HD12812: Drönarkrig

Svar på fråga 2025/26:812 av Markus Wiechel (SD) Drönarkrig

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser verka för att drönarförsvaret prioriteras i den svenska Försvarsmakten och hur jag och regeringen avser stärka samarbetet med såväl Ukraina som civila aktörer.

Jag delar synen att det finns ett behov av att skyndsamt integrera obemannade system i krigsförbanden och att anpassa taktik och doktrin till förutsättningarna på det moderna slagfältet. Därför ingår satsningar på obemannade system och motmedel mot sådana i den pågående och historiskt omfattande upprustningen av försvaret. Regeringen har som läglighetsköp beslutat om skyndsamma investeringar på totalt över 7,5 miljarder kronor i obemannade system och antidrönarförmågor. Inom regeringens satsning på territoriellt luftvärn om cirka 15 miljarder kronor ingår också komponenter som stärker skyddet mot drönare.

Det pågår flera studier och demonstratorprojekt som syftar till att bygga kunskap, prova ny teknik och utveckla nya förmågor. Anpassningen till en krigföring där obemannade system inte enbart är ett hjälpmedel, utan en bärande del i krigsförbandens utformning, behöver trots det gå ännu snabbare. Regeringen har därför bland annat gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller som planeras för att skapa förutsättningar för fjärroperation av obemannade marina system.

Sveriges nära samarbete med Ukraina är av stor betydelse för att kontinuerligt följa den tekniska och taktiska utvecklingen. Det ukrainska deltagandet i övningen Aurora 26 är en del av detta samarbete. Sverige deltar också i flera initiativ med allierade och partner som syftar till att stärka förmågorna inom drönarkrigföring.

Försörjningssäkerhet i samtliga konfliktnivåer är en central aspekt vid alla materielanskaffningar. Analyser genomförs därför kontinuerligt i syfte utveckla lämpliga metoder och affärsmodeller för att säkerställa detta.

Stockholm den 27 maj 2026

 

 

 

Pål Jonson