HA01NU15: Regelförenkling för företag

Näringsutskottets betänkande 2022/23:NU15

Regelförenkling för företag

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om regelför­enkling för företag, bl.a. med hänvisning till pågående arbete. Motions­yr­kan­dena handlar om allmänna frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser, kontakter mellan företag och myn­digheter, genomförande av EU-lagstiftning, Regelrådet samt konsekvensut­redningar.

I betänkandet finns 19 reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Allmänt om regelförenkling för företag

Utskottets ställningstagande

Handläggningstider och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Kontakter mellan företag och myndigheter

Utskottets ställningstagande

Genomförande av EU-lagstiftning

Utskottets ställningstagande

Regelrådet och konsekvensutredningar

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Mål för förenklingspolitiken, punkt 1 (S)

2.Förenklingar för små företag, punkt 2 (SD)

3.Förenklingar för små företag, punkt 2 (C)

4.Ett systematiskt regelförenklingsarbete, punkt 3 (SD)

5.Ett systematiskt regelförenklingsarbete, punkt 3 (C)

6.Övrigt om regelförenklingar för företag, punkt 4 (V, MP)

7.Övrigt om regelförenklingar för företag, punkt 4 (C)

8.Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 5 (SD)

9.Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 5 (C)

10.Företagens uppgiftslämnande, punkt 6 (C)

11.Myndigheternas främjandeuppdrag, punkt 7 (S)

12.Genomförande på miniminivå, punkt 8 (SD)

13.Genomförande på miniminivå, punkt 8 (C)

14.Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning, punkt 9 (SD)

15.Regelrådets organisation, punkt 10 (SD)

16.Regelrådets organisation, punkt 10 (C)

17.Regelrådets uppgifter, punkt 11 (SD)

18.Konsekvensutredningar, punkt 12 (SD)

19.Konsekvensutredningar, punkt 12 (C)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Allmänt om regelförenkling för företag

1.	Mål för förenklingspolitiken

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:665 av David Josefsson m.fl. (M),

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 2 och

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.

 

Reservation 1 (S)

2.	Förenklingar för små företag

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 7.

 

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

3.	Ett systematiskt regelförenklingsarbete

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1,

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3.

 

Reservation 4 (SD)

Reservation 5 (C)

4.	Övrigt om regelförenklingar för företag

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 8,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del,

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 5, 16, 18 och 19,

2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 30,

2022/23:1821 av Sten Bergheden (M),

2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 7.1 och

2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 8.

 

Reservation 6 (V, MP)

Reservation 7 (C)

Handläggningstider och tillståndsprocesser

5.	Handläggningstider och tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:222 av Mikael Larsson (C),

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 13,

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkandena 5 och 7,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del och

2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4.

 

Reservation 8 (SD)

Reservation 9 (C)

Kontakter mellan företag och myndigheter

6.	Företagens uppgiftslämnande

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:74 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10,

2022/23:1913 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 1.

 

Reservation 10 (C)

7.	Myndigheternas främjandeuppdrag

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:1874 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1876 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1914 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 5.

 

Reservation 11 (S)

Genomförande av EU-lagstiftning

8.	Genomförande på miniminivå

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 13.

 

Reservation 12 (SD)

Reservation 13 (C)

9.	Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7,

2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 4.

 

Reservation 14 (SD)

Regelrådet och konsekvensutredningar

10.	Regelrådets organisation

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 3 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2.

 

Reservation 15 (SD)

Reservation 16 (C)

11.	Regelrådets uppgifter

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 7.

 

Reservation 17 (SD)

12.	Konsekvensutredningar

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 4,

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 8 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 6.

 

Reservation 18 (SD)

Reservation 19 (C)

Stockholm den 30 mars 2023

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Jessica Stegrud (SD), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Marianne Fundahn (S), Eric Palmqvist (SD), Elin Söderberg (MP), Louise Eklund (L), Daniel Lönn (SD), Aida Birinxhiku (S), Anna af Sillén (M), Daniel Vencu Velasquez Castro (S), Lorena Delgado Varas (V), Lili André (KD) och Ann-Sofie Lifvenhage (M).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 60 motionsyrkanden från allmänna motions­tiden 2022/23 om olika insatser för att förenkla för företag. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

 

 

Utskottets överväganden

Allmänt om regelförenkling för företag

Motionerna

Mål för förenklingspolitiken

Fredrik Olovsson m.fl. (S) lyfter i kommittémotion 2022/23:2062 yrkande 10 betydelsen av regelverk som är proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Motio­nä­rerna trycker vidare på vikten av att regelförenklingsarbetet fortsätter utifrån de mål som regeringen beslutade 2021.

I motion 2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 2 lyfts vikten av att operationalisera målen för förenklingspolitiken som beslutades 2021.

David Josefsson m.fl. (M) förordar i motion 2022/23:665 ett tillkännagi­vande om att regeringen bör utreda möjligheten att minska regelbördan för företag med 30 procent, samma målsättning som finns på EU-nivå för att mins­ka den administrativa bördan för små företag.

Förenklingar för små företag

I kommittémotion 2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 fö­reslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag till en förbättrad regelprocess och enklare regelverk i enlighet med det som presenteras i SOU 2021:60 Utredningen om enklare re­gelverk för mikroföre­tagande och en modernare bokföringslag.

Tobias Andersson m.fl. (SD) efterfrågar vidare i kommittémotion 2022/23:965 yrkande 1 en bred översyn av regelverk och regeltillämpning som hämmar små företag.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) betonar i kommittémotion 2022/23:1122 yrkande 7 vikten av att kraftigt minska regelbördan för småföre­tag och mikro­företag. Motionärerna konstaterar att Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag lämnat sitt betänkande och betonar betydelsen av att regeringen och riksdagen i samver­kan med myn­digheter tar till sig utredningens förslag i syfte att minska regel­bördan för dessa företag.

Ett tillkännagivande om processen i samband med att nya regler som påver­kar små företag antas förordas av Markus Wiechel m.fl. (SD) i motion 2022/23:325 yrkande 2. Enligt motionärerna bör det i samband med att nya regler tillkommer bl.a. göras beräkningar av företagens totala regelkostnader och ett enhetligt regelverk för konsekvensanalyser bör införas. Nya regler ska ock­så följas upp ett par år efter att de har införts.

Ett systematiskt regelförenklingsarbete

Tobias Andersson m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2022/23:943 att regel­bördan för företagen behöver genomlysas i syfte att minska regelkrånglet där det är möjligt. Motionärerna menar att en pragmatisk hållning måste gälla för regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter. Företag ska kunna förhålla sig till och rapportera till så få myndigheter som möjligt, och en modell för systematiserat regelförenklingsarbete behöver enligt motionärerna initieras för att nå ett bättre företagsklimat. I yrkande 12 förordas ett tillkännagivande med en sådan inriktning.

Även i kommittémotionerna 2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och 2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 fram­hålls vikten av ett systematiserat regelförenklingsarbete genom en återkom­mande process som utgår från näringslivsorganisationernas önskemål och in­kluderar relevanta departement och myndigheter samt en årlig skrivelse till riksdagen där regeringen sammanställer, tar ställning till och svarar på berörda myndigheters yttranden över de regelförenklingsförslag som har kommit in från näringslivsorganisationerna.

Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2022/23:1010 yrkande 1 ett tillkännagivande om ett inriktat och systematiskt arbete med re­gelförenkling för företag.

I kommittémotion 2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 föreslår motionärerna att regeringen ska säkerställa att det finns kontrollstationer i statsapparaten eller liknande så att det genomförs systema­tiska utvärderingar och uppföljningar av regelförenklingar.

Mathias Tegnér m.fl. (S) förordar i motion 2022/23:2025 yrkande 3 att re­geringen beaktar behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner, likt den sektoriella översyn av regelgivningen inom livsmedelssektorn som initi­e­rades inom ramen för livsmedelsstrategin.

Övrigt om regelförenklingar för företag

I kommittémotion 2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) föror­das i yrkande 6 i denna del att regeringen ska se över möjligheten att avskaffa fler regler för företagare.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) förordar vidare i kommittémotion 2022/23:1122 yrkande 4 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en sammanställning av utredda och genomförda regelför­enklingar. Motionärerna förordar i yrkande 5 att fungerande regellättnader som infördes under coronapandemin permanentas. I yrkande 16 förordar mo­tionärerna därtill att det ska införas en solnedgångsklausul som syftar till att fasa ut regler om de inte har använts under en viss tidsperiod. Dessutom vill motionärerna i yrkande 18 föreslå ytterligare åtgärder för att minska kost­naderna för regelkrångel, exempelvis genom en tydligare styrning där man kan överväga att sätta kvantifierade mål för kostnader för administration eller tid för handläggning av ett visst slag. I yrkande 19 förordas därtill ett tillkännagi­vande om att regeringen bör jämföra Sverige med andra länder i fråga om regelförenklingsarbetet i syfte att identifiera utvecklingsområden.

I kommittémotion 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) föror­das i yrkande 30 ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för regelverk som främjar innovation och utveckling. Motionärerna framhåller bl.a. att exis­terande regler kontinuerligt bör anpassas till den nya digitala verkligheten och att ny lagstiftning behöver vara digitaliseringsredo och därmed enkel och tyd­lig.

Elin Söderberg m.fl. (MP) förordar i kommittémotion 2022/23:2170 yrkan­de 8 ett tillkännagivande om att regeringen ska förbättra villkoren och minska regelkrånglet för företagare.

I motion 2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 7 i denna del förordar motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen ska genomföra regelförenklingar för företagare. Motionärerna lyfter exempelvis bättre konse­kvensbeskrivningar, ändrade regler för uppgiftslämnande genom inrättande av ett gemensamt register för företagsdata och tydliga uppgifter till myndigheter att främja jobbtillväxt i små och medelstora företag.

I motion 2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 8 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen årligen genom en särskild skrivelse bör återrappor­tera till riksdagen hur arbetet med regelförenklingar fortskrider. Vidare bör regeringen skapa en mer sammanhållen process när det gäller regelförenkling­ar i syfte att hålla ihop och driva arbetet på området både inom regeringen och på myndigheterna.

I motion 2022/23:1821 föreslår Sten Bergheden (M) att regeringen ska se över möjligheten att ge fler dispenser vid uppstarten av företag för att göra det enklare och mindre byråkratiskt att starta eget företag.

Martina Johansson (C) begär i motion 2022/23:1637 yrkande 2 att reger­ingen ska utreda möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med fö­retag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla.

Bakgrund och pågående arbete

Fem nya mål för förenklingspolitiken

Regeringen presenterade i september 2021 skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) i vilken fem nya mål för förenklingspolitiken presenteras. Skrivelsen behandla­des av utskottet under våren 2022 och lades därefter till handlingarna (bet. 2021/22:NU16). Målen som presenterades i regeringens skrivelse är följande:

1. De samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.
2. De kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärl­den.
3. Förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggnings­tiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier.
4. Förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara fö­retagsanpassat och väl fungerande.
5. Andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digita­la och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter – det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen. Regeringen redogör vidare i skrivelsen för hur den avser att arbeta med att följa upp och nå de nya målen för förenklingspolitiken, bl.a. vilka typer av nya uppdrag som behöver lämnas till olika myndigheter och hur konsekvensutredningarna behöver vidareut­vecklas för att nå de förenklingspolitiska målen.

En redogörelse utifrån de fem nya målen för förenklingspolitiken lämnades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 s. 23–25).

Politikens inriktning

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24) anger regering­en i avsnittet om politikens in­riktning att svenska företag, inte minst de många små företagen, behöver lätt­nader från byråkrati och administration. I budget­propositionen föreslog regeringen 10 miljoner kronor för att förstärka driften av företagsportalen Verksamt.se, som enligt regeringen är ett effektivt verktyg för att förenkla för företagen. Regeringen anför vidare i budgetpropositionen för 2023 att regel­bördan och administrationen behöver minska för att företag och entrepre­nörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträck­ning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb. För att minska regelbördan för företag redovisade regeringen sin avsikt att inrätta ett implementeringsråd.

Regeringen anför därtill att EU:s regleringar behöver genomföras på ett så­dant sätt så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samtidigt som regel­bördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Genomförande i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska und­vikas eller motiveras när det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål. Därtill anger regeringen att det behövs insatser för förenkling samt regel­verk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med om­världsförändringar för att företagen ska ha konkurrenskraftiga förut­sättningar.

Riksdagen tillstyrkte regeringens förslag om en ökning av anslaget 1:4 Till­växtverket och av anslaget 1:11 Bolagsverket för drift av Verksamt.se (bet. 2022/23:NU1).

Samarbetsavtal mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna pre­senterar i det s.k. Tidöavtalet ett gemensamt samarbete under man­datperioden 2022–2026.

I avsnitt 3 i avtalet presenteras reformer som ska genomföras i projektet för att främja företagande och produktivitet och en av punkterna riktar in sig på reformarbete för att åstadkomma lägre administrativa kostnader för företa­gen. Vidare presenterar inom ramen för samarbetsprojektet Klimat och energi reformplaner för att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna, enligt vilka en utredning ska tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillstånds­prövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk indust­riproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga pro­dukter och teknik. I uppdraget ska bl.a. ingå att nyttja befintlig flexi­bi­litet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötill­ståndsprocessen. Vidare anförs att antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden bör begränsas. Uppdraget ska även ge en tydlig instruktion att inhämta och beakta synpunkter från näringslivet. Därtill ska delar av Miljö­prövningsutredningens förslag genomföras.

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag

Regeringen tillsatte i maj 2020 en utredning (dir. 2020:48) med uppdrag att föreslå förenklingar av regelverken för mikroföretag och en modernisering av bok­förings­la­gen (1999:1078). Utredaren (Kristina Alsér, styrelseordförande för Tillväxtverket) skulle brett analysera och identifiera vilka regel­verk som är mest betungande för mikroföretag och föreslå förenk­lingar av sådana regel­verk. Utredaren skulle också se över bokföringslagen för att åstadkomma ett modernt, teknikneutralt och enkelt regelverk som är anpas­sat till dagens för­hållanden. Utredningen om enklare regelverk för mikroföre­tagande och en modernare bokföringslag (fortsättningsvis benämnd utredning­en om förenk­lingar för mikroföretag m.m.) överlämnade sitt betänkande SOU 2021:60 till regeringen i juni 2021. Betänkandet innehåller förslag till förenk­lingar av re­gelverk för mikroföretagande genom avskaffande av hotelltillstån­det, avgrän­sade förenklingar av möjligheterna att ersätta eller ändra befintliga små bygg­nader i strandskyddade områden och förenklingar i reglerna om kör- och vilo­tider. Utredningen föreslår också att flera andra identifierade regel­för­enklingar bereds eller utreds vidare. Utred­ningen har varit på remiss. Enligt uppgifter på regeringens webbplats har drygt 90 remissvar in­kommit. Utred­ningen och remissvaren är enligt information från Klimat- och näringslivs­de­partementet under fortsatt beredning inom Regeringskansliet.

I det följande redogörs lite närmare för några av utredningens förslag med utgångspunkt i de motionsförslag som behandlas i betänkandet.

Enligt utredningens bedömning bör det inrättas en tydlig och sammanhållen process för att omhänderta förenklingsbehov för företag och säkra att regelgiv­ningen utgår från proportionalitetsprincipen samt för att säkra företagens till­växt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Den sammanhållna proces­sen bör bl.a. innefatta

–      ex-ante-utvärderingar i samband med det ursprungliga beslutet om att inrätta en regel

–      påkallade löpande analyser när en existerande regel inte upplevs fylla sitt syfte eller motsvara proportionalitetsprincipen

–      systematiska planerade och genomförda ex-post-utvärderingar när en regel använts en period.

Utredningen föreslår att regeringen inrättar ett kansli för förenklingspolitikens genomförande inom Regeringskansliet bl.a. för att säkra en sammanhållen process för att regelgivningen ska baseras på proportionalitet, samhällsekono­misk effektivitet och målen för förenklingspolitiken. Kansliet bör bl.a. ha i uppgift att

–      samordna och ansvara för genomförandet och uppföljningen av de förenk­lingspolitiska mål som beslutas av regeringen och riksdagen

–      ansvara för uppföljningen av arbetet med konsekvensutredningar i de delar som Regelrådet inte redan gör det

–      ansvara för att en årlig plan för en systematisk utvärdering av befintliga regelverk upprättas och följs.

Utredningen föreslår att följande samordningsfunktioner inrättas:

–      en statsråds- eller statssekreterargrupp för förenklingsarbete som samlar de statsråd eller statssekreterare vars departement är mest avgörande för genomförandet av förenklingspolitiken

–      en interdepartemental arbetsgrupp för förenklingspolitiken inom Reger­ingskansliet som har utsedda representanter för samtliga departement som arbetar med regelgivning

Det kansli för förenklingspolitiken som inrättas bör fungera som samordnande och föredragande kanslifunktion för dessa båda grupperingar.

Bland regeringens förvaltningsmyndigheter föreslår utredningen att det skapas ett sam­ordnings­forum för förenklingspolitikens genomförande. Det bör om­fatta de myndig­heter som dels har uppdrag inom förenklingsområdet, dels han­terar re­gelgiv­ning som anses särskilt betungande. Dess arbete samordnas av Tillväxtverket.

Utredningen föreslår att det föreslagna kansliet för förenklingspolitiken också får i uppgift att

–      ta emot anmälningar av regler som upplevs som problematiska utifrån beaktande av proportionalitet, samhällsekonomisk effektivitet och målen för förenklingspolitiken

–      i samverkan med lämpliga myndigheter upprätta en process för att identi­fiera vilka sådana anmälda regler som behöver genomgå en fullständig utvärdering

–      säkra att en fullständig ex post facto-utvärdering görs av de regler som anmälts och som identifierats för vidare utvärdering genom den ovan nämnda processen.

Utredningen föreslår vidare att regeringen beslutar om en årlig plan för en lö­pande utvärdering av befintliga regelverk baserat på förslag från det föreslagna kansliet för förenklingspolitiken. Reglerna i fråga bör utvärderas med utgångs­punkt i kriterierna proportionalitet, samhällsekonomisk effektivitet och över­ens­stämmelse med målen för förenklingspolitiken. Utvärderingarna inom ra­men för planen bör genomföras av oberoende organisationer eller myndigheter med stor trovärdighet, och bör resultera i ett förslag till reger­ingen om vilka regler som kan förenklas och på vilket sätt. Det föreslagna kansliet för förenk­lingspolitiken bör få ansvar för att leda utvärderings­pro­ces­sen och årligen sam­manställa en rapport över vilka regelverk som utvärderats och vilka förenk­lingar det lett till. De regler som ska omfattas av den årliga planen för systema­tisk utvärdering ska vara regler som identifierats inom Regeringskansliet, av det föreslagna kansliet för förenklingspolitiken och rele­vanta myndigheter samt som inkommit genom anmälningar från berörda ak­törer. Kansliet för för­enklingspolitikens genomförande ska årligen upprätta en sammanställning av de regler som förvaltningsmyndigheterna under året har utvärderat. De syste­matiska utvärderingarna av regler bör, om det är möjligt, genomföras i form av genomgångar och utvärderingar av mer omfat­tande områden. Utgångs­punkten bör vara att de områden som uppfattas som mest tyngda av regleringar bör prioriteras för utvärdering.

Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande

Regeringen beslutade i december 2019 att tillsätta en utredning för att se över beskattningen av enskilda näringsidkare (dir. 2019:102). I kommittédi­rektivet anges att det framgår av januariavtalet att det ska genom­föras en kraftig för­enkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande. Vidare anger re­geringen att skattereglerna bör vara så enkla att förstå och tillämpa som möj­ligt, såväl i en verksamhets uppbyggnadsskede som i ett mer etablerat skede, för att underlätta och främja egenföretagande. Syftet med översynen är att göra det mindre komplicerat att starta och driva en enskild näringsverksamhet och samtidigt underlätta för den skattskyldige att göra rätt och undvika oavsiktliga fel. Utredaren (Christina Eng, ordförande för Skatterättsnämndens avdelning för direkt skatt) ska bl.a. utifrån en analys bedöma lämpligheten av och lämna ett förslag på ett frivilligt system där beskattningen bestäms schablonmässigt baserat på en verksamhets omsättning som ett alter­nativ till konventionell inkomstbeskattning för enskilda näringsidkare vars omsättning understiger en viss gräns och som inte har några anställda.

Delbetänkandet Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare (SOU 2020:50) redovisades i september 2020. Betänkandets förslag har remissbe­handlats och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Slut­betänkandet Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta före­tagen (SOU 2021:55) redovisades den 1 juli 2021. Betänkan­dets förslag har remissbehandlats och även dessa remissvar bereds inom Re­ger­ings­kans­liet.

Åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin

Regeringen gav i december 2020 Tillväxtverket i uppdrag att genomföra åtgär­der under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03240/JL). Tillväxtverket ska bl.a. löpande analysera den samlade regelgivningen inom livsmedelskedjan för att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företa­gen i livsmedels­kedjan samt identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av re­gelverken. Myndigheten ska utifrån dessa analyser lämna för­slag på för­enk­lingar. Tillväxtverket ska också genomföra regelförenkling med fokus på hela livsmedelskedjan genom utveckling av Verksamt.se, inklusive Serverat, i linje med den s.k. värdemodellen, dvs. ett gemensamt system för enkla digitala myndighetskontakter som har föreslagits av Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket. Tillväxtverket ska vidta nödvändiga åtgärder för att realisera värdemodellen för några centrala grenar inom livsmedels­kedjan, bl.a. genom att skapa tjänster för sammanhållna guidade processer och för samlad informa­tion till uppgiftslämnare om hur ärendet fortskrider. Uppdraget ska genomfö­ras i nära samarbete med Myndigheten för digital förvaltning.

En modern och effektiv miljöprövning

Regeringen beslutade i augusti 2020 att tillsätta en utredning om modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86) för att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Chefrådsman Peter Ardö förordnades som särskild utredare i augusti 2020. Den 22 juli 2021 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57) med flera punkter som bl.a. omfattar domstolarnas handläggning och frågan om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för mins­kade utsläpp av växthusgaser. Utredningen skulle även titta på hur tidsbegräns­ning av till­stånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli ef­fektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åt­gärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Förslagen skulle vara förenliga med ambitionen om en snabb, enkel och förutsägbar prövnings­process.

Miljöprövningsutredningen presenterade i juni 2022 betänkandet Om pröv­ning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Betänkandet har därefter remissbehandlats.

Betänkandets generella slutsats är att den samlade prövningstiden behöver minska, att toppar i handläggningstid behöver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimulera en grön omställning. I be­tänkandet identifieras fem huvudsakliga problemområden som rör änd­rings­tillstånd och anmälan, dels omprövning av tillstånd och villkor, myn­digheter­nas roll och samordningen av statliga intressen, prövnings­myn­digheternas pro­cessledning samt stöd till klimatprojekt. Vidare konstateras att det pågår en klimatdriven strukturom­vand­ling med stora pågående och kom­mande inve­ste­ringar, men de svenska utsläppen minskar för långsamt för att Sverige ska nå de nationella klimatmålen. Tillståndsproces­serna behöver där­för anpassas och moderniseras för att främja en snabbare omställning.

I betän­kandet lämnas därför en rad förslag som syftar till att till­sammans göra pröv­ningsprocesserna snabbare och enklare utan ett försämrat miljö­skydd. Försla­gen ordnas in under de sex huvudområdena enligt följande:

1. enklare regler för att ändra en verksamhet
2. regelbunden omprövning av tillstånd och villkor
3. tydligare och mer samordnade myndigheter
4. mer aktiva prövningsmyndigheter
5. ett särskilt stöd till klimatprojekt
6. andra förslag för mer effektiva miljöprövningar.

Betänkandets förslag och remissinstansernas svar bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Meddelande om bättre lagstiftning

Europeiska kommissionen (i det följande kommissionen) antog i april 2021 ett meddelande om bättre lagstiftning där det förs fram flera förslag för att anpassa EU:s lagstiftningsprocess för framtiden (COM(2021) 219). Kommissionen föreslår bl.a. följande åtgärder:

•       Eliminera hinder och onödig byråkrati som fördröjer investeringar och uppbyggnaden av 2000-talets infrastruktur, i samarbete med medlemslän­derna, regioner och viktiga aktörer.

•       Förenkla offentliga samråd genom att införa en enda uppmaning att inkom­ma med synpunkter på den förbättrade portalen Kom med synpunkter.

•       Införa principen ”En in, en ut” som ska minska bördorna för invånarna och företagen genom att man särskilt uppmärksammar konsekvenserna av och kostnaderna för att tillämpa lagstiftningen, särskilt för små och medelstora företag. Med den här principen kan man säkerställa att nya bördor som införs kompenseras genom att likvärdiga bördor på samma politikområde tas bort.

•       Förbättra det sätt på vilket lagstiftning behandlar och stöder hållbarhet och den digitala omställningen.

•       Integrera strategisk framsyn i politiken för att anpassa den efter framtida behov, exempelvis genom att ta hänsyn till nya stora trender på olika om­råden som miljö, digitalisering, geopolitik och samhällsekonomi.

Tillväxtverkets förslag om en central webbplattform

I slutrapporten Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkreti­serade förenklingsförslag, som publicerades våren 2020, föreslår Tillväxtver­ket bl.a. att regeringen ska upprätta en central webbplattform (informations­nod) där regelgivare kan informera företag och branschorganisationer om kommande och pågående arbeten inom förenkling. Plattformen ska enligt förslaget innehålla följande:

•       information om när regelgivningsarbeten planeras och påbörjas

•       information om kommande konsultationer samt när, var och hur intres­sen­ter kan lämna inspel

•       publicering av inkomna synpunkter från intressenter, t.ex. remissvar

•       information om nya tolkningar eller vägledningar som t.ex. myndigheter gör.

Tillväxtverket anför att webbplatsen skulle kunna utvecklas inom ramen för Verksamt.se alternativt en fristående webb inom Tillväxtverket som samlar frågor om förenkling för företag. Myndigheten uppger vidare att försla­gets nyttor är svåra att bedöma eftersom de i stor utsträckning beror på hur mycket plattformen används av regelgivarna, företagen och andra intressenter. Om plattformen får genomslag och börjar användas brett bedöms den kunna medföra minskade sök- och informationskostnader. Bedömningen är också att plattformen kan komma att bidra till en förbättrad samrådsprocess mellan regelgivare och företag, men även regelgivare emellan. Enligt Tillväxtverket kan regelgivare fatta bättre beslut när de har en ökad förståelse för företagens behov, något de kan få genom att involvera företag tidigt i processen. Företa­gen kan i sin tur fatta bättre beslut och anpassa sina verksamheter med en bättre framförhållning. De samhällsekonomiska effekterna bör i alla händelser enligt myndigheten bli begränsade.

EU:s förordning om en gemensam digital ingång

Förordning (EU) 2018/1724 om inrättande av en gemensam digital ingång är en del av EU:s strategi för den inre marknaden och den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital. Genom förordningen ska en gemen­sam digital ingång inrättas i syfte att minska den administrativa bördan för privat­personer och företag när de utövar sin rätt till fri rörlighet och utför ärenden eller bedriver sin verksamhet över gränserna. Den digitala ingången ska integ­reras i kommissionens befintliga portal Ditt Europa och fungera som en central kontaktpunkt där länkar bl.a. ger tillgång till information om rättig­heter, skyl­digheter och regler och tillgängliga onlineförfaranden. Ansvaret för att upp­fylla de skyldigheter som framgår av förordningen vilar på flera aktörer, såsom medlemsstaterna, nationella samordnare och behöriga myndigheter. Förord­ningen ska börja tillämpas stegvis.

Den digitala ingången inrättades den 12 december 2020 och sedan dess ska samtliga behöriga myn­digheter, undantaget kommunala myndigheter, tillhan­dahålla information om dels rättigheter, skyldigheter och regler, dels förfaran­den och dels hjälp- och problemlösningstjänster, som anges i förordningen. Till de sistnämnda ska det även finnas länkar. Skyldigheter som omfattar kom­munala myndigheter inträdde den 12 december 2022. Riksdagen har fattat be­slut om en ny lag med kompletterande regler för att anpassa svensk lag efter förordningen (prop. 2021/22:66, bet. 2021/22:TU3, rskr. 2021/22:151). Lagen började i huvudsak gälla den 1 april 2022. Från och med den 12 december 2023 ska alla de förfaranden som omfattas av förord­ningen fin­nas tillgängliga via ingången.

Coronakommissionen

Regeringen beslutade i juni 2020 (dir. 2020:74) att tillsätta en kommitté i form av en kommission med uppdrag att utvärdera regeringens, berörda förvalt­ningsmyndigheters, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19, den s.k. Corona­kommissionen. Coronakommissionen skulle även titta på åtgärdernas effekter ur flera olika aspekter. Till de åtgärder som vidtagits för att lindra de samhälls­eko­no­miska konsekvenser som omnämns i direktivet hör bl.a. det statliga stödet vid korttidsarbete, den tillfälliga hyresrabatten för utpekade utsatta branscher och möjligheten till anstånd med skatteinbetalningar. Coronakom­missionen skulle när det gäller de åtgärder som vidtagits för att lindra de sam­hällsekonomiska konsek­venserna bl.a. belysa åtgärdernas effekter för olika ty­per av företag och för anställda med olika anställningsformer och fick lämna förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till. Upp­draget slutredovisades i februari 2022 i betänkandet Sverige under pandemin (SOU 2022:10).

Tillväxtanalys uppdrag

Hösten 2020 gav regeringen Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärder­ing­ar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att påbörja en strukturerad uppfölj­ning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den pågående pandemin (N2020/03083). Upp­draget slutredovisades i januari 2023 i rapporten Företagsstöd under pandemin – lärdomar inför framtida kriser (pm 2023:01), i vilken valda delar av genom­förda studier inom ramen för uppdraget sammanfattas. Tillväxtanalys presen­terar även en sammanfattande analys och lämnar sju policyrekommendationer inför kommande liknande kriser:

•       Begränsa i möjligaste mån korttidsstödet till ekonomiska krisers ned­gångsfaser.

•       Undvik generella nedsättningar av arbetsgivaravgifter om det huvudsak­liga syftet med stödet är att bromsa nedgången på arbetsmarknaden.

•       Om politiken vill prioritera likvärdig stödtillgång behöver flera av stöden en reviderad utformning.

•       Låt framtida eventuella nya stödformer administreras av resursstarka och erfarna myndigheter.

•       Begränsa antalet stödformer.

•       Beakta från början att olika företagsformer behöver olika stödformer.

•       Överväg framtida snabbspår för stödutbetalningar.

Rapporten är för närvarande under beredning inom Regeringskansliet.

Översyn av stödet vid korttidsarbete

Den 23 september 2021 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté som skulle se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén skulle enligt direktivet bl.a. utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pande­min för näringsliv, sysselsättning och samhällsekonomi och analysera om re­gelverket kan förenklas och göras mer flexibelt. Kommittén skulle samråda med Coronakommissionen och Tillväxtanalys. Den första delen av kommit­téns uppdrag redovisades genom delbetänkandet Korttidsarbete under pande­min – En utvärdering av stödets betydelse (SOU 2022:30), som överlämnades till regeringen i maj 2022. Uppdraget i sin helhet redovisades i betän­kandet En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65) i november 2022, där det föreslås att en ny lag om stöd vid korttidsarbete ska införas. Sista svarsdatum för att inkomma med re­missvar var den 24 mars 2023.

Solnedgångsklausuler

Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör pröva att använ­da solnedgångsklausuler när nya regelverk införs (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Regeringen bedömde i skrivelse 2021/22:3 att riksdagens till­kännagivande i och med redovisningen i skrivelsen var slutbehandlat.

Utskottet delade dock inte denna bedömning. Utskot­tet anförde att reger­ingen i skrivelsen förde ett teoretiskt resonemang i termer av ”å ena sidan och å andra sidan” och landade i att det inte var lämpligt att all lagstiftning eller regelgivning blir föremål för en obligatorisk utvärdering eller automatiskt för­lorar sin giltighet efter fem år. Även om regeringens resone­mang i flera delar var legitimt ansåg utskottet att ett teoretiskt resonemang inte kunde anses mot­svara den prövning av solnedgångsklausuler som riksdagen efterfrågat. Ut­skottet vidhöll sin uppfattning att det mot bakgrund av det redan existerande regelkrångel som många företagare upplever är viktigt att lagar och regler som inte uppfyller sitt syfte upphör att gälla. Utskottet konstaterade också att reger­ingen bedömde att det i många fall kunde vara ändamålsenligt att utvär­dera regler efter t.ex. fem år och att vissa regler borde kunna upphöra att gälla utan ytterligare beslut, om inte initiativ att förlänga regeln tas på grund­val av utvär­deringen. Utskottet hade ingen annan upp­fattning än regeringen i fråga om att det inte vore lämpligt att all lagstiftning eller regelgivning blir föremål för en obligatorisk utvärdering eller automatiskt förlorar sin giltighet efter fem år. Vidare delade utskottet bedömningen att det skulle medföra en betydande ad­ministration och kostnader för staten som inte skulle stå i propor­tion till den förväntade nyttan. Utskottet ville samtidigt betona att en obligato­risk utvär­dering av all lagstiftning inte heller var något som efterfrågades i riks­dagens tillkännagivande från våren 2019. Utskottet ansåg därför att riksdagen skulle rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör prö­va att använda solnedgångsklausuler när nya lagar och regler införs. Detta ska tolkas som att regeringen vid de tillfällen då det lämpar sig prövar att använda solned­gångsklausuler. Nya lagar och regler, som på förhand bedömts lämpliga för en sådan prövning skulle då utvärderas efter en viss tid för att se om de uppfyller sitt syfte. Om det då visar sig att de inte behövs skulle dessa lagar och regler upphöra att gälla. Utskottet noterade i sammanhanget att utred­ning­en om för­enklingar för mikroföretag m.m. föreslår att det i förordningen om konsek­vensutredning vid regelgivning införs ett krav om att konsekvensutred­ningen ska innehålla en redogörelse för hur och när den regel som föreslås ska utvär­deras. På samma sätt menade utskottet att det skulle vara möjligt att på förhand föreslå om det i det aktuella fallet är lämpligt att tillämpa en solned­gångs­klausul som innebär att det ska krävas en ny konsekvensanalys och ett nytt beslut om tillämpning efter att utvärderingen är genomförd (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). Företrädare för Socialdemokraterna, Vän­sterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot utskottets beslut.

I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) anger regeringen att punkten med anledning av riksdagens förnyade tillkännagivande åter står som öppen, och att Regerings­kansliet fortsätter att överväga vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats.

Rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

I oktober 2021 publicerade Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut­veckling (OECD) rapporten OECD Regulatory Policy Outlook 2021. I rap­porten, som är den tredje i serien, följer organisationen bl.a. upp sina tidigare rekommendationer. OECD konstaterar att Sverige på ett mer systematiskt sätt än tidigare använder regeringens webbplats för att publi­cera samråd och tillhö­rande dokumentation för att få synpunkter från myndig­heter, organisationer, kommuner, berörda intressenter och allmänheten. Intres­senter kan lämna sina synpunkter per e-post som därefter offentliggörs på samma webbplats. OECD menar att Sverige skulle gynnas av att ha en mer interaktiv webbplats där all­mänheten skulle kunna lämna synpunkter och rea­gera på förslag från andra intressenter. Vidare konstaterar OECD att förenk­lingar fortfarande är en cen­tral del av regelpolitiken. När det gäller utvär­de­ringar anser organisationen att Sverige skulle kunna överväga att utöka ex-post-utvärderingarna genom att göra omfattande och grundliga gransk­ningar inom särskilda sektorer eller poli­tikområden.

Svar på skriftlig fråga om regelförenklingar

I mars 2022 besvarade statsrådet Ebba Busch en skriftlig fråga av Tobias Andersson (SD) om regelförenklingar (fr. 2022/23:406).

I sitt svar framhöll statsrådet att det behövs insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringar för att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsätt­ningar. Regelbördan och administrationen behöver också minska för att före­tag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor ut­sträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb.

Statsrådet anförde vidare att de förslag om regelförenklingar som gavs av utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. i betänkandet Förenkling­ar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Ett av utredningens förslag rör danstillstånd. Regeringen har lämnat en lagrådsremiss som innebär att offent­liga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offent­liga.

Därtill anförde statsrådet att regeringen genom budgetpropositionen för 2023 stärker såväl Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag som företagsportalen Verksamt.se, som är ett effektivt verktyg för att förenkla för företagen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Mål för förenklingspolitiken

–      Förenklingar för små företag

–      Ett systematiskt regelförenklingsarbete

–      Övrigt om regelförenklingar för företag.

Mål för förenklingspolitiken

Regler som är ändamålsenligt utformade och enkla för företagen att följa bi­drar till att stärka den svenska konkurrenskraften och till att skapa förutsätt­ningar för fler jobb i fler och växande företag. Regelförenkling för företag är således en viktig del av näringspolitiken. Utskottet instämmer i motionärernas syn på vikten av att regelgivning och regeltillämpning håller en hög kvalitet, att företag får en god service och ett bra bemötande från statliga och kommu­nala myndigheter och att handläggningstiderna hålls på en rimlig nivå. Motio­närerna förordar att regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även i detta avseende kan utskottet instämma. Utskottet vill med anledning av motionärernas förslag påminna om de fem nya mål för förenklingspolitiken som regeringen redovisade för riksdagen under den förra valperioden (skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16), varav exempelvis det första riktar in sig på att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Utskottet kan konsta­te­ra att dessa fem mål fortfarande gäller för arbetet för att förenkla regler för företagen. Utskottet noterar vidare inriktningen på regeringens politik för regelförenklingar för företag.

Utskottet vill avslutningsvis understryka vikten av en tydlig uppföljning av måluppfyllelsen för att avgöra i vilken utsträckning förenklingspolitiken når upp till de fastställda målen och kommer därför noggrant att följa regeringens arbete på området, inte minst genom den årliga resultatredovisning som reger­ingen avser att presentera i budget­propositionen.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Förenklingar för små företag

I några motioner föreslås olika åtgärder för att förenkla reglerna för små före­tag. När det gäller förslag mot bakgrund av utredningen om förenklingar för mikro­företag m.m. (SOU 2021:60) kan utskottet konstatera att utredningens förslag har varit ute på remiss och att ett nittiotal remissvar inkommit till reger­ingen. Utskottet noterar att de förslag om regelförenklingar som presenterades i ut­redningen samt remissvaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet och förutsätter att regeringen beaktar såväl utredningens förslag som remiss­instansernas synpunkter. Utskottet anser att riksdagen bör invänta den ordi­na­rie beredningsprocessen och ser därför inget behov av att rikta några tillkänna­givanden till regeringen i enlighet med motionärernas förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ett systematiskt regelförenklingsarbete

Vikten av en mer systematisk utvärdering av regler och uppföljning av regel­förenklingar samt behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner lyfts i ett par motioner. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av utvärdering och uppföljning för att t.ex. säkerställa att regler är ändamålsenligt utformade. Utskottet konstaterar att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. i sitt slutbetänkande har lämnat flera för­slag om en mer systematisk och löpande utvärdering av befintliga regelverk och att det ska göras en fullständig ex-post-facto-utvärdering av regler som anmälts enligt en föreslagen ny funktion med ett anmälningsförfarande som beskrivits i det föregående. Utredningen föreslår vidare att det införs ett krav i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (konskevensutredningsförordningen) på att dessa utredningar ska innehålla en redogörelse för hur och när den regel som föreslås ska utvärderas. Utskottet menar att det kan behövas åtgärder inom detta område men anser inte att riks­dagen i detta läge bör rikta några tillkännagivanden till regeringen och där­med föregripa den pågående beredningen av utredningen förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om regelförenklingar för företag

När det gäller övriga övergripande frågor om regelförenkling för företag finns en rad motionsyrkanden där det förordas olika åtgärder för att minska företa­gens regelbörda. Det handlar t.ex. om önskemål om olika översyner, att regel­verk anpassas till de för­ändringar som den tekniska utvecklingen och digitali­seringen för med sig och att fungerande regellättnader som införts under co­ronapandemin permanentas.

Med anledning av förslagen som behandlas i detta avsnitt vill utskottet inle­da med att understryka betydelsen av att förenkla regler, förkorta handlägg­nings­tider och minska de administrativa kostnaderna för företagen för att stär­ka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Förenklingspolitiken är enligt utskottets mening därför en betydelsefull del av näringspolitiken, och det är således angeläget att regel­verken är ändamålsenligt utformade och att de tillämpas på ett så enkelt sätt som möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

Utskottet vill i detta sammanhang åter hänvisa till de fem nya mål för för­enklingspolitiken som beslutades av regeringen hösten 2021 och som redo­vi­sades för riksdagen i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3), i vilken ar­betet med att följa upp och nå de nya målen för förenklingspolitiken be­skrivs. När utskottet behandlade skrivelsen våren 2022 kunde det kon­statera att det fanns olika uppfatt­ningar bland utskottets ledamöter om vilka övergripande strategier som bör vara styrande för förenklingsarbetet och vilka åtgärder som bör vidtas inom ramen för detta arbete. Även om det finns olika uppfattningar om vilka åtgärder som krävs kan utskottet konstatera att det finns en samsyn i utskottet om att det behövs fler insatser för att genom regel­förenklingar bidra till näringspolitikens mål om att stärka den svenska konkur­renskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Utskottet vill därför ännu en gång betona vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå målen samt åter­kommande lämnar en redogörelse till riksdagen med en bedömning av mål­uppfyllelsen och pågående regelförenk­lingsarbete. Utskottet noterar i detta av­seende att det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken, inklusive de fem målen, i budgetpro­po­sitionen, och att regeringen i budgetpro­positionen för 2023 lämnat en första redogörelse.

När det gäller förslag om att regeringen ska ta lärdom av hur andra länder arbetar med regelförenklingar och kontinuerligt jämföra Sverige med andra länder i syfte att identifiera utvecklingsområden kan utskottet hålla med motio­närerna om att en bra måttstock på hur arbetet fortskrider många gånger kan vara att jämföra Sverige med andra länder och ta del av de förslag och rekom­mendationer som lämnas av t.ex. OECD. Utskottet utgår från att även reger­ingen delar denna uppfattning och i sitt regelförenklingsarbete beaktar de re­kommendationer som OECD har framfört i rapporten Regulatory Policy Outlook. Utskottet vill i detta sammanhang lyfta fram förenklingspolitikens andra mål som riktar in sig på att de kostnader för svenska företag som följer av regler över tid ska minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden, vilket förutsätter internationella jämförelser. Utskottet noterar därtill att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. i sitt slutbetänkande bl.a. lyfter upp länderjämförelser som en metod i regel­förenklingsarbetet.

Som det redogjorts för i det föregående pågår det för närvarande bered­ningsarbete av ett stort antal förslag som har lämnats av utredningar eller med anledning av myndighetsuppdrag som har bäring på de frågor som motio­nä­rerna här lyfter. Utöver utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. kan utredningen om en ny lag om stöd vid korttidsarbete nämnas. Denna har presenterat ett nytt förslag till lag som syftar till ett mer förutsägbart, för­enklat och stärkt regelverk. Lagförslaget har remitterats. Även Tillväxtanalys upp­följning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av pandemin bereds inom Reger­ingskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa detta arbete, men kommer med intresse att följa den fortsatta beredningsprocessen av för­slagen som har läm­nats. När det gäller att se över möjligheten att permanenta regel­lättnader som infördes under pandemin i enlighet med det som förordas av mo­tionärerna anser utskottet således inte att riksdagen i detta läge ska rikta ett tillkänna­gi­vande till regeringen. Inte heller i fråga om solnedgångsklausuler anser utskot­tet att det finns skäl för riksdagen att förorda någon åtgärd. Med anledning av detta förslag kan utskottet konstatera att riksdagen så sent som förra våren rik­tade ett förnyat tillkännagivande till regeringen om att den bör pröva att använ­da solnedgångsklausuler när nya lagar och regler införs. Utskottet noterar vi­dare att det som regeringen anför i skrivelsen Riks­dagens skri­velser till re­geringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) om vilka eventuella åtgär­der som skulle kunna vidtas i t.ex. bestämmelserna om konse­kvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvär­deras efter att de beslutats fort­farande övervägs, och att tillkännagivandet inte är att anse som slutbehand­lat. Att nu rikta ytterligare ett tillkännagivande om solned­gångsklausuler anser utskottet inte vara menings­fullt.

Utöver detta vill utskottet även lyfta den myndighetsgemensamma portalen Verksamt.se där det finns samlad information och e-tjänster som riktar sig till företagare i olika skeden av arbetet med att starta eller driva ett företag som är ett effektivt verktyg i regelförenklingsarbetet. Utskottet välkomnar därför de ökade anslag som har avsatts för att förstärka driften av portalen. I samman­hanget kan även arbetet med att upprätta en gemensam digital ingång inom EU för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlös­ningstjänster nämnas. Denna ingång syftar till att bl.a. minska den administra­tiva bördan för privatpersoner och företag när de utövar sin rätt till fri rörlighet och utför ärenden eller bedriver verksamhet över gränserna inom den inre markna­den, något som är positivt även för svenska företag, enligt utskottets mening.

Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrks därmed samtliga mo­tionsyrkanden.

Handläggningstider och tillståndsprocesser

Motionerna

Handläggningstider och tillståndsprocesser

I kommittémotion 2022/23:928 yrkande 6 förordar Tobias Andersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att regeringen ska ge myndigheterna i upp­drag att identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag i syfte att skapa rimliga handläggningstider.

Tobias Andersson m.fl. (SD) förordar vidare i kommit­témotion 2022/23:943 yrkande 13 ett tillkännagivande om att det ska införas en bortre tidsgräns för tillståndsansökningar, i syfte att undvika att företag fastnar i en admi­nistra­tiv loop där ärendet bollas mellan olika statliga och kommunala myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) förordar i kommittémotion 2022/23:1121 yrkande 6 i denna del ett tillkännagivande om att regeringen ska se över möjligheten att påskynda hanteringen av tillstånd. Enligt motionärerna bör det vara en grundregel att ett tillstånd automatiskt beviljas om en tillstånds­ansökan inte besvaras inom två månader.

I motion 2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 5 föreslås ett tillkänna­givande om att självkostnadsprincipen bör få ett ökat genomslag i statliga och kommunala avgifter så att dessa i större utsträckning beräknas på individnivå eller ärendenivå och den enskilde betalar för den tillsyn han eller hon får sna­rare än ett snittpris. Vidare föreslås i yrkande 7 att regeringen ska se över hur såväl statlig som kommunal och regional tillsyn kan samordnas i större ut­sträckning än vad som är fallet i dag i syfte att både höja kvaliteten på tillsynen och underlätta för de företag och verksamheter som tillsynen utövas på.

Mikael Larsson (C) förordar i motion 2022/23:222 ett tillkännagivande om att småföretagare som ansöker hos en offentlig myndighet ska få ett beslut inom sex månader eller i annat fall få särskild ekonomisk ersättning.

I motion 2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkande 1 begärs ett till­kännagivande om att myndigheter ska ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för företag. Vidare föreslår motionären i yrkande 3 att re­geringen utreder om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet. Slutligen bör det enligt vad som anförs i yrkande 4 införas krav på att myndigheter ska hjälpa företagen med råd och stöd i samband med tillståndsansökningar.

Bakgrund och pågående arbete

Förvaltningslagen och åtgärder om handläggningen försenas

Förvaltningslagen (2017:900), förkortad FL, gäller för handläggning av ären­den hos förvaltningsmyndigheterna, om inte annat är reglerat i lag eller förord­ning (1 och 4 §§ FL). Av 9 § FL framgår att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten efter­sätts. År 2017 infördes en skyldighet i förvaltningslagen för myndigheter att underrätta parten i ett ärende om myndigheten bedömer att avgörandet i ett ärende som har in­letts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat. I en sådan underrät­telse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen (11 §). Samma år infördes även en bestämmelse om en dröjsmålstalan. I 12 § FL anges att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndighe­ten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant beslut att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett över­klagande av avgörandet i ärendet. Myndighetens prövning är begränsad på så sätt att den får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

Uppdrag till länsstyrelserna

Regeringen gav i september 2021 länsstyrelserna i uppdrag att utvärdera nu­var­ande samrådsförfarande och utveckla metoder och samverkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken med avsikt att påskynda projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan (N2021/02286). Detta bör enligt regeringen leda till att det hållbara företagandet stärks och att näringslivets klimatomställning påskyndas. Vidare gavs Verket för innova­tionssystem (Vinnova) i uppdrag att stödja länsstyrelserna i uppdragets ge­nomfö­rande för att bidra med kompetens och processledning i myndigheternas arbete med regel- och policyutveckling. Särskilt fokus ska vara samråds­pro­cesserna med anledning av industriutvecklingen i Norrbottens, Västerbottens och Väst­ra Götalands län. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2023.

Naturvårdsverkets uppdrag

Naturvårdsverket ska enligt regleringsbrevet för 2023 utveckla den vägledning som finns på myndighetens webbplats om miljötillståndsprövning och anmä­lan (M2022/02369 [delvis], M2021/02246, M2022/02008 m.fl.) Vägledning­en ska särskilt omfatta tydliggörande av processens olika steg i oli­ka instanser, vilka aktörer som ingår i prövningen och deras roller samt hur överklagande­processen går till. Vägledningen ska också omfatta miljö­pröv­ning med gräns­överskridande miljöeffekter och bör kopplas till an­dra re­le­van­ta vägledningar, t.ex. om miljöbedömningar och tillsyn. I genom­fö­randet av uppdraget ska Naturvårdsverket begära in synpunkter från Dom­stols­verket och länsstyrelser­na. Övriga myndigheter och organisationer som berörs ska ges tillfälle att yttra sig. Uppdraget ska redovisas till Regerings­kansliet senast den 28 februari 2024.

Enligt regleringsbrevet 2023 ska Naturvårdsverket tillsammans med Till­växtver­ket även utveckla en vägledning på Verksamt.se om reglerna för till­stånd och anmälan enligt miljö­balken och författningar som har meddelats med stöd av miljöbalken. Vägled­ningen ska vara ett verktyg som underlättar för verksamhetsutövare att avgöra om en planerad verksamhet är tillstånds­pliktig eller anmälningspliktig och om verksamheten kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Även relevant prövningsmyndighet bör framgå av vägledningen. I genomförandet av upp­dra­get ska Naturvårdsverket begära in information från Havs- och vattenmyn­dig­heten samt andra berörda myndighe­ter och organisationer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 28 februari 2024.

Därtill ska Naturvårdsverket enligt regleringsbrevet för 2023 ta fram en vägledning om påverkan på fåglar av olika typer av elledningar. Syftet med uppdraget är att möjliggöra snabbare tillståndsprocesser och förenkla tillsy­nen. Naturvårdsverket ska föra en dialog med Affärsverket svenska kraftnät, Energiföretagen Sverige och andra berörda aktörer i genomförandet av upp­draget för att säkerställa att vägledningen sva­rar upp mot uppdragets syfte. Uppdraget ska redovisas till Regerings­kans­liet senast den 15 december 2023.

Utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m.

Med anledning av de här aktuella motionsyrkandena kan påminnas om några av förslagen i den tidigare nämnda utredningen om förenklingar för mikrofö­retag m.m. (SOU 2021:60).

Utredningen föreslår bl.a. att regeringen ska skriva in i myndigheters re­glerings­brev att de ett givet datum ska ha en handläggnings- och kvalitetsga­ranti för sin verksamhet. Myndigheterna ska varje år, i årsredovisningen, rap­portera utfallet av de uppsatta garantierna samt vid avvikelser rapportera orsa­kerna till avvikelserna och en förbättrings- och åtgärdsplan. Förvaltnings­myn­dig­he­ter på statlig, regional och kommunal nivå ska på sina webbplatser infor­mera om förväntad handläggningstid för sina olika ärendetyper som riktar sig mot företag. Där samverkan mellan myndigheter sker för vissa ärendetyper ska det tas i beaktande. Dessa angivna förväntade handläggningstider ska inte vara nämnvärt längre än de faktiska genomsnittliga handläggningstider som finns inom myndigheten för motsvarande ärendetyper.

Utredningen föreslår även att regeringen ska tillsätta en utredning om hur kommunallagen (2017:725) kan uppdateras och moderniseras så att det förtyd­ligas hur kommunerna ska arbeta med genomförandet av målen för förenk­lingspolitiken samt med tillämpningen av service- och rådgivningsskyldig­he­terna enligt 5–11 §§ FL. Utredningen anser vidare att regeringen bör låta ut­reda hur ett system med efterhandsdebitering av tillsynsavgifter för serve­rings­tillstånd och för detaljhandel med tobaksvaror skulle kunna utformas när­mare. Detsamma gäller för tillståndsavgifter. Utredningen noterar att Tillväxt­verket iakttagit att skillnaderna är stora mellan hur kommunerna tar betalt för till­synen och hur mycket de tar betalt. Utredningen anser därför att det behövs en översyn. Utgångspunkten för översynen bör vara att företagen, och indivi­derna som får betala avgifterna, inte ska behöva betala mer än vad som är direkt nödvändigt. Avgifterna ska inte användas som en metod att generera överskott och därigenom finansiera annan offentlig verksamhet än den specifi­ka mot­prestation som avgiften avser. Kostnaderna för företagen bör minime­ras. Eftersom utredningen inte kunnat utreda tillräckligt vilka konsekvenser det skulle få för det kommunala självstyret anser sig utredningen inte kunna lämna mer konkreta förslag till förenklingar. Utredningen konstaterar också att Till­växtverket noterat att ett sådant förslag eventuellt skulle kunna leda till ökade kostnader för företagen. Utredningen har inte heller kunnat utreda och bedöma om detta är fallet. Utredningen menar att dessa två utestående frågor är så pass omfattande att de bör utredas vidare ur ett brett perspektiv som också kan om­fatta andra frågor om t.ex. statens avgiftshantering i samband med regelgiv­ning. Utgångspunkterna för en sådan utredning bör vara att företagen, och individerna som får betala avgifterna, inte ska behöva betala mer än vad som är direkt nödvändigt samt principerna om kostnadstäckning, tydlig och specifik motprestation och likhet inför lagen. Utredningen bör även titta på om det kan inrättas ett system där ett företag som beviljas serveringstillstånd i en kommun även kan använda serveringstillståndet i andra kommuner. Som tidi­gare nämnts har utredningen remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Tillkännagivanden om myndigheternas handläggningstider

Utskottet har i ett tidigare betänkande (bet. 2020/21:NU17) redogjort för till­kännagivanden som riksdagen riktade till regeringen dels våren 2017 om att alla myndigheter som företag kommer i kontakt med ska sätta tydliga tidsgrän­ser för sina handläggningstider (bet. 2016/17:NU12, rskr. 2016/17:192), dels våren 2018 om att regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att förkorta handlägg­ningstiderna på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del samt vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet (bet. 2017/18:NU12, rskr. 2017/18:238). Regeringen redovisade båda tillkänna­gi­vandena som slutbehandlade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24) och angav bl.a. att den avsåg att fortsätta följa upp aktuella myn­digheters arbete med att förkorta handläggningstider och inte uteslöt ytterli­ga­re åtgärder. En majoritet i utskottet hade ingen annan uppfattning än reger­ing­en när det gällde att tillkännagivandena var slutbehandlade, men företrädarna för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemo­kraterna var av en an­nan uppfattning (yttr. 2019/20:NU7y). Våren 2021 rikta­de riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om kortare handlägg­nings­tider (bet. 2020/21:NU30). I detta fall handlar det dock specifikt om handläggningsti­der­na för stöd vid korttidsarbete som utskottet ansåg behövde förkortas ytterliga­re. Ett enhälligt utskott anförde bl.a. att regeringen bör över­väga både resurs­förstärkningar och lagändringar, inklusive en tidsgaranti. Utskottet efterfrå­ga­de en löpande återkoppling från regeringen till riksdagen om vilka åtgärder regeringen vidtagit för att förkorta handläggningstiderna samt hur handlägg­ningstiderna förkortats över tid. Regeringen anger i skrivel­sen 2022/23:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 bl.a. att medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda er­sättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civil­samhälle samt andra åtgärder med anledning av corona­viruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsför­stärkningen bedöm­de regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Vidare hänvisade regeringen till kommittén som hade i uppdrag att se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remisstiden gick ut den 24 mars 2023. Regeringen anger att till­kännagivandet inte är slutbehandlat.

Tillkännagivande om förenklingsuppdrag till fler myndigheter

Våren 2020 tillkännagav riksdagen på förslag av utskottet att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Utskottet konstaterade att regeringen har gett 19 myndigheter i uppdrag att förenkla för de företag som de har kontakter med, och att Tillväxtverket har i uppdrag att följa upp dessa myndigheters arbete. Uppdraget omfattar hand­läggningstider, hur nöjda företagen är med sina kontakter med myndigheterna och myndigheternas samråd med företagen. Utskottet menade att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige. Företrädare för Socialdemo­krater­na, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkän­nagivande. I budgetpropositionen för 2023 anger regeringen att den under 2021 beslutade om nya mål för förenklingspolitiken som den redovisat för riksdagen i skrivelse 2021/22:3. Två av målen följs upp genom det nya förenk­lingsuppdrag som regeringen fattade beslut om i september 2022 och som om­fattar tio myndigheter. De mål som omfattas av uppdraget är att för­valtnings­myndighetens handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta, den förväntade handläggningstiden ska syn­liggöras för den sökande i fler ärendekategorier samt förvaltningsmyndig­hetens bemö­tan­de och service till företag ska vara företagsanpassat och väl fungerande. Reger­ingen framhåller att uppdraget fokuserar på de myndigheter som har flest di­rekta kontakter med företag och de ärenden som har störst betydelse för före­tagen. Uppdraget ska delredovisas årligen 2023–2028 och genom en fördjupad analys som innehåller förslag som kan bidra till att uppnå de förenklings­poli­tiska målen 2024, 2026 och 2028. Den 30 april 2029 ska uppdraget slutredo­visas. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att tillkänna­givandet var slut­behandlat. Utskottet gjorde ingen annan bedömning än reger­ingen (bet. 2022/23:NU1).

Tillkännagivanden om tillståndsprocesser för gruv- och mineralnäringen

Riksdagen har beslutat om att rikta flera tillkännagivanden till regeringen som riktar in sig på dels att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11, rskr. 2018/19:209), dels att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillstånds­processer och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18, rskr. 2020/21:228) och dels om att Natura 2000-tillstånd inte bör vara en förutsättning för bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16, rskr. 2020/21:257).

När det gäller det första tillkännagivandet om tillståndsprocesser anger regeringen i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) att regeringen i augusti 2020 beslutade att till­sätta en utredning (miljöprövningsutredningen) som ska se över det nuvarande syste­met för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljö­prövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade vidare i juli 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) överläm­nade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

När det gäller det andra tillkännagivandet om tillståndsprocesser och hand­läggningstider anger regeringen vidare i skrivelsen att utöver miljöprövnings­utredningen beslutade regeringen i mars 2021 om kommittédirektiv till en sär­skild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerstäl­la en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Tilläggsdirektiv till utredningen en hållbar försörjning av inno­vationskritiska me­tal­ler och mineral (N 2021:01) beslutades den 7 juni 2022. Utredningen över­läm­nade sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56) den 31 oktober 2022, vilket nu bereds inom Regeringskansliet. Reger­ingen anger därtill att den även har beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrel­serna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att ut­veckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndspröv­ning­en och miljöbedömningsprocessen, i syfte att möjlig­göra en mer enhetlig prövning nationellt och att öka effektiviteten i prövning­en. Uppdraget redovisa­des till regeringen den 21 juni 2022 och bereds inom Regerings­kans­liet.

Om det tredje tillkännagivandet om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession anför regeringen i skrivelsen att regeringen i mars 2021 beslutade om kommittédirektiv till en särskild utredare som skulle se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar för­sörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 31 oktober 2022. Betänkandet bereds inom Reger­ings­kansliet. Näringsdepartementet gav vidare i maj 2022 en s.k. bokstavs­utre­dare i uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid an­sökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (N2022/01133). Depar­tementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansö­kan om bearbet­nings­koncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) överlämna­des till regeringen den 28 februari 2023. I promemorian föreslås lagändringar som innebär att pröv­ningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd behövs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljö­bal­ken och inte i samband med prövningen av en ansökan om bearbetnings­kon­cession enligt minerallagen (1991:45). Enligt promemori­an är hela omfatt­ningen av gruvprojektet känd i det skedet av processen och de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutlig prövning av verksamhetens påver­kan på livsmiljöer eller arter i ett Natura 2000-område kan tillgodoses fullt ut. Att prövningen inte längre genomförs i ett tidigare skede av gruvprojektet, i samband med prövningen av en ansökan om bearbet­ningskoncession, bedöms minska risken för att Natura 2000-prövningen inte motsvarar de krav som anges i EU-domstolens rättspraxis. Departementspromemorian är för närva­rande under beredning inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

I ett antal yrkanden föreslås tillkännagivanden om myndigheternas handlägg­ningstider och tillståndsprocesser. Bland annat efterfrågas olika insatser för att korta ned handläggningstiderna samt förbättra, effektivisera och påskynda hante­ringen av tillstånd och tillsyn. När det gäller olika förslag som rör hand­lägg­ningstider vill utskottet inledningsvis framhålla att korta handläggnings­ti­der är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Långa handlägg­ningstider kan medföra att investeringar försenas eller inte alls blir av, att nya företag inte startar eller att de väljer en annan etableringsort och att nya arbet­stillfällen därmed uteblir. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om för­enklingspolitikens tredje mål som riktar in sig på att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer trans­parenta och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökan­de i fler ärendekategorier. I samband med detta kan utskottet notera att reger­ingen gett ett förnyat förenklingsuppdrag till ett strategiskt urval av tio myn­dig­heter, som har flest direkta kontakter med företag och som därmed täcker in de ärenden som har störst betydelse för företagen, för att bl.a. följa upp och vidta åtgärder för att nå det tredje målet om handläggningstider. Regeringens fjärde förenklingspolitiska mål handlar vidare om bemötande och service till företagen och att dessa ska vara företagsanpassade och väl fungerande. Som framgår av det föregående omfattar förvaltningslagen bestämmelser om att myndigheten ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Ärenden ska vidare handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dessutom innehåller lagen sedan 2017 en bestämmelse om dröjsmålstalan. Utskottet kan även notera att utred­ningen om förenklingar för mikroföretag m.m. har lämnat förslag om att myn­digheter bl.a. ska ha en handläggnings­ga­ranti för sin verksamhet.

Utskottet vill påminna om att riksdagen upprepade gånger genom tillkänna­givanden har lyft fram vikten av korta handlägg­ningstider. Utskottet vill därför än en gång understryka vikten av att ärenden handläggs så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser.

När det gäller förslag som handlar om myndigheternas tillståndsprocesser vill utskottet understryka att moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för att bibehålla och stärka Sveriges och svenska företags konkur­renskraft. Utskottet noterar att flera utredningar lämnat förslag under det senaste året som på olika sätt berör tillståndsprocesser och att de nu bereds inom Regerings­kansliet. Exempelvis har utred­ningen En modern och effektiv miljöprövning lämnat förslag som syftar till att tillsammans göra prövnings­processerna snab­bare och enklare utan ett försämrat miljöskydd. Även utred­ningen om förenk­lingar för mikro­företag m.m. innehåller flera förslag som är rele­vanta i samman­hanget; bl.a. föreslås att regeringen ska tillsätta en utred­ning om hur kommu­nallagen kan uppdateras och moderniseras så att det för­tydligas hur kommu­nerna ska arbeta med genomförandet av målen för förenk­lingspolitiken samt med tillämpning av service- och rådgivningsskyl­dighe­ter­na som följer av för­valtningslagens bestämmelser. Även departementsprome­morian om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession en­ligt minerallagen innehåller förslag på lagändringar som ska förbättra pröv­ningsprocessen, och den är också under beredning inom Regeringskansliet.

Utskottet kan i detta sammanhang även hänvisa till det flertal myndighets­uppdrag som finns inom området, t.ex. Naturvårdsverkets uppdrag att tillsam­mans med länsstyrelserna och Domstolsverket ta fram en utvecklad vägled­ning om miljöprövningar och miljöbedömningar, som syftar till att möjliggöra en mer enhetlig prövning nationellt, öka effektiviteten i prövningen samt öka kunskapen om och förutsägbarheten i processens olika steg.

Avslutningsvis kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete med åtgärder för att förbättra handläggningstider och tillståndsprocesser för före­tag, något utskottet kommer att följa med stort intresse. Utskottet ser dock in­gen anled­ning att föregripa dessa processer och anser därför att riksdagen inte bör rikta några tillkännagivanden till regeringen med anledning av de aktuella försla­gen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Kontakter mellan företag och myndigheter

Motionerna

Företagens uppgiftslämnande

I kommittémotion 2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 framhålls vikten av att förenkla och minimera företagens uppgifts­lämnande. Motionärerna anser att företag inte ska behöva lämna samma upp­gifter till myndigheter flera gånger och till olika ställen.

Mathias Tegnér m.fl. (S) föreslår i motion 2022/23:2025 yrkande 1 ett till­kännagivande om en väg in för företagare. Motionärerna anser att kraven på samordning mellan myndigheter bör öka, så att olika myndigheter inte ska be­gära samma eller snarlika uppgifter mer än en gång.

I motion 2022/23:74 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagi­vande om att regeringen ska införa ett gemensamt system för olika myndig­he­ters inhämtande av uppgifter från företag i syfte att förenkla så att företag bara behöver lämna en och samma uppgift en gång.

Sten Bergheden (M) föreslår i motion 2022/23:1913 yrkande 1 att regelver­ken ses över så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet. Enligt förslaget i yrkande 2 ska re­gelverken även ses över så att myndigheter i större utsträckning har ett ansvar för att samordna sin uppgiftsinsamling.

Myndigheternas främjandeuppdrag

Mathias Tegnér m.fl. (S) vill i motion 2022/23:2025 yrkande 5 peka på vikten av att beakta behovet av främjandeuppdrag hos myndigheter. Motionärerna menar att uppdragen till myndigheterna bör ha ett tydligare främjandeuppdrag gentemot företag, där kortare handläggningstider och bättre service är några beståndsdelar.

Sten Bergheden (M) lyfter olika förslag om myndigheternas arbete med re­gelförenklingar. I motion 2022/23:1874 yrkande 1 begär motionären att reger­ingen ska se över uppdragen i regleringsbreven till myndigheter och verk så att de också har ett tydligt uppdrag att hjälpa företagen att göra rätt. Enligt yrkande 2 bör myndigheter och verk också ha ett tydligt uppdrag att redovisa hur de har arbetat för att ge råd och hjälpa företagen för att underlätta för dem att göra rätt. Vidare förordar motionären i motion 2022/23:1876 yrkande 1 att myndigheter och deras kontrollanter ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa före­tag med goda förslag och råd. I yrkande 2 förordas att myndigheter ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företagen och deras verk­sam­het. Därutöver föreslår motionären i motion 2022/23:1914 yrkande 1 att reger­ingen ska ta fram en tydlig strategi för hur myndigheter och statliga verk kan bli mer företagsvänliga.

Bakgrund och pågående arbete

Utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m.

Som utskottet tidigare beskrivit i avsnittet Övergripande frågor om regelför­enkling för företag har utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen (SOU 2021:60). Några förslag som kan nämnas i detta sammanhang är följande.

Utredningen föreslår bl.a. att myndigheter ska ha en plan för hur de ska arbeta med regelförenkling och regeltillämpning. Utredningens bedömning är att regeringen utöver vad som framgår av t.ex. förvaltningslagen behöver be­sluta om tillkommande åtgärder för att styra förvaltningsmyndigheterna så att de lever upp till relevanta principer om god handläggning av ärenden och ock­så arbetar systematiskt mot regeringens mål för förenklingspolitiken. Utred­ningen föreslår därför att regeringen i utvalda myndigheters regleringsbrev och instruktioner ska skriva in att de varje år ska presentera en plan för hur de ska arbeta med regelförenkling och regeltillämpning. I myndigheternas in­struktioner bör en beskrivning av regeringens mål för förenklingspolitiken tas med för att arbetet ska bära över tid. Arbetet ska bedrivas utifrån de företags­grupper och branscher som har störst behov. Myndigheterna ska varje år, i årsredovisningen, redovisa utfallet av regelförbättringsarbetet och effekten hos enskilda som myndigheten arbetar med. Sammantaget föreslår utredning­en följande:

•       De utpekade myndigheterna ska ha en plan för hur de ska arbeta struktu­rerat och behovsdrivet för att förenkla regelverken för mikroföretagen samt för hur de ska uppnå en mer likartad regeltillämpning och återrap­por­tera det till regeringen.

•       Myndigheterna ska löpande identifiera regelverk inom sina verksamhets­områden som behöver förenklas, med utgångspunkt i målen för förenk­lingspolitiken, och utifrån detta årligen återrapportera förenklingsförslag till regeringen.

•       De utpekade myndigheterna ska med utgångspunkt i dialog med berörda företag, företagsgrupper, branschorganisationer och andra intressenter bedöma vilka förbättringsinsatser som är mest prioriterade och motiverade i varje enskilt fall.

•       De utpekade myndigheterna ska se över och modernisera de regelverk som utgör hinder för att ny teknik ska kunna användas.

Slutbetänkan­det har remissbehandlats och bereds tillsammans med remiss­svaren inom Regeringskansliet.

Förenkling genom digitalisering

Förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag trädde i kraft den 1 oktober 2018 och syftar till att förenkla för företag att starta, driva och avveckla sin verksamhet genom att underlätta deras kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. De 67 myndigheter som omfattas av förordningen ska så långt det är möjligt använda sådana uppgifter om före­tag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behö­ver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämpligt samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag med andra myn­digheter så att företagens uppgiftslämnande begränsas.

Tillkännagivande om programmet Serverat

Våren 2020 beslutade riksdagen på förslag av utskottet om ett tillkännagivande till regeringen om att den bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet Serverat för att öka anslutningsgraden hos kommunerna (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkännagivande. I budgetpro­positionen för 2023 framhåller regeringen att det under 2021 utvecklades en ny e-tjänst för ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, och e-tjänsten för anmälan om livsmedel samt guiden och checklistan för biodling uppdaterades. Anslutningskraven till Serverat för kommuner har också föränd­rats, och regeringen anför att det möjliggör för fler kommuner att ansluta sig till Serverat. I mars 2022 hade antalet kommuner som är anslutna till Serverat ökat till 78 från 71 i maj 2021. Regeringen ansåg att de förändrade anslutnings­kraven för kommuner till Serverat skapar förutsättningar för fler kommuner att ansluta sig till Serverat. Därmed ansåg regeringen att tillkänna­gi­vandet var slutbehandlat. Utskottet gjorde ingen annan bedömning än reger­ingen (bet. 2022/23:NU1).

Tillkännagivande om ökad digital samverkan mellan myndigheter

Våren 2020 tillkännagav riksdagen på förslag av utskottet att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Fö­re­trä­dare för Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkänna­givande.

Med anledning av tillkännagivandet anför regeringen i skrivel­sen Riksda­gens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) att myn­digheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ra­men för myndig­hetssamarbetet Starta och driva företag, där Verksamt.se är en del. Genom bud­getpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24) för­stärktes finan­sie­ringen av Verksamt.se med 15 miljoner kronor. Ett antal myn­digheter om­fattas av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Reger­ingen anger vidare att de nya målen för förenk­lingspolitiken utgör grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppfölj­ning av förordningen om d­igitalt inhämtande av uppgifter från företag. Stats­kontoret slutredovisade i maj 2022 sitt uppdrag att utveckla en metod för upp­följning av det nya förenklings­politiska målet om digitalisering av företagens kontakter med det offentliga. Vidare gav regeringen den 18 augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgif­ter från företagen (se närmare om Statskon­torets uppdrag nedan). Tillkännagivandet är enligt regeringen inte slutbehand­lat.

Uppdrag till Statskontoret

Regeringen gav i oktober 2021 Statskontoret i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering av företa­gens kontakter med det offentliga. Uppdraget redovisades i maj 2022 i Stats­kontorets rapport Metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering (2022:8). I rapporten lämnar Statskontoret förslag till en metod för hur regeringen kan följa utvecklingen mot målet om att öka digitaliseringen av företagens kontakter med det offentliga och utveckla sin redovisning till riksdagen. Statskontoret föreslår en kombination av en årlig indikatorsbaserad uppföljning och en fördjupad, mindre frekvent uppföljning som syftar till att förbättra regeringens uppföljning av målet på längre sikt. Statskontorets för­slag till indikatorer utgår från befintliga uppgifter, men för att resultaten ska vara relevanta för förenklingsmålet behöver de avgränsas till de myndigheter som omfattas av förordningen om digitalt inhäm­tande av uppgifter från före­tag. Statskontoret föreslår vidare att regeringen ger Tillväxtverket i uppdrag att årligen följa upp förenklingsmålet om digitali­sering, samt att ungefär vart femte år ta fram underlag till en resultatskrivelse som ska komplettera den årliga uppföljningen. Statskontoret föreslår även att regeringen ger relevanta sektorsansvariga myndigheter i uppdrag att utveckla standardiserade och cen­traliserade lösningar för kommuners digitala tjänster riktade till företag.

Regeringen gav i augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter har kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag (N2022/01691, N2020/01493 [delvis]). Enligt upp­dra­get ska Statskontoret kartlägga hur långt samtliga myn­dig­heter som berörs av förordningen om digitalt in­hämtande av upp­gifter kommit i arbetet med att tillämpa förordningen samt följa upp myndig­heternas samordning och samverkan med anledning av för­ordningen. Vidare ska Stats­kontoret utifrån kartläggningen och uppföljningen göra en fördjupad beskriv­ning och analys av hur ett urval av myndigheterna har arbetat med tillämpning­en av förordningen. Statskontoret ska sedan föreslå lämpliga åtgär­der som regeringen kan vidta för att öka takten i genomförandet av förordning­en hos berörda myndigheter samt åtgärder för att förbättra samordningen och samver­kan mellan myndigheterna med fokus på uppgiftsinhämtning från företag. Statskontoret ska senast den 30 april 2023 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet.

Uppdraget om att följa upp mål om handläggningstider och bemötande och service hos vissa myndigheter

Regeringen beslutade i september 2022 att ge Bolagsverket, Energimarknads­inspektionen, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Lant­mäteriet, Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Trans­port­styrelsen i uppdrag att följa upp myndigheternas arbete med det förenk­lingspolitiska målet i enlighet med regeringens skrivelse (skr. 2021/22:3) om kortare och mer transparenta handläggningstider samt bemötande och service (N2022/01751, N2020/01493 [delvis]). Därtill gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att årligen sammanställa, analysera samt redovisa underlaget. Till­växtverket ska redovisa den sammanfattande rapporten till Regerings­kans­liet årligen senast den 15 april 2023–2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de förenklingspolitiska målen ska lämnas senast den 15 april 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2029.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Företagens uppgiftslämnande

–      Myndigheternas främjandeuppdrag.

Företagens uppgiftslämnande

I flera motioner förordas att regeringen ska förenkla företagens uppgifts­läm­nande till myndigheter, bl.a. genom att företag bara ska behöva lämna en upp­gift en gång till ett ställe. Med anledning av dessa förslag vill utskottet här även påminna om förenklingspolitikens femte mål om att andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digitala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens upp­giftslämnande och övriga myndighetskontakter med det långsiktiga målet att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Utskottet vill även påminna om förordningen (2018:1264) om digitalt in­hämtande av uppgifter från företag. Förordningen omfattar 67 myndigheter och syftar till att underlätta företagens kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. Av förordningen framgår att myndigheter ska eftersträva att utveckla system för digitalt uppgiftslämnande och att en myndighet så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Utskottet kan även konstatera att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter har kommit i tillämp­ning­en av digitalt in­hämtande av uppgifter från företag, med fokus på en kart­lägg­ning av hur långt samtliga myndigheter som berörs av förordningen kom­mit i arbetet med att tillämpa förordningen samt följa upp myndigheternas samord­ning och samver­kan med anledning av förordningen. Statskontoret ska även föreslå lämpliga åtgärder som regeringen kan vidta för att dels öka takten i genom­förandet av för­ordningen hos berörda myndigheter, dels förbättra sam­ord­ningen och samverkan mellan myndigheterna med fokus på uppgiftsin­hämt­ning från före­tag. Utskottet kan vidare notera att regeringen i december 2022 beslutade om ett uppdrag till länsstyrelserna att bl.a. redovisa resultat av åtgärder för ett minskat och för­enklat uppgiftslämnande i enlighet med förord­ningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Uppdraget uppre­pa­des i reglerings­brevet för 2023 och ska redovisas senast den 25 februari 2024.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om riksdagens tillkänna­givan­den om dels digital samverkan mellan myndigheter, dels Serverat, eftersom en myndighetsgemensam digital infrastruktur är en viktig del av det fortsatta ar­betet med förenklat uppgiftsläm­nande och myndighetsgemensamma tjäns­ter.

Vidare kan utskottet konstatera att lagen (2022:126) med kompletterande be­stämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång började gälla den 1 april 2022. Den digitala ingången inrättades i december 2020 och fr.o.m. den 12 december 2023 ska alla de förfaranden som omfattas av för­ord­ningen finnas tillgängliga via ingången.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det finns ett ramverk av lagar och pågående insatser i den riktning som motionärerna efterfrågar och att det även pågår uppföljning för att se om åtgärderna med syftet att minska företagens börda när det gäller uppgiftslämnande har av­sedd effekt.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Myndigheternas främjandeuppdrag

En handfull motioner tar sikte på myndigheternas uppdrag att främja före­ta­gande genom olika typer av regelförenklingar. Utskottet kan med anledning av dessa förslag konstatera att statliga myndigheter sedan flera år tillbaka arbe­tar för att förenkla för företagare med hjälp av digitalisering. Vidare har 19 myndigheter särskilda uppdrag som omfattar handläggnings­tider, hur nöjda företagen är med sina kontakter med myndigheterna och myndigheternas sam­råd med företagen med syftet att förenkla för de företag som dessa myndig­he­ter har kontakter med. Myndigheternas arbete inom detta uppdrag följs se­dan upp av Tillväxtverket. I detta sammanhang vill utskot­tet även påminna om förenklingspolitikens tredje och fjärde mål, nämligen att förvaltningsmyndig­heters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier respektive att förvaltningsmyndigheters bemö­tande och service till företag ska vara företagsanpassade och väl fungerande. Här kan utskottet åter hänvisa till det förnyade förenklingsuppdraget till ett urval av tio myndigheter att följa upp myndigheternas arbete med de förenk­lingspolitiska målen om kortare och mer transparenta handläggningstider och om bemötande och service.

Det kan därtill tilläggas att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. har lämnat flera förslag på förenklingar av myndigheters tillämpning av regler. Här kan särskilt noteras utredningens bedömning att regeringen behö­ver beslu­ta om tillkommande åtgärder för att styra förvaltnings­myndigheterna så att de lever upp till relevanta principer om god handläggning av ärenden och också arbetar systematiskt mot regeringens mål för förenklingspolitiken. Utredningen föreslår därför att regeringen i utvalda myndigheters reglerings­brev och instruktioner ska skriva in att de varje år ska presentera en plan för hur de ska arbeta med regelförenkling och regeltillämpning. Som tidigare nämnts är utredningen under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet ser samman­taget därmed inte något behov för riksdagen att rikta ännu ett tillkän­nagivande till reger­ingen i linje med det som förordas i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Genomförande av EU-lagstiftning

Motionerna

Genomförande på miniminivå

Tobias Andersson m.fl. (SD) förordar i kommittémotion 2022/23:950 yrkande 8 ett tillkännagivande om att regeringen ska utnyttja relevanta undantag och inte överimplementera EU-regelverk som verkar hämmande för Sveriges in­dustriella utveckling.

I kommittémotion 2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 13 anförs att Sverige bör övergå till direktimplementering av EU-direktiv med EU:s miniminivå som standard.

Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning

I kommittémotion 2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 för­ordas ett tillkännagivande om att förordningen (2007:1244) om konsekvens­utredning vid regelgivning ska reformeras. Enligt förslaget bör förordningen inskärpas så att det ställs krav på att regelgivaren ska beskriva effekterna av när svenska regler föreslås gå utöver vad som krävs av EU:s lagstiftning. Motionärerna lämnar ett snarlikt förslag även i yrkande 7 i kommittémotion 2022/23:950 (SD).

Vidare begärs i kommittémotion 2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 ett tillkännagivande om att inrättandet av ett implemente­rings­råd eller motsvarande ska utredas.

Mathias Tegnér m.fl. (S) anser i motion 2022/23:2025 yrkande 4 att det behövs en översyn av hur genomförandet av EU-regler kan förbättras i ljuset av svensk konkurrenskraft, då det enligt motionärerna ofta visat sig att den totala regelbördan inom en sektor i stor utsträckning beror på EU-reglering eller olika typer av myndighetsbeslut.

Bakgrund och pågående arbete

Tillkännagivande om genomförande av EU-lagstiftning

Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7, rskr. 2018/19:166). Utskottet anförde att utgångspunkten bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i nationell lagstiftning och att effekterna för företag ska redovisas tydligt när det finns skäl att överskrida denna miniminivå. Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkänna­givande. I skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgär­der under 2022 (skr. 2022/23:75) anför regeringen bl.a. att det i budgetpropo­sitionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7 s. 56 f.) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor om genomförandet av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrens­kraft. Reger­ingen beslutade om och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innova­tionsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 septem­ber 2021. En av utgångspunkterna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkur­renskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens kon­kur­renskraft. Vidare hänvisas till budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 av­snitt 3.6 s. 46) där regeringen anför att EU-reglering behöver genomföras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regel­bördan och ad­mi­nistrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Genomföran­de i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motive­ras när det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål. Vidare redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2023 (Finans­pla­nen avsnitt 1.4 s. 21) sin avsikt att inrätta ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan för företag. Regeringen anför att punkten inte är slutbe­handlad.

Regeringskansliets riktlinjer för genomförande av unionsrättsakter

Av Regeringskansliets riktlinjer för genomförande av unionsrättsakter framgår bl.a. att det är av största vikt att en analys av eventuella åtgärder som går utöver direktivets krav – överimplementering – görs ur såväl ett förenklingsperspek­tiv som en EU-rättslig synvinkel.

Förenklingsarbetet på EU-nivå

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24) konstaterar re­geringen att kommissionen under 2021 och 2022 introducerat ett nytt förenk­lingsinitiativ om att den avser att tillämpa principen ”en in, en ut” för regel­givning på EU nivå. I meddelandet Bättre lagstiftning – Samarbete för att ska­pa bättre lagar anger kommissionen att den ska försöka kompensera bördorna som läggs på medborgare och företag i ett lagstiftningsärende med lättnader i andra lagstiftningsförslag inom samma politikområden. Kommissionen avser att genomföra en första utvärdering av detta arbete under 2023.

Utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m.

Den tidigare nämnda utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. före­slår bl.a. i sitt slutbetänkande (SOU 2021:60) att regeringen ska fatta de beslut som behövs för att helt tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om att verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar svenska företags konkurrenskraft. Utgångspunkten bör vara att EU-rätt ska ge­nomföras på den miniminivå som framgår av EU-rätten. Enligt utredningen är ett första helt nödvändigt steg för att undvika överimplementering och omoti­verade regelbördor att det tydligt behöver analyseras och anges vad Sverige faktiskt är tvunget att göra i fråga om EU-lagstiftning och vad som skulle ut­göra överimplementering som går utöver kraven. Utredningen noterar att det av 6 § konsekvensutredningsförordningen framgår att regelgivaren ska ge­nomföra en bedömning av om regleringen över­ensstämmer med eller går utö­ver de skyldigheter som följer av Sveriges an­slutning till EU. Liknande ambi­tioner uttrycks också i vissa riktlinjer för Re­geringskansliets arbete. Utred­ningens bedömning är emellertid att det är myc­ket oklart hur ofta en sådan analys faktiskt genomförs eller redovisas i sam­band med att regeringen eller myndigheterna fattar beslut, eller lämnar förslag till beslut, om inkorporering av EU-rätt i nationell rätt. Utredningens bedöm­ning är att det sannolikt är sällan och att regeringen därför behöver fatta de beslut som behövs för att styra verksamheten så att det krav som framgår av förordningen faktiskt följs. Andra steg som utredningen bedömer som nödvän­diga för att genomföra intentio­nerna i riksdagens tillkännagivande är att

1. ha som utgångspunkt att EU-direktiv ska genomföras på miniminivå och att de ska genomföras med mer långtgående krav endast i undantagsfall
2. det i de undantagsfall där ett mer långtgående genomförande beslutas måste motiveras tydligt varför detta skulle vara motiverat och om det kan vara motiverat att göra en annan proportionalitetsbedömning än vad som skett på EU-nivå
3. det i sådana fall alltid bör analyseras vilka konsekvenserna blir för de svenska företag som förväntas följa regeln, vad gäller deras tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Om dessa tre rekvisit inte uppfylls i beslutsunderlaget bör beslut som innebär överimplementering inte kunna fattas. Utredningen noterar att det finns flera konkreta steg som kan tas för att motsvara denna process, bl.a. hämtade från exempel från Danmark. Exempelvis kan jämförelser göras med grannländer för att avgöra om det går att åstadkomma ett mindre långtgående genomfö­ran­de av en given regel. Utredningen föreslår också att det ska upprättas ett kon­sultationsforum där beslutsfattarna i fråga ska samråda med företrädare för de företag som förväntas följa reglerna för att få del av information om hur reg­lerna skulle påverka deras verksamhet. Denna information kan t.ex. bestå i jämförelser med andra länder. Vid utformandet av reglerna kan också olika kriterier tillämpas, såsom att utgångspunkten tydligt bör vara att den nationella regeln ska utformas så att den inte utgör någon konkurrensnackdel, att möjlig­heter till undantag i regeln systematiskt bör identifieras och utnyttjas, att regeln bör genomföras på annat sätt än genom offentligt beslutade lagar, och att för­ordningar och föreskrifter där så är möjligt och reglernas ikraftträdande kan läggas vid senare tidpunkter, utefter vad som är möjligt utifrån EU-rätten. Ut­redningen ser positivt på alla dessa förslag och föreslår att regeringen använder dem som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med riksdagens tillkännagivande. Utred­ningen framhåller också vikten av att Sveriges regering tydligt vägleds av och för fram förenklingsperspektivet i förhandlingarna. För att säkra bra utfall be­höver normalt de beslut som fattas grundas på bra konsekvens­ut­red­ningar. För att förstärka förenklingsarbetet i dessa aspekter föreslår utred­ningen att Reger­ingskansliet närmare utarbetar de författningsändringar som är nödvändiga för att ge Regelrådet i uppgift att löpande granska konsekvens­utredningar från EU utan särskild begäran. Regelrådet bör vidare ges i uppgift att organisera ett konsultationsforum där rådet kan begära information från berörda aktörer, framför allt företag och näringsliv, om vilka regler som behö­ver utvärderas och bästa sättet att inte överimplementera EU-rätt.

Svar på skriftlig fråga om utformningen av ett implementeringsråd

Statsrådet Ebba Busch besvarade i mars 2022 en skriftlig fråga (fr. 2022/23:407) av Tobias Andersson (SD) om utformningen av ett imple­menteringsråd.

Statsrådet anförde i sitt svar att EU:s regleringar behöver genomföras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och admi­nistrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Genomförande i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras när det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål. Sverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan. Vidare anförde statsrådet att detta var anledningen till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 aviserade att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag, och att frågorna om utformning och mandat för imple­menteringsrådet för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

–      Genomförande på miniminivå

–      Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning.

Genomförande på miniminivå

Åtgärder för att undvika överimplementering av EU:s regelverk i Sverige ge­nom att utveckla en norm om att EU-direktiv genomförs på miniminivå för­or­das i ett par motioner. Utskottet instämmer i motionärernas syn att nya be­stäm­melser inte ska införas i svensk rätt om det inte finns skäl för det efter­som sättet på vilket direktiven som antagits på EU-nivå genomförs i nationell lag­stift­ning påverkar Sverige och de svenska företagen. Enligt utskottets uppfatt­ning ska regler vara ändamålsenliga och medföra så begränsad administration som möj­ligt för att svenska företags konkurrensvillkor inte ska avvika från de som gäl­ler för övriga företag i EU. Utskottet kan konstatera att riksdagen våren 2019 tillkännagav för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genom­förs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkur­renskraft. Ut­skottet noterar med anledning av denna fråga att regeringen i bud­getpropo­si­tionen för 2023 anför att EU-regler behöver genomföras på ett sådant sätt att de svenska företagens konkurrenskraft bibehålls, och regelbördan och ad­mi­nistrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Enligt reger­ing­en ska man undvika genomförande över den miniminivå som krävs i EU-regleringen, eller motiveras om det bedöms vara nödvändigt för att uppfylla na­tionella svenska mål. Utskottet noterar vidare att regeringen bereder frågan om att inrätta ett implementeringsråd som ska arbeta med att minska regelbör­dan för företag. Därtill kan utskottet konstatera att utredningen om förenkling­ar för mikroföretag m.m. föreslår att regeringen ska fatta de beslut som behövs för att helt tillmötesgå riksdagens tillkännagivande, bl.a. med utgångspunkten att EU-rätt ska genomföras på den mininivå som framgår av EU-rätten. Utskot­tet ser mot bakgrund av det anförda inget behov av att rikta ytterligare tillkän­nagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning

I några motioner föreslås åtgärder för att förbättra genomförandet av EU-lagstiftning i svenska regelverk. När det gäller föreslaget att ändra förordning­en om konsekvensutredning vid regelgivning så att det tydligt ställs krav på att regelgivaren när det föreslås regler som går utöver vad som krävs av EU-lagstiftning ska beskriva effekterna av de svenska reglerna vill utskottet anföra följande. Enligt den nuvarande lydelsen ska regelgivaren bedöma om reg­ler­ingen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Enligt den bedömning som utredningen om för­enklingar för mikroföretag m.m. gör är det oklart hur ofta den här typen av analys faktiskt genomförs eller redovisas, men det sker sannolikt sällan. Ut­redningen menar därför att regeringen behöver fatta de beslut som behövs för att styra verksamheten så att det krav som framgår av förordningen faktiskt följs. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2023 an­ger att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis menar utskottet att det som anförs ovan är i linje med det som motionärerna efterfrågar. Utskottet anser därför inte att det finns skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i detta läge.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Regelrådet och konsekvensutredningar

Motionerna

Regelrådets organisation

I kommittémotion 2022/23:928 yrkande 1 föreslår Tobias Andersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att Regelrådet ska förstärkas och flytta från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) förordar i kommit­témotion 2022/23:1122 yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen ska se över om Regelrå­det ska bli en egen myndighet med mandat att komma in tidigare i lagstift­nings­processen och ges ett utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som före­tagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndighe­ter.

I motion 2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 3 förordas ett tillkän­nagivande om att regeringen ska låta utvärdera och stärka Regelrådet och det regelförenklande arbete som bedrivs av regeringen och myndigheter­na.

Regelrådets uppgifter

Tobias Andersson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2022/23:928 yrkande 3 att det införs en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvens­ut­redning som innebär att Regelrådet har en möjlighet att under en viss tid stoppa införandet av en ny regel. Först efter att Regelrådet anser att konsek­vensutred­ningen uppfyller kraven enligt konsekvensutrednings­förordningen bör försla­get gå vidare i processen.

I motion 2022/23:325 av Markus Wiechel m.fl. (SD) förordas i yrkande 1 att Regelrådet får ett breddat mandat. Motionärerna föreslår bl.a. att Regelrå­dets yttranden ska beakta samtliga konsekvenser av regelgivning för företag och inte enbart företagens administrativa kostnader.

Mathias Tegnér m.fl. (S) anför i motion 2022/23:2025 att välgrundade kon­sekvensanalyser och tydligare näringspolitiska perspektiv är grundläggande för ändamålsenliga regleringar. Enligt motionärerna behöver arbetet förbättras på båda dessa områden, varför de anser att Regelrådets uppgifter behöver ses över, något som framförs i yrkande 7.

Konsekvensutredningar

I kommittémotion 2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 för­ordas ett tillkännagivande om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) efterfrågar i kommittémotion 2022/23:1122 yrkande 8 en översyn av systemet med ett regelverk för konsek­vensbeskrivningar som infördes 2008.

I motion 2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 6 vill motionä­rerna att behovet av konsekvensutredningar beaktas. Enligt motionärerna är konsekvensanalyserna nu för tiden ofta gjorda pliktskyldigt och i ett sent läge, varför de anser att konsekvensanalyserna vid lagstiftning behöver förbättras och instruktionerna förtydligas.

Ida Drougge (M) föreslår i motion 2022/23:1085 yrkande 4 ett tillkännagi­vande om en oberoende översyn av konsekvensutrednings­förordningen och hela processen med konsekvensutredningar.

Bakgrund och pågående arbete

Regelrådet

Regelrådet är inordnat i Tillväxtverket som ett särskilt beslutsorgan. Rådets huvuduppgift är att granska de konsekvensutredningar som svenska regel­givare är skyldiga att göra. Rådets granskning görs utifrån de krav som ställs i konskevensutredningsförordningen (se vidare nedan).

Regelrådet anger i sin årsredovisning för 2022 att av de 172 ärenden som Regelrådet under året har yttrat sig över har 116 innehållit en konsekvensut­redning som sammantaget har bedömts uppfylla kraven i 6 och 7 §§ konsek­vensut­red­ningsförordningen, vilket motsvarar en andel på 67 procent. Resulta­tet är en förbättring i jämförelse med 2021 då 58 procent av konsekvens­utred­ning­arna ansågs uppfylla kraven.

Tillväxtverket ska årligen redovisa förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas. I arbetet ska Tillväxtverket bl.a. ta med sig slutsatser från Regelrådets arbete och erfarenheter från arbetet med konsekvensutredningar på EU-nivå och inom OECD. Tillväxtverket har även i uppgift att arbeta med metodutveckling samt erbjuda rådgivning och utbildning till myndigheter, kommittéer och Regeringskansliet i samband med konsekvensutredningar vid regelgivning. Tillväxtverket har bl.a. tagit fram en digital handledning för konsekvensutredning, som täcker in samtliga delar i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådets granskning av konsekvensutredningar som upprättats på EU-nivå

Regelrådet genomförde under åren 2017–2018 en uppföljning av uppdraget att granska konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå. Med anledning av uppföljningen lämnade Regelrådet tillsammans med Tillväxtverket i novem­ber 2019 in en hemställan till regeringen med förslag på en ändrad hantering av Regelrådets granskning av konsekvensutredningar som upprättats på EU-nivå. Regelrådet har mot bakgrund av vad som framkom vid uppföljningen bedömt att uppdraget att granska konsekvens­utred­ningar upprättade på EU-nivå inte är utformat på ett sätt som medför maximal nytta för regelgivarna, samtidigt som granskningen har krävt mycket resurser. Med anledning av detta, och i avvaktan på ett reviderat uppdrag, har samtliga konsekvensut­red­ningar upprättade på EU-nivå under perioden 2019 – hösten 2021 besvarats med kanslisvar av resursskäl. Av Regel­rådets årsrapport för 2022 framgår att det under året inkom 15 remisser med förslag till konsekvensutredning upp­rättad på EU-nivå. Av dessa besvarades 4 med kanslisvar och 11 med ett för­enklat yttrande.

Regelrådet anger vidare i årsredovisningen att rådet har reviderat sin gransk­nings­rutin för konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå och att dessa numera granskas mer översiktligt i jämförelse med vad som gjordes tidi­gare. Ett fokus i granskningen är om en svensk kom­plette­rande konsekvens­ut­redning bör upprättas i detta skede av processen, för att närmare beskriva effekterna för svenska företag. Regelrådet uppger att det gene­rellt kan sägas att rådets utgångspunkt är att effekterna för svenska före­tag behö­ver beskrivas. Regelrådets rekommendation är därför vanligen att en komplet­terande svensk konsekvensutredning bör upprättas, och företrä­des­vis i ett så tidigt skede i processen som möjligt. Vid behov kan då konsekvens­ut­red­ning­en revideras under förhandlingarnas gång. Enligt Regelrådet funge­rar då kon­sekvensut­red­ningen också som ett stöd i förhandlingsarbetet, och kan även un­derlätta sam­rådsprocessen. Med ett sådant arbetssätt kan den tidigt upprättade konsekvens­utredningen ligga till grund för den slutliga konse­kvensut­red­ning­en, som upprättas i arbetet med det nationella genomförandet av EU-rättsak­ten.

Regelrådet anser även fortfarande att det behövs ett mer lämpligt system för det nationella arbetet med konsekvensutredning vid förslag från EU, vilket även innefattar när Regelrådet ska komma in i processen.

Konsekvensutredningsförordningen

Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel­giv­ning (konsekvensutredningsförordningen) ska konsekvensutredningarna innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver Sveriges skyldighet gentemot EU. Vidare anges i förordningen att konsek­vensutredningen ska innehålla bl.a. vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen, vad regleringen innebär för företagens administrativa kost­nader och om den får effekter av betydelse för företagen. Innan en myn­dighet beslutar om en reglering ska myndigheten därför enligt förordningen utreda regleringarnas kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera ut­redningen i en konsekvensutredning. Om den föreslagna regleringen kan få effekter för företags arbets­förut­sättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensut­redningen innehålla en beskrivning av bl.a. vilka ad­ministrativa kostnader och andra kostnader regeln kan medföra för företagen, hur regeln kan påverka konkurrensförhållandena för företagen samt hur före­tagen kan påverkas i andra avseenden. Regelrådet granskar i vilken utsträck­ning konsekvensutredningarna motsvarar de krav som framgår av konsekvens­utredningsförordningen.

Bättre konsekvensutredningar

Regeringen presenterade i augusti 2022 promemorian Bättre konsekvens­utredningar (Ds 2022:22). Promemorian innehåller förslag om en ny förord­ning om konsekvensutredning (konsekvensförordningen) där bestämmelser om konsekvensutredningar samlas. Konsekvensförordningen föreslås, i likhet med nu gällande regler, ställa upp krav på att en konsekvensutredning ska re­do­visas när statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen beslutar om före­skrifter eller allmänna råd.

Konsekvensförordningen föreslås dessutom ställa upp ett nytt krav på redo­visning av en konsekvensutredning när de myndigheter som omfattas av för­ordningen lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att re­geringen ska besluta om eller föreslå nya eller ändrade regler. Kravet innebär att konsekvensutredningar ska tas fram tidigare i regelgivnings- och besluts­processer än i dag, när förutsättningarna att göra strategiska val är som störst, vilket stärker förutsättningarna för att utforma ändamålsenliga åtgärder. Kon­sekvensförordningen föreslås även innehålla krav på kommittéer och särskilda utredare att, i enlighet med nu gällande regler, redovisa en konsekvens­utred­ning för förslag som lämnas i ett betänkande. Konsekvensförordningen inne­håller nya och förtydligade krav på vad konsekvensutredningar ska innehålla. De nya kraven och förtydligandena syftar bl.a. till att säkerställa att konsek­vensutredningar påbörjas tidigt och att de blir en integrerad del i processen med att ta fram förslag. Genom den nya regleringen uppställs vidare krav på att utvärdering och uppföljning ska planeras redan när en åtgärd utformas. Det blir även tydligare att storleken på en konsekvensutredning ska stå i proportion till förslagets eller beslutets omfattning och effekter. Det tydliggörs också att konsekvensutredningar ska utgå från ett helhetsperspektiv, där konsekvenser för samhällets aktörer beskrivs och beräknas.

I promemorian föreslås också att Ekonomistyrningsverket (ESV) får i upp­gift att koordinera metodutveckling, vägledning och utbildning när det gäller konsekvensutredningar. Därtill föreslås att ESV ska ge särskilt uppsökande stöd till kommittéer och särskilda utredare i deras arbete med konsek­vens­ut­redningar.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Prome­morian remitterades den 30 augusti 2022 till ett stort antal remissinstanser. Svarstiden gick ut den 2 januari 2023. Promemorian och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Ökade medel för Regelrådets arbete

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24) föreslog reger­ingen att Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag skulle stärkas. Regeringen före­slog därför att anslaget 1:4 Tillväxtverket för 2023 skulle ökas med 5 miljoner kronor. Riksdagen tillstyrkte regeringens förslag (bet. 2022/23:NU1).

Utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m.

Utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. lämnar i sitt slutbetän­kande (SOU 2021:60) ett antal förslag som rör Regelrådet och konsekvens­ut­redningar. Utredningen föreslår att Regelrådets mandat och resurser stärks för att uppnå förbättringar av det befintliga systemet för ex-ante-utvärdering vid regelgivning, bl.a. genom att

•       Regelrådets mandat och resurser stärks

•       Regelrådet ges återremitteringsrätt i konsekvensutredningsförordningen

•       5 § konsekvensutredningsförordningen stryks eller omformuleras.

Utredningen föreslår att Regeringskansliet utreder de närmare formerna för en återremitteringsrätt. Genom en återremitteringsrätt skulle det säkras att förslag till regelgivning ska omfatta en konsekvensutredning av acceptabel kvalitet innan regeln kan beslutas. Enligt utredningen bör inte regler beslutas om det inte finns ett tillräckligt beredningsunderlag som tydligt redogör för olika al­ternativ och för vilka konsekvenser den föreslagna regleringen förväntas med­föra. I de fall som Regelrådet granskar en konsekvensutredning och bedömer att den inte motsvarar kraven i den styrande förordningen så bör de relevanta beslutsfattarna inte kunna gå vidare i beredningen av beslut om förslaget, för­rän ett nytt förslag har utarbetats som innehåller en konsekvensutredning som håller sådan kvalitet att den bedöms vara acceptabel av Regelrådet. Utred­ning­en föreslår därför att Regeringskansliet utreder de närmare formerna för den så kallade återremitteringsrätten, och beslutar om en sådan återremit­terings­rätt.

Enligt utredningen behöver det även förtydligas att konsekvensutrednings­förordningen omfattar förslag till regelgivning som kommer från Regerings­kansliet, så att det säkras att de många viktiga förslag till regelgivning som har sitt ursprung inom Regeringskansliet åtföljs av en godtagbar konsekvens­utred­ning.

En regelgivande myndighet kan enligt 5 § i förordningen bedöma att det saknas skäl till att genomföra en konsekvensutredning inför beslut om före­skrifter eller allmänna råd. Det innebär att Regelrådet inte ges möjlighet att kvalitets­säkra utformningen av föreskrifter eller allmänna råd eftersom det inte finns några konsekvensanalyser att granska. Utredningen bedömer att när en regel medför konsekvenser bör dessa analyseras i en konsekvensutredning.

Utredningen föreslår därför att Regeringskansliet även närmare utreder hur förordningen kan utformas i enlighet med detta och fattar beslut för att säkra att alla beslut om regelgivning åtföljs av en konsekvensutredning. Utredningen föreslår vidare att Regelrådets arbete ska vägledas av en proportionalitets­prin­cip. En tumregel som är ekonomiskt försvarbar är att inte mer resurser än vad som är motiverat ska tas i anspråk, utifrån omfattningen på regleringen eller problemet som ska åtgärdas. De problem som har störst betydelse bör också ha en mer omfattande konsekvensanalys. Som ett exempel anger utredningen att arbetet med att skriva lagstiftning kan förutsätta mer omfattande analyser än när myndigheter tar fram allmänna råd.

När det gäller konsekvensutredningar föreslår utredningen att tillämp­ning­en av 6 och 7 §§ konsekvensutredningsförordningen skärps och utvecklas så långt som möjligt till fullödiga samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Konsekvensanalyserna föreslås vidare innehålla

•       en redogörelse för samrådsförfarande

•       en redogörelse för påverkan på innovationsförmåga och möjligheterna att testa bestämmelserna i fråga genom att tillämpa s.k. regulatoriska sand­lådor

•       en redogörelse för hur och när regeln i fråga bör utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Regelrådets organisation

–      Regelrådets uppgifter

–      Konsekvensutredningar.

Regelrådets organisation

Åtgärder för att förändra Regelrådets organisatoriska placering med syftet att stärka rådet förordas i några motioner. Utskottet kan inledningsvis konstatera att Regelrådet i dag fungerar som ett särskilt beslutsorgan som är inordnat i Tillväxtverkets organisation. Regelrådet har enligt utskottet en viktig roll som remissinstans och dess uppdrag är att granska kvaliteten i de konsekvensutred­ningar som regelgivarna upprättar i enlighet med konsekvensutredningsför­ordningen. Utskottet konstaterar att utredningen om förenklingar för mikrofö­retag m.m. har lämnat flera förslag som berör Regelrådet, bl.a. att rådets man­dat och resurser ska stärkas. Utskottet noterar även att Regelrådet har fått öka­de medel med 5 miljoner kronor för 2023, en förstärkning som enligt budget­propositionen för 2023 ska fortsätta även följande år. Utskottet utesluter inte att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka Regelrådet men anser inte att riksdagen i nuläget bör rikta några tillkänna­givanden till regeringen i enlighet med det som förordas i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Regelrådets uppgifter

Tillkännagivanden om Regelrådets uppgifter förordas i några motioner. Även i detta sammanhang noterar utskottet flera förslag om Regelrådet som presen­teras i utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m., exempelvis att Regelrådet ska ges återremitteringsrätt och att Regeringskansliet närmare ska utreda formerna för en sådan. Återremitteringsrätten skulle kunna innebära att förslag till regelgivning måste omfatta en konsekvensutredning av acceptabel kvalitet innan regeln kan beslutas. Vidare noterar utskottet utredningens förslag om att Regeringskansliet även bör utreda hur konsekvensutred­nings­förordningen kan utformas i enlighet med utredningens bedömning att när en regel medför konsekvenser bör dessa analyseras i en konsekvens­utred­ning, och att regeringen även fattar de beslut som behövs för att säkra att alla beslut om regelgivning åtföljs av en konsekvensutredning. Utskottet bedömer att utredningens förslag ligger i linje med det som motionärerna föreslår och ser därför ingen anledning för riksdagen att föregripa det pågående berednings­ar­betet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Konsekvensutredningar

Några motioner berör olika åtgärder för att förbättra konsekvensutredningarna. Bland annat förordas att regeringen ser över konsekvensutrednings­förord­ning­en och hela processen med konsekvensutredningsarbetet i Sverige och att pro­portionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om konsekvensutredningarnas betydelse, vikten av att de håller en god kvalitet och att regelgivare följer kon­sekvensutredningsförordningen. Vidare menar motionärerna att det är högst bekymmersamt med bristfälliga konsekvensutredningar, en uppfattning som utskottet kan instämma i. Utskottet noterar att beredningen av promemori­an Bättre konsekvens­utredningar (Ds 2022:22), som innehåller ett förslag på en ny förordning om konsekvensutredning, för närvarande pågår inom Reger­ingskansliet. Vidare kan utskottet konstatera att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. fö­reslår förändringar av konsekvensutredningsförord­ning­en i flera avseenden.

När det gäller frågan om att proportionalitetsprincipen i högre utsträckning ska vara vägledande konstaterar utskottet att den sistnämnda utredningen även föreslår att tillämpningen av 6 och 7 §§ konsekvens­utredningsförordningen skärps och utvecklas så långt som möjligt till fullödiga samhällsekonomiska konsekvensanalyser och tar sin utgångspunkt i proportionalitetsprincipen. Även här kan det påminnas om förenklingspolitikens första mål, dvs. att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt inno­va­tions- och omställningsförmåga. Utskottet ser i detta läge inte någon an­ledning för riksdagen att förekomma den pågående beredningen av utred­ningen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkandena.

Reservationer

 

1.	Mål för förenklingspolitiken, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10 och

avslår motionerna

2022/23:665 av David Josefsson m.fl. (M) och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Vi vill förenkla regler för att mindre företag ska kunna verka och växa med fler jobb som resultat. Vi anser att regelgivning och regeltillämpning ska hålla en hög kvalitet, servicenivån ska vara god och företag ska få ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter samt ha rimliga handläggningsti­der.

Vi anser att regelgivningen bör utformas så att den ger goda förutsättningar för svensk ekonomi och för svenska företags tillväxt och konkurrenskraft. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Vi anser därför att regel­för­enklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som regeringen beslutade om 2021 och som redovisats för riksdagen genom skrivelsen En förenklings­politik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3). Vidare menar vi att service, bemötande och korta handläggnings­tider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Digitalise­ringens möjlig­heter behöver också tas bättre till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

2.	Förenklingar för små företag, punkt 2 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

bifaller delvis motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 7 och

avslår motion

2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Vi välkomnar alla initiativ som syftar till att förenkla regelprocessen och mot­verka redan befintligt regelkrångel. Mot den bakgrunden såg vi positivt på till­sät­tandet av utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. Vi menar att utredarens slutbetänkande (SOU 2021:60) är ett manifest över process­frå­gor och förenklingsförslag som om de genomförs skulle gagna det svenska näringslivet. Flertalet av förslagen i utredningen ligger i linje med den po­litik som vi sedan länge förespråkat. Det måste vara regeringens och departe­men­tens ansvar att samordnat sträva mot förenklingspolitikens mål. Vi vill dock understryka betydelsen av att utredningens förslag genomförs. Mot den bak­grunden anser vi att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om en förbättrad regelprocess och enklare regelverk i linje med utred­ningens förslag. Därutöver ser vi ytterligare ett behov av en bred översyn av regelverk och re­geltillämpning som hämmar små företag. Detta är ett problem som inte minst drabbar företag inom besöksnäringen där det finns många ex­empel på regler och tillämpningar av dessa som är obsoleta eller rent av hindrar företagens tillväxt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

3.	Förenklingar för små företag, punkt 2 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 7,

bifaller delvis motion

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. innehåller flera bra för­slag som om de genomförs kan minska regelbördan för mindre företag. En betydan­de del av utredningen tar fasta på behovet av en mer transparent och samman­hållen regelprocess för att skapa förutsättningar för mer kostnads­effektiva re­gelverk och ett fungerande regel­förenklingsarbete. Jag vill under­stryka att ut­redningens förslag måste omsättas i handling. Om företagens re­gelbörda ska minska är det viktigt att regeringen och riksdagen i samverkan med myndig­heterna tar till sig utredningens förslag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

4.	Ett systematiskt regelförenklingsarbete, punkt 3 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Sverige är av tradition ett land med starka myndigheter och många detalj­reg­leringar. Lagar och regler är nödvändiga för ett civiliserat samhälle men är också per definition begränsande. I en värld med global handel och hård kon­kurrens finns en uppenbar risk att alltför många eller fel utformade regler kan vara konkurrenshämmande. Vår uppfattning är att regelbördan för svenska företag är betydande och att det behövs förändringar för att företag ska kunna växa och i ökad omfattning bidra till det svenska samhället. Regelbördan inne­bär onödig administration och kostnader som tar fokus och resurser från före­tagens egentliga verksamhet. Dessa merkostnader drabbar i förlängningen hela samhället. Det är därför av största vikt att staten eftersträvar enklare och färre regler. Fler översyner bör göras för att underlätta och förebygga hinder i regel­verk, processer och myndigheters handläggning och för att starta, driva och ut­veckla verksamhet. Till exempel bör onödiga regleringar där konsek­ven­ser­na inte motsvarar nyttan tas bort, och nya och förändrade regler ska alltid vara kostnadseffektiva – proportionalitetsprincipen ska råda genomgående. För att åstadkomma detta är det enligt vår mening nödvändigt med ett aktivt regel­förenklingsarbete som utgår från en tydlig styrning från regeringens sida. I ett sådant arbete menar vi att det är nödvändigt att man ser till att regelgivare har tillgång till relevanta analysverktyg och beräkningsmodeller för att bra kon­sekvensutredningar ska kunna upprättas. Man bör även se till att tillgången till rätt kompetens säkras och att det finns möjligheter till ansvarsutkrävande. Ar­betet bör också bedrivas i samarbete med näringslivsorganisationer, som ofta har sakkunskap.

Det är tydligt att regeringen och svenska förvaltningsmyndigheter behöver prioritera regelförenklingsarbetet och införa en grundläggande systematik i hur arbetet utförs. Vi menar att ett sådant systematiskt arbete bör ta utgångs­punkt i följande arbetsordning: Svenska näringslivsorganisationer får möjlig­het att, lämpligtvis med Näringslivets Regelnämnd som samordnande instans, lämna skrivelser till regeringen där det redogörs för regler som man önskar förändra, förenkla eller ta bort samt hur de bör prioriteras. Reger­ingen hänvisar därefter förslagen till ansvarigt departement som i sin tur ger respektive myn­dighet i uppdrag att svara på hur den avser att gå vidare med de förslag som framförs i skrivelserna. I uppdragen ska respektive myndighet redogöra för om de föreslagna regelförändringarna kräver lagändringar och vad som i övrigt skulle krävas för att en regel ska kunna förändras i den rikt­ning som närings­livet efterfrågar. Efter det sammanställer regeringen och tar ställ­ning till myn­digheternas svar på skrivelserna från näringslivet. Regeringen redogör därefter för sin syn på myndigheternas svar i en skrivelse som lämnas till riks­dagen en gång per år.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen

 

 

5.	Ett systematiskt regelförenklingsarbete, punkt 3 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och

avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Att minska regelbördan handlar både om konkreta förändringsförslag och om att från lagstiftarens sida, liksom på myndighetsnivå, följa upp vad som funge­rar och vad som måste ses över på nytt. Detta kräver överblick, sam­ordning, resurser samt politisk vilja. Jag anser att det bör införas kontroll­stationer så att det görs systematiska utvärderingar och uppföljningar kring regelför­enkling. Jag noterar att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. ger exem­pel på tänkbara lösningar, men det viktiga är att resurserna för­stärks där det får mest nytta och att lösningen blir funktionell.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

6.	Övrigt om regelförenklingar för företag, punkt 4 (V, MP)

av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 8 och

avslår motionerna

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 8,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del,

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 5, 16, 18 och 19,

2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 30,

2022/23:1821 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 7.1.

 

 

Ställningstagande

Sverige och Europa behöver en mångfald av stora och små företag som skapar möjlighet till försörjning och arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och ut­veck­ling. Allt fler svenskar vill starta företag. Vi menar att denna kraft och kreativi­tet ska tas till vara genom att minska regelkrånglet och förbättra villko­ren för företagare, så att fler ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

7.	Övrigt om regelförenklingar för företag, punkt 4 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del,

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 5, 16, 18 och 19 samt

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 30 och

avslår motionerna

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 8,

2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

2022/23:1821 av Sten Bergheden (M),

2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 7.1 och

2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 8.

 

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör se över möjligheten att avskaffa fler regler för företagare. Arbetet med regelförenkling är grundläggande för att Sverige ska kunna erbjuda ett gott företagsklimat. Det har under de senaste 10–15 åren genom­förts en rad olika utredningar och kartläggningar om hur myndigheterna kan förenkla reglerna. Det saknas dock en överblick av resultaten när det gäller hur och om förslagen har genomförts och med vilken effekt. En sådan sam­man­ställ­ning skulle behövas och jag anser att regeringen skyndsamt bör åter­komma till riksdagen med en sådan.

En del regler kan fasa ut sig själva, genom att myndigheter tillämpar en s.k. solnedgångsklausul som innebär att regler och föreskrifter som t.ex. inte har åberopats under en viss tid helt enkelt försvinner från regel­verket. Jag ser posi­tivt på att ta fram principer för detta.

Regeringen arbetar i dag med regelförbättringsmål. Några av de mål som finns i dag handlar om att de administrativa kostnaderna för företagen ska minska. Exempelvis ska det vara enklare att lämna uppgifter (förenkling ge­nom digitalisering), servicen ska öka och handläggningstiderna ska minska. Ytterligare mål handlar om bättre konsekvensutredningar samt förenkling på EU-nivå. Det är i grunden bra att denna fråga finns på den politiska agendan, men jag anser att mer måste göras för att minska kostnaderna för regelkrångel. Det är i sig inget större fel med regelförenklingsmålen. De har dock inte upp­fyllts eftersom det enligt min mening har saknats målstyrning, uppföljning och tydliga uppdrag till relevanta myndigheter. Jag menar att det har saknats poli­tisk prioritering. Jag anser att det behövs en tydligare styrning framöver, där statsmakterna kan överväga att sätta t.ex. kvantifierade mål för kostn­ader för administration, eller tid för handläggning av ett visst slag.

Något som coronapandemin förde med sig var att det uppstod nya rutiner och samverkansformer mellan enskilda näringsidkare, kommuner och myn­digheter. De s.k. undantagstillstånd som etablerades – inte minst mellan till­ståndsenheter på lokal nivå, mellan företag och kommuner – har visat sig vara positiva och pragmatiska för båda parter. Det är viktigt att man nu i återställ­ningsfasen utvärderar de effektiviserade rutinerna och tar vara på det som varit positivt. Om det visar sig att det krävs ny lagstiftning för detta har jag en posi­tiv inställning till en sådan översyn. Min grundinställning är att de regelförenk­lingar som infördes under pandemin i normalfallet ska behållas.

En idé som förs fram av industrin och näringslivet när det gäller reformer på regelförenklingsområdet är att jämföra Sverige med andra länder. Genom internationell riktmärkning (benchmarking) – t.ex. att Sverige ska bli bättre och/eller få en högre rankning i OECD:s Regulatory Policy Outlook – kan det bli enklare för Sverige att driva igenom nödvändiga förändringar. Jag förordar därför att regeringen genomför en sådan jämförelse för att identifiera på vilka områden Sveriges regelförenklingsarbete kan förbättras.

Det digitaliserade samhället går mer och mer mot decentralisering där små företag och egenföretagare samverkar i nätverk. Tyvärr kan det konstateras att de nuvarande regelverken är dåligt anpassade för ett utspritt och småskaligt företagande som verkar i en allt mer digitaliserad värld. Jag menar därför att existerande regler kontinuerligt bör anpassas till den nya digitala verkligheten. Jag kan exempelvis nämna vikten av att sänka trösklarna för att småskaliga företag ska växa och skapa jobb genom olika regelförenklingsåtgärder och att ny lagstiftning är digitaliseringsredo och därmed enkel och tydlig. Ett annat problem är att många startup-företag lämnar Sverige eller köps upp. Det är viktigt för utvecklingen av den svenska digitala ekonomin att se över hur man kan säkerställa att fler av de mest innovativa verksamheterna stannar kvar i Sverige. För att ta vara på den digitala ekonomins potential förordar jag därför att regeringen ska verka för regelverk som främjar innovation och utveckling.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

8.	Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 5 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 13 och

avslår motionerna

2022/23:222 av Mikael Larsson (C),

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkandena 5 och 7,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del och

2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4.

 

 

Ställningstagande

När lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av berörda myn­digheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möj­lighe­ter att bedriva sin verksamhet. I april 2021 presenterade Tillväxtverket sin slut­rapport Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndig­heter. Av rapporten framgår att utvecklingen av handlägg­ningstider och kundnöjdhet inte gått i den riktning som regeringen önskat. Vår slutsats är att detta sannolikt beror på för dålig politisk styrning och ett felaktigt uppdrag. Rapporten pekar också på att arbetet måste fortsätta och förbättras. För att un­derlätta för företagare anser vi därför att regeringen ska ge relevanta myndig­heter i uppdrag att identifiera processer där det förekommer kostsam­ma och långa handläggningstider. Därefter ska regeringen sätta upp mål och ta fram strategier för myndigheterna som syftar till att lösa problemen och uppnå rim­liga handläggningstider.

När det gäller entreprenörer som söker olika tillstånd för att expan­dera eller öppna ny verksamhet kan dessa ibland fastna i en administrativ loop där ären­det bollas mellan olika kommunala och statliga myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. Därför bör möjligheten att införa bortre tidsgränser för ären­dehantering övervägas enligt vår mening. Jämte detta bör hanteringen vid överklaganden av till­ståndsärenden förenklas. Ett problem som många indust­riföretagare spe­cifikt anger är att miljötillstånd för nya industrifastigheter drar ut på tiden sam­tidigt som affärsmöjligheterna är mycket goda för t.ex. export till växande ekonomier. Vi anser därför att det bör införas en bortre tidsgräns för ärende­hanteringen av tillståndsansökningar. Vidare behöver hanteringen vid överkla­ganden förenklas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

9.	Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 5 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del och

avslår motionerna

2022/23:222 av Mikael Larsson (C),

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 13,

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkandena 5 och 7 samt

2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4.

 

 

Ställningstagande

Jag vill här understryka betydelsen av snabba, effektiva och transparenta till­ståndsprocesser. Såväl kostnaderna som tidsåtgången för företag som söker tillstånd hos kommuner och myndigheter måste minska. Jag vill därför att re­geringen ska se över möjligheten att påskynda hanteringen av tillstånd. Enligt min me­ning bör grundregeln vara att tillståndet beviljas automatiskt om en tillstånds­ansökan inte besvaras inom två månader.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

10.	Företagens uppgiftslämnande, punkt 6 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:74 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:1913 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Att driva företag medför återkommande kontakter med många olika myndig­heter och innebär ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Det tar tid och kostar pen­gar som i stället skulle kunna läggas på verksamheten. Jag anser att lagar, reg­ler och myndigheternas verksamheter ska utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda och gör det enkelt. Företag ska inte behöva lämna samma uppgifter till myndigheter flera gånger och till flera olika ställen. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att förenkla och mini­mera företagens uppgiftslämnande.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

11.	Myndigheternas främjandeuppdrag, punkt 7 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2022/23:1874 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1876 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

2022/23:1914 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

I grund och botten är företagsklimatet viktigt eftersom det skapar tillväxt i Sverige och därmed är med och finansierar såväl välfärdssystemet som sam­hällsbygget. Under de senaste decennierna har många av regelverken som på­verkar företag blivit mer komplicerade, ofta i takt med att världen blir mer komplex. De företag som drabbas hårdast av komplicerade regelsystem är mindre företag, då de ofta saknar ekonomiska resurser för att följa regelutveck­lingen. Under de senaste årtiondena har det framför allt varit i små och medel­stora företag som de nya jobben vuxit fram, varför vi anser att det är viktigt att företagsklimatet för dessa företag förbättras. Detta kan göras på många sätt. Ett exempel som vi vill lyfta i detta sammanhang är myndigheternas kontakter med företagen. Vi anser att uppdragen till myndigheterna behöver ha ett tydli­gare främjandeupp­drag gentemot företag, där kortare handläggningstider och bättre service är några beståndsdelar.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

12.	Genomförande på miniminivå, punkt 8 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

bifaller delvis motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 13.

 

 

Ställningstagande

I Sverige har politiken ägnat sig åt s.k. gold-plating och överimplementerat EU-regler på ett sätt som verkar hämmande för landets industriella utveckling. Vi menar att det är fullt möjligt att inom ramarna för befintliga EU-regler öpp­na för fler undantag i Sverige än vad som nu görs. Vi anser därför att det finns skäl att understryka detta för regeringen. Praxis bör vara att Sverige, om det inte finns synnerligen goda skäl, genomför EU-direktiv på en miniminivå.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

13.	Genomförande på miniminivå, punkt 8 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 13 och

bifaller delvis motion

2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8.

 

 

Ställningstagande

Genomförandet av EU-direktiv i svensk rätt har blivit ett återkommande gissel för svenska företag genom att Sverige ofta överimplementerar EU:s regelverk. Detta är något som särskilt drabbar små företag med begränsade förutsättning­ar att hantera invecklad byråkrati. För att komma till rätta med problemet anser jag att Sverige bör övergå till direktimplementering av EU-direktiv med EU:s miniminivå som standard. Endast när det finns tungt vägande skäl bör genom­förande av EU-direktiv uttryckas i särskild lagstiftning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

14.	Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning, punkt 9 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 och

2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

Nationella regler som går utöver EU:s minimilagstiftning leder till högre kost­nader nationellt och en snedvriden konkurrens inom unionen. I konsekvensut­redningsförordningen regleras hur förvalt­ningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsekvensutredningar vid införandet av nya föreskrifter. I förordningen anges bl.a. att det ska göras ”en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen”. Vi menar att denna formulering bör skär­pas och anser att förordningen bör ställa krav på att regelgivaren ska beskriva effekterna när svenska regler föreslås gå utöver vad som krävs av EU:s lagstift­ning. Vi förordar därför att regeringen reformerar konsekvensut­rednings­för­ordningen i enlighet med det som vi här anfört.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

15.	Regelrådets organisation, punkt 10 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 3 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Regelrådet inrättades av regeringen 2008 för att verka för regelförenklingar för företag. Sedan januari 2015 är Regelrådet en organisation inom Tillväxt­verket. Vi anser att Regelrådets kompetens och mandat behöver stärkas. Enligt vår mening bör Regelrådet vara ett oberoende organ med placering under Statsrådsberedningen. Detta skulle ge rådet större tyngd och inflytande med möjligheten att påverka så tidigt som möjligt i processen när nya regler tas fram. Rådet skulle även få en möjlighet att attrahera medarbetare med hög kompetens, bl.a. inom Regeringskansliet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

16.	Regelrådets organisation, punkt 10 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Arbetet med regelförenkling är grundläggande för att Sverige ska kunna er­bjuda ett gott företagsklimat. Att minska regelbördan för det svenska närings­livet är därför av avgörande betydelse. Ett led i detta arbete är enligt min me­ning att utveckla Regelrådet, som sedan 2008 arbetat med regelförenkling. Jag menar att Regelrådet bör bli en egen myndighet med mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen. Vidare bör Regelrådet ges ett utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och hand­läggningstider hos myndigheter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

17.	Regelrådets uppgifter, punkt 11 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 7.

 

 

Ställningstagande

Som ett led i ett systematiserat regelförenklingsarbete anser vi att Regelrådet bör få ett utökat mandat genom en s.k. stoppfunktion. Frågan om en stopp­funktion för Regelrådet har framförts i olika sammanhang och även av rådet. En stoppfunktion skulle innebära att en regel inte får införas förrän konse­kven­serna av regelförslaget har utretts på ett godtagbart sätt. Först när Regel­rådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i konsekvensutred­ningsför­ordningen bör förslaget gå vidare i processen. Regelrådet ska dock endast kun­na stoppa införandet av en ny regel under en viss tid. På så vis skapas det en press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att återkomma med ett bättre underlag, samtidigt som det öppnar för debatt och diskussion.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

18.	Konsekvensutredningar, punkt 12 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 4,

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 8 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

När nya regler tas fram är det vår mening att de måste stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa. Detta är tyvärr inte alltid fal­let. I konsekvensutredningsförordningen reg­leras hur förvaltningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsek­vensanalyser vid införandet av nya föreskrifter. I förordningen beskrivs hur arbetet med konsekvensanalyser ska utföras och att dessa ska innehålla en redogörelse för t.ex. vilken administ­ra­tion och vilka kostnader som förväntas uppstå. Vidare ska det beskrivas vilka det är som drabbas och hur det påverkar konkurrensförmågan hos företag. Regelrådets granskningar har visat på under­måliga konsekvensanalyser av för­slag från regeringen och statliga myndig­he­ter, vilket är en brist som får stor negativ påverkan. Vi vill i detta sammanhang framhålla vikten av att reger­ing­en, statliga utredningar och förvaltningsmyn­digheterna konsekvent följer för­ordningen. Vi anser även att proportionalitets­principen i högre utsträckning än i dag ska vara vägledande vid konsekvens­analyser och valet av vilka åtgärder som ska vidtas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

19.	Konsekvensutredningar, punkt 12 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 8,

bifaller delvis motion

2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 4 och

avslår motionerna

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Jag har tidigare framfört att arbetet med att minska regelbördan handlar både om konkreta förändringsförslag och om att följa upp vad som fungerar och vad som måste förbättras. Konsekvensutredning är ett viktigt verktyg för att bedö­ma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, häl­san, mil­jön, ekonomin och samhället i stort. Av konsekvensutrednings­förord­ning­en framgår att lagstiftaren vill att myndigheter konsekvensprövar beslut som in­ne­bär nya regler. Innan en myn­dighet beslutar om föreskrifter eller all­männa råd ska den så tidigt som möjligt utreda föreskrifternas eller de allmän­na rå­dens kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och doku­men­tera utredningen i en konsekvens­ut­redning. Myn­digheten ska vidare ge statliga myndigheter, kommuner, regio­ner, nä­ringslivet och andra som kostnads­mäs­sigt eller på något betydande sätt berörs tillfälle att yttra sig dels i frågan, dels om konsekvensutredningen. Tyvärr kan jag konsta­tera att många konsekvens­utredningar innehåller brister. Jag menar därför att det bör göras en översyn av systemet med regelverket för konsek­vensbe­skriv­ningar som infördes 2008.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

2022/23:74 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett gemensamt system för olika myndigheters inhämtande av uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:222 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beslut inom sex månader för småföretagare och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:325 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att bredda Regelrådets mandat och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda processen i samband med att nya regler som påverkar småföretagare antas och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:665 av David Josefsson m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att minska regelbördan för företag med 30 procent och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematisera regeringens och förvaltningsmyndigheternas arbete med regelförbättring och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens myndigheter ska identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inrättandet av ett implementeringsråd eller motsvarande och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk från SOU 2021:60 och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att så långt det är möjligt utnyttja relevanta undantag i EU-regelverken och inte överimplementera regelverk som verkar hämmande för vår industriella utveckling och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverk och regeltillämpning som hämmar små företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett systematiserat regelförenklingsarbete och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta inriktat och systematiskt med regelförenkling för företag och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1085 av Ida Drougge (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och stärka Regelrådet och det regelförenklande arbetet i staten och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en oberoende översyn av konsekvensutredningsförordningen och konsekvensutredningsarbetet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att självkostnadsprincipen bör få ett ökat genomslag i statliga och kommunala avgifter och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur statlig, kommunal och regional tillsyn kan samordnas i större utsträckning än i dag i syfte att både höja kvaliteten på tillsynen och underlätta för de företag och verksamheter som tillsyn utövas över och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingsarbete och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa fler regler för företagare samt påskynda hanteringen av tillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om Regelrådet ska bli en egen myndighet med mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och ges utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en sammanställning av utredda och genomförda regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fungerande regellättnader som införts under coronapandemin bör permanentas och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det finns kontrollstationer för regelförenklingsarbetet så att systematiska utvärderingar och uppföljningar görs och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelbördan för småföretag och mikroföretag bör minskas kraftigt och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av systemet med regelverket kring konsekvensbeskrivningar som infördes år 2008 bör göras och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla och minimera företagens uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör övergå till direktimplementering av EU-direktiv med EU:s miniminivå som standard och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa solnedgångsklausuler som syftar till att fasa ut regler om de inte har använts under en viss tidsperiod och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskade kostnader för regelkrångel och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämföra Sverige med andra länder avseende regelförenklingsarbetet i syfte att identifiera utvecklingsområden och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1637 av Martina Johansson (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för företag och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C):

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för regelverk som främjar innovation och utveckling och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1821 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge fler dispenser vid uppstart av företag och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1874 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över uppdragen och regleringsbreven till relevanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företagen att göra rätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att relevanta myndigheter och verk bör ha ett uppdrag att redovisa hur de har jobbat för att ge råd och hjälp till företagen för att underlätta för dessa att göra rätt och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1876 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter och dess kontrollanter även ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företaget med goda förslag och råd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheterna ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företagen och verksamheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:1913 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket så att myndigheter i större utsträckning har ett ansvar för att samordna sina uppgiftsinsamlingar och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:1914 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta fram en tydlig strategi och åtgärder för hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en väg in för företagare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att operationalisera målen för förenklingspolitiken och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av en översyn av implementering av EU-regler och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av främjandeuppdrag hos myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av konsekvensutredningar och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av att se över Regelrådets uppgifter och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S):

7.1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra regelförenklingar för företagare och att genomföra satsningar på kvinnligt företagande och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser att genomföra regelförenklingar för företagare.

2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av regelverk som är proportionella och ändamålsenliga och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra villkoren och minska regelkrånglet för företagare och tillkännager detta för regeringen.