HD12906: Barnfattigdom

Svar på fråga 2025/26:906 av Fredrik Lundh Sammeli (S) Barnfattigdom

Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig om jag ser någon risk för att regeringens förändringar av försörjningsstödet kan leda till ökad barnfattigdom och ekonomisk utsatthet bland barn, och vilka analyser regeringen har gjort av konsekvenserna för de barn som berörs av förslagen.

Regeringen följer noggrant den ekonomiska utvecklingen i Sverige, inte minst för barn. Barns uppväxtvillkor påverkar deras framtida möjligheter och samhället har ett särskilt ansvar för att värna barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Enligt Statistiska centralbyråns officiella mått har barnfattigdomen inte ökat. Tvärtom har antalet barn som lever med låg inkomststandard minskat successivt sedan 2019.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka barnfamiljer med svag ekonomi. Bland annat har bostadsbidraget setts över för att bli mer träffsäkert och genom fritidskortet har barns möjligheter att delta i fritidsaktiviteter förbättrats, särskilt barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Regeringen har även sänkt kostnaderna för barnfamiljer genom bl.a. halverad matmoms, sänkt elskatt och sänkt avgift för förskola och fritids.

Regeringens politik, sett över hela mandatperioden, har gett mest till de som tjänar minst. Effekterna på hushållens ekonomi till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden visar att ekonomin procentuellt sett har stärkts mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.

De förändringar av försörjningsstödet som nu genomförs syftar till att stärka arbetslinjen och minska långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna av ett långvarigt bidragsberoende är stora, både för den enskilde och för barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Den nya modellen av försörjningsstödet ska säkerställa att ett hushåll får tillräckligt med pengar för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Konsekvensanalysen visar att effekterna varierar mellan olika grupper. Bidragstaket kommer samlat innebära en minskning av nivån på försörjningsstödet för de flesta hushållstyper. Reformen syftar dock till att stärka drivkrafterna till arbete, få fler vuxna i arbete och därmed förbättra familjens ekonomi på sikt. När fler föräldrar arbetar får barn en mer stabil ekonomisk situation och ofta en högre ekonomisk standard, vilket är positivt för deras utveckling och trygghet.

Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant när förändringarna träder i kraft. Barns trygghet och välfärd är en prioriterad fråga, och inga reformer ska leda till att barn lämnas utan det stöd de behöver.

 

Stockholm den 26 juni 2026

 

 

 

Anna Tenje