HD12735: Konsumtionslån

Svar på fråga 2025/26:735 av Anna-Belle Strömberg (S)
Konsumtionslån

Anna-Belle Strömberg har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att faktiskt minska hushållens riskfyllda skuldsättning, då lånens andel av BNP kan minska samtidigt som skuldvolymerna i kronor ligger kvar på en fortsatt hög nivå.

Att relatera skulder till BNP är ett vanligt sätt att sätta skuldnivåer i ett ekonomiskt sammanhang. I det avseendet kan de tecken som visar att utvecklingen går i rätt riktning beaktas, såsom att skulder i andel av BNP har minskat. Det är positivt eftersom utvecklingen under lång tid pekat i fel riktning. Under de två föregående mandatperioderna ökade konsumtionslån som andel av BNP. Det rör sig om en ökning motsvarande omkring 100 miljarder kronor mellan år 2014 och år 2022.

Det innebär inte att regeringen inte tar frågan på allvar. Tvärtom har regeringen agerat genom att vidta en rad åtgärder som tar sikte på konsumtionslån.

Åtgärder som har vidtagits är bl.a. införande av ränte- och kostnadstak, införande av krav på att vara bank eller kreditmarknadsföretag för att få lämna och förmedla krediter till konsumenter och förslag på skärpta krav för kreditprövningar. Rätten till avdrag för ränteutgifter på lån utan säkerhet avskaffades helt den 1 januari 2026. Riskfylld skuldsättning är dock ett komplext problem och kan leda till överskuldsättning. Därför behöver fler åtgärder vidtas inom olika områden. Som ett exempel på ytterligare åtgärder har regeringen tillsatt en utredning som ska överväga åtgärder för att minska problemet med överskuldsättning. Syftet är huvudsakligen att minska antalet s.k. evighetsgäldenärer, dvs. personer som varit överskuldsatta en längre period. Den utredningen ska redovisas nu i sommar.

Stockholm den 29 april 2026

 

 

 

Niklas Wykman