Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kompensation för höga drivmedelskostnader.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändrat ändamål för anslaget 1:12 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
3. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområdet och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.

Motivering

I den aktuella propositionen lämnas bl.a. förslag till en ny lag om kompensation för höga drivmedelskostnader som innebär att privatpersoner som äger en personbil får kompensation för höga drivmedelspriser. Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022 och upphör att gälla vid årsskiftet.

Drivmedelspriserna har under de senaste månaderna nått rekordnivåer i Sverige, vilket är en konsekvens av en medveten socialdemokratisk politik för att göra bränslet dyrare. Det slår hårt mot många människor i ett land där många är direkt beroende av bilen. Även om regeringen gärna lyfter konsekvenserna av hur världsmarknadspriset på olja har förändrats under de senaste månaderna är det centralt att understryka att Sverige hade världens dyraste diesel redan före Rysslands invasion av Ukraina.

Det är i grunden en ohållbar och oseriös ekonomisk politik att införa kompensations­bidrag för att medborgarna ska kunna hantera alla de nya skatter och skattehöjningar som regeringen verkställt under sina år vid makten. Regeringen har kontinuerligt höjt skatten på drivmedel sedan 2014 i flera budgetar – trots omfattande kritik mot skattehöjningarnas negativa effekter för sammanhållningen, jobben och hushållens ekonomi. Utöver kraftigt höjda bränsleskatter har även fordonsskatten höjts markant sedan 2014. Dessutom har reduktionsplikten lett till orimligt höga bränslepriser. Sverige har nu betydligt högre krav än EU, och på det sätt som regering har infört plikten har priserna drivits upp kraftigt.

Att regeringen nu vill införa en specifik drivmedelskompensation för att människor ska få bättre förutsättningar att kunna betala regeringens höga skatter väcker många frågor kring regeringens bristande förståelse för de negativa konsekvenser som deras ekonomiska politik medför.

Riksdagen har dessutom – på Moderaternas och flera andra oppositionspartiers initiativ – fattat beslut om att kostnaderna för drivmedel ska sänkas i flera steg. Bara delar av detta beslut har dock regeringen genomfört. Att regeringen ska säkra undantag från den EU-lagstiftning som krävs för att helt kunna ta bort energiskatten på bensin och diesel under tre månader, samt även återkomma med förslag på hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att sänka drivmedelspriserna, återstår. Regeringen bör nu prioritera att uppfylla riksdagens beslut i stället för att lägga fram förslag på nya bidrag som tillfälligt är tänkta att lindra effekterna av deras egen undermåliga politik.

Med anledning av ovanstående anser Moderaterna att regeringens förslag i propositionen om att införa en drivmedelskompensation ska avslås.

Förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och anslag

Tabell 1 Förslag till ändrade ramar för utgiftsområde 22

Tusental kronor

Anslag		Beslutad ram/Anvisat anslag	Förändring av ram/anslag	Ny ram/Ny anslagsnivå	Avvikelse mot regeringen (M)
22	Kommunikationer	77 091 052	4 217 000	81 308 052	–4 217 000
1:12	Transportstyrelsen	2 367 233	17 000	2 384 233	–17 000
1:20	Drivmedelskompensation	0	4 200 000	4 200 000	–4 200 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget

 

 

Elisabeth Svantesson (M)	Edward Riedl (M)
Jan Ericson (M)	Boriana Åberg (M)
Sofia Westergren (M)