HD12667: Europeiskt samarbete kring batteriproduktion

Svar på fråga 2025/26:667 av Rickard Nordin (C)
Europeiskt samarbete kring batteriproduktion

Rickard Nordin har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stärka Sveriges samarbete med övriga EU-länder inom batteriområdet, samtidigt som svenska aktörer, investeringar och kompetenser inom batteriproduktion långsiktigt kan utvecklas och stanna i Sverige.

Batterivärdekedjan behöver fortsatt etableras och stärkas i både Sverige och Europa för långsiktig konkurrenskraft för att lyckas med elektrifieringen och för att minska högriskberoendet av tredje länder. Sverige har en stark position inom batteriområdet med tillgång till bl.a. råvaror, fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, kompetens och styrmedel som främjar elektrifiering. Dessutom har Sverige starka aktörer längs värdekedjan. Regeringen ser värdet av att komparativa fördelar bör utvecklas och att denna utveckling bör ske i samverkan inom EU.

Regeringen välkomnar därför att EU-kommissionen har presenterat en batteristrategi. Regeringen bedömer att en långsiktigt uthållig koordinering av kommissionen och medlemsstaterna är viktig för att skala upp kapaciteten inom EU, öka resiliensen och skapa bättre förutsättningar för redan aviserade batterisatsningar.

Inom EU verkar regeringen för att åtgärder längs hela batterivärdekedjan genomförs samordnat. Det gäller bland annat implementering av batteriförordningen för att stärka den inre marknaden för batterier, stärkt tillgång till kritiska råvaror och insatsvaror, ökad återvinning samt åtgärder som kan bidra till en mer förutsägbar efterfrågan på EU-tillverkade batterier.

Samtidigt stärker regeringen de svenska förutsättningarna inom batteriområdet. I forsknings- och innovationspropositionen, prop. 2024/25:60, lyfts hållbara batterier fram som en nyckelteknik för elektrifiering och omställningen till ett fossilfritt samhälle. Regeringen har också gett Vinnova i uppdrag att utforma och genomföra en satsning på forskning och innovation för att öka innovationskraft och innovationsförmåga längs hela batterivärdekedjan. För uppdraget avsätts 40 miljoner kronor 2025, 60 miljoner kronor 2026, 88 miljoner kronor 2027 och 128 miljoner kronor 2028. Inriktningen är att stärka forsknings- och innovationskapaciteten inom batteriområdet och bygga starka forsknings- och utbildningsmiljöer inom batteriteknik och elektrifiering i samverkan med näringslivet.

Regeringen verkar också för att svenska företag, lärosäten och forskningsaktörer ska öka sitt deltagande i det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. I EU:s batteristrategi lyfts Horisont Europa, partnerskapet Batt4EU och samordning genom SET-planen fram som centrala verktyg för forskning, innovation och kompetens i batterivärdekedjan. Regeringen har samtidigt presenterat insatser för att stärka svenskt deltagande i EU:s ramprogram, bland annat genom ett mer utvecklat stöd till förberedande arbete och ansökningar.

Sverige har goda förutsättningar med tillgång till råvaror, fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, hög kompetens och starka aktörer längs värdekedjan. Regeringens linje är att dessa styrkor ska utvecklas i samverkan inom EU, så att mer värdeskapande, fler kvalificerade arbetstillfällen och större industriell kapacitet främjas i Sverige och i Europa.

Stockholm den 8 april 2026

 

 

 

Ebba Busch