som utför byggtjänster med rotavdrag och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör ställas krav på F-skatt vid egenanställning och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1492 av Bo Broman (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att öka skattetransparensen och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C):

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur utmaningar hos kommuner med en stor andel icke folkbokförda deltidsboende kan mötas och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1908 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1935 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och om möjligt slopa kravet på personalliggare i mindre företag och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1938 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor inte vare sig betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta förutsättningar för kontroll i F-skattesystemet och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2169 av Marielle Lahti m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa skatteflykten och införa offentlig land-för-land-rapportering och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen om hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra på regelverk kring förtida inbetalning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den allmänna löneavgiften bör separeras från arbetsgivaravgiften och definieras som en egen skattesats för att tydliggöra vilka skatter som företagen betalar och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på undantag och förenklingar i systemet med personalliggare i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag på ny lagstiftning kring företrädaransvaret och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten för företagare och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ersättningen för processkostnader i skattemål och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om datum för fastställande av skattesats från den 1 november året före folkbokföring kan ändras till den 1 januari året för folkbokföring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn gällande proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn och utvärdering av kassaregisterlagen och tillkännager detta för regeringen.