HA01AU1: Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
|
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Utskottet tillstyrker, med de anslagsvillkor som utskottet anger, regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområde 13, som uppgår till ca 5,6 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.
I förhållande till budgetpropositionen innebär utskottets förslag en justering av ändamålet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:1 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13
Statens budget inom utgiftsområde 13
1.Statens budget inom utgiftsområde 13 (S)
2.Statens budget inom utgiftsområde 13 (V)
3.Statens budget inom utgiftsområde 13 (C)
4.Statens budget inom utgiftsområde 13 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Statens budget inom utgiftsområde 13 |
a) Anslagen för 2023
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2022/23:1 utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motionerna
2022/23:1230 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 19,
2022/23:1273 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2022/23:2053 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 3,
2022/23:2056 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4,
2022/23:2109 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP),
2022/23:2208 av Jonny Cato m.fl. (C) och
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 71.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 13 punkt 2.
Stockholm den 15 december 2022
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Magnus Persson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Magnus Persson (SD), Teresa Carvalho (S)*, Viktor Wärnick (M), Michael Rubbestad (SD), Johanna Haraldsson (S)*, Saila Quicklund (M), Serkan Köse (S)*, Ann-Christine From Utterstedt (SD), Arin Karapet (M), Ciczie Weidby (V)*, Leila Ali Elmi (MP)*, Camilla Mårtensen (L), Ulf Lindholm (SD), Sofia Amloh (S)*, Camilla Rinaldo Miller (KD), Helena Vilhelmsson (C)* och Jim Svensk Larm (S)*.
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2023 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.
Vid utskottets sammanträde den 15 november 2022 fick utskottet information om budgetpropositionen av regeringen genom arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och genom jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. I samband med beredningen av ärendet har företrädare för Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsmyndigheten informerat utskottet om sina respektive verksamheter.
Budgetprocessen i riksdagen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2023 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering till 5 565 206 000 kronor (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 13.
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om mål för integrationspolitiken, politiken mot diskriminering, jämställdhetspolitiken och politiken mot segregation.
Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). För politiken mot diskriminering är målet ett samhälle fritt från diskriminering (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). Målet för politiken mot segregation är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU1, rskr. 2019/20:114). För vissa av områdena har regeringen beslutat om delmål eller om strategier och handlingsplaner.
Nyanlända invandrares etablering
När det gäller integrationspolitiken framhåller regeringen att det främst är genom generella åtgärder för hela samhället som målet uppnås. De generella åtgärderna behöver dock enligt regeringen kompletteras med riktade åtgärder som bl.a. finansieras inom utgiftsområde 13. Resultatet för nyanländas etablering påverkas av faktorer inom flera olika områden som ofta är beroende av varandra. Det kan därför vara svårt att redogöra för effekter av enskilda verksamheter eller reformer, inte minst eftersom resultaten ofta visar sig på längre sikt.
I en första del av resultatredovisningen beskrivs utvecklingen inom områdena arbetsmarknad, utbildning, hälsa och boende. I denna del med koppling till det övergripande målet för integrationspolitiken används resultatindikatorer som arbetskraftsdeltagande, kunskapsresultat i grundskolan, det allmänna hälsotillståndet och trångboddhet. I en andra del av resultatredovisningen som avser insatser för främjande av nyanländas etablering är redovisningen strukturerad efter anslagsstrukturen inom området. Denna redovisning baseras i huvudsak på återrapporteringar från myndigheter, främst länsstyrelserna och Migrationsverket.
Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av utvecklingen i förhållande till det mål som riksdagen har beslutat ska gälla för integrationspolitiken. Regeringen konstaterar att utrikes födda, särskilt utomeuropeiskt födda, fortfarande har en svagare förankring på arbetsmarknaden än inrikes födda. Det krävs enligt regeringen ytterligare åtgärder på flera områden för att förbättra och påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet.
Diskriminering
När det gäller politiken mot diskriminering anför regeringen att arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering är ett långsiktigt och komplext förändringsarbete där utvecklingen av resultatet och effekter av arbetet är svåra att mäta och avgränsa från insatser och reformer inom andra politikområden. Regeringen framhåller att den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott samt hbtqi-strategin ingår i arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering.
Den resultatindikator som används är anmälningar och uppgifter om förekomsten av diskriminering. Som bedömningsgrunder använder regeringen framför allt rapporter och redovisningar från Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, andra berörda myndigheter samt antidiskrimineringsbyråerna. Resultatredovisningen är indelad i tre delområden: arbetet för att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter, resultat inom den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott samt resultat inom handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.
Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av utvecklingen i förhållande till det mål som riksdagen har beslutat ska gälla för politiken mot diskriminering. Regeringen framhåller att arbetet med att förebygga och motverka diskriminering och rasism samt för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter förutsätter en rad olika insatser. Regeringens samlade bedömning är att arbetet ger resultat och bidrar till att nå målet om ett samhälle fritt från diskriminering.
Jämställdhet
När det gäller målet för jämställdhetspolitiken har regeringen beslutat om sex underliggande delmål: jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, jämställd hälsa samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen framhåller att jämställdhetspolitiken är bred och ska integreras i regeringens samlade arbete. Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi, i kombination med särskilda åtgärder, för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
För respektive jämställdhetspolitiskt delmål listar regeringen ett antal resultatindikatorer som ska tydliggöra de centrala aspekterna i målen. Exempel på indikatorer är könsfördelning när det gäller chefer i offentlig och privat sektor, kvinnors lön som andel av mäns lön efter sektor, utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år, ersatta dagar för vård av barn, sjukpenningtalet efter ålder samt personer 16–79 år utsatta för misshandel. Redovisningen görs i första hand utifrån delmålens indikatorer och anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder. Regeringen anger att över 90 procent av medlen på detta anslag under 2018–2021 fördelades till insatser för att nå resultat inom delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Redovisningen innefattar också en redogörelse för utvecklingen och resultatet av strategin Jämställdhetsintegrering. I budgetpropositionens bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet redovisas indikatorerna och utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten mer ingående.
Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av måluppfyllelsen mot det övergripande målet för jämställdhetspolitiken samt en bedömning av utvecklingen i förhållande till de jämställdhetspolitiska delmålen. Regeringen konstaterar att även om Sverige står sig väl i internationella mätningar av jämställdhet är det övergripande målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv ännu inte uppnått. När det gäller delmålen framhåller regeringen bl.a. att mäns våld mot kvinnor långt ifrån upphört, och att kvinnor, män, flickor och pojkar i Sverige fortfarande utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Segregation
När det gäller åtgärder mot segregation anför regeringen att målet främst uppnås genom generella åtgärder för hela samhället. För att nå målet behöver de generella åtgärderna enligt regeringen dock kompletteras med riktade åtgärder som bl.a. finansieras inom utgiftsområde 13. Resultatredovisningen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i fem områdestyper som definierats utifrån ett socioekonomiskt index, framtaget av Statistiska centralbyrån och Delegationen mot segregation. Områdestyp 1 avser områden med stora socioekonomiska utmaningar och områdestyp 5 avser områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Redovisningen omfattar ett antal indikatorer, som redovisas för de fem områdestyperna. Exempel på indikatorer är graden av segregation, andelen förvärvsarbetande, andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program samt bostadsarea per person.
Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av utvecklingen i förhållande till det mål som riksdagen har beslutat ska gälla för politiken mot segregation. Regeringen konstaterar att utvecklingen för de fem områdestyperna visar vissa positiva tendenser, samtidigt som små eller inga förändringar kan märkas när det gäller segregationsgraden. Klyftan kvarstår mellan dem som har högst respektive lägst inkomst. Regeringen bedömer dock att den pågående satsningen på sociala insatser i utsatta områden har bidragit till att förstärka det brottsförebyggande arbetet i kommuner med utsatta områden. Regeringens sammantagna bedömning är att det övergripande målet för politikområdet om minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla inte är uppnått.
Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Det är av stor vikt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter, och utskottet vill framhålla betydelsen av en fortsatt dialog mellan riksdagen och regeringen i detta arbete.
Statens budget inom utgiftsområde 13
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. I förhållande till budgetpropositionen innebär utskottets förslag en justering av ändamålet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Centerpartiets och Miljöpartiets alternativa förslag till anslagsfördelning avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).
I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen att anslagen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammanlagt ska uppgå till 5 565 206 000 kronor (prop. 2022/23:1 utg.omr. 13 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag (punkt 2).
I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning för respektive område inom utgiftsområde 13. Regeringens förslag till anslag och beställningsbemyndiganden framgår av tabellerna i bilaga 2 och 3.
Nyanlända invandrares etablering
1:1 Etableringsåtgärder: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för åtgärder för att främja etablering i arbets- och samhällslivet samt för statsbidrag till kommuner för detta ändamål.
Anslaget minskas till följd av att en tillfällig förstärkning av lokala insatser upphör.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 112 030 000 kronor.
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner i samband med mottagandet av nyanlända invandrare. Anslaget får även användas för utgifter för vidarebosättning.
Anslaget minskas bl.a. till följd av ett lägre mottagande av vidarebosatta.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 4 132 083 000 kronor.
2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Anslaget får användas för Diskrimineringsombudsmannens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för Nämnden mot diskriminering.
Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 134 607 000 kronor.
2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget får användas för utgifter för insatser mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Anslaget får även användas för utgifter för bl.a. statsbidrag som syftar till att säkerställa hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter samt till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering och verksamheter som arbetar för att motverka rasism och liknande former av intolerans.
Anslaget minskas till följd av att tidsbegränsade medel för åtgärder för att förstärka arbetet för hbtqi-personers rättigheter upphör. Anslaget ökas för att kunna fortsätta och förstärka arbetet för hbtqi-personers rättigheter.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 100 919 000 kronor.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 39 300 000 kronor 2024.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män.
Anslaget ökas till följd av en permanent förstärkning av det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 705 039 000 kronor.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2024.
Bemyndigandet avser ett nytt statsbidrag som ska fördelas enligt förordningen (2022:722) om statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete.
3:2 Jämställdhetsmyndigheten: Anslaget får användas för Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsutgifter.
Anslaget minskas till följd av att det tillfälliga tillskottet för arbetet med jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet upphör. Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 72 365 000 kronor.
3:3 Bidrag för kvinnors organisering: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.
Anslaget ökas för att stärka kvinnors och flickors organisering i utsatta områden.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 48 163 000 kronor.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 163 000 kronor 2024.
4:1 Åtgärder mot segregation: Anslaget får användas för utgifter för att minska och motverka segregation och för utgifter för statsbidrag som har detta syfte. Vidare får anslaget användas för viss administration samt uppföljning och utvärdering.
Anslaget minskas till följd av att myndigheten Delegationen mot segregation, som har haft i uppdrag att fördela statsbidrag, avvecklas den 31 december 2022. Anslaget ökas till följd av nya uppgifter för Boverket för att säkra fortsatt tillgång till platsdatabasen Segregationsbarometern.
Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 260 000 000 kronor.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa anslagsförslag för 2023. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 13. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2.
Socialdemokraterna
I kommittémotion 2022/23:2053 av Teresa Carvalho m.fl. lämnar Socialdemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 för 2023 än regeringen (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 327 000 000 kronor och att ett anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.
Socialdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 327 000 000 kronor. Socialdemokraterna anför att de på totalen står för en stram migrationspolitik men att ambitionen om 5 000 kvotflyktingar till Sverige per år bör ligga fast.
Förslaget finns även i yrkande 3 i samma motion och i kommittémotion 2022/23:2056 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4.
Vänsterpartiet
I partimotion 2022/23:1273 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänsterpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 för 2023 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 007 000 000 kronor och att två anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.
Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 957 000 000 kronor. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att Sverige ska ta emot färre kvotflyktingar. Vänsterpartiet vill vidare införa en amnesti för de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år.
Förslaget om antalet kvotflyktingar till Sverige finns även i kommittémotion 2022/23:1230 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 19.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor. Vänsterpartiet vill stärka stödet till kvinno- och tjejjourer ytterligare.
Centerpartiet
I kommittémotion 2022/23:2208 av Jonny Cato m.fl. lämnar Centerpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 för 2023 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 335 138 000 kronor och att fem anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.
Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 327 000 000 kronor. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att Sverige ska ta emot färre kvotflyktingar.
2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Anslaget minskas med 1 478 000 kronor till följd av att Centerpartiet föreslår en sänkning av pris- och löneomräkningen.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 30 000 000 kronor. Centerpartiet anser att kvinno- och tjejjourerna måste ges starka och långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att bedriva sitt arbete och ökar därför anslaget. Anslaget ökas också för en utökad satsning på de s.k. regionkoordinatorerna och deras arbete mot prostitution och människohandel.
3:2 Jämställdhetsmyndigheten: Anslaget minskas med 384 000 kronor till följd av att Centerpartiet föreslår en sänkning av pris- och löneomräkningen.
3:3 Bidrag för kvinnors organisering: Anslaget minskas med 20 000 000 kronor. Minskningen är till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en förstärkning på motsvarande belopp. Centerpartiet avvisar förslaget till förmån för att finansiera prioriterade satsningar, inte minst på jämställdhetsområdet.
Miljöpartiet
I kommittémotion 2022/23:2109 av Nicklas Attefjord m.fl. lämnar Miljöpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 för 2023 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 351 000 000 kronor och att tre anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.
Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 256 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att nivån på antalet kvotflyktingar till Sverige ska bibehållas.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 70 000 000 kronor. Miljöpartiet betonar kvinnojourernas betydelse för den samhällsförändring som krävs för att bryta det våld som kvinnor utsätts för och föreslår därför en förstärkning av stödet till kvinno- och tjejjourerna. Miljöpartiet föreslår också en särskild satsning för att stärka finansieringen av civilsamhällesorganisationers stödverksamheter för barn och unga.
Förslaget om ökade anslag till kvinno- och tjejjourerna finns även i partimotion 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 71.
4:1 Åtgärder mot segregation: Anslaget ökas med 25 000 000 kronor. Miljöpartiet anför att när regeringen nu har lagt ned Delegationen mot segregation behöver arbetet fångas upp på andra sätt. Detta kan ske antingen genom en ny myndighet eller på annat sätt där man kan ta vidare den upparbetade kunskapen och även den utvecklade barometer man tagit fram som instrument.
Nyanlända invandrares etablering
Som framgår av resultatredovisningen i budgetpropositionen är det fortfarande stora skillnader mellan utrikes födda och inrikes födda inom många olika områden. Det handlar bl.a. om svagare förankring på arbetsmarknaden, särskilt för utomeuropeiskt födda. Det rör sig också om större utmaningar inom skola och utbildning och om svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Det är tydligt för utskottet att integrationspolitiken i högre grad behöver bidra till att alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande och anstränga sig för att bli självförsörjande och lära sig svenska och att alla barn och unga ges goda framtidsutsikter. I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt ifrån arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet, att självständigt forma sitt liv och delta i samhället. Det är hög tid att ta itu med de betydande integrationsutmaningar som Sverige har och införa en kravbaserad integrationspolitik, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska.
Genom det politiska samarbete som nu leder Sverige är det möjligt att, med Tidöavtalet som grund, handlingskraftigt ta sig an utmaningarna. Åtgärder krävs på många olika områden och utskottet välkomnar den reformagenda för integrationspolitiken som aviseras av regeringen i budgetpropositionen. Genom en fungerande integration till det svenska samhället skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle. Utskottet kommer att noga följa regeringens arbete på området.
När det gäller de alternativa anslagsförslagen konstaterar utskottet att samtliga fyra förslag medför en högre nivå för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. Den högre nivån motiveras genomgående bl.a. av att antalet kvotflyktingar till Sverige bör bibehållas på nivån 5 000, vilket var åtagandet för 2021. Till skillnad från motionärerna anser utskottet att vidarebosättningen till Sverige bör ned till en lägre nivå och ställer sig därmed bakom regeringens förslag om att framöver ta emot 900 kvotflyktingar per år till Sverige. Som slås fast i Tidöavtalet måste ett paradigmskifte ske i den svenska migrationspolitiken, och begränsningen av vidarebosättningen till Sverige är ett av många led i arbetet med att få ordning på integrationen.
Utöver förslaget om att bibehålla nivån på antalet kvotflyktingar har Vänsterpartiet förslag om en amnesti för ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år, vilket skulle medföra ökade kostnader för kommunmottagandet. För att Sverige ska kunna klara integrationen behöver, som utskottet redan varit inne på, invandringen till Sverige minska. En amnesti i enlighet med vad Vänsterpartiet förespråkar vore enligt utskottet fel väg att gå.
Med det anförda ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området nyanlända invandrares etablering.
Diskriminering
Att inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet. Förbud mot diskriminering finns inskrivet i konventioner om mänskliga rättigheter och i EU-lagstiftningen. Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att stärka skyddet mot diskriminering, och också välkomna regeringens inriktning om att under året strategiskt främja jämlikhet och likabehandling inom EU-samarbetet.
Arbetet med att förebygga och motverka diskriminering och rasism samt för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter förutsätter en rad olika insatser. Utifrån resultatredovisningen i budgetpropositionen noterar utskottet att det arbete som bedrivs ger resultat och bidrar till att nå målet om ett samhälle fritt från diskriminering. I likhet med regeringen anser utskottet att det arbete som Diskrimineringsombudsmannen, civilsamhällets organisationer och arbetsmarknadens parter gör är fortsatt viktigt för att skapa förutsättningar för allas lika rättigheter och möjligheter. Den satsning som regeringen föreslår för att kunna fortsätta och förstärka arbetet med hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter välkomnas av utskottet.
När det gäller de alternativa budgetförslagen kan utskottet konstatera att den enda avvikelsen inom området diskriminering som finns från regeringens budgetförslag är den sänkning av pris- och löneomräkningen som Centerpartiet föreslår, vilket påverkar anslaget 2:1 Diskrimineringsombudsmannen.
Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området diskriminering.
Jämställdhet
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utskottet kan konstatera att Sverige står sig väl i internationella mätningar av jämställdhet, men att det övergripande målet ännu inte är uppnått och att många utmaningar kvarstår. Den ekonomiska ojämställdheten är ett hinder för möjligheten att forma samhället och sitt eget liv. Mäns våld mot kvinnor har långt ifrån upphört. Kvinnor och män och flickor och pojkar i Sverige utsätts fortfarande för hedersrelaterat våld och förtryck. Mer återstår också att göra bl.a. när det gäller att nå delmålen om jämställd utbildning och jämställd hälsa.
Som regeringen anför i budgetpropositionen påverkar de jämställdhetspolitiska delmålen varandra och insatser behövs för att det övergripande jämställdhetspolitiska målet ska kunna nås. Som framgår av resultatredovisningen i budgetpropositionen har t.ex. utvecklingen mot en jämn fördelning av makt och inflytande gått framåt i flera avseenden, men samtidigt återstår mer att göra. Kvinnors och mäns förutsättningar och möjligheter i områden med socioekonomiska utmaningar att vara delaktiga och delta i den lokala demokratins och lokalsamhällets formella och informella sammanhang är ett sådant område som behöver utvecklas. Utskottet välkomnar därmed det ökade stöd till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden som regeringen föreslår. Detta är en viktig satsning för att stärka jämställdheten i vårt samhälle.
Utifrån det jämställdhetspolitiska målet är det prioriterat att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är ett arbete som kräver långsiktighet och uthållighet. Utskottet välkomnar därmed den permanenta satsning som regeringen föreslår på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Satsningen förstärker de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Utskottet noterar också med gillande regeringens målsättning att under mandatperioden stärka och bredda skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck samtidigt som stödet till utsatta förbättras (se vidare utg.omr. 4). Som slås fast i Tidöavtalet måste lagstiftningen mot hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterade maktstrukturer skärpas och ökade insatser göras för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. När det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor välkomnar utskottet också att regeringen nyligen gett besked om att den för att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor kommer att ta fram ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla 2024–2026 samt att den avser att ta fram en ny nationell strategi på området. Utskottet ser fram emot att följa och ta del av regeringens arbete på området.
När det gäller de alternativa anslagsförslagen noterar utskottet att Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har förslag om att tillföra ytterligare medel till kvinno- och tjejjourerna, att Centerpartiet vidare bl.a. föreslår en särskild satsning på regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel och att Miljöpartiet vill stärka finansieringen av civilsamhällesorganisationers stödverksamheter för barn och unga.
Utskottet gör den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området jämställdhet.
Segregation
Segregationens konsekvenser påverkar hela samhället men drabbar särskilt de människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar och vars liv och frihet begränsas. Det handlar bl.a. om arbetslöshet och bidragsberoende, sämre skolresultat, hälsoproblem, otrygghet och utsatthet på grund av brottslighet liksom hedersrelaterat våld och förtryck, samt bostadssegregation och trångboddhet. Dagens utanförskap riskerar att upprätthålla och återskapa segregation och ojämlikhet över generationer. För att minska och motverka segregation krävs ett gemensamt arbete på nationell, regional och lokal nivå.
Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen föreslår en rad välkomna satsningar inom olika områden. Det handlar om satsningar inom utbildningspolitiken såsom insatser för likvärdighet och kvalitet och att vuxenutbildningen stärks för att motverka arbetslöshet (se utg.omr. 16) samt satsningar inom arbetsmarknadspolitiken på fler praktikplatser som en byggsten i arbetet för att fler ska få ett jobb och bli självförsörjande (se utg.omr. 14). Det sker också viktigt arbete bl.a. när det gäller det brottsförebyggande arbetet i kommunerna (se utg.omr. 4 och 9). Utskottet vill även framhålla betydelsen av en väl fungerande bostadsmarknad i hela landet.
Utskottet välkomnar den satsning som regeringen gör på den s.k. Segregationsbarometern för att säkra fortsatt tillgång till detta viktiga analys- och uppföljningsverktyg och noterar att Miljöpartiet gör samma bedömning i sitt budgetförslag.
När det i övrigt gäller de alternativa anslagsförslagen konstaterar utskottet att det endast är Miljöpartiet som har förslag som avviker från budgetpropositionen inom området segregation. Utskottet anser självfallet att det är angeläget att, nu när Delegationen mot segregation snart upphör som myndighet, ta till vara den kunskap som upparbetats vid myndigheten. Utskottet delar dock inte Miljöpartiets uppfattning om hur detta bör ske. Segregation motverkas enligt utskottet bäst genom ett brett arbete och med reformer som gör att fler har ett arbete att gå till, att fler lär sig svenska och att fler går ut skolan med fullständiga betyg, inte genom att avsätta medel till specifika delegationer eller liknande.
Avslutningsvis anser utskottet att det bör göras en ändring av ändamålet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Enligt beslut av riksdagen ska myndigheten Delegationen mot segregation upphöra som myndighet den 31 december 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13, bet. 2021/22:AU1, rskr. 2021/22:106). Under utskottets beredning av ärendet har det framkommit att det under 2023 kommer att finnas vissa kvarvarande kostnader till följd av avvecklingen av myndigheten. Det ändamål som regeringen angett för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation medger dock inte att medel används för dessa kostnader. Utskottet föreslår därmed att ändamålet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation får följande lydelse (ny skrivning kursiverad):
Anslaget får användas för utgifter för att minska och motverka segregation och för utgifter för statsbidrag som har detta syfte. Vidare får anslaget användas för viss administration samt uppföljning och utvärdering. Anslaget får även användas för kostnader för avveckling av Delegationen mot segregation.
Med det anförda ställer sig utskottet, med de anslagsvillkor som utskottet anger, bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området segregation.
Sammanfattande ställningstagande
Utskottet tillstyrker, med de anslagsvillkor som utskottet anger, regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsområde 13 för 2023, liksom regeringens förslag om bemyndiganden för regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I förhållande till budgetpropositionen innebär utskottets förslag en justering av ändamålet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation.
|
1. |
|
|
|
Teresa Carvalho (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S), Sofia Amloh (S) och Jim Svensk Larm (S) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 13 inte får överstiga 5 565 206 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 13.
I partimotionen Vårt Sverige kan bättre (mot. 2022/23:2074) presenteras Socialdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 5 i det betänkandet. I den motionen finns också partiets förslag till ram för utgiftsområde 13.
Vi lever i en orolig tid. Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, samtidigt som Putins energikrig prövar både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder. I Sverige pressas hushåll och företag både av hög inflation och av stigande räntor. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för 2023 den situation som Sverige står inför. Budgetpropositionen är ett pärlband av löftesbrott som tydligt visar att Sverigedemokraterna och regeringspartierna saknar verklighetsförankrade lösningar på samhällsproblemen. Vad som krävs nu är en ansvarsfull politik som sätter välfärden och kampen mot samhällsproblemen främst, och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffare ekonomiska tider. Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion som det går att lita på – med rejäla investeringar för att skydda välfärden och hushållens ekonomi och för att öka tryggheten i hela Sverige.
Genom ett jämställt samhälle lägger vi grunden för ett tryggare Sverige. Kvinnor har fortfarande lägre löner och sämre möjligheter att utvecklas i arbetet än män, därför behöver vi fortsätta att arbeta för att förbättra jämställdheten. Vi behöver ta särskilda krafttag för att bekämpa mäns våld mot kvinnor liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
Segregationen är ett gift i vårt samhälle. Den ökar avståndet mellan människor och mellan landsändar, och när avståndet ökar minskar den sammanhållning och gemenskap som alltid har utmärkt vårt land. Segregationen eldas på av en bostadssegregation och en marknadsskola som driver stök och ojämlikhet. För att kunna stoppa nyrekryteringen till gängen och bygga en ännu starkare samhällsgemenskap i Sverige behöver segregationen brytas med kraftfulla åtgärder som spänner över flera politikområden.
Socialdemokraternas förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 13 läggs fram i kommittémotion 2022/23:2053. När det gäller regeringens förslag om ett lägre mottagande av vidarebosatta avvisar Socialdemokraterna denna minskning. Socialdemokraterna står förvisso på totalen för en stram migrationspolitik, men när det gäller vidarebosättningen till Sverige anser vi att ambitionen om 5 000 kvotflyktingar per år bör ligga fast.
Sammantaget anvisar Socialdemokraterna 327 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 13 för 2023.
|
2. |
|
|
|
Ciczie Weidby (V) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 13 inte får överstiga 5 565 206 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 13.
I partimotionen En rättvis väg genom krisen (mot. 2022/23:1299) presenteras Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet. I den motionen finns också partiets förslag till ram för utgiftsområde 13.
Vi har i dag ett ekonomiskt läge som präglas av hög inflation, stigande räntor och effekter av Rysslands krig i Ukraina. I detta läge är det centralt att värna de svenska hushållens ekonomi. Det är också dags att återupprätta det välfärdssamhälle som tidigare generationer har byggt upp. Vänsterpartiet eftersträvar en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i vårt land. Vi behöver en ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Samtidigt måste klimatomställningsarbetet accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående kostnadskrisen. Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning med kraftfulla åtgärder för att möta de utmaningar som finns.
Vänsterpartiets förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 13 läggs fram i partimotion 2022/23:1273. När det gäller regeringens förslag om ett lägre mottagande av vidarebosatta avvisar Vänsterpartiet denna minskning. Sverige ska vara en röst för solidaritet, demokrati och mänskliga rättigheter världen över. En annan viktig fråga där Vänsterpartiet vill gå i en helt annan riktning än vad regeringen och utskottet gör gäller de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år. För denna grupp vill Vänsterpartiet införa en amnesti, och partiet tillför därför medel till anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande.
Ytterligare en angelägen fråga för Vänsterpartiet är att stärka stödet till kvinno- och tjejjourerna. Vänsterpartiet föreslår därför att det tillförs mer medel till jourernas verksamhet än vad regeringen och utskottet gör.
Sammantaget anvisar Vänsterpartiet 1 007 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 13 för 2023.
|
3. |
|
|
|
Helena Vilhelmsson (C) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 13 inte får överstiga 5 565 206 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Eftersom Centerpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområde 13.
I partimotionen Jobben, klimatet och hela landet (mot. 2022/23:2180) presenteras Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet. I den motionen finns också partiets förslag till ram för utgiftsområde 13.
Sverige står inför svåra ekonomiska tider. Priser, räntor och arbetslöshet stiger. Allt fler får det allt svårare att ha råd med att betala räkningar och att tanka bilen. Samtidigt fortsätter världens utsläpp att öka. I detta allvarliga läge krävs att politiken fokuserar på det som är viktigt på riktigt. Fokus måste ligga på att fler ska kunna få eller behålla ett jobb, att klara klimatomställningen och att ge människor i hela landet möjlighet att klara hushållsekonomin. Centerpartiet kan konstatera att regeringen inte förmår att möta dessa utmaningar. Trots löften om att regeringen ämnar driva en liberal och borgerlig politik föreslås nu att skatterna på jobb och företag höjs för att finansiera höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. I Centerpartiets budgetmotion presenteras förslag för ökat jobbskapande, genom sänkta kostnader för att anställa, minskat regelkrångel och värnande om arbetslinjen. Det behövs ett kraftfullt liberalt och grönt alternativ som pekar ut en annan och mer hoppfull väg framåt för Sverige.
När det gäller integrationspolitiken kan konstateras att den har djupa brister. För att Sverige ska stå starkt, nu och i framtiden, behövs effektiva reformer som förbättrar vår mottagning av nyanlända, med ett tydligt jobbfokus. Centerpartiet ser bl.a. behov av att förbättra sfi-utbildningen och se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrationsprocessen. Andra viktiga frågor för att integrationen ska förbättras är att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande samt större fokus på att få utrikesfödda kvinnor att snabbt komma i arbete.
Centerpartiets förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 13 läggs fram i kommittémotion 2022/23:2208. När det gäller regeringens förslag om ett lägre mottagande av vidarebosatta avvisar Centerpartiet detta förslag. Att på detta sätt säga nej till de allra mest nödställda flyktingarna är oanständigt.
Inom jämställdhetsområdet vill Centerpartiet lyfta fram det ovärderliga arbete som kvinno- och tjejjourerna gör för att hjälpa flickor och kvinnor i utsatta situationer. Det är av största betydelse att personer som utsatts för våld i nära relationer får stöd av samhället genom ökad tillgång till kvinnojourer, skyddat boende och andra livsviktiga verksamheter. Jourerna måste ges starka och långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att bedriva sitt viktiga arbete, och Centerpartiet föreslår därför en förstärkning av anslagen till dessa jourer.
Vidare vill Centerpartiet poängtera vikten av Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag i fråga om prostitution och människohandel. Människohandel och prostitution är en av de värsta formerna av mäns våld mot kvinnor. Som nationellt samordningsansvarig har Jämställdhetsmyndigheten möjlighet att driva på samverkan inom arbetet mot prostitution och människohandel, och regionkoordinatorerna har en nyckelroll i det förebyggande arbetet. För att förstärka arbetet mot prostitution och människohandel föreslår Centerpartiet en utökad satsning på de s.k. regionkoordinatorerna. Regeringens förstärkning av anslaget 3:3 avvisas av Centerpartiet för att finansiera prioriterade satsningar, inte minst på jämställdhetsområdet.
Slutligen anser Centerpartiet att besparingar är möjliga inom två av anslagen inom utgiftsområdet genom en sänkning av pris- och löneomräkningen.
Sammantaget anvisar Centerpartiet 335 138 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 13 för 2023.
|
4. |
|
|
|
Leila Ali Elmi (MP) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 13 inte får överstiga 5 565 206 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 13.
I partimotionen Vi bygger det nya gröna folkhemmet (mot. 2022/23:2275) presenteras Miljöpartiets samlade förslag när det gäller statens budget. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation 8 i det betänkandet. I den motionen finns också partiets förslag till ram för utgiftsområde 13.
Det ekonomiska läget i Sverige och i världen kännetecknas av betydande utmaningar och osäkerhet. Efter att världen genomlevt en ekonomisk chock av historiskt snitt under covid-19-pandemin följde Rysslands invasion av Ukraina och med det en ny och på många sätt annorlunda ekonomisk chock. Vi befinner oss också i ett klimatnödläge. Då krävs en kraftfull klimatpolitik för att Sverige och världen ska klara den nödvändiga omställningen. Det är inte ett alternativ att pausa klimatomställningen. Tyvärr går Sverigedemokraternas och regeringens budget i motsatt riktning. Över en tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner med ökade utsläpp, fortsatt beroende av oljestater och en välfärd som riskerar stora neddragningar som följd. Deras budget är inget annat än kolsvart. I kontrast till detta är Miljöpartiets budget inriktad på att vi ska bygga ett nytt grönt folkhem och att ingen ska lämnas efter i det Sverige som ställer om.
Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har en möjlighet att flytta men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krig och konflikter ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar nya orsaker till att människor måste fly. Miljöpartiet är ett feministiskt parti, vilket innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och motverka den rådande könsmaktsordningen, där män har mer makt än kvinnor. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet.
Miljöpartiets förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 13 läggs fram i kommittémotion 2022/23:2109. När det gäller regeringens förslag om att vidarebosättningen till Sverige ska minska är det något som Miljöpartiet avvisar. Sverige bör fortsätta vara en humanitär stormakt och en förebild för global solidaritet, och antalet kvotflyktingar till Sverige bör bibehållas på tidigare nivå.
När det gäller särskilda jämställdhetsåtgärder anser Miljöpartiet att kvinno-och tjejjourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta våldet. Jourerna behöver mer stöd och Miljöpartiet gör satsningar som går utöver vad regeringen och utskottet föreslår. Det viktiga arbete som många civilsamhällesorganisationer gör med att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta t.ex. psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld bör också framhållas. För att dessa stödverksamheter till barn och unga ska kunna fortsätta men också skalas upp ytterligare gör Miljöpartiet en särskild satsning för att stärka finansieringen av dessa verksamheter.
Regeringens angreppssätt mot segregation är enligt Miljöpartiet kontraproduktivt på många sätt. Att lägga ned Delegationen mot segregation är ett exempel. Delegationen hade ett viktigt pågående arbete med att främja samverkan och att bygga och sprida kunskap så att insatserna mot segregation får bättre effekt. Nu när myndigheten läggs ned är det angeläget att den upparbetade kunskapen och den s.k. Segregationsbarometern tas vidare genom en ny myndighet eller på annat sätt, och Miljöpartiet tillför därför resurser för att fånga upp detta arbete.
När det gäller området diskriminering vill Miljöpartiet understryka vikten av att de satsningar som görs på åtgärder mot diskriminering och rasism fortsätter såväl 2023 som åren därefter. Funkofobi, afrofobi, islamofobi och antiziganism är exempel på områden där det under flera år framöver behövs satsningar.
Sammantaget anvisar Miljöpartiet 351 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 13 för 2023.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023 utgiftsområde 13:
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
2022/23:1230 av Tony Haddou m.fl. (V):
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att öka antalet som vidarebosätts till Sverige till 5 000 per år och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1273 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2022/23:2053 av Teresa Carvalho m.fl. (S):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabellen i motionen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2056 av Anders Ygeman m.fl. (S):
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2109 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP):
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell A i motionen.
2022/23:2208 av Jonny Cato m.fl. (C):
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP):
71.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade anslag till kvinno- och tjejjourer och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|||||
|
|
|
S |
V |
C |
MP |
||
|
1:1 |
Etableringsåtgärder |
112 030 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
4 132 083 |
327 000 |
957 000 |
327 000 |
256 000 |
|
|
2:1 |
Diskrimineringsombudsmannen |
134 607 |
±0 |
±0 |
−1 478 |
±0 |
|
|
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
100 919 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
705 039 |
±0 |
50 000 |
30 000 |
70 000 |
|
|
3:2 |
Jämställdhetsmyndigheten |
72 365 |
±0 |
±0 |
−384 |
±0 |
|
|
3:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
48 163 |
±0 |
±0 |
−20 000 |
±0 |
|
|
4:1 |
Åtgärder mot segregation |
260 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
25 000 |
|
|
Summa för utgiftsområdet |
5 565 206 |
327 000 |
1 007 000 |
335 138 |
351 000 |
||
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Tidsperiod |
||
|
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
39 300 |
2024 |
|
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
40 000 |
2024 |
|
|
3:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
48 163 |
2024 |
|
|
Summa för utgiftsområdet |
127 463 |
|
||