HE01KU2: Översyn av JO-ämbetet (vilande grundlagsförslag)
|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Översyn av JO-ämbetet (vilande grundlagsförslag)
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget.
Förslaget om ändring i regeringsformen innebär att det införs en ny besluts- och kvorumregel i grundlagen vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Enligt förslaget ska det krävas att tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning. Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning.
Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen införs en hänvisning till den nya regleringen i regeringsformen om entledigande av en justitieombudsman eller en ställföreträdande ombudsman.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Behandlade förslag
Vilande förslag beslutat den 21 juni 2023 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2022/23:KU32, rskr. 2022/23:260–262).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utskottets anmälan och yttrande
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Vilande förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Vilande förslag |
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
Stockholm den 22 oktober 2026
På konstitutionsutskottets vägnar
Oscar Sjöstedt
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Oscar Sjöstedt (SD), Jennie Nilsson (S), Mats Green (M), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Caroline Täljeblad (V), Ludvig Aspling (SD), Magnus Haara (C), Mats Sander (M), Jan Riise (MP), Cecilia Engström (KD), Peter Hedberg (S), Erik Nygårds (L), Talla Alkurdi (S), Susanne Wahlström (M), Martin Westmont (SD) och Emil Högberg (S).
Bakgrund
Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.
Även huvudbestämmelser i riksdagsordningen stiftas enligt 8 kap. 17 § regeringsformen på detta sätt. De kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.
Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagar eller riksdagsordningen till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen).
Vilande förslag
Under riksmötet 2022/23 behandlade konstitutionsutskottet riksdagsstyrelsens framställning Översyn av JO-ämbetet (framst. 2022/23:RS2). Förslagen i framställningen behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 2022/23:KU32 Översyn av JO-ämbetet. I sitt betänkande lade utskottet på eget initiativ fram ett förslag till en ändring i regeringsformen och ett förslag till en ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Motsvarande förslag lämnades i framställningen men föreslogs regleras i riksdagsordningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Riksdagen beslutade den 21 juni 2023 att som vilande anta utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2022/23:KU32, rskr. 2022/23:260–262).
Det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen finns förtecknat i bilaga 1. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
Förslagets innebörd i korthet
Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär att det införs en ny besluts- och kvorumregel i grundlagen vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Enligt förslaget ska det krävas att tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning. Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning.
Det vilande förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen införs en hänvisning till regleringen i regeringsformen om entledigande av en justitieombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Utskottets anmälan och yttrande
Under riksmötet 2022/23 antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu beslutet till kammaren för slutligt beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Vilande förslag
Den 21 juni 2023 beslutade riksdagen att som vilande anta det förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen som konstitutionsutskottet lagt fram i betänkande 2022/23:KU32 (bet. 2022/23:KU32, rskr. 2022/23:260–262).
Bilaga 2
