HD12714: Lagstöd för yttrande på internetplattformarna

Svar på fråga 2025/26:714 av Josef Fransson (SD)
Lagstöd för yttrande på internetplattformarna

Josef Fransson har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ i frågan om hur vi kan stärka yttrandefriheten på internet och inte lämna fältet öppet för godtycklig manipulation och missbruk.

Det fria ordet och en levande samhällsdebatt är grunden för ett fritt och öppet samhälle. Yttrandefriheten och informationsfriheten är därför centrala för vår demokrati och skyddas i våra grundlagar.

Internet och sociala medier innebär stora möjligheter för enskilda att delta i det demokratiska samtalet, t.ex. genom att utbyta åsikter och skapa uppmärksamhet kring frågor utan att använda traditionella medier. Samtidigt innebär utvecklingen också nya risker och utmaningar. De största och mest använda sociala medieplattformarna drivs i dag av stora internationella företag som ofta har en global räckvidd. Det har riktats kritik mot plattformarna för bristande transparens och för att inte göra tillräckligt för att motarbeta spridningen av hat, hot och trakasserier.

Under de senaste åren har det tillkommit reglering inom EU som gäller innehåll på plattformar som sociala medier, bland annat EU:s förordning om digitala tjänster. Förordningen syftar till att skapa en tryggare onlinemiljö genom bland annat stärkta krav på leverantörer av plattformar. Den innehåller till exempel regler om krav på transparens för leverantörerna, möjlighet för användare att anmäla olagligt innehåll och krav på leverantörernas hantering av anmält innehåll. Sverige har tagit och kommer också framöver att ta en aktiv del i lagstiftningsarbetet på EU-nivå som reglerar de stora onlineplattformarna. Regeringens arbete som helhet utgår från vår vidsträckta yttrande- och informationsfrihet. Det gäller både för arbetet nationellt och för hur Sverige agerar och förhandlar inom EU.

Det är viktigt att kunna följa hur förutsättningarna för enskildas möjligheter att delta i samhällsdebatten utvecklas. Regeringen har därför gett Mediemyndigheten i uppdrag att göra en studie av förutsättningarna för enskildas opinionsbildning i dagens medielandskap. Uppdraget, som ska redovisas senast den 21 augusti 2026, fokuserar särskilt på enskildas ställning i förhållande till sociala medieplattformar och transparens kring innehållsmoderering, algoritmer och andra funktioner som kan påverka möjligheterna för enskilda att opinionsbilda. Studien kommer att kunna utgöra ett viktigt steg för att öka kunskapen på området och kan också ge underlag för frågor som är kopplade till möjligheterna att delta i samhällsdebatten på internet.

Stockholm den 22 april 2026

 

 

Parisa Liljestrand