HD12982: Artskyddsreformen och Sveriges åtaganden enligt Kunming–Montreal-avtalet

Svar på fråga 2025/26:982 av Rebecka Le Moine (MP)
Artskyddsreformen och Sveriges åtaganden enligt Kunming-Montreal-avtalet

Rebecka Le Moine har frågat mig hur jag bedömer att regeringens reform bidrar till att uppfylla Kunming-Montreal-avtalets mål 1 och 4 om att minska förlusten av biologiskt värdefulla livsmiljöer samt att genom förebyggande åtgärder minska utdöenderisken för hotade arter, och om jag avser vidta några åtgärder utifrån min bedömning.

Låt mig inleda med att Miljömålssystemet, med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål, och andra riksdagsbundna samhällsmål med bäring på åtgärdsmålen i Kunming–Montreal-ramverket, utgör grunden för Sveriges nationella strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och bidrar till att nå de globala målen för biologisk mångfald.

Den 14 juli i år beslutade regeringen om ändrade bestämmelser om nationell fridlysning samt en ny lista över nationellt fridlysta arter.

Genom de beslutade ändringarna kommer de arter som har störst skyddsbehov att ha det starkaste skyddet. För djurarterna med störst skyddsbehov omfattar de nya bestämmelserna även förbud mot att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser. De här förbuden är nya för nationellt fridlysta djurarter och de innebär därmed ett starkare skydd.

Den svenska rödlistan har använts för att identifiera vilka arter som har det största skyddsbehovet. Rödlistan är det mest omfattande vetenskapliga kunskapsunderlaget vi har vad gäller risken för att arter ska dö ut.

De beslutade ändringarna och den nya listan med nationellt fridlysta arter innebär en mer träffsäker och förutsägbar reglering. Den nya regleringen gör skillnad mellan åtgärder som avsiktligt skadar en viss art och åtgärder där arter påverkas utan att detta är syftet. För vissa arter är det insamling eller plockning som är hotet. För dessa arter gäller fridlysningsförbuden inte för verksamheter eller åtgärder om det är uppenbart att syftet är ett annat än att orsaka den förbjudna påverkan. De nya reglerna innehåller generella undantag som innebär lättnader för exempelvis jord- och skogsbruk. Om inte annat följer av omständigheterna ska jord- och skogsbruksåtgärder anses ha ett annat syfte än att orsaka en sådan påverkan som omfattas av förbuden.

Av den nationella strategin framgår att arbetet med att skydda arter bidrar till Kunming-Montreal-avtalets åtgärdsmål 4 och att artskyddsförordningen och dess fridlysningsbestämmelser är av central betydelse i det arbetet. När det gäller åtgärdsmål 1 framgår av strategin att bland annat fysisk planering har relevans för målet. Min bedömning är mot denna bakgrund att de nya reglerna bidrar till Sveriges arbete med att nå målen i Kunming–Montreal-avtalet. Regeringen har genom beslutet vidtagit åtgärder som bedömts nödvändiga för ett mer ändamålsenligt nationellt artskydd.

 

 

Stockholm den 17 augusti 2026

 

 

Romina Pourmokhtari