HE01FöU2: Personalförsörjning av det militära försvaret

Försvarsutskottets betänkande 2026/27:FöU2

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om totalförsvarsplikt och lagen om skydd för anställning för viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. Lagändringarna syftar till att förbättra tillgången till personal inom det militära försvaret för att stärka dess uthållighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.  

I betänkandet finns en reservation (V) och ett särskilt yttrande (SD).

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Personalförsörjning av det militära försvaret

Utskottets ställningstagande

Reservation

Villkor för förlängd värnplikt för tidigare yrkes- och reservofficerare, punkt 2 (V)

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

2. lag om ändring i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:279 punkterna 1 och 2.

 

2.	Villkor för förlängd värnplikt för tidigare yrkes- och reservofficerare

Riksdagen avslår motion

2026/27:9 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V).

 

Reservation (V)

Stockholm den 22 oktober 2026

På försvarsutskottets vägnar

Jörgen Berglund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Berglund (M), Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Bo Broman (SD), Erik Ezelius (S), Alexandra Anstrell (M), Hanna Gunnarsson (V), Per Söderlund (SD), Gustaf Göthberg (M), Nila Vikhe Patil (MP), Mikael Oscarsson (KD), Markus Selin (S), Björn Söder (SD), Malin Malm (S), Willhelm Sundman (L), Catarina Deremar (C) och Kerstin Lundgren (C).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:279 Personalförsörj­ning av det militära försvaret och ett yrkande i en följdmotion. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag återges i bilaga 2. Förslaget i motionen finns i bilaga 1. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottets överväganden

Riksdagens tillkännagivanden

Vintern 2021 tillkännagav riksdagen för regeringen att reservofficerares möjligheter till tjänstgöring bör underlättas och stärkas (bet. 2020/21:FöU8, rskr. 2020/21:195). Utskottet konstaterade att reservofficerarna har en viktig roll i att producera fullt bemannade krigsförband. Utskottet såg det som en nödvändighet att regeringen vidtar konkreta åtgärder för att underlätta och stärka reservofficerares möjligheter till tjänstgöring så att de t.ex. får rätt till tjänstledighet för tjänstgöring i Försvarsmakten på samma sätt som gruppbefäl, soldater och sjömän med tidvis tjänstgöring har.

År 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8, rskr. 2021/22:218). Utskottet anförde att Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten ytterst handlar om legitimiteten i ett system byggt på plikt. Det faktum att människor kan tvingas in i verksamheten kräver ett särskilt ansvar för att skapa goda förhållanden för demokratiskt inflytande och möjligheter till reell påverkan.

Propositionen

I propositionen lämnar regeringen förslag om ändringar i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och lagen (1994:2076) om skydd för anställning för viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. Förslagen i propositionen syftar enligt regeringen till att förbättra tillgången till personal inom det militära försvaret för att stärka dess uthållighet.

Förslag om utökad beredskapstjänstgöring

Regeringen anför i propositionen att det med hänsyn till krigsorganisationens storlek finns risk att beredskapsresurserna urholkas snabbt vid en situation där regeringen beslutar om beredskapstjänstgöring. Detta talar enligt regeringen för att antalet beredskapstjänstgöringsdagar bör utökas. Med hänsyn till den alltmer komplexa hotbilden mot Sverige och Sveriges intressen är det enligt regeringen också viktigt att regeringen har ett brett och verkligt handlings­utrymme när det gäller beredskapsbesluten. Det finns därför skäl att utöka möjligheten att kalla in värnpliktiga för beredskapstjänstgöring enligt 4 kap. 8 § lagen om totalförsvarsplikt. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att beredskaps­tjänstgöring för varje totalförsvarspliktig sammanlagt får omfatta högst 360 dagar, fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen. Som längst får ett tjänstgöringstillfälle uppgå till 230 dagar. En totalförsvarspliktig bör som utgångspunkt inte kallas till beredskapstjänstgöring vid mer än ett tillfälle.

­Förslag om förlängd värnplikt

I propositionen anför regeringen att behovet av värnpliktiga vid höjd beredskap bör tillgodoses genom fortsatt tjänstgöringsplikt för den som nått den övre åldersgränsen för värnplikt. Regeringen föreslår därmed i propositionen att under höjd beredskap ska skyldigheten att fullgöra värnplikt kvarstå för den som har inkallats till beredskaps­tjänstgöring eller krigstjänstgöring före slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 47 år.

Regeringen föreslår också att för en värnpliktig som tidigare har varit anställd som yrkesofficer eller reservofficer i Försvarsmakten i minst ett år ska värnplikt gälla t.o.m. slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 70 år.

I propositionen bemöter regeringen remissynpunkter på att förslaget om förlängd skyldighet att fullgöra värnplikt för tidigare yrkesofficerare och reservofficerare urholkar officerskollektivets ställning som anställd personal och att officerskollektivet bestraffas med en frihetsinskränkning som deras jämnåriga i samma position slipper.

Regeringen medger att en förlängd värnplikt har stor påverkan på de enskilda som omfattas. Men enligt regeringen kan tillgången till officerare inte säkras på något annat sätt som är mindre ingripande för den enskilde. Regeringen hävdar att det krävs en förlängd värnplikt för officerare för att ytterst kunna säkerställa att Försvarsmakten har tillgång till de officerare som behövs i dess krigsorganisation. Regeringen anför att officerare har kunskaper och erfarenheter som är användbara oaktat den övre åldersgräns för värnplikt som gäller i dag. Genom värnplikten kan officerare inte bara nyttjas vid krigstjänstgöring under höjd beredskap, utan också som en viktig resurs för försvarsberedskapen genom beredskaps­tjänstgöring.

Dessutom bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt och att de inskränkningar av enskildas rörelsefrihet som kan följa av förslaget är förenliga med de krav som följer av regeringsformen och Europa­konventionen.

Regeringen framhåller samtidigt att behovet av officerare i Försvars­maktens krigsorganisation i första hand ska tillgodoses genom utbildning och anställning av officerare. I andra hand bör behovet tillgodoses genom att nyttja tidigare anställda officerare, som har valt att fortsätta sitt engagemang i Försvarsmakten på annat sätt och som därmed kan vara fortsatt krigsplacerade i Försvarsmaktens krigsorganisation.

Förslag om krigsplacering i Försvarsmaktens personalreserv

Regeringen anser att det, med hänsyn till det nuvarande säkerhetspolitiska läget och personalläget, finns behov av att låta krigsplaceringar kvarstå längre än tio år från den värnpliktiges senaste tjänstgöringstillfälle. Regeringen föreslår därför att en värnpliktig som inte har tjänstgjort under en period av tio år sedan det senaste tjänstgöringstillfället, och som inte omfattas av ett beslut om förlängning, ska krigsplaceras i Försvarsmaktens personalreserv och där ingå i en särskild reserv som bör kallas värnpliktsreserven. Krigsplacering i värnpliktsreserven ska enligt regeringen inte vara begränsad i tid utan kvarstå fram till slutet av det år när den totalförsvarspliktige fyller 47 år, även om han eller hon inte kallas in för tjänstgöring. Ändringen av krigsplacering till befattning i krigsförband ska i sådana fall ske i samband med repetitions­utbildning.

Förslag om en uttrycklig rätt till tjänstledighet

Regeringen anför att det finns en osäkerhet om rätten till ledighet i samband med tjänstgöring som reservofficer och menar att det kan ha en negativ påverkan på Försvarsmaktens möjligheter att tillgodose behovet av reservofficerare. Även när det gäller Försvarsmaktens möjlighet att genom avtal genomföra förstärkningar med tidvis tjänstgörande civil personal i grundberedskap anförs att det är en förutsättning att den anställde har en uttrycklig rätt till ledighet från sin huvudsakliga anställning för denna typ av tjänstgöring.

Regeringen föreslår därför att det av lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. ska framgå att reservofficerare och andra i lagen angivna personalkategorier har rätt till ledighet från sin civila anställning vid tjänstgöring som reservofficer eller annan sådan tjänstgöring som anges i den lagen. Regeringen föreslår också att det av samma lag ska framgå att den som enligt avtal är anställd som tidvis tjänstgörande civil personal i Försvarsmakten har skydd för och rätt till ledighet från sin huvudsakliga anställning. Det ska dessutom även framgå att den enskilde vid sådan anställning samtidigt får inneha en annan statlig anställning.

Vidare föreslår regeringen att det av lagen om totalförsvarsplikt ska framgå att den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt hos någon annan än arbetsgivaren har rätt till ledighet från sin civila anställning vid tjänstgöringen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Regeringen bedömer att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser.

Riksdagens tillkännagivanden

I propositionen behandlar regeringen riksdagens tillkännagivande om att underlätta och stärka reservofficerares möjligheter till tjänstgöring. Reger­ingen anför att en klar och tydlig regel bidrar till förutsägbarhet för alla parter och en trygghet för enskilda reservofficerare inför tjänstgöring. En uttrycklig rätt till tjänstledighet gör det också enklare för reservofficeren att uppfylla sin upplysningsskyldighet eftersom han eller hon kan hänvisa till att rätten till ledighet vid tjänstgöring som reservofficer följer av lag. Mot denna bakgrund lämnar regeringen det förslag som beskrivits ovan om ett förtydligande i lagen om totalförsvarsplikt som medför en rätt till ledighet för den som tjänstgör enligt lagen. Genom förslaget bedömer regeringen att riksdagens tillkänna­givande tillgodoses och att tillkännagivandet är slut­behandlat.

I propositionen behandlar regeringen även riksdagens tillkännagivande om att vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten. Regeringen hänvisar i propositionen till betänkandet Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret (SOU 2025:86) där frågan om Pliktrådets ställning behandlas. Av det betänkandet framgår det att Pliktrådet gjort en intern analys av bl.a. rådets organisatoriska roll. Utredningen anför att det av denna analys framgår att de tidigare beskrivna hindren i medinflytandearbetet inte längre är aktuella och att Pliktrådets uppfattning är att den administrativa anslutningen till Försvarsmakten bör bevaras, eftersom den minskar avståndet mellan rådets ledamöter och de totalförsvarspliktigas medinflytande på lokal nivå. Enligt regeringen anför utredningen vidare att det framkommit att Pliktrådets oberoende bör förstärkas inom ramen för den nuvarande organisationen. Utredningen bedömer sammantaget att Pliktrådet bör vara administrativt anslutet till Försvarsmakten och att dess verksamhet bör finansieras via regleringsbrevet till Försvarsmakten. I respektive remissvar ställer sig Pliktrådet bakom utredningens bedömning, och Försvarsmakten har inga invändningar mot den. Regeringen beslutade den 23 april 2026 att i Försvarsmaktens regleringsbrev för budgetåret 2026 införa ett villkor och en ekonomisk ram avsedd att användas för Pliktrådets verksamhet (Fö2025/00245 [delvis], Fö2025/01861 [delvis] och Fö2026/01147). Regeringen anför att Pliktrådets oberoende härigenom stärks ytterligare i förhållande till Försvarsmakten. Mot bakgrund av den genomförda utredningen, Pliktrådets och Försvarsmaktens remissvar samt regeringens beslut om finansieringslösning bedömer regeringen att riksdagens tillkännagivande tillgodoses och att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Motionen

I partimotion 2026/27:9 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås ett tillkänna­givande till regeringen om att återkomma med ett förtydligande om att möjligheten att bruka den förlängda värnplikten för tidigare yrkes- och reservofficerare t.o.m. 70 års ålder som regel inte bör nyttjas i fredstid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar lagförslagen om personalförsörjning i det militära försvaret som ett viktigt bidrag i arbetet för att öka tillgången till personal i det militära försvaret och förbättra det militära försvarets uthållighet. Utskottet anser således att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Propositionen tillstyrks i sin helhet.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkandet som innehåller förslag om ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med ett förtydligande om att möjligheten att bruka den förlängda värnplikten för tidigare yrkes- och reservofficerare t.o.m. 70 års ålder som regel inte bör nyttjas i fredstid. Utskottet medger att förlängd värnplikt innebär stora ingrepp i den personliga integriteten och därför ska hanteras övervägt och endast när det inte går att tillgodose behovet av viss kompetens på något annat vis. Utskottet delar dock regeringens bedömning att tillgången till officerare inte kan säkras på något annat sätt som är mindre ingripande för den enskilde. I likhet med regeringen anser utskottet också att det är ett viktigt bidrag till försvarsberedskapen att officerare med sina kunskaper och erfarenheter inte bara kan tas i anspråk för krigstjänstgöring under höjd beredskap utan även för beredskapstjänstgöring. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motions­yrkandet.

När det slutligen gäller behandlingen av riksdagens tillkännagivanden har utskottet inga invändningar mot regeringens redovisning i propositionen, och tillkännagivandena kan därmed betraktas som tillgodosedda och slut­behandlade.

 

 

 

Reservation

Ställningstagande

Regeringen föreslår förlängd värnplikt för före detta yrkesofficerare och reservofficerare. I dag är många av oss friskare längre upp i åldrarna, och tidigare officerare har särskilt stora möjligheter att bidra med viktig kunskap och erfarenhet till totalförsvaret. Samtidigt omfattas redan alla medborgare av totalförsvarsplikten t.o.m. 70 års ålder. Vid höjd beredskap bör alla delta på det sätt som är mest lämpligt för den enskilde, och att tidigare officerare då tjänstgör med plikt som just officerare kan vara logiskt. I fredstid ska det däremot alltid vara frivillig anställning, som kan avslutas när den anställde så önskar, som gäller.

Vänsterpartiet har tagit del av de synpunkter som Officersförbundet och Förbundet Reservofficerarna har lämnat i sina remissvar till SOU 2025:86. För att motverka risken för missbruk av ett förändrat regelverk föreslår jag därför att regeringen återkommer med ett förtydligande om att möjligheten att bruka den förlängda värnplikten för tidigare yrkes- och reservofficerare t.o.m. 70 års ålder som regel inte bör nyttjas i fredstid. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

 

Särskilt yttrande

Sverigedemokraterna välkomnar propositionen och ställer sig bakom regeringens förslag. Förslagen är viktiga steg för att stärka Försvarsmaktens personalförsörjning och förbättrar möjligheterna att tillvarata utbildad personal inom krigsorganisationen. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget och Försvarsmaktens omfattande tillväxt är reformerna både nödvändiga och avvägda.

Sverigedemokraterna vill dock understryka att arbetet med att utveckla det militära personalförsörjningssystemet inte är avslutat. Frågor om värnplikts­reservens långsiktiga funktion, tillgången till specialistkompetenser samt reservofficerarnas tillgänglighet kommer att behöva följas upp.

Sverigedemokraterna anser även att det finns skäl att fortsätta att följa frågan om de totalförsvarspliktigas representation och inflytande i takt med att utbildningsvolymerna ökar och värnplikten får en allt större betydelse för Försvarsmaktens personalförsörjning.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag