HD12926: Nationell samordning mot organiserad brottslighet inom idrotten

Svar på fråga 2025/26:926 av Lars Isacsson (S)
Nationell samordning mot organiserad brottslighet inom idrotten

Lars Isacsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa ett nationellt samordnat arbete mot organiserad brottslighet, infiltration, korruption och ekonomisk brottslighet inom svensk idrott.

Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. Den bidrar till gemenskap och ger hundratusentals barn och unga trygga, meningsfulla och inkluderande sammanhang att växa i. Samtidigt varnar Polismyndigheten för att den organiserade brottsligheten tar mark inom idrotten, framför allt inom fotbollen. Det handlar bland annat om matchfixning, penningtvätt, kriminell agentverksamhet, infiltration av föreningar och förbund och användning av idrottsverksamhet som en arena för rekrytering av unga till kriminella nätverk. Sedan lång tid tillbaka finns även problem med våld och ordningsstörningar i samband med framför allt fotbollsmatcher, även om utvecklingen sedan 2023 går åt rätt håll.

Arbetet mot den idrottsrelaterade brottsligheten involverar en rad olika aktörer, bland annat Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, kommuner och idrottsorganisationer – alla med olika uppdrag och regelverk att förhålla sig till. Förutsättningarna varierar också avsevärt mellan olika delar av landet. Samordning är därför en viktig framgångsfaktor.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka arbetet mot brottslighet i och i anslutning till idrotten. Bland annat har Polismyndigheten i regleringsbrevet för 2026 ett återrapporteringskrav att redovisa en lägesbild av den organiserade brottslighetens påverkan på idrotten, myndighetens arbete kring dessa frågor och sin samverkan med idrotten. För att stärka idrottens motståndskraft mot brottslighet beslutade regeringen förra året om en särskild permanent satsning till Riksidrottsförbundet på 10 miljoner kronor årligen, för att förhindra att kriminella aktörer utnyttjar idrotten som sin plattform. Regeringen har också i flera omgångar stärkt regelverken och arbetet mot matchfixning. Den 1 juli 2023 trädde lagändringar i kraft för att motverka matchfixning och 2024 beslutade regeringen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets konvention mot matchfixning, den s.k. Macolinkonventionen, och förstärkte därmed arbetet mot den internationellt förgrenade brottsligheten runt matchfixning.

Regeringen ser allvarligt på de problem som Lars Isacsson lyfter. Jag följer frågan noggrant och överväger löpande nya åtgärder för att säkerställa ett effektivt och långsiktigt arbete mot organiserad brottslighet kopplad till idrotten.

 

Stockholm den 3 juli 2026

 

 

Gunnar Strömmer