HA01MJU15: Skogspolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar om hållbart brukande av och tillväxt i skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, olika former för skydd av skog, skydd av skogar med höga naturvärden, hyggesfritt skogsbruk, miljöhänsyn inom skogsbruket, nyckelbiotoper, regelförenklingar, åtgärder mot granbarkborren, skogspolitik på EU-nivå m.m.

I betänkandet finns 49 reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Hållbart skogsbruk

Formellt skydd av skog

Skogar med höga naturvärden

Hållbar skogsskötsel

Miljöhänsyn och artskydd inom skogsbruket

Nyckelbiotoper

Regelförenklingar

Lagstiftning om skogen och myndigheternas roll

Rådgivning och forskning

Granbarkborren och andra skogsskador

Skogspolitik på EU-nivå och internationell nivå

Övriga skogspolitiska frågor

Reservationer

1. Hållbart brukande av och tillväxt i skogen, punkt 1 (SD)

2. Hållbart brukande av och tillväxt i skogen, punkt 1 (V)

3. Hållbart brukande av och tillväxt i skogen, punkt 1 (C)

4. Skogsbrukets roll i bioekonomin, punkt 2 (S)

5. Skogsbrukets roll i bioekonomin, punkt 2 (C)

6. Incitament för stärkt kolinlagring, punkt 3 (V)

7. Incitament för stärkt kolinlagring, punkt 3 (MP)

8. Landskapsplanering, punkt 4 (V)

9. Landskapsplanering, punkt 4 (MP)

10. Förutsättningar för skydd av skog, punkt 5 (SD)

11. Förutsättningar för skydd av skog, punkt 5 (C)

12. Olika former för skydd av skog, punkt 6 (V)

13. Olika former för skydd av skog, punkt 6 (C)

14. Olika former för skydd av skog, punkt 6 (MP)

15. Undantag av skog från brukande, punkt 7 (SD)

16. Frivilliga avsättningar, punkt 8 (V)

17. Frivilliga avsättningar, punkt 8 (MP)

18. Skydd av skogar med höga naturvärden, punkt 9 (V)

19. Pågående markanvändning, punkt 10 (SD)

20. Måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen, punkt 11 (SD)

21. Måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen, punkt 11 (V)

22. Hyggesfritt skogsbruk, punkt 12 (V)

23. Hyggesfritt skogsbruk, punkt 12 (MP)

24. Statliga skogsägares ansvar, punkt 13 (MP)

25. Miljöhänsyn inom skogsbruket, punkt 14 (V)

26. Miljöhänsyn inom skogsbruket, punkt 14 (MP)

27. Skogsbruk och artskydd, punkt 15 (SD)

28. Skogsbruk och artskydd, punkt 15 (C)

29. Toleranskrav vid miljöhänsyn, punkt 16 (SD)

30. Nyckelbiotopsregistrering och nyckelbiotopsregister, punkt 17 (SD)

31. Nyckelbiotopsregistrering och nyckelbiotopsregister, punkt 17 (V)

32. Regler om avverkningsanmälan och slutavverkningsålder, punkt 18 (SD)

33. Regler om avverkningsanmälan och slutavverkningsålder, punkt 18 (C)

34. Regelförenklingar i övrigt, punkt 19 (SD)

35. Regelförenklingar i övrigt, punkt 19 (C)

36. Lagstiftning om skogen, punkt 20 (SD)

37. Lagstiftning om skogen, punkt 20 (V)

38. Lagstiftning om skogen, punkt 20 (MP)

39. Skogsstyrelsens och andra myndigheters roll i skogsfrågor, punkt 21 (SD)

40. Rådgivning till skogsägare, punkt 22 (SD)

41. Rådgivning till skogsägare, punkt 22 (C)

42. Rådgivning till skogsägare, punkt 22 (MP)

43. Forskning och utbildning inom skogsområdet, punkt 23 (SD)

44. Angrepp av granbarkborren och andra skogsskador, punkt 24 (SD)

45. Angrepp av granbarkborren och andra skogsskador, punkt 24 (C)

46. EU:s inflytande över skogspolitiken, punkt 25 (SD)

47. Rapportering till internationella avtal som berör skogspolitiken, punkt 26 (SD)

48. Riksdagens tillkännagivande om almsjuka och askskottsjuka, punkt 27 (SD)

49. Skoglig statistik, punkt 28 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 119 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23. Motionsyrkandena handlar bl.a. om hållbart brukande av och tillväxt i skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, olika former för skydd av skog, skydd av skogar med höga naturvärden, hyggesfritt skogsbruk, miljöhänsyn inom skogsbruket, nyckelbiotoper, regelförenklingar, åtgärder mot granbarkborren och skogspolitik på EU-nivå.

Förslagen i motionerna finns i bilagan.

Bakgrund

Svensk skogspolitik

I proposition 1992/93:226 om en ny skogspolitik fastställdes två jämställda mål för skogspolitiken i Sverige: ett produktionsmål och ett miljömål. Miljö­målet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma där ska ges förutsättningar att fortleva i livskraftiga bestånd. Hotade arter och ekosystem ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas (prop. 1992/93:226 s. 27). Produktionsmålet innebär att skogen och skogs­marken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att de ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar (prop. 1992/93:226 s. 32).

År 1999 beslutade riksdagen att det skulle finnas 15 nationella miljö­kvalitetsmål. Riksdagen beslutade 2005 om ett 16:e miljökvalitetsmål. Det som särskilt berör skogsbruket är målet Levande skogar. Avsikten med Levande skogar är att förstärka miljöhänsynen inom svenskt skogsbruk. Definitionen av miljömålet är: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i den löpande uppföljningen av målet.

I proposition 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden tydliggjorde regeringen att de jämställda produktions- och miljömålen fortsättningsvis ska vara oförändrade. Regeringen framhöll skogens roll för klimatet, behovet av en ökad tillväxt i skogen, en förbättrad generell hänsyn och vikten av att behålla en stark skoglig myndighet. Regeringen föreslog vissa ändringar i skogsvårdslagen (1979:429), och i lagens portalparagraf betonades att skogen är en förnybar resurs.

Den svenska skogspolitiken bygger till stor del på frihet under ansvar, med begränsade sanktionsmöjligheter. Exempelvis är skogsvårdslagen en s.k. minimilag. För att de skogspolitiska målen ska nås förväntas skogsägare göra insatser utöver vad lagen kräver. Detta är en del av skogsbrukets s.k. sektorsansvar, vilket innebär att åtgärder som krävs för att bevara skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett gemensamt ansvar för myndigheterna och skogsbruket. Relationen mellan skogsvårdslagstiftningens miniminivå och sektorsansvaret förtydligas i propositionen En skogspolitik i takt med tiden (se prop. 2007/08:108 s. 15 och 46, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244).

I proposition 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund, hädanefter kallad skogspropositionen, framhålls att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd biomassa från den svenska skogen. I propositionen betonas att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Enligt regeringen bör frivilligt formellt skydd vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. I propositionen framhålls också behovet av regelförenklingar, ökad rådgivning och styrmedel och arbetsformer för ökat engagemang för naturvården. Regeringen föreslog även nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog AB för att värna möjligheten för skogsägare att fortsätta bedriva skogsbruk. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag och bedömningar (bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:206–207).

Den 18 maj 2018 fattade regeringen beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. Visionen för skogsprogrammet är: Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. För att uppnå visionen som syftar till att ännu bättre ta vara på skogens möjligheter har regeringen, i bred dialog, arbetat fram en strategi för Sveriges nationella skogsprogram. Det finns även en tillhörande handlingsplan för det nationella skogsprogrammet.

Den svenska skogspolitiken påverkas av lagstiftningen om äganderätten. I Sverige är äganderätten grundlagsskyddad. Av 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) framgår att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark utom när det krävs för att tillgodose allmänna angelägna intressen. Ersättning ska vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark.

Det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen föreskriver i artikel 1 att varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt till respekt för sin egendom och att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Dessa bestämmelser inskränker inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten (se även bet. 2015/16:KU15).

EU och skogen

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innehåller ingen specifik rättslig grund för en gemensam skogsbrukspolitik, utan dessa frågor tillhör den nationella beslutanderätten. Det finns dock lagstiftning och initiativ inom en rad olika politikområden som har en direkt eller indirekt påverkan på skog, skogsbruk och skogsnäring. Det handlar bl.a. om politik på klimat-, energi- och naturvårdsområdet.

Exempel på lagstiftning som berör skogsbruket är rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (taxonomiförordningen). Kommissionen presenterade den 22 juni 2022 ett meddelande med förslag till ny förordning om restaurering av natur inom EU (COM(2022) 304). Även i detta dokument finns förslag som påverkar skogsbruket såsom att uppnå en ökande trend för en uppsättning indikatorer som är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden i bl.a. skogsekosystem.

EU har sedan 1998 haft en icke-bindande skogsbruksstrategi (rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen). Genom denna inrättades en ram för skogsrelaterade åtgärder till stöd för en hållbar skogsförvaltning. I maj 2005 gav jordbruks- och fiskerådet kommissionen mandat att inom ramen för den icke-bindande skogsstrategin från 1998 utarbeta en EU-handlingsplan för skog. I juni 2006 presenterade kommissionen meddelandet Handlingsplan för skog (COM(2006) 302). Handlingsplanen löpte mellan 2007 och 2011 och inriktades på fyra mål, nämligen konkurrenskraft, miljö, livskvalitet samt samordning och kommunikation. I september 2013 presenterade kommissionen en ny strategi för unionen, En ny EU-skogsstrategi för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013) 659), som löpte t.o.m. 2020.

Den 16 juli 2021 antog kommissionen en ny EU-skogsstrategi för 2030. Strategin syftar till att komma till rätta med utmaningar såsom klimat­förändringar och frigöra skogens potential för framtiden samt innehåller en plan för 2030 som kombinerar lagstiftningsåtgärder, finansiella åtgärder och frivilliga åtgärder.

Internationella åtaganden

Internationella åtaganden som påverkar skogspolitiken utgörs bl.a. av FN:s konvention om biologisk mångfald och Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt hållbarhetsmål 15. De mål i FN:s konvention om biologisk mångfald som direkt berör skogen är följande:

–      Mål 5: Till 2020 ska förlusttakten för alla naturliga livsmiljöer, inklusive skogar, minst ha halverats och där så är möjligt ha sänkts till nära noll, och förstörelsen och fragmenteringen ska ha minskat avsevärt.

–      Mål 7: Senast 2020 ska områden som används för jordbruk, vattenbruk och skogsbruk förvaltas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald bevaras.

Hållbarhetsmål 15 i Agenda 2030 handlar om ekosystemen och biologisk mångfald. Delmål 15.2 handlar om att främja hållbart skogsbruk, stoppa avskogningen och återställa utarmade skogar. Till 2020 ska genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar främjas, avskogningen stoppas, utarmade skogar återställas och nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen kraftigt öka.

Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) är en internationell plattform för biologisk mångfald som tar fram kunskapsrapporter och relevanta verktyg och metoder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. IPBES huvuduppgift är att göra helhetsbedömningar av tillståndet för biologisk mångfald och ekosystem­tjänster. Den 6 maj 2019 presenterade IPBES den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystem­tjänster: The Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services. Rapporten beskriver situationen som allvarlig då fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. I rapporten framhålls att det behövs grundläggande förändringar i samhället för att vända den negativa trenden med ökad förlust av biologisk mångfald.

Även FN:s ramkonvention om klimatförändringar (Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) berör skogsområdet. Klimatkonventionen är ett globalt ramverk för att begränsa klimatförändringarna. Skogen är en viktig del av de frågor som klimatkonventionen behandlar, t.ex. beräkningar av upptag och utsläpp av växthusgaser kopplade till skogsbruk.

I Europa är ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Ministerial Conference on the Protection of Forests in Europe), även känd som Forest Europe, ett samarbete mellan europeiska länder i syfte att diskutera gemensamma problem och möjligheter relaterade till skog och skogsbruk. Den tar fram gemensamma strategier för sina 47 signatärer (46 länder och EU) så att de kan skydda sina skogar och bruka dem på ett hållbart sätt. Ett exempel är den gemensamma definitionen av hållbart skogsbruk under europeiska förhållanden.

Utskottets överväganden

Motionerna

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Enligt partimotion 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 8 bör regeringen skapa förutsättningar för ett aktivt och hållbart brukande av skogen som lagrar koldioxid, skapar jobb och är källan till framtidens biobränslen och byggmaterial. Motionärerna vill se en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen.

Ett liknande förslag framförs i kommittémotion 2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 19. Motionärerna framhåller behovet av att utforma regelverk för att möjliggöra ett även i fortsättningen ökat, långsiktigt och hållbart utnyttjande av skogsråvara. Enligt motionärerna fångar en växande skog upp utsläppen av koldioxid, men när den slutar växa når den en kolbalans och slutar bidra med klimatnytta. Motionärerna vill därför att skogen ska stå, växa och ta upp koldioxid, men den ska också brukas ansvarsfullt.

I kommittémotion 2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att den svenska modellen för skogsbruk med brukande och vardags­hänsyn ska behållas och utvecklas. Huvudprincipen bör vara att tillämpa skogsbruk med vardagshänsyn på den helt övervägande delen av skogs­marken, men med möjlighet att införa ökat skydd på vissa marker.

Enligt yrkande 13 i samma motion bör Skogsstyrelsens förslag till metoder för att öka produktionsförmågan och kolinlagringen i de svenska skogarna enligt rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter utgöra en grund för svensk skogspolitik. Enligt motionärerna behöver produktionsförmågan i svenska skogar öka och förslagen i Skogsstyrelsens rapport behöver särskilt analyseras för att ta vara på de möjligheter som finns för att öka skogens produktions­förmåga. Även i motion 2022/23:1222 av Aron Emilsson (SD) framhålls behovet av åtgärder för en systematisk planering för långsiktig tillgång till svenskt kvalitetsvirke.

Enligt motion 2022/23:444 av John Widegren m.fl. (M) behöver regeringen stå upp för det östgötska och svenska hållbara skogsbruket. I motion 2022/23:1902 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) framhålls skogsnäringen i Skåne och vikten av att värna det hållbara skogsbruket. Sten Bergheden (M) framhåller i motion 2022/23:2000 att regeringen behöver se över möjligheterna att underlätta en ökad produktion i landets skogar.

Enligt kommittémotion 2022/23:1246 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 22 bör regeringen genomföra en översyn av skogslagstiftningen i syfte att stimulera till en ökad andel blandskog genom reglering av föryngrings­åtgärder, röjning och gallring. Motionärerna anför att många skogsmarker skulle få en betydligt större artvariation och ökat inslag av lövträd om skogen självföryngrades och inte planterades, men också om det skapades förut­sättningar för blandskog vid röjning och gallring.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Enligt partimotion 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 173 ska en kommande nationell bioekonomistrategi bejaka bioekonomins potential att minska beroendet av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål. Ett likadant förslag återfinns i kommittémotion 2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 29.

I partimotion 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 172 anförs att bioekonomins roll i klimatomställningen måste stärkas samtidigt som till­växten i den brukade skogen ökar för att nå våra klimatmål. Ett liknande förslag återfinns i kommittémotion 2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 12. Skogen och bioekonomin, dvs. den cirkulära ekonomi som baseras på förnybara råvaror, spelar enligt motionärerna en viktig roll för att nå våra klimatmål. I yrkande 11 i samma motion framhålls att Sverige bör ta vara på potentialen i den svenska skogen för biobaserade insatsvaror.

Enligt kommittémotion 2022/23:2072 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 6 bör skogens bidrag till en växande bioekonomi värnas och stärkas. Enligt motionärerna bygger ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige vår nya växande bioekonomi.

Även i motion 2022/23:467 av Isak From och Monica Haider (båda S) i denna del framhålls behovet av en växande bioekonomi där det, utöver att skogen fungerar som en kolsänka, även behövs ett brukande av skogen för att bygga mer i trä samt fasa ut plastprodukter och fossil energi.

Incitament för stärkt kolinlagring

Enligt kommittémotion 2022/23:1246 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 2 bör regeringen ges i uppdrag att utforma förslag på regelverk med ekonomiskt incitament att stärka kolinlagringen vid avverkning och gallring för privata skogsägare. Motionärerna anför att de vill stärka kolinlagringen och den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfritt skogsbruk i stället för kalhyggesbruk. Enligt motionärerna behövs det även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och att anpassa gallringar för ökad kolinlagring.

Även i partimotion 2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 12 framhålls behovet av en ökad kolinlagring. Motionärerna anser att ett ersättningssystem till skogsägare för ökad kolinlagring kombinerat med ökad naturhänsyn bör utredas, som ett utvecklat system för klimatkrediter för kolinlagring.

Landskapsplanering

Enligt kommittémotion 2022/23:1246 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 3 bör styrmedel och incitament införas för att främja landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk för hållbart uttag av biomassa. Motionärerna anför att genom att planera på landskapsnivå, med olika skogsägare, för hur hotade skogsarters livsmöjligheter kan stärkas skapas möjligheter att strategiskt bedöma utrymmet för produktion av biomassa.

Per Bolund m.fl. (MP) anför i partimotion 2022/23:2110 yrkande 17 att det behöver genomföras en systematisk nationell skogsinventering som utgör ett kunskapsstöd till skogs­ägarna och ett verktyg för landskapsplanering och ekologisk funktionalitet. I yrkande 19 framhålls vikten av att regeringen för­djupar berörda myndigheters arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna, säkrar statens ansvar för ekologisk funktionalitet och verkar för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan.

Kompletterande information

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Den 18 maj 2018 fattade regeringen beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. Visionen för skogsprogrammet är: Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. För att uppnå visionen som syftar till att ännu bättre ta vara på skogens möjligheter har regeringen, i bred dialog, arbetat fram en strategi för Sveriges nationella skogsprogram. Det finns även en tillhörande handlingsplan som presenterar åtgärder inom flera politikområden som stöder arbetet med skogsprogrammets vision och mål. Den 7 juli 2022 presenterade regeringen den uppdaterade handlingsplanen för Sveriges nationella skogsprogram som syftar till att skapa en samlad bild av aktuella åtgärder med sikte mot 2030.

I skogspropositionen (prop. 2021/22:58) bedömde regeringen att en ökad hållbar tillväxt i skogen är viktig för den svenska skogsnäringens framtida konkurrenskraft, för en växande, resurseffektiv och cirkulär bioekonomi samt för klimatpolitiken både genom att den växande skogen utgör en kolsänka och genom att skogsråvaran möjliggör substitution av fossila material. Ökad hållbar tillväxt bidrar därutöver till sysselsättning och tillväxt i hela landet. Vidare bedömde regeringen att klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald i skogen bör vara en integrerad del av ökad hållbar tillväxt. Mot bakgrund av detta ansåg regeringen att ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt skulle tas fram. Riksdagen delade regeringens bedömning i denna del (prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:206).

Den 2 juni 2022 fick Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Enligt uppdraget bör målets fokus ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. Vidare bör målet utformas så att incitamenten och motivationen för en förbättrad skogsskötsel och ökad hållbar tillväxt i skogen ökar. Uppdraget ska genomföras efter dialog med bl.a. skogsprogrammets programråd, skogsnäringen, forskningen, miljöorganisationer och Naturvårds­verket. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2023.

I juni 2022 gav regeringen även Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att genomföra en förstudie om möjligheterna till ökad skoglig tillväxt genom miljöanpassad skogsgödsling. Uppdraget ska bidra till att stärka bioekonomins roll i klimatomställningen.

Den 22 februari 2023 redovisade SLU uppdraget i Slutrapport för regeringsuppdrag för Sveriges lantbruksuniversitet angående förstudie kring miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt (SLU.ua.2022.1.1.1–2974). I rapporten har ett antal kunskapsluckor identifierats. Bland annat behövs bättre verktyg och mer detaljerad kunskap om vilka bestånd som är mest effektiva att gödsla och hur skogsgödsling kan göras mer precis för att minimera negativ miljöpåverkan och maximera nyttan. Vidare anförs i rapporten att andelen kontinuitetsbrukad skog sannolikt kommer att öka, och därför finns det behov av att veta mer om hur sådan skogsskötsel påverkas av kvävegödsling. Rapporten är nu under beredning i Regeringskansliet.

Skogsstyrelsen gör i samarbete med SLU skogliga konsekvensanalyser (SKA). I analyserna utgår myndigheterna från ett antal scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt och beräknar därefter vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. Den senaste skogliga konsekvensanalysen SKA 22 presenterades i oktober 2022.

I SKA 22 finns sex olika scenarier som utgår från olika sätt att förvalta skogen. Skogsstyrelsen drar ett antal slutsatser utifrån de olika scenarierna, bl.a. att Sveriges skogstillstånd ger möjlighet till flera alternativa handlings­vägar. Det finns utrymme att samtidigt förbättra både produktion och miljö i skogen, men det finns flera målkonflikter som kräver prioritering och medvetna beslut. Vidare bedömer Skogsstyrelsen att efterfrågan av svenskt rundvirke kommer att öka inom överskådlig tid. Balanssituationen med nuvarande förutsättningar visar att det finns en viss potential till ökad hållbar avverkning till 2035. Om man vill möjliggöra en ännu högre potentiell avverkning behöver åtgärder vidtas för ökad skoglig tillväxt på virkesproduktionsmarken. Enligt Skogsstyrelsen kommer klimatför­ändringarna att bidra till ökad skoglig tillväxt samtidigt som risken för skogsskador bedöms öka. För att minska risken för skogsskador och säkra den framtida tillväxten och biologiska mångfalden ökar behovet av klimat­anpassning i form av ståndortsanpassad skötsel[1].

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23) att åtgärder krävs för att öka en hållbar tillväxt i skogen. De energi- och klimatpolitiska målen förväntas bidra till en ytterligare ökad efterfrågan på skoglig biomassa. Regeringen bedömer att det genom förbättrad skogsskötsel finns en potential att öka den hållbara tillväxten för att möta den ökade efterfrågan. Vidare bedömer regeringen när det gäller skogens klimat­nytta och klimatförändringarnas konsekvens för skogsbruket att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för hög tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför av vikt.

Regeringen framhåller att avvägningen mellan produktion och naturvård, som kommer till uttryck i skogsvårdslagen, skapar en grund för det fortsatta genomförandet av skogspolitiken. Den ger även förutsättningar för skogs­ägarens fortsatta enskilda ägande och brukande av skogen, och regeringen anser att principen om frihet under ansvar fungerar bra och är viktig att värna. Regeringen anför att det ska tas fram ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Växande, varierade och väl förvaltade skogar i linje med förvaltar­skapsprincipen är av stor vikt för den biologiska mångfalden, och markägarens engagemang och kunnande är avgörande. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogs­bruk, med omsorg för kommande generationer.

Skogsstyrelsen drev under januari 2017 till december 2019 en samverkans­process för skogsproduktion, detta enligt den rekommendation som gavs i Skogsstyrelsens och SLU:s gemensamma projekt Adaptiv skogsskötsel och i linje med förslaget i Nationella skogsprogrammets arbetsgrupp 2 om att utreda mål för produktionen (åtgärdsförslag 5.6.4).

Skogsstyrelsens rapport Skogsskötsel med nya möjligheter (rapport 2019/24) är resultatet av samverkansprocessens arbete. I rapporten ges förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion och på så sätt bidra till övergången till ett fossilfritt samhälle och en växande bioekonomi. Rapporten beskriver även hur man samtidigt som man vidtar skogsskötselåtgärder kan göra insatser för att nå andra samhällsmål med skogen. I rapporten görs ett försök att bedöma hur förslagen påverkar målen för hållbar utveckling som tagits fram inom Agenda 2030, miljökvalitetsmålen och skogens ekosystemtjänster.

Skogsstyrelsen anför att förslagen i rapporten behöver analyseras särskilt för att ta vara på de möjligheter som finns att öka skogens produktions­förmåga, detta i kombination med olika åtgärder för artbevarande. Vidare anförs att de åtgärdsförslag som vänder sig till skogsägare bygger mycket på frivillighet. Effekterna av de föreslagna åtgärderna beror på i vilken utsträckning de kommer att genomföras. För Skogsstyrelsens del är rapporten en grund för fortsatt arbete med rådgivning och information till skogsägare och yrkesverksamma i skogsbruket. Skogsstyrelsen kommer i en ny satsning att skapa förutsättningar för att åtgärderna ska bli verklighet.

När det gäller åtgärder för ökad andel blandskog redovisar Skogsstyrelsen i rapporten Klimatanpassning av skogen och skogsbruket – mål och förslag på åtgärder (rapport 2019/23) mål och förslag som ett första steg mot att i samverkan med sektorn systematiskt och fortlöpande verka för, och följa upp, skogsbrukets klimatanpassning i nutid och inför framtiden. Rapporten är en redovisning av de krav som följer av förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Ett av målen som Skogsstyrelsen lägger fram handlar om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen är ståndorts­anpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog, och storm­säker och har hög grad av variation. Under perioden 2020–2024 avser Skogs­styrelsen att särskilt knyta samman klimatanpassning med produktion och hållbar tillväxt i satsningar inom skogsprogrammet och inom ramen för sitt arbete med sektorsdialoger.

Som en del av det nationella skogsprogrammet fick Skogsstyrelsen i juli 2018 i uppdrag att genom rådgivning och kommunikation bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Skogsstyrelsens insatser skulle bidra till att ge information om och förslag på hur främst yrkesverksamma, exempelvis entreprenörer, och skogsägare kan skapa en ökad variation i skogen när det gäller skogsbrukssätt, metoder och trädslagsval.

I februari 2020 slutrapporterade Skogsstyrelsen uppdraget (Slutrappor­tering av uppdrag inom ramen för det nationella skogsprogrammet, 2020-02- 21) och redovisade att myndigheten genomfört aktiviteter inom ramen för kampanjen Skog med variation. Aktiviteterna riktades i första hand till skogsägare, men även gruppen yrkesverksamma i skogsbruket fanns med som en viktig målgrupp. Eftersom den senare gruppen är viktig för att budskapen i kampanjen ska bli genomförda i praktiken har en särskild satsning på yrkesverksamma gjorts i uppdraget.

Inför 2020 stärkte Miljömålsrådet samarbetet inom sju strategiska områden för att öka takten i miljöarbetet. Våren 2020 startade projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk som Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantik­varieämbetet, länsstyrelserna, skogsbruket och ideella organisationer deltog i. Projektet syftade till att öka intresse för, kunskapen om och engagemanget för ett mer variationsrikt skogsbruk. Det handlade om ökade inslag av lövträd och lövskogar, mer hyggesfria metoder och skapandet av mer natur- och kulturvärden i brukad skog. Med kulturvärden menades i projektet främst kulturarvstjänster i form av kvalitetsvirke för byggnadsvård och material från skogen till slöjd. Projektet avslutades i december 2022 och har bl.a. producerat kunskapssammanställningar som beskriver hur satsningar på mer lövskogar och lövträd, mer hyggesfritt samt mer skapande av natur- och kulturvärden kan bidra till en funktionell grön infrastruktur i skogen. Det har även bidragit till erfarenhetsutbyte i fält mellan olika skogliga aktörer om åtgärder för variationsrikt skogsbruk på deltagarnas fastigheter.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Regeringen aviserade i klimathandlingsplanen 2019 (prop. 2019/20:65) att Sverige ska ta fram en nationell bioekonomistrategi tillsammans med de gröna näringarna som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet och skapar miljö- och klimatnytta.

Under 2020 och 2021 modererade Regeringskansliet en dialogprocess med intressenter, myndigheter och forskningsaktörer om behovet av en växande bioekonomi och en nationell bioekonomistrategi. Representanter från bl.a. jordbruks-, skogs- och fiskerinäring, forskningsaktörer samt regioner, myndigheter och ett flertal intresseorganisationer deltog.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU fick i regleringsbreven för 2021 i uppdrag att hjälpa Regerings­kansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner.

Den 17 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt, vid behov, lämna förslag på åtgärder för att främja bioekonomins utveckling (dir. 2022:77). Syftet är att främja hållbar tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta samt att skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället, baserat på biomassa från skogsbruks-, jordbruks- och fiskerinäringarna samt restråvaror i livsmedelsförädlingen. Utredningen har antagit namnet Bioekonomiutredningen.

Enligt direktivet ska utredaren bl.a.

–      ta fram förslag till en nationell strategi, ett eller flera uppföljningsbara mål och, vid behov, åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi.

–      analysera genomförbarheten i och, om utredaren bedömer det lämpligt, föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Negativa effekter på bevarandet av den biologiska mångfalden ska minimeras.

Uppdraget om produktion av biodrivmedel skulle redovisas senast den 31 mars 2023. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet Förnybart i tanken – Ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi (SOU 2023:15). I betänkandet redovisas bl.a. förslag till en vision och mål samt förslag till nytt styrmedel. Den vision som föreslås är följande:

År 2045 har Sverige en inhemsk produktion av flytande förnybara drivmedel och mellanprodukter som är minst av samma storleksordning som landets behov. Produktionen sker med en hög andel inhemska råvaror. Den ökade inhemska produktionen av förnybara drivmedel och mellan­produkter har bidragit till hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och stärkt försörjningstrygghet av drivmedel i hela landet. Den har även bidragit till nya bioraffinaderier och framställning av andra biobaserade produkter som ersätter fossilbaserade produkter.

Betänkandet bereds nu i Regeringskansliet.

Den 15 december 2022 anförde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari följande om skogsbrukets roll i klimatomställningen och bioekonomin i sitt svar på skriftligt fråga 2022/23:110 Reduktionsplikten:

Regeringen arbetar även på nationell nivå för att våra gröna näringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället. Svensk skog spelar en stor roll både som kolsänka och genom att biomassan kan användas som förnybara material och produkter för t.ex. produktion av biobränslen. Regeringen bedömer att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. En särskild utredare har därför i uppdrag att fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt, vid behov, lämna förslag på åtgärder för att främja bioekonomins utveckling (dir 2022:77). 

För ytterligare information om hållbar tillväxt i skogen och dess bidrag till bioekonomin och klimatomställningen, se avsnittet Brukande av skogen.

Den 20 februari 2023 stod miljö- och jordbruksutskottet värd för den digitala konferensen Cirkulär bioekonomi – Vägen till ett mer innovativt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt Europa. Konferensen hölls inom ramen för riksdagens del av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd – den s.k. parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet. Aspekter som diskuterades var bl.a. vilken roll bioekonomin har i genomförandet av den gröna given och vilka nästa steg är för att utveckla den cirkulära bioekonomin i Europa.

Riksdagens tillkännagivanden om bioekonomi

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en nationell bioekonomistrategi bör inrättas för att tillsammans med de gröna näringarna skapa större miljö- och klimatnytta (bet. 2018/19:MJU8, rskr. 2018/19:147). I regeringens skrivelse 2022/23:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 redovisas att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

Riksdagen har också tillkännagett för regeringen att den bör se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 punkt 38, rskr. 2021/22:207). I skrivelse 2022/23:75 redovisas att regeringen i juni 2022 gav Skogsstyrelsen i uppdrag att bl.a. ta fram förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen, översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på f.d. åkermark och regelförändringar för att minska skadenivåerna på skog från klövvilt. Regeringen gav i juli 2022 också SLU i uppdrag att genomföra en förstudie om miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt. Dessutom beslutade regeringen den 17 juni 2022 om kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Dessutom redovisas att regeringen har bedrivit påverkansarbete inom EU för att värna det nationella självbestämmandet över skogspolitiken, inklusive frågan om skogsproduktionens roll i klimatomställningen. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter i Regeringskansliet.

Incitament för stärkt kolinlagring

Konjunkturinstitutets årliga rapport Miljö, ekonomi och politik 2021 från den 15 december 2021 studerar samspelet mellan skogen, klimatet och politiken. I rapporten förespråkas en klimatpolitik som uppmuntrar till ökat upptag av kol i skogen och att mer av skogens produktion används för långlivade produkter. I rapporten redovisas att mycket av skogs- och klimatdebatten handlar om att bevara skogen så att kol inte frigörs till atmosfären eller att bruka skogen för att kunna ersätta fossilintensiva bränslen och material. Eftersom de klimatmål som satts upp, med skogens mått mätt, ligger relativt nära i tid finns enligt Konjunkturinstitutet fördelar med att uppmuntra att kolet binds i skogen eller i långlivade träprodukter. Enligt Konjunkturinstitutet bör ur ett kostnads­effektivitetsperspektiv en styrning mot skogens kolupptag komma till stånd. En möjlig lösning som förs fram i rapporten är att subventionera skogsägarna för skogens upptag av kol och samtidigt beskatta utsläpp av biogen koldioxid.

Naturvårdsverket har lämnat synpunkter på ett utkast av Konjunktur­institutets rapport Miljö, ekonomi och politik 2021 – Skogen, klimatet och politiken (2021-12-08, NV 09361 21). Naturvårdsverket anför att det är positivt och viktigt att främja skogen som kolsänka i en integrerad strategi där även andra miljö- och samhällsmål ingår i målbilden. Vidare anför Naturvårdsverket bl.a. att de nationella incitamenten på ett väl avvägt sätt behöver förstärkas för att både bevara och förstärka nettoupptaget i skogen och i LULUCF-sektorn[2] som helhet.

Den 10 juni 2021 gav regeringen Skogsstyrelsen och Jordbruksverket i uppdrag att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka (N2021/01829). Uppdraget var inriktat på att strategiskt planera arbetet, inklusive att vidareutveckla metoder, för att minska avgången av växthusgaser från jord- och skogsbrukets organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark, som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser och kan bidra till kompletterande åtgärder i det klimatpolitiska ramverket.

Uppdraget redovisades till regeringen i november 2022. I Skogsstyrelsens rapport av regeringsuppdraget Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka (rapport 2022/14) framhålls bl.a. att återvätning av dikade torvmarker, kolinlagring i åker- och betesmark samt beskogning av nedlagd jordbruksmark med rätt åtgärder skulle kunna minska utsläpp och öka kolupptag motsvarande ca 2 miljoner ton koldioxid per år. Rapporten redo­visar potentialen hos ett antal olika åtgärder för att öka kolupptag i jordbruks­mark och minska utsläpp på torvmarker. Rapporten tar också upp metod­utveckling för olika åtgärder samt utvärdering och dokumentation av effekter av åtgärderna. Rapporten är nu under beredning i Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20) anför regeringen att våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, biologisk mångfald, övergödning och landskapets motståndskraft. Regeringen vill utveckla arbetet på området och föreslår därför en satsning på 200 miljoner kronor på en återvätning av dikade torvmarker. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97).

I Skogsstyrelsens och SLU:s skogliga konsekvensanalys från oktober 2022 redovisas att alla scenarier de analyserat ger ökat kolförråd och skogen utgör en avtagande kolsänka sett till hela skogsmarken under hela den simulerade 100-årsperioden. I analysen redovisas att tidsperspektivet är avgörande. Större avsättningar ger hög kolinlagring på kort sikt, men i scenariot Dagens skogs­bruk där inte all tillgänglig tillväxt avverkas ger större kolinlagring på längre sikt.

Naturvårdsverket har finansierat en studie för att studera möjliga styrmedel för att ge incitament för åtgärder i skogen som leder till ökad kolinlagring framför allt i levande träd. Resultatet presenteras i rapporten Styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn (rapport 7037, mars 2022). I rapporten redovisas att för att åtgärder för ökad kolsänka i skogen ska komma till stånd krävs incitament för aktörerna på marknaden, framför allt skogsägare, som leder till att de väljer att bruka sin skog på ett alternativt sätt. I dag saknas till stor del direkta incitament att binda in mer koldioxid i skogen. Det leder till att de flesta skogsägare inte prioriterar skogsbrukets effekter på kolförråden i skogen. Rapporten analyserar och jämför direkta stöd, omvända auktioner och utsläppshandel som styrmedel och landar i att omvända auktioner kan vara det bästa alternativet på lite längre sikt.

Resultatet av rapporten utgör ett underlag till Naturvårdsverkets styr­medelsrekommendationer som görs på regelbunden basis till Regerings­kansliet.

När det gäller incitament att främja den biologiska mångfalden i skogen och kolförrådet anförde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari den 10 februari 2023 följande vid debatten om interpellation 2022/23:159:

När det gäller vår skogspolitik arbetar vi utifrån förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnads