H901NU22: Immaterialrätt

Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22

Immaterialrätt

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mål om patent. Utskottet anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civil­rättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere.

Utskottet föreslår därtill att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden som rör bl.a. upphovsrätt, patent och olika åtgärder för att öka företags kunskap om immaterialrätt. I flera fall avstyrks motionerna med hänvisning till pågående arbete och gällande rätt.

I betänkandet finns 10 reservationer (S, M, SD, C, KD, L, MP). I en reservation (S, C, MP) förordas att riksdagen inte gör något tillkännagivande.

Behandlade förslag

Cirka trettio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Frågor som rör upphovsrätt

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Frågor som rör patent

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Övriga frågor som rör immaterialrätt

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Vissa frågor om upphovsrätt, punkt 1 (M)

2.Vissa frågor om upphovsrätt, punkt 1 (SD)

3.Vissa frågor om upphovsrätt, punkt 1 (C)

4.Upphovsrättsskyddade konstverk på offentliga platser, punkt 2 (SD, C)

5.Kostnader i mål om patent, punkt 3 (S, C, MP)

6.Åtalsprövning vid patentintrång, punkt 4 (M, KD, L)

7.Ny immaterialrättsstrategi, punkt 5 (M, KD, L)

8.Övriga frågor om immaterialrätt, punkt 6 (M)

9.Övriga frågor om immaterialrätt, punkt 6 (SD)

10.Övriga frågor om immaterialrätt, punkt 6 (KD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Frågor som rör upphovsrätt

1.	Vissa frågor om upphovsrätt

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:274 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),

2021/22:845 av Sofia Westergren m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1–5,

2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 10 och

2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 22.

 

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

2.	Upphovsrättsskyddade konstverk på offentliga platser

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 30.

 

Reservation 4 (SD, C)

Frågor som rör patent

3.	Kostnader i mål om patent

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kostnader i mål om patent och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2435 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 25,

2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 6 i denna del och

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 i denna del.

 

Reservation 5 (S, C, MP)

4.	Åtalsprövning vid patentintrång

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 6 i denna del och

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 i denna del.

 

Reservation 6 (M, KD, L)

Övriga frågor som rör immaterialrätt

5.	Ny immaterialrättsstrategi

Riksdagen avslår motion

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10.

 

Reservation 7 (M, KD, L)

6.	Övriga frågor om immaterialrätt

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:1798 av Markus Selin (S),

2021/22:2037 av Johnny Skalin (SD),

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 6,

2021/22:2435 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 6,

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 och

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 44.

 

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (SD)

Reservation 10 (KD)

Stockholm den 9 juni 2022

På näringsutskottets vägnar

Carl-Oskar Bohlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl-Oskar Bohlin (M), Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Amanda Palmstierna (MP) och Niels Paarup-Petersen (C).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 26 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22 som rör olika immaterialrättsliga frågor.

Den 24 mars 2022 fick utskottet information från Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) om hur man ser på genomförandet av EU:s nya upphovsrättsdirektiv i svensk rätt. Vidare fick utskottet den 31 mars 2022 information från stats­sekreterare Lars Westbratt om det pågående arbetet med att genomföra EU:s nya upphovsrättsdirektiv och det enhetliga patentsystemet.

I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag.

Utskottets överväganden

Frågor som rör upphovsrätt

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) anförs att en viktig del i att skapa en gemensam digital marknad i Europa är ett starkare skydd för upphovsrätten som också omfattar juridiska personers rätt att skydda sitt material och få ersättning om det återanvänds. Motionärerna begär därför i yrkande 22 ett tillkännagivande om att en digital inre marknad inom EU förut­sätter att skyddet för immateriella tillgångar harmoniseras, liksom vill­koren för att träffa upphovsrättsliga avtal.

Av kommittémotion 2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1 fram­går att motionärerna anser att det finns ett behov av att moder­ni­sera upp­hovs­rätten. I motionen framhålls bl.a. att en god balans måste finnas i lag­stift­ningen utifrån vad som är rimligt i dagens samhälle. I en över­syn bör särskilt intres­set av en fri åsiktsbildning värnas, skriver motio­nä­rerna. I motionen fram­hålls vidare i yrkande 2 att befintliga inskränkningar i upp­hovs­rätten är dåligt anpassade efter det moderna sam­hället. Lagstiftaren bör enligt motio­närerna därför tillsätta en utredning med syftet att införa mer flexibla inskränk­ningar i upphovsrätten utifrån vad som är skäligt med hänsyn till sam­hällets utveckling. Av motionens yrkande 3 framgår att motionärerna anser att reger­ingen bör överväga om upphovsrättens långa skyddstider är befogade utifrån moderna förhållanden. Det framhålls vidare i motionen att möjlig­heterna att till­gängliggöra upphovsrättsskyddade verk på legala sätt måste för­bättras. Detta framgår av yrkande 4, och motionärerna framför att med full­goda alter­na­tiv till illegala tjänster, som lever upp till konsumenternas för­vänt­ningar, upp­rätthålls också den allmänna respekten för upphovsrätten. I motio­nens yrkande 5 anförs vidare att Sverige bör verka för att avskaffa regler på upp­hovs­rättsområdet som står i konflikt med intresset av ett fritt internet och en fri åsiktsbildning. Motionärerna menar att delar av EU:s nya upphovs­rätts­direktiv går i motsatt riktning. I motionen anförs avslutningsvis i yrkande 8 att upp­hovsrätten bör revideras så att fri spridning av offentlig konst möjlig­görs.

I kommittémotion 2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att genomförandet av EU:s nya upp­hovs­rättsdirektiv i svensk rätt bör leda till att yttrandefriheten försvaras och stärks samt att mellanhänders grundläggande ansvar och skyldighet att fram­föra information i oförvanskat skick tydliggörs. I motionen framförs vidare att det finns områden där den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inte är anpassad till den digitala verkligheten. Ett sådant är panoramafriheten där det efter beslut i Patent- och marknadsdomstolen inte är klart om man får dela bilder på offentlig konst digitalt utan att betala till konstnären. I yrkande 30 förordas därför att lagstiftningen revideras så att bilder på offentlig konst kan delas online utan restriktioner.

I motion 2021/22:274 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) anförs att lagen om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område innebär att företag och organisationer kan bedriva brottsbekämpning. Motionärerna menar att det inte är rimligt att tvister på området hanteras som civilmål där den enskilda medborgaren själv får stå för alla rättegångs­kostnader. Av den anledningen anser motionärerna att regeringen bör arbeta på EU-nivå för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner.

I motion 2021/22:845 av Sofia Westergren m.fl. (M) anförs att basen för en rättvis och transparent fördelning av royaltyer är en lagreglerad registrering av rättigheter, främst inom den digitala världen. Motionärerna anför i yrkande 1 att regeringen därför bör ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med bristande upphovsrättsregistrering av digitalt innehåll. I yrkande 2 begär motionärerna att regeringen överväger att reglera upphovsrätts­regi­stre­ring i likhet med den befintliga företagsregistreringen och handel med före­tags­aktier.

Bakgrund och pågående arbete

Inledning

Immaterialrätten omfattar skydd av intellektuella prestationer och känne­tecken och delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovs­rätten ger skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande, medan det industriella skyddet omfattar skydd för tekniska lösningar genom patent, design­skydd eller skydd för varumärken och andra varukännetecken.

Immaterialrätten är i högsta grad internationell och påverkad av glo­ba­li­se­ringen och den tekniska utvecklingen. Det är vanligt att exempelvis musik, böcker och uppfinningar av olika slag får stor internationell spridning, sam­tidigt som de immateriella rättigheterna kan vara av stor ekonomisk betydelse för upphovsmannen eller uppfinnaren. Mot denna bakgrund har en allmän inter­nationell rättsordning byggts upp på grundval av internationella kon­ven­tioner. De två viktigaste konventionerna på det globala planet är Bern­kon­ven­tionen (BK) av 1886 inom upphovsrätten och Pariskonventionen (PK) av 1883 inom det industriella rättskyddet jämte otillbörlig konkurrens.

Inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) antogs 1994 Trips­avtalet (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights). Tripsavtalet för­pliktigar exempelvis de avtalsslutande länderna att upprätthålla den stan­dard som följer av de senaste textversionerna av Bern- och Paris­kon­ven­tionerna. Genom Trips har en sammanhängande immaterialrättslig skydds­ordning skapats med i princip en global omfattning.

Inom EU bärs insatser inom immaterialrätten upp av flera centrala syften. En ökad harmonisering av medlemsstaternas immaterialrättsliga regleringar anses vara viktig för att skapa bättre konkurrensvillkor för aktörerna inom EU, främja EU-företagens internationella konkurrenskraft och för att nationell lag­stiftning inte ska hindra den fria rörligheten. Den juridiska formen för EU:s rättsakter inom immaterialrätten är ofta direktiv som ska genomföras i med­lemsstaternas nationella lagstiftningar.

Allmänt om upphovsrätt

Upphovsrätten är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upp­hovsmän har till sina verk. Upphovsrätten omfattar resultatet av varje ska­pande verksamhet som uppnår en viss grad av originalitet (verkshöjd). Exempel på verk är romaner, filmer, dikter, musikaliska verk, sceniska verk, kons­tverk och datorprogram.

Bestämmelser om upphovsrätt finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har enligt upphovsrättslagen vissa rättigheter till verket. Dessa rättigheter är dels ekonomiska, dels ideella. De ekonomiska rättigheterna innebär en rätt att förfoga över verket i två hänseenden. För det första har upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket. För det andra har upphovsmannen en ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten. Detta kan ske på fyra olika sätt, nämligen genom att verket överförs till allmänheten, genom att verket framförs offentligt, genom att exemplar av verket visas offentligt eller genom att exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten. Som utgångspunkt får ingen annan än upphovsmannen använda verket på dessa sätt utan upphovsmannens samtycke.

De ideella rättigheterna kan också delas in i två delar. Den ena innebär att upphovsmannen har rätt att anges när exemplar av hans eller hennes verk fram­ställs eller när verket görs tillgängligt för allmänheten (rätten att bli namn­given). Den andra innebär att upphovsmannen har en rätt att sätta sig emot att verket ändras så att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks eller att verket görs tillgängligt för allmänheten i en sådan form eller i ett sådant sammanhang att hans eller hennes litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks (rätten till respekt för verket).

Ensamrätten innebär alltså att den som vill utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk som utgångspunkt måste ha samtycke av den som innehar upp­hovs­rätten till verket. Det kan vara upphovsmannen själv eller någon som rätten har övergått till, t.ex. på grund av avtal eller dödsfall. I vissa fall måste alltså samtycke inhämtas från en annan rättsinnehavare än upphovsmannen (dvs. den som har skapat verket). Många gånger finns det flera upphovsmän till ett och samma verk. För att förfoga över verket i dess helhet krävs då samtycke av samtliga upphovsmän.

I de ekonomiska rättigheterna finns en rad inskränkningar som motiveras av hänsyn till olika allmänna eller enskilda intressen. Det är t.ex. tillåtet att utan tillstånd från upphovsmannen under vissa förutsättningar framställa exem­plar av verk för privat bruk, att citera verk och att återge verk vid nyhets­rap­portering i radio och tv.

På särskilda områden kan användning av skyddade verk även grundas på bestämmelserna om avtalslicens i upphovsrättslagen. Med avtalslicens avses att en part kan träffa avtal om användning av verk med en organisation som före­träder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk på området och därigenom få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Avtalet utsträcks alltså till att omfatta sådana utanför­stående upphovsmän (avtalslicensverkan). Syftet är att användaren ska kunna få alla de rättigheter som han eller hon behöver för sin verksamhet, samtidigt som upphovsmännen ska få ersättning. Avtalslicens kan användas bl.a. vid utsändning och vidaresändning av radio och tv.

EU:s nya upphovsrättsdirektiv

Övergripande om direktivet

Den 15 april 2019 antog EU:s ministerråd ett nytt upphovsrättsdirektiv (Europa­­parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och när­stående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direk­tiven 96/9/EG och 2001/29/EG). Direktivet innehåller bestämmelser som bl.a. rör anpassning av upphovsrättsliga undantag och inskränkningar till en digital och gränsöverskridande miljö, förbättring av licensieringsförfaranden för att säker­ställa bredare tillgång till innehåll samt en välfungerande marknadsplats för upphovsrätt. Genom direktivet införs obligatoriska undantag från upphovs­rätten för ändamål som gäller text- och datautvinning, onlineundervisning samt bevarande och digital spridning av kulturarv. I direktivet fastställs även har­moniserade regler som underlättar utnyttjande av verk som inte längre salu­förs (utgångna verk), utfärdande av kollektiva licenser med utvidgad verkan och klarering av rättigheter för filmer genom plattformar för beställvideo.

Vidare införs en ny rättighet för pressutgivare för onlineanvändning av deras presspublikationer. Upphovsmän till verk som ingår i presspublikationen har också rätt till en del av de intäkter som uppstår genom denna nya rättighet. När det gäller plattformar för delning av onlineinnehåll som bygger på modellen med användaruppladdat innehåll förtydligar direktivet det rättsliga regelverket för dessa plattformar. Sådana plattformar kommer i princip att vara tvungna att ha en licens för upphovsrättsskyddade verk som laddas upp av användarna, såvida inte ett antal villkor som anges i direktivet är uppfyllda. Rättig­hetshavare kommer därför att kunna förhandla bättre om villkoren för att utnyttja deras onlineverk och få ersättning för onlineanvändningen av inne­hållet genom dessa plattformar. Samtidigt gör direktivet det möjligt för användarna att fritt generera och ladda upp innehåll som syftar till att utgöra citat, kritik, recensioner, karikatyrer, parodier och pastischer. Direktivet omvandlar dessa undantag, som för närvarande är frivilliga för medlems­staterna, till obligatoriska undantag för denna specifika typ av användning. I direktivet fastställs också upphovsmäns och utövande konstnärers rätt till lämplig och proportionerlig ersättning vid licensiering eller överlåtande av deras rättigheter. Ett transparenskrav införs för att utnyttja licensierade verk, och direktivet innehåller även en mekanism för ersättningsjustering, åtföljd av en särskild tvistlösningsmekanism. Programutvecklare är undan­tagna från dessa regler.

Direktivet innehåller även bestämmelser om att Europeiska kommissionen (kom­missionen) senast den 7 juni 2026 ska genomföra en översyn av direk­tivet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska eko­no­miska och sociala kommittén.

Genomförande av direktivet i svensk rätt

Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att genom­föra reglerna i svensk rätt. I genomförandearbetet har fler än 100 orga­ni­sationer, företag, myndigheter m.fl. medverkat. Hösten 2021 remitte­rade reger­ingen promemorian Upphovsrätten på den digitala inre marknaden (Ds 2021:30). I promemorian övervägs och föreslås för­fatt­nings­ändringar som genom­för direktivet i svensk rätt. Regerings­kansliet uppger vidare att genom­för­andearbetet är försenat och att en pro­po­sition med förslag som genomför direk­tivet i svensk rätt troligtvis kommer att lämnas till riksdagen under våren eller hösten 2022.

Kommissionens meddelande om en handlingsplan för immateriella rättigheter

Kommissionen presenterade den 25 november 2020 ett meddelande till Europa­parlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén benämnt Att utnyttja EU:s innovationspotential – En handlings­plan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens (COM (2020) 760). I meddelandet uppger kommissionen att den har identifierat flera utmaningar inom det immaterialrättsliga området. Det hand­lar bl.a. om att EU:s immaterialrättssystem fortfarande är alltför fragmenterat, att många företag och forskare inte drar full nytta av de möjligheter som immateriella rättigheter erbjuder och att verktygen för att underlätta tillgången till och omsättningen av immateriella rättigheter är underutvecklade. Trots fort­satta ansträngningar för att förändra situationen konstaterar kommissionen också att intrångsproblematiken alltjämt är omfattande. Slutligen finner kom­missionen att avsaknaden av en rättvis spelplan på global nivå ofta leder till nackdelar för EU:s företag när de bedriver verksamhet utomlands. För att hantera dessa utmaningar föreslår kommissionen att ett antal åtgärder ska vid­tas på området. Det handlar bl.a. om att förbättra skyddet av immateriella rättigheter, uppmuntra framför allt små och medelstora företag att effektivt använda sina immateriella tillgångar, förenkla tillgången till och delning av immaterialrättsligt skyddade tillgångar, bekämpa intrången i immateriella rättigheter och verka för en rättvis spelplan på global nivå.

Övergripande om inskränkningar i upphovsrätten

Upphovsrätten styrs till stor del av internationella konventioner och EU-rätten. Vilka inskränkningar i upphovsrätten som en EU-medlemsstat får ha regleras uttömmande i EU-direktiv. Det innebär t.ex. att det inte är möjligt att i Sverige införa den amerikanska modellen ”fair use”. För svensk del återfinns inskränk­ningarna i 2 kap. upphovsrättslagen, t.ex. när det gäller citaträtten. Som nämnts antogs ett nytt upphovsrättsdirektiv 2019 och genom­förande­arbetet pågår alltjämt. Efter initiativ från bl.a. Sverige innehåller direktivet en bestämmelse som säkerställer möjligheten för medlemsstater att ha system för s.k. avtals­licenser. De möjliggör licensiering av stora mängder upphovsrätts­skyddat material inom vissa områden och är viktiga för både rättighetshavare och användare i Sverige. I direktivet finns även nya obligatoriska inskränk­ningar i upp­hovsrätten till förmån för forskning, utbildning och bevarande av kultur­arvet. Direktivet innehåller också bestämmelser om att användare av vissa typer av onlineplattformar ska få använda upphovsrättsligt skyddat material i bl.a. parodi- och kritiksyfte. Samtidigt regleras plattformarnas ansvar för upphovsrättsligt skyddat material som laddas upp av användarna. Genom­fö­rande­arbetet rymmer enligt uppgift från Regerings­kansliet inte någon allmän översyn av inskränkningarna i 2 kap. upphovs­rätts­lagen.

Upphovsrättsliga skyddstider

I Sverige gäller upphovsrätten så länge upphovsmannen lever och i 70 år därefter. Den 70-åriga skyddstiden infördes i Sverige den 1 januari 1996. Innan dess gällde en skyddstid om 50 år. Ändringen gjordes på grund av genom­förandet av det s.k. skyddstidsdirektivet. Skyddstiderna i direktivet är tvingande, och Sverige kan alltså inte lagstifta om kortare skyddstider. För utländska verk (från tredjeländer) som skyddas här gäller Sveriges inter­na­tionella åtaganden, enligt vilka skyddstiden som utgångspunkt blir densamma som för svenska verk (principen om s.k. nationell behandling). Det kan tilläg­gas att även skyddstiderna för s.k. närstående rättigheter till stor del är harmo­ni­serade. Skyddstiderna gäller förenklat från året då prestationen gjordes och 50 år framåt (i vissa fall gäller dock andra tider; för ljudupp­tagningar som getts ut eller offentliggjorts gäller t.ex. en 70-årig skyddstid). EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden medför även hinder för att lagstifta om krav på en aktiv åtgärd från upphovsmannen för att bevara ensamrätten till sitt verk efter det att en viss tid förflutit.

Privatkopieringsersättning

Bestämmelser om privatkopieringsersättning finns i 26 k–26 m §§ upphovs­rätts­lagen. En näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller till landet inför anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för privat bruk, ska betala en särskild ersättning som är bestämd i lagen. Ersättningen ska gå till de upphovsmän vars verk därefter har sänts ut i radio eller tv eller getts ut på anordningar genom vilka de kan återges.

Våren 2018 tillkännagav riksdagen för regeringen att den borde göra en översyn av systemet för privatkopieringsersättning (bet. 2017/18:NU14). Ett enigt utskott anförde bl.a. att det fanns ett behov av att ersätta det nuvarande regel­verket med ett mer ändamålsenligt system som genererar en rimlig ersättning till upphovsmännen för den privatkopiering som faktiskt före­kommer. Regeringen borde enligt utskottet därför tillsätta en utredning med en sådan inriktning, där möjligheten att införa ett system där staten har det över­gripande ansvaret särskilt borde beaktas. Riksdagen beslutade i enlig­het med utskottets förslag (rskr. 2017/18:278).

Hösten 2020 beslutade regeringen att en särskild utredare (Monika Sörbom, hovrättslagman vid Svea hovrätt) ska göra en översyn av ersättningen till rättighetshavare vid privatkopiering. Syftet med översynen är att åstadkomma en modern och effektiv ersättningsordning vid privatkopiering. Enligt direk­tivet till utredaren (dir. 2020:82) skulle utredaren kartlägga i vilken omfattning kopiering för privat bruk förekommer på den svenska marknaden och bedöma vad som kan anses utgöra rimlig kompensation till rättighetshavarna. Utre­da­ren skulle med denna utgångspunkt göra en fullständig översyn av det nuva­rande regelverket och föreslå nödvändiga författningsändringar.

I april 2022 överlämnade utredaren betänkandet Privatkopierings­er­sätt­ningen i framtiden (SOU 2022:20) till regeringen. Betänkandet bereds för närva­rande inom Regeringskansliet.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentliga platser

Det finns sedan lång tid tillbaka bestämmelser i upphovsrättslagen som gör det möjligt att fritt avbilda konstverk som är stadigvarande placerade på eller vid allmänna platser. När det gäller frågan om huruvida upphovsrättsskyddade verk på allmänna platser får avbildas och fritt överföras till allmänheten via inter­net utan krav på att tillstånd getts eller ersättning betalats till upphovs­mannen kan nämnas att Högsta domstolen våren 2016 tog ställning till denna fråga (mål nr Ö 849-15). Högsta domstolen slog fast att rätten att fritt avbilda upp­hovsrättsligt skyddade konstverk på offentlig plats inte innefattar en rätt för en ideell organisation att även publicera sådana avbildningar digitalt i en databas. Patent- och marknadsdomstolen har därefter i en dom (mål nr PMT 8448-14) uttalat att inte heller privatpersoner har rätt att publicera bilder av upphovsrättsligt skyddade konstverk på offentliga platser. Den sistnämnda domen är dock fråga om ett underrättsavgörande med ett begränsat prejudikat­värde.

Det civilrättsliga sanktionsdirektivet

Det civilrättsliga sanktionsdirektivet (även kallat Ipreddirektivet) syftar till att närma medlemsstaternas lagstiftning till varandra när det gäller att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter, för att på så sätt uppnå en hög, likvärdig och enhetlig skyddsnivå för immateriella rättigheter på den inre marknaden. I februari 2009 beslutade riksdagen att anta de lagändringar som följer av direktivet (prop. 2008/09:67, bet. 2008/09:NU11). Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2009 och innebar bl.a. att domstolarna fick möjlighet att ålägga vissa aktörer att ge rättighetshavare information om intrångsgörande varors och tjänsters ursprung och distributionsnät (s.k. informationsföre­läggande). Genom att man införde ett informationsföreläggande skapades en möjlighet för domstolarna att ålägga en internetleverantör att ge rättighets­havaren information om vilka som har de abonnemang som har använts för att begå intrång via internet.

Vissa insatser för att öka den legala användningen av upphovsrättsskyddade verk

Under åren 2016–2019 hade PRV i uppdrag att bl.a. öka allmänhetens kunskap för att minska intrången i upphovsrätten och öka intresset för lagliga distri­bu­tions­tjänster. I uppdraget ingick också att utreda olika insatser som kunde göra det lättare för konsumenter och andra användare att lagligt ta del av digitalt till­gängligt material med rättighetshavarnas samtycke, vilket bl.a. resulterade i initiativet Streama lagligt (dnr N2016/02167/IF och N2017/04031/IFK). Reger­ings­kansliet uppger att detta är satsningar som PRV nu tar vidare inom sin ordinarie verksamhet och att det sedan 2017 finns ett informationsuppdrag inskrivet i myndighetens instruktion.

Det kan även nämnas att Statens medieråd enligt myndighetens reglerings­brev för 2022 har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medie­använ­dare samt att informera dem om upphovsrättsliga rättigheter och skyldig­heter för att uppmuntra legal användning av upphovsrättsligt skyddade verk.

Tidigare riksdagsbehandling

EU:s nya upphovsrättsdirektiv

När det gäller EU:s nya upphovsrättsdirektiv kan det konstateras att det i riksdagen fanns olika uppfattningar om huruvida Sverige skulle rösta ja till direktivet när det slutligen skulle antas av ministerrådet den 15 april 2019. Vid information och samråd i riksdagens EU-nämnd inför det aktuella rådsmötet konstaterade nämnden att det inte fanns stöd för regeringens ståndpunkt att rösta ja till direktivet och att majoriteten i nämnden ansåg att Sverige skulle rösta nej. Regeringen röstade i enlighet med EU-nämndens ståndpunkt. Våren 2020 förordade utskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att direktivet revideras (bet. 2019/20:NU18). Utskottet framhöll bl.a. att det finns två delar i det nya regelverket som är särskilt problematiska och som kommer att begränsa informationsfriheten på internet. Det första är direktivets artikel 15 (tidigare artikel 11) som ger tidningar ensamrätt till deras digitala publikationer och som innebär att de därmed kan kräva betalt för textutdrag, bilder och rubriker – s.k. länkskatt. Det andra området som utskottet såg som problematiskt är bestämmelserna i direktivets artikel 17 (tidigare artikel 13), dvs. att digitala plattformar ska filtrera allt material som laddas upp för att säkerställa att det inte skyddas av upphovsrätten – s.k. uppladdningsfilter. Utskottet framhöll dessutom att direk­tivets regler om datautvinning och annan textanalys bör tydliggöras för att dataanalys på internet även ska vara tillåten i skolutbildning och inte enbart begränsas till akademiska sammanhang. I en reservation framförde företrädare i utskottet för Socialdemokraterna, Vänster­partiet och Miljöpartiet att riks­dagen inte bör göra något tillkänna­givande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2019/20:312).

Våren 2022 lämnade regeringen skrivelse 2021/22:75 Riksdagens skrivel­ser till regeringen – åtgärder under 2021 till riksdagen. I skrivelsen – som behandlas av riksdagens konstitutionsutskott – uppges med anledning av det nämnda tillkännagivandet att regeringen under hösten 2020 lyfte fram frågan om en revidering av direktivet i rådets arbetsgrupp för upphovsrätt utan att få stöd för detta av kommissionen eller andra medlemsstater. Tillkännagivandet anges dock inte som slutbehandlat i skrivelsen. I ett yttrande till konstitutions­utskottet över regeringens skrivelse (yttr. 2021/22:NU3y) meddelande ett enigt utskott att det inte hade något att invända mot regeringens bedömning.

Mot bakgrund av tillkännagivandet har Regeringskansliet uppgett att kom­mis­sionen meddelat att det inte är aktuellt att öppna upp för en revidering av direk­­tivet, särskilt med tanke på att genomförandet fortfarande pågår. Direk­tivet kommer i stället att utvärderas i linje med vad som gäller för EU:s arbete med bättre lagstiftning, när det är möjligt att se hur det påverkat mark­naden.

Kommissionens meddelande om en handlingsplan för immateriella rättigheter

I ett utlåtande (utl. 2020/21:NU25) över kommissionens meddelande om en handlingsplan för immateriella rättigheter (COM (2020) 760) framförde utskottet våren 2021 bl.a. att det är positivt med ett bättre skydd av immate­riella rättigheter inom EU och att det är bra att meddelandet pekar ut att små och medelstora företag ska uppmuntras och få stöd att använda imma­teriella till­gångar mer effektivt. Utskottet instämde vidare med kommissionen i fråga om behovet av att bekämpa och beivra intrång i immateriella rättig­heter. När det gäller skyddet för geografiska beteckningar ansåg utskottet att utgångs­punkten för kommissionens arbete ska vara att skyddet inte ska utsträckas till att omfatta annat än jordbruksprodukter och livsmedel. Avslut­ningsvis under­strök utskottet betydelsen av att eventuella framtida åtgärder vidtas på ett sam­hällsekonomiskt effektivt sätt och inom ramen för långsiktigt hållbara offent­liga finanser. I utlåtandet finns en motivreservation som fram­fördes av före­trädaren för Vänsterpartiet i utskottet.

Vissa övriga frågor som rör upphovsrätt

Våren 2021 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att regeringen bör utreda vidgade inskränkningar i upphovsrätten (bet. 2020/21:NU23). Utskottet hänvisade bl.a. till de EU-gemensamma regler som lägger grunden för den svenska immaterialrättslagstiftningen. Yrkandet följdes upp i en reservation av företrädare för Sverigedemokraterna i utskottet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2020/21:336).

Våren 2021 avstyrkte ett enigt utskott två motionsyrkanden som rörde registrering av upphovsrätter (bet. 2020/21:NU23). Utskottet anförde bl.a. att principen om formlöst skydd är helt central inom upphovsrätten och har sin grund i Bernkonventionen och att lagstiftning om t.ex. registreringskrav eller liknande för skydd inte är möjlig. Utskottet påpekade att det dock inte finns något som hindrar att marknaden utvecklar affärsmodeller där t.ex. upphovs­rätt registreras för att underlätta handel med immateriella rättigheter m.m. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2020/21:336).

Vidare avstyrkte utskottet våren 2021 ett motionsyrkande om att se över de regler som rör upphovsrättsliga skyddstider (bet. 2020/21:NU23). Utskottet anförde då att reglerna har sin grund i EU-rätten och att det inte finns förutsättningar för Sverige att ensidigt ändra dessa. Yrkandet följdes upp i en reservation av företrädare för Sverigedemokraterna i utskottet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2020/21:336).

Utskottet har även vid flera tillfällen under den senaste valperioden, senast våren 2021 (bet. 2020/21:NU23), avstyrkt motionsyrkanden där det framförts att upphovsrättslagen behöver ändras så att bilder på offentlig konst fritt kan delas på internet utan restriktioner. Utskottet har hänvisat till det oklara rättsläget. Våren 2021 framförde företrädarna för Sverigedemokraterna och Centerpartiet en annan uppfattning i en reservation. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2020/21:336).

Motionsyrkanden om att riva upp Ipreddirektivet har avstyrkts av ett enhäl­ligt utskott vid flera tillfällen under den innevarande valperioden, senast våren 2021 (bet. 2020/21:NU23). Utskottet anförde vid detta tillfälle bl.a. att det inte fanns något skäl till ett riksdagsuttalande eftersom det inte var aktuellt att öppna upp direktivet för omförhandling.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Vissa frågor om upphovsrätt

–      Upphovsrättsskyddade konstverk på offentliga platser.

Vissa frågor om upphovsrätt

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska kunna fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Att upphovsrätten ska utvecklas i denna riktning är också syftet med det direk­tiv på upphovsrättens område som antogs inom EU våren 2019 (Europa­par­­la­men­tets och rådets direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och när­stå­ende rättig­heter på den digitala inre marknaden och om ändring av direk­tiven 96/9/EG och 2001/29/EG). Avsikten med de nya reglerna är att säker­ställa skyddet för upphovsmän och konstnärer samtidigt som det skapas nya möjlig­heter att få tillgång till och dela upphovsrättsskyddat innehåll på internet i hela EU. Utskottet kan konstatera att direktivet bl.a. innehåller bestämmelser som rör dels rättigheter för pressutgivare för onlineanvändning, dels platt­formars rätt att dela innehåll online samt nya obligatoriska inskränk­ningar i upp­hovsrätten till förmån för forskning, utbildning och för att bevara kultur­arvet. Utskottet kan även konstatera att det svenska genom­förande­arbetet alltjämt pågår och att en proposition med lagförslag väntas bli behandlad i riksdagen under hösten 2022.

I motionerna 2021/22:2430 (SD) yrkandena 1, 2 och 5, 2021/22:3227 (C) yrkande 10 och 2021/22:3368 (M) yrkande 22 berörs dels utformningen av de regler som direktivet innehåller, dels den utveckling av upphovsrätten som är avsikten med direktivet. Som framgår av det föregående finns åsiktsskillnader mellan företrädarna för olika partier i riksdagen, och för den delen även i utskottet, när det gäller huruvida bestämmelserna i det nya upphovsrätts­direk­tivet är ändamålsenligt utformade och om direktivet kommer att leda till en nöd­vändig modernisering av det upphovsrättsliga regelverket. Som nämnts beslutade riksdagen våren 2020 dessutom om ett tillkännagivande där reger­ingen uppmanades att verka för att revidera direktivet, och som redovisats är till­kännagivandet ännu inte slutbehandlat. Oaktat inställning till innehållet i direk­tivet eller huruvida riksdagen borde ha gjort ett tillkänna­givande avser utskottet inte att förorda några nya uttalanden när det gäller innehållet i direk­tivet eller om andra åtgärder som rör genomförandeprocessen eller en moder­ni­sering av upphovsrätten i övrigt. Utskottet kan åter konstatera att en propo­sition som genomför direktivet i svensk rätt väntas bli behandlad i riksdagen under hösten 2022. Utskottet får då anledning att återkomma till dessa frågor.

I motion 2021/22:2430 (SD) yrkande 3 anförs att regeringen bör utreda huru­vida skyddstiderna för upphovsrättsskyddat material kan förkortas. I Sve­ri­ge gäller upphovsrätten så länge upphovsmannen lever och i 70 år där­efter. Utskot­tet har vid tidigare tillfällen avstyrkt liknande förslag och fram­hållit att denna bestämmelse har sin grund i EU-rätten och att det inte finns för­ut­sätt­ningar för Sverige att ändra reglerna. Utskottet vidhåller denna upp­fattning.

I den nyssnämnda motionens yrkande 4 framförs vidare att legalt till­gängliggörande av upphovsrättsskyddade verk bör underlättas. Även här har utskottet avstyrkt liknande förslag vid tidigare tillfällen. Det förtjänar dock att åter framhållas att det sedan tidigare är klarlagt att det inte är tillåtet att till­handa­hålla upphovsrättsskyddat material för t.ex. streamning utan tillstånd samt att den svenska upphovsrättslagstiftningen på detta område grundar sig på EU-gemensamma regler. Utskottet kan dessutom konstatera att vissa myndigheter har eller har haft informationsuppdrag om upphovsrätt samt att nya EU-gemensamma regler som ökar konsumenternas tillgång till lagliga streamnings­tjänster under tillfälliga vistelser i andra EU-länder trädde i kraft 2018. Det sistnämnda gör lagliga innehållstjänster mer attraktiva utan att för den skull urholka territorialprincipen. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av ett gott företagsklimat som bidrar till att marknaden för lagliga alternativ ska kunna växa.

När det gäller det som framförs i motion 2021/22:845 (M) i yrkandena 1 och 2, om att skapa ett system för registrering av upphovsrättsskyddat mate­rial, vill utskottet framhålla att principen om formlöst skydd är helt central inom upphovsrätten och har sin grund i Bernkonventionen. Utskottet har, som redovisats, avstyrkt identiska motionsyrkanden vid tidigare tillfällen och då bl.a. framhållit att lagstiftning om t.ex. registreringskrav eller liknande för skydd mot denna bakgrund inte är möjlig. Detsamma gäller för krav på registre­ring för handel med upphovsrätt. Utskottet vidhåller sin uppfattning att det saknas rättsliga förutsättningar att genomföra de förslag som framförs i den nämnda motionen. Utskottet vill dock framhålla att det inte finns något som hindrar att marknaden utvecklar affärsmodeller där t.ex. upphovsrätt registre­ras för att underlätta handel med immateriella rättigheter m.m.

Avslutningsvis framhålls det i motion 2021/22:274 (SD) att det civil­rätts­liga sanktionsdirektivet bör rivas upp. Som redovisats har identiska motions­yrkanden avstyrkts flera gånger tidigare och utskottet kan konstatera att detta för­slag inte heller denna gång har något stöd i utskottet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks härmed.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentliga platser

I motionerna 2021/22:2430 (SD) yrkande 8 och 2021/22:3227 (C) yrkande 30 anförs att upphovsrättslagen behöver moderniseras och bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan delas online utan restriktioner. Denna argu­men­tation har, såvitt utskottet förstår, sin bakgrund i olika domstols­av­gör­anden som pekar i motsatt riktning. Utskottet har, som redovisats, avstyrkt iden­tiska motionsyrkanden vid tidigare tillfällen men vill ändå åter framhålla att Högsta domstolen i en dom slagit fast att rätten att fritt avbilda upp­hovs­rätts­ligt skyddade konstverk på offentlig plats inte innefattar en rätt för en ideell organisation att även publicera sådana avbildningar digitalt i en databas. Patent- och marknadsdomstolen har därefter i en dom uttalat att inte heller privat­personer har rätt att publicera bilder av upphovsrättsligt skyddade konst­verk på offentlig plats. Den sistnämnda domen är dock ett under­rätts­avgörande med ett begränsat prejudikatvärde, och utskottet avser inte att för­orda några till­kännagivanden i linje med vad motionärerna föreslår.

De nämnda motionsyrkandena avstyrks härmed.

Frågor som rör patent

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 anförs att processrätten som rör patenträttsliga mål behöver ses över. Motio­närerna menar att översynen bl.a. bör innefatta dels handläggningstider och kost­nader i civilrättsliga mål om patent, dels villkoren för att åklagare ska kunna väcka straffrättsligt åtal för patentintrång.

I kommittémotion 2021/22:2435 skriver Josef Fransson m.fl. (SD) att Sverige har relativt få patenttvister som avgörs i domstol och att detta troligen beror på att den svagare parten tar en stor risk genom att eventuellt få betala stora rättegångskostnader. I yrkandena 3 och 4 anförs därför att regeringen bör utreda dels en försäkringslösning för den som hamnar i en tvist om intrång, dels ett tak för rättegångskostnader vid patenttvister.

I kommittémotion 2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 25 förordas att regeringen bör utreda hur patenträttigheterna kan ses över, bl.a. med avseende på hur obalansen mellan parterna vid rättegångar påverkar nyttiggörande av forskning och innovationsviljan.

För kapitalsvaga nystartade svenska företag eller enskilda forskare är det viktigt att det finns ett regelverk som på ett bättre sätt än i dag skyddar dem vid patentintrång. Det skriver Arman Teimouri m.fl. (L) i kommittémotion 2021/22:3380. Av yrkande 6 framgår att motionärerna vill att det ska finnas regler som håller nere eller begränsar processkostnaderna för mindre företag i patenttvister samt att regeringen ska se över hur åklagare i större omfattning kan väcka åtal för patentintrång.

Bakgrund och pågående arbete

Mål om patentintrång

Inledning

Patent skyddar tekniska lösningar och uppfinningar. Genom ett patent får patenthavaren en ensamrätt att använda uppfinningen yrkesmässigt. Det innebär att ingen annan har rätt att använda den vid t.ex. tillverkning eller försäljning. Tanken med patentsystemet är att den tekniska utvecklingen ska stimuleras. Uppfinnaren får patent mot att staten offentliggör uppfinningen. I och med att uppfinningen offentliggörs får allmänheten ny kunskap som kan användas för ytterligare utveckling. De bestämmelser som reglerar patent­rätten finns framför allt i patentlagen (1967:837).

I mål om patentintrång i domstol är det normalt enskilda som tvistar i en civil­process. Patentintrång kan dock även behandlas i straffprocess där den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått ett patentintrång kan dömas till böter eller fängelse.

Handläggningstider

Våren 2016 biföll riksdagen en proposition om att inrätta två specialdomstolar (Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen) som ska handlägga i princip samtliga landets immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål och ärenden (prop. 2015/16:57, bet. 2015/16:JuU10, rskr. 2015/16:159). Avsikten med dom­sto­larna är att öka kva­liteten i dömandet och att uppnå en effektivare rätts­process för immaterial­rättsmålen. Enligt uppgift från Regeringskansliet har detta resulterat i för­kortade handläggningstider för immaterialrättsliga mål, vilket i sin tur skapar möjlighet till begränsade rättegångskostnader. Mellan september 2018 och mars 2022 har antalet patentmål i balans i domstolen sjunkit med nästan två tredjedelar (från 58 till 21 mål). Av Sveriges Domstolars års­re­do­vis­ning för 2021 framgår vidare att Patent- och marknadsdomstolen under samt­liga år efter inrättandet 2016 har avgjort fler mål och ärenden än vad som inkommit, vilket har inneburit att balanserna stadigt har minskat. Sedan utgången av 2017 har balansen minskat med över 30 procent.

Kostnader i patentmål

När det gäller frågan om att begränsa eller införa ett tak för kostnader i patenttvister kan det inledningsvis nämnas att utskottet våren 2014 i betänkandet Ett enhetligt patentskydd i EU (bet. 2013/14:NU21) framhöll att det enhetliga patentsystemet kommer att innebära att sökande enklare, snabbare och billigare kan få patentskydd med stor utbredning. En patent­­havare som vill försvara sitt patent kommer i det nya systemet att kunna väcka talan i en enda domstol i stället för att som i dag behöva göra det i olika länder. För patenthavarna innebär det en ökad förutsebarhet och minskade kostnader.

Regeringskansliet uppger att regeringen arbetar på EU-nivå inom ramen för det enhetliga patentsystemet för att skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag när det gäller processer i domstol. Fokus för arbetet är att skapa en snabb och effektiv domstolsprocess inte minst för små aktörer när det gäller handläggningstider (ett år per instans), reducerade ansöknings­avgifter för bl.a. mikro- och småföretag samt ett tak för rättegångskostnader. Det enhetliga patentsystemet har dock ännu inte tagits i bruk. Det avtal som är grunden till den nya patendomstolen tillämpas sedan januari 2022 provisoriskt, vilket innebär att domstolen existerar som en internationell organisation. Det som återstår är att slutföra rekrytering och utbildning av domare det enhetliga patentsystemet kan komma igång fullt ut. Med det nya systemet kommer små- och medelstora företag därmed att erbjudas möjligheten att processa mer kostnadseffektivt.

Regeringskansliet uppger vidare att en ändring av svenska regler om rätte­gångs­kostnads­ansvar genom olika typer av speciallösningar för just patent­­rättsliga tvister inte vore helt oproblematiskt. Den svenska inställningen under för­handlingarna om det enhetliga patentsystemet när det gäller att begränsa kost­nader i patenttvister var enligt Regeringskansliet mycket restriktiv. Skälen till det var bl.a. att det för svensk del skulle inne­bära att man frångår det redan etablerade systemet med generella begräns­ningsregler för alla former av civil­rättsliga ”småmål” och den därutöver grund­läggande principen om att den vinnande parten ska få ersättning för sina skäligen påkallade rätte­gångs­kostnader.

När det gäller frågan om en svensk försäkringslösning uppger Regerings­kansliet att man av flera skäl kan ifrågasätta lämp­lig­heten av att staten går in med stöd i försäkringslösningar som syftar till att begränsa små innovatörers kostnadsansvar vid en domstolstvist. Ett skäl är att staten genom sådana lösningar kan hämma konkurrensen och att staten varken direkt eller indirekt bör involveras i den ena sidan i en civilrättslig process, där båda parter kan ha goda skäl för sina ståndpunkter. Ett annat skäl är att en försäkringslösning kan ifråga­sättas utifrån principerna om likabehandling och objektivitet. Tidigare utredningar som tittat på fråga har därför kommit till slutsatsen att detta är en fråga för den privata marknaden att lösa. Regeringskansliet uppger vidare att Sverige är en liten marknad och att en europeisk försäkringslösning dock skulle kunna erbjuda ett bredare underlag av företag och skulle kunna skapa bättre förutsättningar för denna typ av försäkringslösningar.

Nya åtalsprövningsregler

Våren 2020 tillstyrkte ett enigt utskott propositionen Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång (prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18). I propositionen föreslog regeringen bl.a. att åtalsprövnings­reglerna i de immaterialrättsliga lagarna ska ensas så att åklagare får väcka allmänt åtal för brott när det är motiverat från allmän synpunkt. För patent­intrångens del innebär det att kraven för att väcka allmänt åtal sänkts något i förhållande till vad som dittills krävts (dels en målsägandeangivelse, dels att åtalet av särskilda skäl motiveras från allmän synpunkt). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2019/20:312), och de nya reglerna trädde i kraft den 1 september 2020.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen under den innevarande valperioden, senast våren 2021 (bet. 2020/21:NU23), avstyrkt motionsyrkanden om villkoren för att åklagare ska kunna väcka straffrättsligt åtal för patentintrång och om att se över tider och kostnader för civilrättsliga mål om patent. Utskottet hänvisade då bl.a. till tidigare utredningar och pågående arbete. Moderaternas och Libe­ra­lernas företrädare i utskottet reserverade sig mot utskottets förslag till beslut. Det gjorde även företrädarna för Sverigedemokraterna som uttryckte sin upp­fattning i en reservation när det gäller kostnader i patentmål.

Våren 2021 behandlade utbildningsutskottet propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16). I motioner som väcktes med anledning av propositionen fanns två yrkanden (V, KD) där det begärdes en översyn med syftet att komma till rätta med ekonomiska obalanser mellan parterna i patentmål och hur dessa oba­lanser påverkar nyttogörandet av forskning och innovation. Utbildnings­utskottet förordade att riksdagen skulle avslå yrkandena och hänvisade bl.a. till näringsutskottets yttrande över propositionen (yttr. 2020/21:NU3y). Närings­utskottet framhöll i yttrandet bl.a. att den svenska inställningen till tak för rättegångskostnader under förhandlingar om patentsystemet har varit mycket restriktiv oaktat regering och att det pågår ett arbete om den strategiska hanteringen av immateriella tillgångar. Riksdagen beslutade i enlighet med utbild­ningsutskottets förslag (rskr. 2020/21:254). Företrädarna i utbildnings­utskottet för Vänsterpartiet och Kristdemokraterna följde upp de nämnda yrkandena i en reservation.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Kostnader i mål om patent

–      Åtalsprövning vid patentintrång.

Kostnader i mål om patent

De immaterialrättsliga skydden har stor betydelse för Sveriges globala konkur­renskraft. Det gäller inte minst reglerna om skydd för patent. I takt med utvecklingen av innovationer, digitalisering och ny teknik måste det finnas möjligheter för Sverige och svenska företag att stå starka i den internationella konkurrensen. Ett starkt patentskydd är enligt utskottets mening en för­ut­sät­tning för att innovationskraften i Sverige ska finnas kvar och stärkas. Detta inne­fattar även de regler som gäller vid civilrättsliga patentmål i domstol. Ett stort problem som utskottet i detta sammanhang vill belysa är de höga kostnader som en patenttvist kan innebära för parterna, i form av dels långa hand­läggningstider, dels rättegångskostnader i övrigt. De höga kostnaderna är ett betydande hinder för mindre aktörer mot att kunna försvara patent i dom­stol, och utskottet menar att det måste finnas bättre möjligheter för mindre aktö­rer att försvara sina rättigheter i sådana processer än vad det gör i dag. Utskottet anser därför att regeringen bör se över handläggningstider och kost­nader i civil­rättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. En sådan översyn bör ta utgångspunkt i en analys av hur process­kost­nader och hand­läggningstider ser ut i jämförbara länder. Översynen bör vidare beakta olika typer av lösningar såsom en försäkring med statlig garanti och ett tak för hur mycket en part i en tvist kan bli skyldig för motpartens rätte­gångs­kostnader.

Detta är något som riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Åtalsprövning vid patentintrång

I motionerna 2021/22:3380 (L) yrkande 6 och 2021/22:3687 (M) yrkande 11 anförs att regeringen bör se över åtalsprövningsreglerna för patentmål. Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden påminna om att riksdagen – på förslag av ett enigt utskott – våren 2020 antog en proposition om skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Propositionen inne­bar bl.a. att åtalsprövningsreglerna i de immaterialrättsliga lagarna ändrades så att åklagare numera får väcka allmänt åtal för brott när det är motiverat från allmän synpunkt. När det gäller patentintrång innebär det att kraven för att väcka allmänt åtal sänkts något i förhållande till vad som dittills krävts. Reglerna trädde i kraft hösten 2020, och utskottet avser inte att förorda något riksdagsuttalande i frågan.

Motionsyrkandena avstyrks därmed

Övriga frågor som rör immaterialrätt

Motionerna

Lars Hjälmered m.fl. (M) skriver i kommittémotion 2021/22:3687 att ett första steg för att stärka Sveriges arbete på immaterialrättsområdet vore att inrätta en nationell strategi för immaterialrättsfrågor. Detta förordas i yrkande 10. När det vidare gäller mönsterskydd förordar motionärerna i yrkande 12 att de regler som gäller i dag bör ses över. Motionärerna fram­håller att enklare regler för mönsterskydd och design behövs exempelvis när det gäller ansöknings- och förnyelseförfaranden.

I kommittémotion 2021/22:2430 anför Josef Fransson m.fl. (SD) i yrkande 6 att regeringen bör utvärdera straffskärpningarna som genomfördes i och med att riksdagen antog propositionen om skärpta straff för de allvar­ligaste fallen av immaterialrättsintrång. Utvärderingen bör göras för att und­vika att reglerna i praktiken kommer att leda till att enskilda jagas i stället för att omfattande organiserad brottslig verksamhet bekämpas.

I kommittémotion 2021/22:2435 anför Josef Fransson m.fl. (SD) att ett kunskaps­center för immaterialrättsliga frågor bör inrättas. Det framgår av yrkande 1. Motionärerna framhåller att ett sådant kunskapscenter bör samla och knyta ihop kompetenser inom patent och övriga immaterialrättsliga områden. I motionen anförs vidare att staten behöver bli betydligt mer behjälp­lig när det bl.a. gäller att skydda svenska patent och hjälpa till i patent­tvister. I yrkande 2 förordas därför att regeringen utser en myndighet som assisterar svenska företag och uppfinnare vid immaterialrättsliga intrång.

I kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) förordas i yrkande 44 att re­ger­ingen – mot bakgrund av reglerna om skyddade geo­gra­fiska beteck­ningar – återkommer till riksdagen med förslag som säkerställer att företag kan informera sig på ett snabbt och effektivt sätt om vilka beteck­ningar som skyddas.

Markus Selin (S) förordar i motion 2021/22:1798 att regeringen ser över för­ut­­sättningarna att göra universitet till immaterialrättscentrum. Ett sådant cen­­trum skulle enligt motionären kunna koppla samman PRV:s resurser med de forskare som i dag finns på immaterialrättsområdet. På så vis skulle kun­skaps­­utvecklingen på området säkerställas samtidigt som alla aktörer har till­gång till en tydlig ingång för stöd i immaterialrättsfrågor.

Johnny Skalin (SD) anför i motion 2021/22:2037 att piratkopierade varor årligen orsakar skador på såväl varumärken som ekonomi. Motionären anser därför att köp och vidareförsäljning av falska produkter bör kriminaliseras.

I motion 2021/22:3355 framhåller Magnus Jacobsson (KD) att det är ett problem att det samiska kulturarvet emellanåt utnyttjas av större företag som plockar mönster och trycker upp dem på billigare tyger, vilket i sig skadar det samiska konsthantverket. I yrkande 6 förordas därför ett tillkännagivande om att regeringen ser över om det finns möjligheter att stärka samernas imma­teriella rättigheter till deras eget kulturarv.

Bakgrund och pågående arbete

Övergripande om mönsterskyddsregler

Ett mönsterskydd skyddar utseende och form men inte en produkts funktion eller den bakomliggande idén. Ett mönsterskydd innebär att ingen annan får tillverka, sälja eller importera kopior av den skyddade designen. Ett mönster­skydd gäller i fem år och kan förlängas upp till 25 år.

All formgivning går dock inte att mönsterskydda. För att en produkt ska kunna mönsterskyddas krävs att designen skiljer sig från all tidigare offentlig­gjord design. Det räcker t.ex. inte att byta färg på ett redan existerande mönster. Designen måste vidare ha särprägel, vilket betyder att den inte får vara så enkel att den räknas som en form alla ska kunna använda, som en cirkel eller triangel. Design kan inte heller skyddas om den utan tillstånd innehåller någon annans varumärke, skyddade firma, porträtt, släktnamn eller konstnärs­namn eller ett upphovsrättsligt skyddat verk. Den får inte heller innehålla ett stats­­vapen eller statsflagga eller strida mot god sed. Bestämmelserna i svensk rätt som reglerar mönsterskydd finns framför allt i mönsterskyddslagen (1970:485).

Ett arbete om en översyn av reglerna om mönsterskydd pågår för när­varande på EU-nivå. Mönsterrätten är harmoniserad inom EU och regleras i ett EU-direktiv – vilket införlivats i svensk rätt – och en förordning. Översynen innefattar direktivet och förordningen och kommer enligt uppgifter från Reger­ingskansliet att sannolikt medföra ändringar i svensk rätt. Översynen omfattar bl.a. frågor som rör registrering av mönsterrättsansökningar, anpass­ning till nya teknologier (exempelvis 3D-utskrifter och skydd för användar­­gränssnitt), reglering av intrångsgörande varor som passerar unionen (transit) och en eventuell reglering av frågan om reservdelar. Enligt uppgift från Regeringskansliet väntas ett förslag från kommissionen presenteras tidigast under sommaren 2022.

Nya regler om geografiska beteckningar, varumärken och företagsnamn

Våren 2021 lämnade regeringen propositionen Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro (prop. 2020/21:125) till riksdagen. I propositionen före­slog regeringen bl.a. att varumärkeslagens bestämmelser om skadestånd och andra sanktioner ska kunna tillämpas i samband med intrång i geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar som skyddas inom EU genom unionens tillträde till Genèveakten. Detsamma ska gälla geografiska beteck­ningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam. För­sla­gen innebär således ett stärkt skydd för sådana beteckningar som skyddas av Genè­ve­akten och frihandelsavtalen, och det blir möjligt att vid vite förbjuda användningen av en beteckning. Den som har lidit skada till följd av en otillåten användning av en beteckning ska också kunna få ersättning för skadan.

I propositionen framhöll regeringen att de beteckningar som skyddas inom EU till följd av Genèveakten framgår av de beslut som fattas av kom­mis­sionen. De beteckningar som skyddas av frihandelsavtal framgår vanligtvis direkt av avtalen. Det är också möjligt att söka efter och få ytter­ligare infor­mation om skyddade beteckningar i elektroniska register som till­handa­hålls av kommissionen. Enligt uppgift från Regeringskansliet är det Livs­medels­verket som på nationell nivå har hand om frågor som rör geo­grafiska beteckningar och tillhandahåller information om dessa.

Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 2020/21:NU23, rskr. 2020/21:336), och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Rapport om immaterialrättsintrång

Våren 2019 presenterade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rapporten Förfalskning och piratkopiering och den svenska ekonomin – säkerställande att ”Made in Sweden” alltid är det. I rapporten uppskattas både effekterna av import av piratkopierade produkter till Sverige och effekterna av den globala handeln med piratkopierade pro­dukter där innehavarna av de immateriella rättigheterna är i grunden svenska före­tag. Det är första gången som konsekvenserna av förfalskning och pirat­kopiering för just Sverige och svenska företag har undersökts. Rapporten togs fram på uppdrag av PRV och finns tillgänglig på PRV:s webbplats.

Kunskapshöjande insatser på immaterialrättsområdet

År 2016 gav regeringen PRV och Vinnova i uppdrag att arbeta kunskaps­höjande inom området immateriella tillgångar (för åren 2016–2019). I PRV:s instruktion finns sedan 2017 ett tydligt informationsuppdrag inskrivet som innebär att myndigheten ska driva arbetet vidare inom ramen för sin ordinarie verksamhet.

Av propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) framgår att regeringen ska inrätta en arena för innovationsupphandling i syfte att öka och stimulera innovations­upp­hand­lingar i Sverige. Av propositionen framgår även att pengar har avsatts till Vinnova för denna satsning och att arbetet ska höja kunskapen hos berörda aktörer om vikten av strategisk hantering av immateriella tillgångar – så att bl.a. onödiga inlåsningseffekter av immateriella tillgångar kan undvikas. Riksdagen antog propositionen våren 2021 (bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254).

Våren 2022 har Upphandlingsmyndigheten, i enlighet med ett uppdrag från reger­ingen, lanserat en arena för innovationsupphandling (Afori). Arenan ska fun­gera som en mötesplats för offentlig sektor, näringsliv, akademi och civil­sam­hälle. Syftet med arenan är att fler innovationsupphandlingar ska genom­föras i Sverige så att forskning och innovation kan komma ut i samhället och bidra till samhällets gröna omställning, ökad välfärd och näringslivets kon­kur­rens­kraft. Inom ramen för detta arbete ingår även att höja berörda aktörers kun­skap om vikten av en strategisk hantering av immateriella till­gångar. PRV har fått i uppdrag av regeringen att bistå i det arbetet (Uppdrag att genomföra insatser för nyttiggörande och kommersialisering av innovation N2021/01194).

Utöver detta kan nämnas att det på EU-nivå, inom ramen för EU:s hand­lingsplan för immateriella tillgångar, kommer att inrättas ett europeiskt infor­ma­tionscenter, som ska fungera som en s.k. one-stop shop för information om immaterial­rätt. Enligt uppgift från Regeringskansliet kommer detta center att sam­verka med de nationella initiativ som redan finns på området.

I Sverige finns vidare en struktur med innovationskontor på ett antal lärosäten, som till del har en rådgivande uppgift när det gäller immaterialrätt. För närvarande pågår ett arbete för att utveckla denna struktur och göra den mer ändamålsenlig. Hösten 2019 fick en särskild utredare (Alf Karlsson, före detta statssekreterare) i uppdrag av regeringen att föreslå en utvecklad struktur för innovationsstödet vid statliga universitet och högskolor (dir. 2019:72). Syftet var att innovationsstödet vid lärosätena, som för närvarande bl.a. består av holdingbolag och innovationskontor, mer ändamålsenligt ska kunna bidra till att stärka Sveriges innovationskraft och därmed landets konkurrenskraft, sysselsättning och ekonomiska utveckling. Den 30 september 2020 över­lämnade utredaren betänkandet Ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor (SOU 2020:59) till regeringen. I betänkandet finns flera förslag om hur det strategiska arbetet bör utformas när det gäller kunskapshöjande insatser om immateriella tillgångar av hög­skolor, PRV och arbetsgivare. Betänkandet är remitterat bereds för närvarande inom Reger­ings­kansliet.

Under våren 2021 har regeringen gett Vinnova i uppdrag att genom innovationscheckar fortsätta bidra till att höja kunskapen hos företag när det gäller innovation och immateriella tillgångar (Uppdrag att genomföra insatser för nyttiggörande och kommersialisering av innovation N2021/01194).

Skydd för urfolks traditionella kunskap och uttryck

Enligt uppgifter från Regeringskansliet deltar Sverige i FN:s immaterialrätts­organ Wipos mellanstatliga kommitté IGC (Intergovernmental Committee on Intellectual Property and Genetic Resources, Traditional Knowledge and Folk­lore). I kommittén diskuteras frågor om skydd för bl.a. urfolks traditionella kunskap och uttryck. Enligt det nu gällande mandatet är slutmålet för förhand­lingarna i kommittén att ett eller flera rättsliga instrument tas fram till skydd för genetiska resurser, traditionell kunskap och folklore. Inför förhandlingarna i kommittén koordineras en gemensam EU-position, vilken enligt Reger­ingskansliet i många delar sammanfaller med Sveriges position. I för­handlingarna verkar Sverige bl.a. för att ett skydd för traditionell kunskap och traditionella uttryck ska vara evidensbaserat och värna om en rik publik domän, så att kunskaps- och kulturutbyten inom och mellan samhällen inte hämmas, t.ex. genom mekanismer som låser in kunskap och kulturyttringar på obegränsad tid.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen, senast våren 2021 (bet. 2020/21:NU23) avstyrkt motionsyrkanden dels om att mönsterskyddsreglerna bör ses över, dels om att det behövs en särskild immaterialrättsstrategi, dels om att ett immat­erialrättscenter bör inrättas. Utskottet hänvisade vid det nämnda tillfället främst till pågående arbete. Företrädarna för Moderaterna och Sverige­demo­kraterna i utskottet hade andra uppfattningar i olika delar och uttryckte dessa i reservationer. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Våren 2021 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att det behövs förtydliganden när det gäller hur företag kan informera sig om de skyddade geografiska beteckningar (bet. 2020/21:NU23). Företrädarna för Moderaterna och Kristdemokraterna uttryckte en annan uppfattning i en reservation.

Ett enigt utskott har vid flera tillfällen, senast våren 2021 (bet. 2020/21:NU23), avstyrkt motionsyrkanden dels om att skydda samernas imma­teriella rättigheter, dels om att vidareförsäljning av falska produkter bör kri­minaliseras. Utskottet har hänvisat till gällande rätt och pågående arbete.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Ny immaterialrättsstrategi

–      Övriga frågor om immaterialrätt.

Ny immaterialrättsstrategi

I motion 2021/22:3687 (M) yrkande 10 förordas ett tillkännagivande om att en immaterialrättsstrategi tas fram. Utskottet delar i grunden motionärernas syn på vikten av att Sverige intensifierar sitt arbete för att hjälpa svenska företag att kunna ta hand om sina immateriella tillgångar. Utskottet vill därför påminna om det arbete som initierats på EU-nivå och den handlingsplan om imma­teriella tillgångar som presenterats av kommissionen och som innehåller en rad initiativ. Det handlar bl.a. om att förbättra skyddet av immateriella rättigheter, uppmuntra framför allt små och medelstora företag att effektivt använda sina immateriella tillgångar, förenkla tillgången till och delning av immaterialrättsligt skyddade tillgångar, bekämpa intrången i immateriella rättig­heter och verka för en rättvis spelplan på global nivå. När det gäller frågor om AI och immaterialrätt så uppger Regeringskansliet att det pågår dis­kus­sioner på både europeisk och internationell nivå om hur bl.a. immaterialrätten i framtiden ska förhålla sig till AI och vilka frågor som lagstiftaren bör ha med sig när det gäller AI, samt att regeringen deltar i dessa diskussioner.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Övriga frågor om immaterialrätt

Utskottet vill först och främst framhålla att de immaterialrättsliga skydden skapar viktiga förutsättningar för att tillgängliggöra de kommersiella värdena av forskning och innovation. Väl fungerande immaterialrättsliga skydd är därför mycket betydelsefulla för svenska företags konkurrenskraft och till­växtmöjligheter. I motion 2021/22:3687 (M) yrkande 12 förordas att reglerna som rör mönsterrätt ska ses över. Utskottet vill med anledning av yrkandet påminna om att en översyn av regelverken för mönsterskydd har inletts på EU-nivå och att kommissionen väntas presentera konkreta förslag under 2022. Utskottet avser att noga följa det fortsatta arbetet men ser inget behov av att förorda något tillkännagivande när det gäller mönsterrätt.

I motionerna 2021/22:1798 (S) och 2021/22:2435 (SD) yrkande 1 föreslås att ett kunskapscenter för immaterialrätt införs. I motion 2021/22:2435 (SD) yrkande 2 föreslås även att en myndighet utses som ska assistera svenska företag och uppfinnare vid immaterialrättsintrång. Utskottet kan konstatera att det framgår av propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och inno­vation för Sverige, som riksdagen antog våren 2021, att regeringen ska inrätta en arena för innovationsupphandling med syftet att öka och stimulera inno­va­tionsupphandlingar i Sverige. Utskottet noterar att Upphandlings­myn­dig­­heten under 2022 lanserat en arena för innovations­upphandling för att fler sådana upphandlingar ska genomföras i Sverige. Inom ramen för detta arbete ingår även att höja berörda aktörers kunskap om vikten av en strategisk hantering av immateriella tillgångar, och PRV har fått i uppdrag av regeringen att bistå i det arbetet. Utöver detta vill utskottet påminna om att det inom ramen för EU:s handlingsplan för immateriella tillgångar kommer att inrättas ett europeiskt informationscenter, som ska fungera som en s.k. one-stop shop för information om immaterialrätt.

I motion 2021/22:2430 (SD) yrkande 6 förordas ett tillkännagivande om att regeringen utvär­derar de regler som trädde ikraft hösten 2020 med anledning av att riks­dagen biföll propositionen Skärpta straff för de allvarligaste fallen av imma­te­ri­­al­rättsintrång (prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18, rskr. 2019/20:312). Motio­närerna anser att de ska utvärderas tre år efter att de trätt i kraft. Motio­närerna anger att det är angeläget att säkerställa att lagstiftningen får avsedd effekt och träffar den organiserade brottsligheten. Med anledning av det som fram­förs i den nämnda motionen vill utskottet framhålla att de lag­ändringar som avses innehåller s.k. kvalifikationsgrunder, dvs. vad som sär­skilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Som redovisats i det före­gående kan det på så sätt säkerställas att ett brott som regel kommer att bedömas som grovt, om det finns sådana omständigheter som lagstiftaren sär­skilt framhållit. Utskottet avser inte att förorda något tillkännagivande i linje med det som föreslås i den nyssnämnda motionen.

Våren 2021 trädde som redovisats nya regler i kraft när det gäller bl.a. skydd för geografiska beteckningar. I motion 2021/22:4217 (KD) yrkande 44 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som säker­ställer att företag kan informera sig på ett snabbt och effektivt sätt om vilka beteckningar som skyddas. Utskottet noterar att det i dag är möjligt att söka efter och få ytterligare information om vilka beteckningar som är skyd­dade i EU och Sverige i elektroniska register och databaser som tillhanda­hålls av kommis­sionen och att det i Sverige är Livsmedelsverket som har hand om frågor som rör geografiska beteckningar och tillhandahåller information om dessa. Motionsyrkandet kan därmed lämnas utan åtgärd.

Förslag som rör varumärkesrätt och piratkopierade varor framförs i motion 2021/22:2037 (SD). Hållningen är att den svenska lagstiftningen bör skärpas på flera områden för att motverka piratkopiering. Som redovisats har utskottet tidigare avstyrkt liknande motionsyrkanden bl.a. mot bakgrund av att riks­dagen våren 2016 antog ett förslag som gör det möjligt för Tullverket att ingripa mot misstänkta varumärkesförfalskningar i vissa fall, och mot bak­grund av kunskapshöjande insatser från t.ex. PRV. Utskottet ser inget behov av att riksdagen agerar i denna fråga.

Avslutningsvis framhålls det i motion 2021/22:3355 (KD) yrkande 6 att reger­ingen bör se över möjligheterna att stärka samernas immateriella rättig­heter till deras eget kulturarv. Enligt uppgifter från Regeringskansliet behandlas denna typ av frågor inom ramen för Wipos arbete där Sverige deltar, och enligt utskottets uppfattning bör arbetet inte föregripas av att riksdagen uttalar sig i frågan.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

 

Reservationer

 

1.	Vissa frågor om upphovsrätt, punkt 1 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Lotta Olsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 22 och

avslår motionerna

2021/22:274 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),

2021/22:845 av Sofia Westergren m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och

2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Strömmade tjänster för rörliga medier har snabbt vunnit terräng och i dag prenumererar ett genomsnittligt svenskt hushåll på minst en strömningstjänst. Den digitala omställningen har varit särskilt tydlig och genomgripande för dags­pressen. De annonsintäkter som tidigare finansierat det redaktionella arbetet tillfaller i dagsläget i hög utsträckning bolagen bakom sökmotorer och sociala medier. I dag beräknas 70 procent av nya annonsinvesteringar gå till bola­gen bakom t.ex. Google och Facebook. Grunden för dagspressens tra­di­tio­nella affärsmodell där annonsintäkterna varit den huvud­sakliga intäkts­källan finns därmed inte längre. Därtill har bolagen bakom sökmotorer och sociala medier kunnat dra nytta av pressens produkt, dvs. det journalistiskt pro­ducerade innehållet för att öka dragningskraften till sin egen produkt, ofta utan ersättning. Resultatet har blivit en snabb utslagning av dagspress och en utma­nande omställning för de få som ändå finns kvar. EU:s nya upphovsrätts­direktiv som syftar till en harmonisering av upphovs­rätten öppnar bl.a. upp för ersättning till mediebolag och publicister. Att medier ska kunna få betalt för sitt innehåll anser vi dock vara betydelsefullt. Samtidigt vill vi påpeka att det är av stor betydelse att den kommande regleringen inte utformas så att den stry­per informationsflödet på nätet.

En ytterligare betydelsefull fråga som adresseras av många mediehus rör hur redaktionellt innehåll bör värnas från att bli nedplockat av t.ex. sociala plattformar när dessa menar att innehållet bryter mot deras användarvillkor. Frågan om särskilda regler för redaktionellt innehåll som publiceras på platt­formarna kompliceras exempelvis av att EU inte har något gemensamt medie­etiskt system eller regler för vad som ska klassas som redaktionellt inne­håll. Gränsdragningarna som ska göras i genomförandet av direktivet kan således bli svåra.

Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att regeringen ser till att den kom­mande regleringen som genomför EU:s nya upphovsrättsdirektiv i svensk rätt är utformad så att skyddet för immateriella tillgångar liksom villkoren för att träffa upphovsrättsliga avtal harmoniseras inom EU.

Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för reger­ingen.

 

 

2.	Vissa frågor om upphovsrätt, punkt 1 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och

avslår motionerna

2021/22:274 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),

2021/22:845 av Sofia Westergren m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 10 och

2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 22.

 

 

Ställningstagande

Immateriella värden har i takt med den tekniska utvecklingen och infor­mationssamhällets mognad kommit att bli en alltmer betydelsefull del av sam­hällsekonomin. Samtidigt har utvecklingen inneburit att teknik och infor­mation sprids, konsumeras och förbrukas snabbare än tidigare. Digital teknik och internet har kommit att ta platsen som den primära plattformen såväl för den demokratiska debatten och spridningen av information och nyheter, som för konsumtionen av kultur och underhållning. Det upphovsrättsliga regel­verket bygger dock fortfarande till stora delar på den ordning som tillkom när tryckpresstekniken var den gängse plattformen för informationsspridning. Att framställa och publicera bilder, att sprida vidare information på bloggar och sociala medier och att publicera texter av varierande verkshöjd för en potentiellt global publik är en naturlig del av vardagen för många och präglar hur människor interagerar på internet i det moderna samhället. Vi vill därför påpeka att sådana beteendemönster passar dåligt med dagens upphovsrättsliga regelverk där den som sprider vidare en bild, text eller artikel på sociala medier mycket väl kan begå upphovsrättsintrång om upphovsmannens medgivande saknas. Upphovsrätten behöver därför reformeras och anpassas till hur det digitala samhället i dag fungerar i praktiken.

Vidare vill vi framhålla att yttrandefriheten är en av de viktigaste grund­pelarna i den västerländska demokratiska samhällsmodellen. Yttrandefriheten tillkommer envar, och en allt viktigare del av samhällsdebatten och åsikts­bildningen sker på internet. Vi menar att det är fundamentalt att upprätthålla en god marginal mellan eventuella åtgärder för upphovsrättsskydd och skyddet för åsiktsbildning som sker genom exempelvis informationsförmedling, satir och debatt på internet. Vi kan konstatera att ett nytt upphovsrättsdirektiv antogs inom EU 2019 med syftet att stärka den digitala inre marknaden och skapa förutsättningar för innovation, kreativitet och investeringar. Vi menar att direktivet – så som det ser ut i dag – med stor sannolikhet kommer att skapa betydligt fler problem än vad det löser och på flera sätt begränsa yttrande­friheten på internet. Företrädare för Sverigedemokraterna i utskottet ställde sig därför bakom riksdagens tillkännagivande från våren 2020 om att regeringen bör arbeta för att revidera direktivet. Utöver att detta viktiga arbete bör genomföras av regeringen i enlighet med tillkännagivandet menar vi att de upphovsrättsliga regler som gäller i dag och begränsar yttrandefriheten bör ses över.

Vi vill vidare framhålla att de inskränkningar som finns i upphovsrätten i dag grundar sig i omoderna förhållanden när det gäller hur information används och sprids och behöver anpassas efter det moderna samhället. I dag är inskränk­ningar möjliga t.ex. när det gäller framställning av tillfälliga exemplar av ett verk i en teknisk process, för privatkopiering och för under­vis­ningsändamål. Det är också möjligt med undantag från upphovsrätten för att citera utifrån vad som överensstämmer med god sed. Citaträtten gäller dock inte bildmedier. Det är enligt vår mening nödvändigt att lagstiftaren verkar för att införa mer flexibla inskränkningar i upphovsrätten utifrån vad som är skäligt med hänsyn till samhällets utveckling, intresset av att nya informationstjänster ska kunna utvecklas och vad som i övrigt kan anses brukligt i samhället. Vi menar att det t.ex. innebär att rätten att använda upp­hovs­rätts­skyddade alster i satir, opinions­bildning och samhällskritik särskilt bör bejakas. Citaträtten bör därtill vidgas så att den även tillåter legitimt användande av framställningar i bild­material. I ett sådant sammanhang bör man särskilt dra lärdom av hur andra länder i västvärlden valt att utforma flexibla inskränkningar i upphovsrätten, t.ex. den amerikanska modellen för s.k. fair use.

En oinskränkt ensamrätt till tankegods kan inte vara en självklarhet, och upphovsrätt kan inte rakt av jämföras med äganderätt. En väsentlig skillnad från äganderätt är att upphovsrätten inte är evig, och huvudregeln i gällande rätt är att upphovsrätten löper ut 70 år efter upphovsmannens död. I praktiken innebär det att ett verk oftast är skyddat från fri användning i mer än ett århundrade efter att det skapats. Långa skyddstider kan innebära att allmän­hetens respekt och förtroende för upphovsrätten undergrävs och att tillväxt-och utvecklingsintressen hämmas. Vi menar att detta inte är rimligt i dagens digitala värld. Skyddstiderna bör ses över, och det bör tas hänsyn till om det eventuellt bör krävas en aktiv åtgärd från upphovsmannen för att bevara ensamrätten till hans eller hennes verk efter att en viss tid förflutit.

Vi vill vidare belysa behovet av att skapa goda förutsättningar för branschen att utveckla nya legala tjänster för spridning av upphovsrättsskyddat material. Vi ser att nya affärsmodeller under senare år vuxit fram som ger konsumenterna enkel och snabb tillgång till ett stort utbud av kultur och underhållning. Därmed minskar incitamenten att nyttja illegala tjänster. Med fullgoda alternativ till illegala tjänster som lever upp till konsumenternas förväntningar upprätthålls också den allmänna respekten för upphovsrätten. Det förutsätter självklart att upphovsrättslagstiftningen också är utformad för att uppmuntra och underlätta framväxten av sådana affärsmodeller. I samman­hanget bör även system för licensiering av skyddade verk, särskilt när det gäller rörliga medier, ses över för att en sådan utveckling ska bli verklighet.

Avslutningsvis vill vi påpeka att ett internationellt rättsligt samarbete är viktigt för att bekämpa storskaliga intrång och illegala tjänster vars affärs­modeller bygger på att olovligen tillhandahålla upphovsrättsskyddat material genom nedladdning eller streamning. I ett sådant arbete är det dock viktigt att öppenheten på internet värnas. Strävan att bekämpa upphovsrättsintrång får aldrig bli överordnad intresset av ett fortsatt öppet internet och enskildas tillgång till ett fritt informationsflöde. Sverige bör därför inom ramen för EU och internationella forum motverka en utveckling som innebär att internet­plattformar och tillhandahållare av sociala medier åläggs ett övergripande till­syns- och ersättningsansvar för vad enskilda användare publicerar. Som nämnts ovan måste också särskilt respekten för åsiktsyttringar och en fri opinionsbildning genom satir, referat och nyhetsförmedling värnas när man överväger nya åtgärder mot upphovsrättsintrång.

Detta är något som riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

3.	Vissa frågor om upphovsrätt, punkt 1 (C)

av Helena Lindahl (C) och Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motionerna

2021/22:274 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),

2021/22:845 av Sofia Westergren m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och

2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 22.

 

 

Ställningstagande

Ett starkt skydd för immateriella rättigheter är avgörande för Sveriges växande och välfärdsskapande företag. En del av de immateriella skydden är upphovs­rätten, som är grundläggande för att uppmuntra och stimulera kreativt ska­pande. Vi vill understryka att upphovsrätten måste värnas och respekteras även på internet. Därför är det viktigt att det finns en modern lagstiftning som på ett ändamålsenligt sätt kan hantera upphovsrättsfrågor på den digitala marknaden. Ett arbete med att ta fram ett nytt upphovsrättsligt ramverk pågick under lång tid inom EU och mynnade ut i att ett nytt upphovsrättsdirektiv antogs 2019. Tyvärr kan vi konstatera att det finns bestämmelser i direktivet som inte är väl avvägda och där balansen mellan olika viktiga intressen saknas. Det handlar främst om direktivets artiklar 15 och 17 (tidigare 11 och 13) som vi menar hotar yttrandefriheten på internet. Företrädare för Centerpartiet i utskottet stod följ­aktligen bakom det tillkännagivande som utskottet förordade våren 2020 om att direktivet bör revideras i dessa delar.

I anslutning till detta vill vi understryka att ett ogenomtänkt genomförande av direktivet i medlemsstaterna riskerar att göra situationen än värre. Själv­fallet borde regeringen ha hanterat dessa frågor på ett bättre sätt när direktivet arbetades fram. Beklagligt nog antogs direktivet i strid med den svenska upp­fattningen, och vi kan inte annat än att konstatera att det svenska genomför­andearbetet alltjämt pågår.

Mot bakgrund av de regler som inom ramen för denna process ska genom­föras i svensk rätt anser vi att det är nödvändigt att regeringen vidtar åtgärder för att genomförandearbetet tar utgångspunkt i att bevara yttrandefriheten på internet och att detta även sedan får genomslag i den kommande lagstiftningen.

Detta är något som riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

4.	Upphovsrättsskyddade konstverk på offentliga platser, punkt 2 (SD, C)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Helena Lindahl (C), Alexander Christiansson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 30.

 

 

Ställningstagande

Den tekniska utvecklingen är snabb, och vi lever i ett alltmer digitaliserat samhälle. Det är därför viktigt att lagar och regler är anpassade efter dagens verklighet. Upphovsrättslagstiftningen är i flera avseenden föråldrad och reglerar i mångt och mycket förhållanden som gällde för decennier sedan. Ett sådant område är den s.k. panoramafriheten. Efter ett beslut i Patent- och marknadsdomstolen finns det tveksamheter om huruvida man får dela bilder på offentlig konst digitalt utan att betala ersättning till konstnären. Att dela bilderna analogt är däremot tillåtet. Det är märkligt att avbildningar av offentlig konst, vars syfte är att fritt vara tillgänglig för folket, inte kan spridas fritt i digitala kanaler. För att upphovsrättslagen inte ska få negativa konse­kvenser i detta hänseende behöver den moderniseras och bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst kan delas online utan restriktioner.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

5.	Kostnader i mål om patent, punkt 3 (S, C, MP)

av Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Mathias Tegnér (S), Åsa Eriksson (S), Amanda Palmstierna (MP) och Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2435 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 25,

2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 6 i denna del och

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Vi vill först och främst framhålla att patentskyddet och möjligheterna att värna patent är avgörande för det svenska näringslivet och den svenska inno­va­tionskraften. De skapar viktiga förutsättningar för att tillgängliggöra de kom­mersiella värdena av forskning och innovation. Ett väl fungerande patent­rättsligt skydd är därmed grundläggande för svenska företags kon­kur­rens­kraft och tillväxtmöjligheter.

I några motioner anförs att regeringen bör se över processkostnader och tider i civilrättsliga patentmål. I en motion anförs att regeringen bör se över möjligheterna att införa dels ett tak för rättegångskostnader i patentmål, dels en försäkrings­lösning för att täcka kostnader för den som hamnar i en patenttvist.

Som en del i ett starkt patentskydd vill vi betona vikten av att det finns möjligheter för även mindre aktörer att försvara patent i domstol. Vi ställer oss dock frågande till lämpligheten i att inrätta denna typ av system på nationell nivå. Vi vill i stället framhålla att det pågår arbete på EU-nivå inom ramen för det enhetliga patentsystemet för att begränsa kostnader för mindre företag. Att arbeta för att få till stånd sådana lösningar är enligt vårt sätt att se betydligt lämpligare än att införa regler som kan innebära att Sverige frångår nationellt etablerade begränsningsregler och grundläggande principer om att vinnande part ska få ersättning för sina skäligen påkallade rättegångskostnader. Vi vill samtidigt påminna om att det har genomförts förändringar som har lett till att hand­läggnings­tiderna har förkortats och processkostnaderna minskat. Det har t.ex. inrättats särskilda patent- och marknadsdomstolar som innebär ökad förutse­barhet och minskade kostnader för patenthavarna. Som redovisats i det före­gående finns tydliga indikationer från domstolarna på att handläggnings­tiderna förkortas allt mer och därmed bidrar till att minska rättegångs­kostnaderna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

 

 

6.	Åtalsprövning vid patentintrång, punkt 4 (M, KD, L)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD) och Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 6 i denna del och

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Vi har i det föregående framhållit att regeringen bör se över tider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. En ytterligare åtgärd som vi ser som betydelsefull för att patent på ett effektivt sätt ska kunna skyddas är att åklagare ska få ökade möjligheter att väcka åtal vid patentintrång. Vi är medvetna om att dessa regler justerades hösten 2020, vilket innebar något sänkta trösklar för åklagare att kunna väcka åtal. Vi menar dock att mer måste göras och att regeringen bör se över åtalsprövningsreglerna i patentlagen.

Detta är något som riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

7.	Ny immaterialrättsstrategi, punkt 5 (M, KD, L)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD) och Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Ett starkt skydd för immateriella rättigheter är avgörande för Sveriges växande och välfärdsskapande företag. I takt med utvecklingen av innovationer, digita­lisering och ny teknik måste Sverige skapa ökade möjligheter för svenska före­tag att stå starka i den internationella konkurrensen. Ett första nödvändigt steg vore att inrätta en nationell strategi för immaterialrättsfrågor. Immaterial­rätts­området, som i stora delar har ett juridiskt fokus, måste på ett mycket tydligare sätt bli en integrerad del av näringspolitiken. Det är enligt vår mening en mycket viktig utgångspunkt som regeringen borde ha anammat för länge sedan. I ett första skede bör det göras en kartläggning av de immaterialrättsliga aspekterna i det svenska näringslivet. Det är av stor vikt att utreda hur stor andel av svenska företag som skyddar sina immateriella tillgångar och om det finns potential att öka den andelen. Vidare bör informations- och utbild­nings­insatserna kring immaterialrätten stärkas. PRV måste ges en tydlig roll att aktivt informera svenska företag om immaterialrättens möjligheter. Även andra myndigheter, såsom Vinnova och Tillväxtverket, bör få tydliga uppdrag att sprida kunskap och information om immaterialrätten. Ett ökat kunskaps­utbyte mellan myndigheter skulle dessutom vara ett steg i denna riktning. En immaterial­rättsstrategi bör även innefatta en plan för hur lagstiftaren löpande ska arbeta för en anpassning av lagstiftningen i relation till den rådande tek­ni­ska utvecklingen. Inom exempelvis digitalisering och AI går utveck­lingen fort, och Sverige får inte halka efter och riskera att förlora växande före­tag på grund av brister i de immaterialrättsliga skydden.

Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

8.	Övriga frågor om immaterialrätt, punkt 6 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Lotta Olsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 och

avslår motionerna

2021/22:1798 av Markus Selin (S),

2021/22:2037 av Johnny Skalin (SD),

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 6,

2021/22:2435 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 6 och

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 44.

 

 

Ställningstagande

Vi vill framhålla att mönsterskyddet, liksom skyddet för andra immateriella tillgångar, är viktigt för företagen allteftersom konkurrens på marknaden ökar. Att vara ensam om sin design är en konkurrensfördel och stora ekonomiska värden kan finnas i ett designskydd. Vi vill understryka vikten av att det finns ett väl fungerande regelverk för mönsterskydd och att det behöver vara lätt för företag att ansöka och förnya sådana skydd. Vi ser att det finns ett stort behov av förenklade regler när det gäller mönsterskydd, exempelvis för ansöknings- och förnyelseförfaranden. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen behöver se över reglerna på mönsterskyddsområdet.

Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

9.	Övriga frågor om immaterialrätt, punkt 6 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2021/22:2435 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2021/22:1798 av Markus Selin (S),

2021/22:2037 av Johnny Skalin (SD),

2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 6,

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 och

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 44.

 

 

Ställningstagande

Som vi i det föregående framhållit anser vi att staten bör ta ett större ansvar för att hjälpa svenska företag att skydda sina immateriella rättigheter. En ytterligare åtgärd som vi här vill framhålla som mycket betydelsefull är att ett kunskapscenter för immaterialrättsliga frågor bör inrättas. Där ska man kunna samla och knyta samman kompetenser inom patent och övriga immaterial­rättsliga frågor. Centret ska även arbeta med uppsökande verksamhet när det gäller exempelvis utbildningar och samtidigt fungera som ett stöd för svenska företagare som söker kunskap eller har hamnat i trångmål. Kunskapscentret bör ha representation från såväl myndigheter och akademien som näringslivet. Som komplement till ett sådant kunskapscenter bör en myndighet få i uppdrag att assistera svenska företag och uppfinnare som råkar ut för immaterial­rättsliga intrång i exempelvis USA, Kina och Japan.

När det närmare gäller de svenska lagar som innehåller regler om de olika immaterialrättsliga skydden ställde vi oss våren 2020 bakom regeringens proposition om skärpta straff för allvarliga fall av immaterialrättsintrång. Denna lagstiftningen är viktig, inte minst för att skydda kreatörers och företags rättigheter till sin egendom. Vi vill dock återigen uttrycka vår oro för hur den nya lagstiftningen framöver kommer att tillämpas i förhållande till t.ex. fildelning som utförts av enskilda individer. För att undvika att reglerna i praktiken kommer att leda till att enskilda jagas i stället för att omfattande organiserad brottslig verksamhet bekämpas anser vi att den skärpta lagstiftningen bör utvärderas tre år efter att den trädde i kraft.

Detta är något som riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

10.	Övriga frågor om immaterialrätt, punkt 6 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 44 och

avslår motionerna

2021/22:1798 av Markus Selin (S),

2021/22:2037 av Johnny Skalin (SD),

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 6,

2021/22:2435 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 6 och

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12.

 

 

Ställningstagande

Som framgår av det föregående ställde jag mig bakom de förslag som regeringen våren 2021 lade fram i propositionen Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företags­namn i ond tro (prop. 2020/21:125, bet. 2020/21:NU23). Jag ser i grunden positivt på de ändringar i varumärkeslagens bestämmelser som genomfördes om skadestånd och andra sanktioner som ska kunna tillämpas i samband med intrång i geografiska beteckningar. Det är för mig en självklarhet att både konsumenter och företag vill veta ursprunget på de varor man köper och säljer och att det vid förfalskningar och bedrägerier ska finnas kännbara sanktioner. Verkligheten är emellertid något mer komplicerad än så. I den nämnda pro­po­si­tionen tog regeringen t.ex. inte hänsyn till att det utöver sådana beteck­ningar som i princip alla känner till (som champagne) finns många okända beteck­ningar som är skyddade. Det är inte en självklarhet att ett företag kan lotsa sig fram till vilka beteckningar som är skyddade utan en bra vägledning och lätt­hanterliga system. Regelkrångel, byråkrati och onödig administration ska enligt min uppfattning undvikas i största möjligaste mån för att underlätta för före­tag att göra rätt. I detta fall menar jag att det är tydligt att ytterligare åtgärder bör vidtas. Jag anser att regeringen därför bör återkomma till riks­dagen med förslag som säkerställer att företag kan informera sig på ett snabbt och effektivt sätt om vilka geografiska beteck­ningar som skyddas.

Detta är något som riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:274 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta inom EU för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:845 av Sofia Westergren m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en åtgärdsplan för att komma till rätta med bristande upphovsrättsregistrering av digitalt innehåll och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphovsrättsregistrering bör utföras under reglering av de svenska myndigheterna i likhet med befintlig företagsregistrering och handel med företagsaktier och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1798 av Markus Selin (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att göra universitet till immaterialrättscenter och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2037 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att köp och vidareförsäljning av falska produkter bör kriminaliseras och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2430 av Josef Fransson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera upphovsrätten och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vidgade inskränkningar i upphovsrätten och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upphovsrättsliga skyddstider och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta legalt tillgängliggörande av upphovsrättsskyddade verk och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att avskaffa regler på upphovsrättsområdet som står i konflikt med intresset av ett fritt internet och en fri åsiktsbildning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera straffskärpningarna i och med antagandet av proposition 2019/20:149 Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera lagstiftningen så att fri spridning av offentlig konst möjliggörs och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2435 av Josef Fransson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett kunskapscenter för immaterialrättsliga frågor och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse en myndighet för att assistera svenska företag och uppfinnare vid immaterialrättsligt intrång och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en försäkringslösning för den som hamnar i en tvist om intrång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett tak för rättegångskostnad vid patenttvist och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V):

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur patenträttigheterna kan ses över, bl.a. med avseende på hur obalansen mellan parterna vid rättegångar påverkar nyttiggörande av forskning och innovationsviljan, och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementeringen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/790 och tillkännager detta för regeringen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att legalisera digital publicering av avbildningar av konstverk som finns i det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se hur samernas gemensamma immateriella och kulturella rättigheter kan skyddas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en digital inre marknad inom EU förutsätter att skyddet för immateriella tillgånger liksom villkoren för att träffa upphovsrättsliga avtal harmoniseras och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att patenträttigheterna ska stärkas för att bättre skydda de företag som drabbas av patentintrång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över processrätten i patenträttsliga mål och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för mönsterskydd och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyddade geografiska beteckningar och tillkännager detta för regeringen.