HD1275: Skolsegregationen och statens ansvar för en likvärdig skola

Svar på fråga 2025/26:75 av Aida Birinxhiku (S)
Skolsegregationen och statens ansvar för en likvärdig skola

Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska skolsegregationen och säkerställa en mer likvärdig och jämlik skola i hela landet.

Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen [2010:800]). Det innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en hög kvalitet så att de fastställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i.

Regeringen arbetar därför intensivt med att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan. Från och med hösten 2028 kommer grundskolan i Sverige att göras tioårig för att ge eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen har även aviserat införandet av nya läroplaner med större fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter. Skolverket har sedan februari 2025 ett uppdrag om att förbereda införandet av nya läroplaner, inom ramen för den tioåriga grundskolan höstterminen 2028.  

Regeringen vill vidare införa stödundervisning tillsammans med bland annat obligatoriska standardiserade tester som kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. Detta eftersom dagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd inte fungerar som det var tänkt och inte möter elevernas behov i tillräcklig utsträckning. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen gör i budgetpropositionen för 2026 historiska satsningar på skolan. Bland annat föreslås en förstärkning av Kunskapsbidraget med 1,8 miljarder kronor 2026 som fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. På så vis innebär Kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där de behövs som bäst.

Regeringen genomför nu en helrenovering av friskolesystemet. Därför har Utredningen om vinst i skolan haft i uppdrag att ge förslag på hur kraven på fristående förskolor och skolor kan skärpas för att få bort oseriösa aktörer. Kunskap ska alltid komma före vinst och det ska inte vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ner på kvaliteten. Utredningen om vinst i skolan har i delbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) lämnat en rad förslag på skärpt reglering som nu bereds inom Regeringskansliet. Syftet är att skattemedel som är avsedda för att bedriva utbildning faktiskt ska användas för detta ändamål. Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet lämnade under sommaren sitt delbetänkande Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) till regeringen. Delbetänkandet remitterades i september.

Sammanfattningsvis arbetar regeringen för ökad likvärdighet och kunskapsutveckling. Men även om staten bidrar till skolans finansiering, är det viktigt att också kommunerna tar sitt ansvar.

 

Stockholm den 15 oktober 2025

 

 

Simona Mohamsson