H901SfU15: Riksrevisionens rapport om neddragningar hos Migrationsverket 2017–2020

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2021/22:SfU15

Riksrevisionens rapport om neddragningar hos Migrationsverket 2017–2020

 

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksrevisionen har i rapporten Att ställa om i en föränderlig omvärld –neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020 (RiR 2021:24) granskat om Migrationsverkets omställning har styrts och genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte till fullo har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat men personalneddragningarna samt avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte till alla delar genomförts effektivt med hänsyn till verksamhetens behov och hushållning med statens resurser. Riksrevisionen bedömer att Migrationsverkets omställning har haft en negativ inverkan på myndighetens förmåga att nå uppsatta mål.

För att minska risken för kompetensförlust, avbruten verksamhetsutveckl­ing och försämrad produktivitet i samband med omställ­ningar rekommenderar Riksrevisionen regeringen att iaktta försiktighet med att initiera snabba bespa­ringar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksam­heter som finansieras med skattemedel bedrivs så ändamålsenligt och effektivt som möjligt och att anslagen anpassas till det. Regeringen, som anser att det fanns grund för att räkna med en bättre produktivitetsutveckling än vad som blev fallet, avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot en högre effektivitet samt följa myndighetens omställning och effektivisering ge­nom en tät dialog.

Regeringen rekommenderas vidare att överväga att införa nya stödfunktioner för avveckling av statliga tillgångar och att säkerställa tydlig reglering och rutiner för myndigheternas avveckling av utrustning som kan innehålla sekretessbelagd eller integritetskänslig information. Regeringen, som hänvisar till myndigheternas eget ansvar i dessa fall, anser inte att några särskilda åtgärder behöver vidtas.

I betänkandet finns fyra reservationer (M, SD, V, KD, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2021/22:82 Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020.

Sju yrkanden i följdmotioner.  

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020

Reservationer

1.Regeringens styrning och uppföljning, punkt 1 (M, SD, KD)

2.Kompetensförsörjning, punkt 2 (SD, KD)

3.Uppföljning av Migrationsverkets säkerhetsarbete, punkt 3 (M, SD, KD)

4.Utredning av övriga konsekvenser av Migrationsverkets omställning, punkt 4 (V, MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Regeringens styrning och uppföljning

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4391 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 1 och

2021/22:4392 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.

 

Reservation 1 (M, SD, KD)

2.	Kompetensförsörjning

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4391 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 2 och

2021/22:4393 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.

 

Reservation 2 (SD, KD)

3.	Uppföljning av Migrationsverkets säkerhetsarbete

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4392 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2 och

2021/22:4393 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2.

 

Reservation 3 (M, SD, KD)

4.	Utredning av övriga konsekvenser av Migrationsverkets omställning

Riksdagen avslår motion

2021/22:4383 av Tony Haddou m.fl. (V).

 

Reservation 4 (V, MP)

5.	Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelse 2021/22:82 till handlingarna.

 

Stockholm den 31 mars 2022

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maria Malmer Stenergard

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Ludvig Aspling (SD), Teresa Carvalho (S), Ida Gabrielsson (V), Katarina Brännström (M), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Rasmus Ling (MP), Arin Karapet (M), Mattias Vepsä (S), Jennie Åfeldt (SD), Jonny Cato (C), Robert Hannah (L) och Magnus Jacobsson (KD).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2021/22:82 Riks­revisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020 och sju motionsyrkanden som väckts med anledning av regeringens skrivelse. Yrkandena återfinns i bilagan.

Riksrevisionen har granskat om omställningen av Migrationsverket under åren 2017–2020 har styrts och genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Gransk­ningen har redovisats i rapporten Att ställa om i en föränderlig omvärld – neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020 (RiR 2021:24).

Riksrevisionens rapport överlämnades till riksdagen den 23 september 2021. Riksrevisor Helena Lindberg med medarbetare presenterade gransk­ningsrapporten vid utskottets sammanträde den 28 oktober 2021.

 

Utskottets överväganden

Neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020

Riksrevisionens rapport

Under perioden 2013–2016 växte Migrationsverket för att kunna omhänderta den stora ökningen av asylsökande med behov av boendeplatser. Under peri­oden 2017–2020 ställde myndigheten om för att i stället hantera ett minskat behov inom mottagningssystemet och minskade anslag.

Riksrevisionen konstaterar att Migrationsverkets omställning har inneburit de senaste decenniernas största och snabbaste neddragningar i svensk statsför­valtning och att den har medfört utmaningar för Migrationsverket vad gäller såväl kompetens- och lokalförsörjning som myndighetens förmåga att utföra sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Riksrevisionens samlade bedömning är att Migrationsverkets omställning inte till fullo har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asyl­boenden har i huvudsak fungerat, men personalneddragningarna samt avveckl­ingen av tillgångar och lös egendom har inte till alla delar genomförts effektivt med hänsyn till verksamhetens behov och hushållning med statens resurser. Riksrevisionen bedömer även att Migrationsverkets omställning har haft negativ inverkan på myndighetens förmåga att nå uppsatta mål.

Enligt Riksrevisionen har flera mål vad gäller ärendebalanser, handlägg­ningstider, service och tillgänglighet inte nåtts och en viktig förklaring till det är att produktiviteten inte ökade på det sätt som myndighetsledningen och regeringen förväntade sig. Riksrevisionen anser att både Migrationsverkets ledning och regeringen har överskattat myndighetens förmåga att öka produktiviteten under omställningen, och produktivitetsökningen har uteblivit delvis på grund av just de besparingar som motiverats utifrån förväntningar om framtida effektiviseringar. Vidare anser Riksrevisionen att omställningen innebar att utvecklingsprojekt som syftade till att effektivisera verksamheten inte kunde genomföras i tid. Exempelvis pausades införandet av en digital process för asylhandläggningen, vilken när den infördes resulterade i ökad produktivitet.

Omställningen påverkade enligt Riksrevisionen även myndighetens förmåga att tillhandahålla god tillgänglighet och service. Under 2017 och 2018 använ­des mindre än hälften av avsatta medel för planerade investeringar, bland dessa investeringar ingick ett projekt för en integrerad kundtjänstmodell.

Riksrevisionen bedömer också att personalneddragningarna inte har genomförts ändamålsenligt. Kompetensförsörjningen har under omställningen inte kunnat säkras tillräckligt väl och personalomsättningen har varit högre än planerat. Det har inneburit att medarbetare som inte omfattats av omställ­ningen, och som hade behövts i verksamheten, har sagt upp sig självmant. Det uppstod behov av nyrekrytering lokalt trots ett allmänt rekryteringsstopp med anledning av omställningen. Riksrevisionen bedömer att bristerna i kompe­tensförsörjningen till viss del kan förklaras av den initiala avsaknaden av en samlad strategisk syn på kompetensbehov och bristande samordning. Sam­mantaget bedöms bristerna ha inverkat negativt på den samlade kompetens­försörjningen och bidragit till långa handläggningstider inom framför allt tillståndsärenden. Samtidigt noterar Riksrevisionen att Migrationsverket har dragit lärdom av erfarenheterna och utvecklat en mer strategisk kompetens försörjning.

Riksrevisionen bedömer att avvecklingen av lokaler i huvudsak har funge­rat, men att avvecklingen av tillgångar delvis har brustit. Riksrevisionen har även funnit brister i Migrationsverkets interna styrning och kontroll, vilka inneburit ökad risk för oegentligheter vid avveckling av anläggningstillgångar och lös egendom. Utrangerade tillgångar har inte kunnat spåras och underlag som bekräftar att överlåtelse av tillgångar skett har saknats. Exempelvis har ett stort antal datorer utrangerats utan lämplig dokumentation. Konsekvensen är att det inte går att utesluta att oegentligheter har förekommit. Eftersom utrustningen skulle kunna innehålla sekretessbelagd eller integritetskänslig information ser Riksrevisionen detta som en särskilt allvarlig brist. Enligt Riksrevisionens bedömning kan vaga regler och avsaknad av centrala statliga stödfunktioner ha bidragit till försämrad hushållning av statlig egendom. De ekonomiadministrativa regelverken är utformade för att fungera för all statlig verksamhet och innehåller få bestämmelser som avser avveckling. Reglerna kan därför upplevas som vaga och svårtolkade.

När det gäller att nå verksamhetsmålen anser Riksrevisionen att det försvå­rats eftersom regeringen under pågående neddragningar har gett Migrations­verket nya uppdrag och infört ny lagstiftning, vilket försvårat myndighetens möjlighet att nå dessa mål. Bland annat genomfördes flera lagändringar under 2016 som kan ha bidragit till uteblivna effektiviseringar under 2017 och 2018. Granskningen visar samtidigt att företrädare från Regeringskansliet och Migrationsverket upplevt dialogen mellan regeringen och Migrationsverket som god.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:

–      Iaktta försiktighet med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Detta för att minska risken för kompetensförlust, avbruten verksamhetsutveckling och försäm­rad produktivitet i samband med omställningar.

–      Överväg att införa nya stödfunktioner för avveckling av statliga tillgångar.

–      Säkerställ tydlig reglering och rutiner för myndigheternas avveckling av utrustning som kan innehålla sekretessbelagd eller integritetskänslig information.

Regeringens skrivelse

Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att vara försik­tig med att initiera snabba besparingar på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamheter som finansieras med skattemedel bedrivs så ända­målsenligt och effektivt som möjligt och att anslagen anpassas till det. Enligt regeringen fanns det grund för att räkna med en bättre produktivitetsutveckling under åren 2017–2020 än vad som realiserades. I budgetpropositionen för 2022 har föreslagna besparingar fördelats enligt en trappa för att skapa en lång­siktig planeringshorisont för myndighetens fortsatta omställning. Regeringen kommer att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot att uppnå en högre effektivisering samt följa myndighetens omställning genom en tät dialog.

När det gäller nya stödfunktioner för avveckling av statliga tillgångar delar inte regeringen Riksrevisionens uppfattning eftersom bl.a. omställning och avveckling som är initierade av en myndighet måste hanteras av myndigheten själv. Vidare anser regeringen att varje myndighet ansvarar för att egna informationshanteringssystem uppfyller grundläggande och särskilda säker­hetskrav. Regeringen har därför inte för avsikt att införa nya stödfunktioner för avveckling av statliga tillgångar. Det finns inte heller behov av tydligare reglering och rutiner från regeringens sida för myndigheternas avveckling av utrustning som kan innehålla sekretessbelagd eller integritetskänslig infor­mation.

Regeringen har vidtagit följande åtgärder med anledning av Riksrevi­sionens iakttagelser.

Migrationsverket har både under och efter Riksrevisionens granskning arbetat med att förbättra interna rutiner där bister har identifierats när det gäller avveckling av så väl statliga tillgångar som utrustning. Sedan 2016 har rege­ringen i sin styrning av Migrationsverket fokuserat på att förbättra både den strategiska styrningen och ekonomistyrningen.

Statskontoret fick i december 2016 i uppdrag att analysera genomförandet av den organisation som Migrationsverket sjösatte den 1 januari 2015. I uppdraget ingick att kartlägga och bedöma om ansvarsfördelningen, den interna styrningen och stödet till verksamheten motsvarade syftet med den nya organisationen.

För att förbättra ekonomistyrningen, med fokus på förbättrad prognos­kapacitet, fick Ekonomistyrningsverket (ESV) i mars 2017 i uppdrag att analysera och bedöma Migrationsverkets ekonomiadministrativa processer, rutiner och prognoser.

I januari 2018 beslutades att en överdirektör skulle placeras på Migrations­verket för att avlasta och utgöra ett viktigt stöd för generaldirektören i arbetet med att förbättra och effektivisera verksamheten.

Statskontoret fick i mars 2019 i uppdrag att följa upp Migrationsverkets organisation som gäller fr.o.m. den 1 april 2018.

Regeringen bedömer att prognoserna numera är mer träffsäkra och ända­målsenliga. Även Migrationsverkets budgetunderlag har utvecklats och utgör i dag i större utsträckning underlag för regeringens medelstilldelning. Därtill bedömer regeringen, i likhet med Riksrevisionen, att myndigheten nu har för­bättrat både den strategiska och den ekonomiska styrningen och att myndig­heten är bättre rustad för eventuella framtida upp- eller nedgångar i verksam­heten.

Regeringen kommer i regleringsbrevet att fortsätta att styra myndigheten mot att uppnå en högre effektivitet inom verksamheten. Migrationsverket ska förkorta kötiderna för öppna ärenden och öka andelen beslut som fattas inom författningsstyrd tid. Därtill ska myndigheten förbättra sin tillgänglighet och service för de sökande och andra berörda.

I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Motionerna

Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i kommittémotion 2021/22:4392 yrkande 1 att regeringen ser över och skärper sin styrning och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet. Med tanke på den goda dialogen mellan rege­ringen och Migrationsverket som beskrivs i rapporten torde det för regeringen ha funnits förutsättningar för att i tid sätta in åtgärder för att åtminstone minska diskrepansen mellan målsättningar för produktivitet och budget. Motionärerna anser således att det finns skäl att ifrågasätta regeringens styrning och uppfölj­ning av Migrationsverket. I yrkande 2 begär motionärerna en uppföljning av Migrationsverkets tillämpning och efterlevnad av säkerhetsskyddsrelaterade regler och myndighetens egna styrdokument på området. Av Riksrevisionens rapport framgår att det inte gått att spåra vad som hänt med lös egendom såsom it-utrustning och mobiltelefoner trots att utrustningen kunnat innehålla sekre­tessbelagd eller integritetskänslig information.

Ludvig Aspling m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2021/22:4391 yrkande 1 att regeringen förbättrar målstyrningen och förhindrar tvära kast i regelverken om migration. Den kris som Migrationsverket genomgått tyder på att det är en chockartad minskning av anslagen samtidigt som myndigheten fått nya uppdrag och lagstiftningen ändrats, som är orsaken till den misslyck­ade omställningen med uteblivna produktivitetsökningar. I yrkande 2 begärs att kompetensförsörjningen hos Migrationsverket tryggas. Eftersom myndig­hetens omställning har medfört ett stort bortfall av kompetens och erfarenhet måste regeringen ge tydliga direktiv till Migrationsverket om att prioritera och trygga kompetensförsörjningen.

Tony Haddou m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2021/22:4383 att rege­ringen utreder neddragningarna hos Migrationsverket. De uppföljningar som genomförts har inte beaktat konsekvenserna för människor som berörts av Migrationsverkets beslut och verksamhet. Inte heller konsekvenserna för myndighetens medarbetare eller för samhället i stort har undersökts. Rege­ringen bör därför genomföra en bred utredning med denna inriktning.

Hans Eklind m.fl. begär i kommittémotion 2021/22:4393 yrkande 1 att Migrationsverkets kompetensförsörjning prioriteras. En konsekvens av Migrationsverkets omställning är personalneddragningar och förlorad kompe­tens. Detta har fått negativa effekter på produktiviteten, rättssäkerheten och kontrollen över vilka som har rätt att befinna sig i landet. I yrkande 2 begär motionärerna en översyn av regeringens arbetssätt när det handlar om att stödja myndigheterna i deras säkerhetsarbete. Av Riksrevisionens rapport framgår att avvecklingen av Migrationsverkets tillgångar har brustit. Bland annat har det inte gått att spåra vad som hänt med t.ex. it-utrustning och mobiltelefoner, vilket innebär att känsliga uppgifter kan ha hamnat i fel händer. Motionärerna anser att regeringen kan göra mer för att underlätta för myndigheter att på ett effektivt och korrekt sätt avveckla tillgångar.

Utskottets ställningstagande

Riksrevisionen har granskat neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020. Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att vara för­siktig med att initiera snabba besparingar på förväntade men osäkra effektivi­seringar, inte minst på grund av risken för förlust av kompetens. Även verk­samhetsutvecklingen och produktiviteten riskerar att försämras. Riksrevi­sionens analys visar att målen om minskade ärendebalanser och förkortade handläggningstider väsentligen hade nåtts om produktiviteten hade ökat på det sätt som myndigheten och regeringen förväntade sig. Utskottet, som noterar att regeringen anser att det fanns grund för att räkna med en bättre produktivi­tetsutveckling, kan dock konstatera att så inte blev fallet. I vart fall berodde det delvis på att Migrationsverkets förvaltningsanslag 2020, som bl.a. bekostar personal och administrativa lokaler, minskade med mer än en tredjedel jämfört med 2016. Även myndighetens förmåga att tillhandahålla god tillgänglighet och service påverkades av omställningen. En försvårande omständighet var enligt Riksrevisionen att regeringen under pågående omställning gav Migra­tionsverket nya uppdrag och att ny lagstiftning infördes. Utskottet instämmer således i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomföres på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet noterar dock att både Riksrevisionen och rege­ringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustad för framtida upp- eller nedgångar och att budgetunderlaget har utvecklats liksom den strategiska och ekonomiska styrningen.

Utskottet delar däremot inte Riksrevisionens bedömning och rekommen­dation att regeringen bör överväga att införa nya stödfunktioner för avveckling av statliga tillgångar. Utskottet anser liksom regeringen att bl.a. omställning och avveckling som initierats av en myndighet även måste hanteras av myndigheten.

När det gäller rekommendationen om avveckling av utrustning som kan in­nehålla sekretessbelagd eller integritetskänslig information framhåller rege­ringen att varje myndighet ansvarar för att egna system för informations­hantering uppfyller grundläggande och särskilda säkerhetskrav. Utskottet delar denna uppfattning.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riks­dagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motion­erna 2021/22:4392 (M) yrkandena 1 och 2, 2021/22:4391 (SD) yrkandena 1 och 2, 2021/22:4383 (V) och 2021/22:4393 (KD) yrkandena 1 och 2. Motion­erna avstyrks därför.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handling­arna.

Reservationer

 

1.	Regeringens styrning och uppföljning, punkt 1 (M, SD, KD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Ludvig Aspling (SD), Katarina Brännström (M), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Arin Karapet (M), Jennie Åfeldt (SD) och Magnus Jacobsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4391 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 1 och

2021/22:4392 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Den kris som Migrationsverket genomgått tyder på att det är en chockartad minskning av anslagen, samtidigt som myndigheten fått nya uppdrag och lagstiftningen ändrats, som är orsaken till den misslyckade omställningen med uteblivna produktivitetsökningar. Emellertid beskriver Riksrevisionen att dialogen mellan regeringen och Migrationsverket upplevts som god. Det borde med andra ord ha funnits förutsättningar för regeringen att i tid sätta in åtgärder för att åtminstone minska diskrepansen mellan målsättningar för produktivitet och budget. Det finns således skäl att ifrågasätta regeringens styrning och uppföljning av Migrationsverket. Regeringen bör därför skärpa sin styrning och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet.

 

 

2.	Kompetensförsörjning, punkt 2 (SD, KD)

av Ludvig Aspling (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Jennie Åfeldt (SD) och Magnus Jacobsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4391 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 2 och

2021/22:4393 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

En konsekvens av Migrationsverkets omställning är kraftiga personalneddrag­ningar och förlorad kompetens. Detta har fått negativa effekter på produktivi­teten, rättssäkerheten och kontrollen över vilka som har rätt att befinna sig i landet. Regeringen måste därför ge tydliga direktiv till Migrationsverket om att trygga och prioritera kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt.

 

 

3.	Uppföljning av Migrationsverkets säkerhetsarbete, punkt 3 (M, SD, KD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Ludvig Aspling (SD), Katarina Brännström (M), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Arin Karapet (M), Jennie Åfeldt (SD) och Magnus Jacobsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4392 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2 och

2021/22:4393 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Det är en allvarlig brist att det inte har gått att spåra vad som hänt med t.ex. datorer och mobiltelefoner när Migrationsverket i samband med omställ­ningen avvecklat tillgångar trots att utrustningen kunnat innehålla sekretess­belagd eller integritetskänslig information. Regeringen måste därför se över både sitt eget arbetssätt och Migrationsverkets tillämpning och efterlevnad av säkerhetsskyddsrelaterade regler samt myndighetens egna styrdokument på området. 

 

 

4.	Utredning av övriga konsekvenser av Migrationsverkets omställning, punkt 4 (V, MP)

av Ida Gabrielsson (V) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4383 av Tony Haddou m.fl. (V).

 

 

Ställningstagande

De uppföljningar som genomförts av Migrationsverkets omställning har inte beaktat konsekvenserna för de som berörts av myndighetens beslut och verk­samhet, exempelvis de som befunnit sig i mottagningsverksamheten. Inte heller konsekvenserna för myndighetens medarbetare eller för samhället i stort har undersökts. Regeringen bör därför genomföra en bred utredning av neddragningarna hos Migrationsverket med denna inriktning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2021/22:82 Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020.

Följdmotionerna

2021/22:4383 av Tony Haddou m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda neddragningarna hos Migrationsverket enligt beskrivningen i motionen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4391 av Ludvig Aspling m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra målstyrningen och förhindra tvära kast i regelverken om migration och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga kompetensförsörjningen hos Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4392 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver se över och skärpa sin styrning och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av Migrationsverkets tillämpning och efterlevnad av säkerhetsskyddsrelaterade regler och myndighetens egna styrdokument på området och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4393 av Hans Eklind m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera Migrationsverkets kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regeringens arbetssätt när det kommer till att stödja myndigheterna i deras säkerhetsarbete och tillkännager detta för regeringen.