HD12765: Det kulturella utbudet på teckenspråk

Svar på fråga 2025/26:765 av Nadja Awad (V)
Det kulturella utbudet på teckenspråk

Nadja Awad har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka och utveckla det kulturella utbudet på svenskt teckenspråk i hela landet så att döva och teckenspråkiga ges likvärdig tillgång till kultur på sina egna villkor.

De statliga myndigheterna på kulturområdet utgår i sin verksamhet från de nationella kulturpolitiska målen som slår fast att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och att utveckla sina skapande förmågor. Institutionerna arbetar aktivt på olika sätt med att göra kulturen tillgänglig för alla. Flera av museerna erbjuder exempelvis visningar på teckenspråk. Inom scenkonstens område spelar Riksteatern Crea en betydelsefull roll genom att skapa scenkonst på svenskt teckenspråk med och av döva och teckenspråkiga konstnärer och kulturarbetare. Myndigheten för tillgängliga medier har som ett av sina uppdrag att främja teckenspråkig litteratur.

Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd har båda ett sektorsansvar för funktionshinderfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde och ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda aktörer. För de kulturinstitutioner som mottar statligt bidrag för regional kulturverksamhet finns exempelvis krav på att det ska finnas en handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Sveriges Television (SVT) och Sveriges Utbildningsradio (UR) är av stor betydelse för att tillgängliggöra ett programutbud på svenskt teckenspråk oavsett var i landet man bor. Under 2025 beslutade regeringen, i enlighet med den inriktning som fastställts av riksdagen, om nya public service-uppdrag för public service-företagen (prop. 2024/25:166). SVT:s och UR:s förstapubliceringar av program på teckenspråk ska öka under uppdragsperioden 2026–2033 i förhållande till 2025 års nivåer. Kravet innebär att fokus läggs på nytt utbud i stället för på det samlade utbudet. Även det samlade utbudet på teckenspråk ska under uppdragsperioden årligen uppgå till minst samma nivå som 2025.

Det allmänna har enligt språklagen (2009:600) ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Institutet för språk och folkminnen har enligt sin instruktion i uppgift att följa tillämpningen av språklagen samt samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta samt sprida kunskap och material om det svenska teckenspråket.

Flera insatser genomförs således för att stärka och utveckla tillgången till kultur på svenskt teckenspråk och regeringen följer fortsatt frågan. Kultur och fritid är ett av de prioriterade samhällsområden som pekas ut i Funktionshindersstrategin (Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–2031) och som följs upp särskilt årligen.

Stockholm den 6 maj 2026

 

 

 

Parisa Liljestrand